Fattar riksbanken sina beslut helt självständigt

Sammanfattning

Inledning

Riksbanken existerar från massiv innebörd till den ekonomiska utvecklingen inom landet, både vid kreditkort samt utdragen sikt. Riksbanken, liksom andra centralbanker, ansvarar till en antal primär information liksom existerar kritisk till för att samhällsekonomin bör fungera väl.

numeriskt värde elementär information existerar för att tillhandahålla betalningsmedel samt en centralt struktur till betalningsavveckling. Dessa data utgör grunden på grund av en säkert samt effektivt finansiellt struktur. detta existerar svårt för att överdriva betydelsen från för att betalningar är kapabel genomföras inom såväl normala tider såsom inom kristider samt för att hushåll samt företag äger tillit på grund av för att därför existerar fallet.

enstaka tredjeplats primär arbetsuppgift existerar för att värna penningvärdet genom för att verka på grund av ett nedsänkt samt stadig inflation.

Men dessa kunskaper inger inte förtroende och har hamnat helt utanför ett demokratiskt ansvarsutkrävande, skriver Bo Rothstein

Införandet från inflationsmål samt oberoende centralbanker beneath talet besitter inneburit enstaka betydligt lägre samt mer stadig inflation inom bl.a. land. enstaka nedsänkt samt stadig inflation reducerar osäkerheten inom samband tillsammans investeringar samt sparande vilket existerar positivt på grund av tillväxten. enstaka nedsänkt samt stadig inflation reducerar även oavsiktliga omfördelningar från förmögenheter.

ett fjärde primär arbetsuppgift existerar för att nära behov agera likt sista låneinstans mot vissa finansiella företag samt på det sättet begränsa risker på grund av för att finansiella kriser bör uppstå samt mildra effekter angående dem ändå inträffar.

Även inom andra verksamhetsområden ska Riksbanken fatta självständiga beslut

Finanskrisen liksom briserade blev ett påminnelse ifall för att förtroendet – samt därmed finansieringsmöjligheterna – vid dem finansiella marknaderna plötsligt förmå försvinna. inom enstaka sådan situation kunna Riksbanken, mot säkerheter, tillhandahålla finansiering tills oron lagt sig samt på det sättet förhindra ett ekonomisk sammanbrott tillsammans med allvarliga realekonomiska följder.

för att centralbanker äger kraftfulla befogenheter samt kunna agera snabbt då bekymmer sprider sig vid dem finansiella marknaderna existerar förtroendeskapande samt kunna bidra mot minskad bekymmer. Finanskrisen visade vidare vid vikten från flexibilitet. Centralbankerna behövde

41

Sammanfattning

SOU

vidta olika åtgärder beroende vid vilka specifika bekymmer dem ställdes inför samt dem förutsättningar vilket förelåg.

Riksbankens direktion bör ej behärska ges instruktioner inom ramen till penningpolitiken.

på det sättet säkerställs trovärdigheten på grund av för att prisstabilitetsmålet upprätthålls. Även inom andra verksamhetsområden bör Riksbanken fatta självständiga beslut. Riksbanken bör även äga enstaka upphöjd grad från finansiellt oberoende likt säkerställer för att den kunna utföra samt finansiera sina fakta. Riksbanken bör vidare styras genom team, inom vilken målen på grund av verksamheten samt vilka hänsyn likt bör tas tydliggörs.

Riksbankens centrala roll till samhällsekonomin samt dess oberoende medför för att detta existerar från massiv vikt för att dess demokratiska legitimitet säkerställs.

detta åstadkoms genom enstaka demokratisk stabilisering eller fastsättning var riksdagen tar ställning mot samt tydliggör Riksbankens uppgift, information samt befogenheter samt genom tillsättningen från ledamöter inom direktionen. Därutöver behövs enstaka demokratisk bedömning från Riksbanken vilket möjliggör ansvarsutkrävande.

Bakgrund

Förutsättningarna till Riksbankens aktivitet äger förändrats kontinuerligt ovan tidsperiod.

Sedan den nuvarande riksbankslagen trädde inom kraft besitter detta ekonomisk-politiska landskap förändrats betydligt bl.a. avseende den svenska växelkursregimen, dem finansiella marknadernas avreglering samt internationalisering samt detta svenska EU- medlemskapet. dem justeringar från riksbankslagen vilket gjordes avsåg främst lagstadgande från målet ifall prisstabilitet, stärkt oberoende samt enstaka färsk ledningsstruktur till Riksbanken.

Nuvarande riksbankslag existerar därför inom massiv utsträckning utformad beneath andra halvan från talet då fast växelkurs rådde samt detta finansiella systemet såg helt olik ut. detta innebär för att lagen inom flera delar existerar omodern vilket bidrar mot otydlighet.

Den globala finanskrisen samt den period tillsammans nedsänkt inflation likt följde därefter inom stora delar från världen satte centralbankernas information samt befogenheter inom blixtbelysning.

beneath finanskrisens brådskande fas agerade centralbankerna till för att avvärja enstaka ekonomisk sammanbrott, framför allt genom för att agera likt sista låneinstans samt ge likviditetsstöd mot finansiella aktörer då deras finansieringsmarknader ej fungerade.

42

SOU	Sammanfattning

Efter den brådskande fasen visade detta sig för att penningpolitiken begränsades från för att styrräntorna ej kunde sänkas mer.

Då detta fanns behov från ytterligare penningpolitisk stimulans kompletterades räntestyrningen tillsammans inköp från finansiella tillgångar (s.k. kvantitativa lättnader). Erfarenheterna ifrån den globala finanskrisen besitter lett mot för att flera länder besitter sjösatt utredningar på grund av för att analysera centralbankernas framtida syfte, data samt befogenheter.

I finanskrisens efterdyningar äger detta även genomförts avgörande förändringar inom dem internationella samt europeiska regelverken på grund av för att främja ekonomisk stabilitet.

inom land besitter Finansinspektionen fått ansvar till den s.k. makrotillsynen samt Riksgäldskontoret besitter fått ansvar på grund av s.k. upplösning. ett huvud fråga inom utredningen existerar vilka uppgift, fakta samt befogenheter Riksbanken bör äga på grund av för att främja ekonomisk stabilitet samt effektivitet självklart denna institutionella struktur.

Därutöver besitter grundlig samt snabba förändringar vid betalningsmarknaden mot resultat från teknikutveckling samt digitalisering påverkat Riksbankens aktivitet inom betalningssystemet.

Förutsättningarna till Riksbankens kontantverksamhet besitter påverkats från den snabba minskningen från kontantanvändningen inom land, enstaka tillväxt likt accelererat den senaste tioårsperioden. Även frågan angående beredskapen inom betalningssystemet besitter blivit alltmer aktuell. ej minimalt besitter beslutet för att återuppta enstaka sammanhängande totalförsvarsplanering inklusive Försvarsberedningens inriktningsförslag avseende totalförsvaret samt utformningen från detta civila försvaret bidragit mot detta.

Sammantaget äger en antal från dem frågeställningar liksom kommittén fått inom arbetsuppgift för att analysera aktualiserats från finanskrisen medan andra motiveras från en mer allmänt behov från enstaka granskning mot resultat från dem institutionella samt ekonomiska förändringar liksom besitter skett dem senaste 30 år.

Mot bakgrund från dem förändrade förutsättningarna vilket beskrivits ovan äger svårigheterna för att tolka samt tillämpa nuvarande team ökat ovan tidsperiod. Otydligheten inom Riksbankens ansvar inom detta finansiella stabilitetsområdet äger från flera aktörer framhållits vilket en särskilt bekymmer. Även inom penningpolitiken, Riksbankens internationella aktivitet, kontantverksamhet samt beredskapsansvar finns behov från för att revidera lagen samt förtydliga Riksbankens uppgift, fakta samt befogenheter.

detta finns även vissa otydligheter angående ansvarsförhållanden samt befogenheter inom Riksbankens ledning, såväl inom direktionen såsom mellan direktionen samt riksbanksfullmäktige

43

Sammanfattning

SOU

Kommittédirektiven

Kommitténs direktiv tar sin utgångspunkt inom riksdagens ställningstaganden inom betänkandet /FiU i enlighet med kommittédirektiven (dir.

) bör kommittén analysera samt föreslå författningsändringar inom nästa områden:

penningpolitikens syfte samt medel

Riksbankens ansvar till ekonomisk stabilitet

Riksbankens institutionella oberoende

Riksbankens organisation

Riksbankens roll inom internationella sammanhang

den demokratiska granskningen från Riksbanken samt penningpolitiken

Riksbankens ansvar på grund av kontanthanteringen, kontantförsörjningen

beredskapen inom betalningssystemet.

Utgångspunkten existerar i enlighet med kommittédirektiven för att målet angående prisstabilitet ännu bör artikel centralt samt för att Riksbanken bör åtnjuta ett upphöjd grad från oberoende.

Kommittén bör även beakta för att landet ej besitter euron såsom valuta. Vidare bör kommittén utgå ifrån den avgjorde ansvarsfördelningen beträffande makrotillsyn samt resolution.

I oktober gavs kommittén även inom uppgift för att lämna förslag avseende Riksbankens finansiella oberoende samt balansräkning (dir. ). inom uppdraget ingår även för att förtydliga inom team vid vilka villkor Riksbanken får förstärka valutareserven genom lån från Riksgäldskontoret.

Centrala utgångspunkter såsom väglett kommitténs förslag

Det behövs enstaka färsk riksbankslag

Den nuvarande riksbankslagen trädde inom kraft den 1 januari inom slutet från talet gjordes en antal ändringar såsom inom huvudsak plats inriktade mot införandet från prisstabilitetsmålet, anpassningar inom förhållande mot unionsrättens krav vid oberoende centralbanker inklu-

44

SOU	Sammanfattning

sive enstaka fräsch ledningsstruktur på grund av Riksbanken.

Bestämmelserna avseende bl.a. valutapolitik, kontantförsörjning samt Riksbankens roll avseende detta finansiella systemet inom stort ändrades dock ej. dem grundlig ekonomisk-politiska samt institutionella förändringar liksom äger skett efter lagens ikraftträdande medför för att detta behövs ett grundlig granskning från lagen, vilket även framgår från kommitténs direktiv.

i enlighet med kommitténs perception finns detta behov från därför resehandling grundlig samt genomgripande ändringar inom den nuvarande riksbankslagen för att den bör ersättas från ett färsk riksbankslag (se avsnitt 13).

Anpassning mot unionsrätten dock ej mot insättning från euron

Enligt kommitténs perception bör lagändringar göras inom den utsträckning vilket behövs på grund av för att detta regelverk vilket gäller inom landet bör behärska utläsas ur svensk team.

Svensk lagstiftning bör därför återge dem maximalt centrala unionsrättsliga reglerna till Riksbankens aktivitet tillsammans med beaktande från för att land existerar enstaka s.k. medlemsstat tillsammans undantag, dvs. ej besitter euron liksom valuta.

Nej, Riksbanken styrs av politikerna i regeringen

Kommittén bedömer dock ej för att detta finns skäl för att lägga fram sådana författningsförslag angående den rättsliga integreringen från Riksbanken inom ECBS vilket skulle möjliggöra en omedelbart insättning från euron likt valuta inom land. dem bör anstå mot dess för att detta eventuellt äger fattats en politiskt beslut ifall för att landet bör införa euro såsom valuta.

Kommittén besitter inom sina författningsförslag beaktat synpunkter vid den svenska lagstiftningen vilket framförts från EU-kommissionen vad gäller bl.a.

Riksbankens institutionella samt finansiella oberoende samt förbudet mot monetär finansiering (se avsnitt 13).

Riksbanken existerar enstaka speciell förvaltningsmyndighet tillsammans med upphöjd grad från oberoende

Riksbanken existerar ett förvaltningsmyndighet samt omfattas från dem krav vid legalitet, objektivitet samt proportionalitet samt samverkan tillsammans med andra myndigheter likt anges inom såväl regeringsformen liksom inom förvaltningslagen ().

Förutsättningarna på grund av samt nödvändigheten från samverkan tillsammans andra myndigheter ser olika ut inom olika delar från Riksbankens aktivitet. Riksbanken lyder vidare beneath riksdagen. Jämfört tillsammans övriga myndigheter beneath riksdagen äger Riksbanken ett massiv bredd i

45

Sammanfattning

SOU

sina data samt verksamhetsformer.

Riksbanken besitter även ett unik ledningsform liksom ej liknar andra svenska myndigheters (se avsnitt 11).

Till dessa speciella förutsättningar till Riksbanken vilket myndighet tillkommer även Riksbankens oberoende inom struktur från detta institutionella oberoendet (instruktionsförbudet), detta funktionella oberoendet, detta finansiella oberoendet, detta personliga oberoendet på grund av Riksbankens ledning samt detta förhållandet för att Riksbanken utgör en särskilt rättssubjekt skilt ifrån staten (se avsnitt 12).

Det behövs en klart samt lagfäst mandat på grund av Riksbankens verksamhet

Då Riksbanken lyder beneath riksdagen saknas detta möjligheter för att styra den vid annat sätt än genom team.

Detta existerar ett nödvändig anledning mot för att Riksbankens syfte, data samt befogenheter bör framgå från lagen. Den nuvarande riksbankslagen existerar inom flera avseenden otidsenlig samt svår för att tolka samt därmed tillämpa. för att Riksbankens aktivitet sker inom ramen till en lagfäst samt tydligare mandat förbättrar Riksbankens chans för att behärska agera samt för att vidta nödvändiga samt ändamålsenliga åtgärder inom olika situationer.

detta underlättar vidare på grund av andra aktörer för att tolka Riksbankens ansvar inom olika verksamhetsområden, exempelvis inom arbetet tillsammans med ekonomisk stabilitet, kontantverksamheten samt avseende samhällets krisberedskap samt höjd beredskap.

Otydligheter finns inom flera från Riksbankens verksamhetsområden. en enhet var bristerna inom nuvarande lagstiftning återkommande besitter lyfts fram existerar Riksbankens ansvar på grund av ekonomisk stabilitet.

inom ljus saknas en mandat avseende ekonomisk stabilitet inom lagen, utöver för att Riksbanken bör främja en säkert samt effektivt betalningsväsende samt för att Riksbanken får lämna nödkrediter mot finansiella företag, ifall vissa förutsättningar existerar fullbordade. dem fakta samt befogenheter vilket kommittén föreslår för att Riksbanken bör äga inom ekonomisk stabilitet existerar inom upphöjd grad ett kodifiering från praxis.

Även inom andra områden besitter Riksbanken efter grabb utvecklat ett praxis vilket ej avspeglas inom den nuvarande riksbankslagen. detta gäller exempelvis Riksbankens internationella jobb, Riksbankens redogörelser mot riksdagen samt data mot allmänheten, samt arbetsformerna inom direktionen.

3

Kommitténs förslag innebär inom flera fall för att praxis kodifieras inom lag.

46

SOU	Sammanfattning

Ett lagfäst samt tydligare mandat säkerställer även den demokratiska förankringen på grund av Riksbankens aktivitet samt förbättrar vidare förutsättningarna på grund av utvärdering samt ansvarsutkrävande ifrån riksdagen inom förhållande mot Riksbanken.

Kommitténs viktigaste förslag

Nedan ges enstaka kortfattad skildring från kommitténs viktigaste förslag inom dem områden vilket direktiven pekar ut.

Mandat inom penningpolitiken (kapitlen 14–19)

I den nya lagen föreslår kommittén för att målet till penningpolitiken bör artikel nedsänkt samt stadig inflation (prisstabilitetsmålet; titta avsnitt 15).

Precisering från målet vilket gäller målvariabel, utvecklingstakt samt prisindex bör göras från Riksbanken.

Kommittén ställer sig på baksidan Riksbankens nuvarande precisering, dvs. en inflationsmål mätt i enlighet med KPIF samt tillsammans med ett målsatt utvecklingstakt vid 2 andel per tid. Kommittén föreslår för att Riksbanken nära behov bör utföra ett skildring mot riksdagen då den önskar ändra nuvarande precisering vilket riksdagen sedan kunna välja för att godkänna alternativt ej godkänna.

Kommittén föreslår vidare för att Riksbanken, utan för att åsidosätta prisstabilitetsmålet, bör bidra mot enstaka balanserad tillväxt från produktion samt aktivitet (realekonomisk hänsyn; titta avsnitt 16).

Kommittén besitter därutöver övervägt för att omfatta ekonomisk stabilitet såsom en separat syfte inom penningpolitiken samt därmed ta hänsyn mot ekonomisk stabilitet utöver dem effekter såsom går via inflationen samt realekonomin. Kommittén bedömer dock för att detta ej existerar lämpligt (se avsnitt 17).

Riksbankens fakta inom ramen på grund av penningpolitiken består inom för att bedriva penningpolitik samt s.k.

växelkursstyrning, detta senare inom detta fall regeringen beslutat ifall en uppgift till växelkursen (se avsnitt 19). detta innebär för att den föreslagna lagen existerar kompatibel tillsammans med både enstaka rörlig samt ett fast växelkurs. Kommittén anser för att vad såsom bör utgöra penningpolitik, samt därmed innefattas från detta s.k. instruktionsförbudet (se avsnitt 12), definieras från dem penningpolitiska befogenheter likt följer från den föreslagna riksbankslagens andra avsnitt (se avsnitt 13).

47

Sammanfattning

SOU

Kommittén föreslår vidare för att Riksbanken tilldelas en antal befogenheter inom ramen till penningpolitiken (se avsnitt 18).

Befogenheter utgörs från instrument ( för att tillhandahålla krediter) samt eventuella begränsningar inom användningen från instrumenten ( krav vid säkerheter nära krediter). i enlighet med kommitténs förslag bör Riksbankens befogenheter inom penningpolitiken omfatta följande:

Att ta emot inlåning, tillhandahålla krediter inom svenska kronor samt utländsk valuta samt besluta räntan vid dessa.

Krediter får dock endast ges mot betryggande säkerheter.

Att ge ut skuldebrev inom svenska kronor.

Att köpa statspapper vid andrahandsmarknaden. Kommittén betonar dock för att Riksbanken, då således existerar påkallat, bör ta hänsyn mot hur statspappersköp påverkar dem finansiella marknadernas funktionssätt samt förutsättningarna till statsskuldsförvaltningen.

Kommittén anser dock för att detta sistnämnda ej behöver framgå inom den nya riksbankslagen.

Att köpa privata värdepapper ifall synnerliga skäl föreligger. Kommittén betonar dock för att både förändringar inom styrräntor samt statsobligationsköp inom allmänhet existerar för att föredra framför inköp från privata tillgångar då detta sistnämnda existerar betydligt mer riskfyllt inom en finansiellt perspektiv.

Kommittén betonar vidare för att åtgärden bör utformas därför för att kredit- samt resursallokeringen påverkas inom sålunda små utsträckning såsom möjligt, självklart dem effekter Riksbanken önskar nå. Kommittén anser dock ej för att detta behöver framgå från den nya riksbankslagen.

Att genomföra valutainterventioner dock för att dessa bör genomföras tillsammans med beaktande från vilket växelkurssystem vilket gäller.

Inom ramen till penningpolitiken föreslår kommittén därutöver för att Riksbanken bör informera allmänheten angående bl.a.

målet till penningpolitiken samt bankens penningpolitiska plan. data angående fattade penningpolitiska beslut bör lämnas mot regeringen snarast efter beslutet samt angående möjligt innan detta tillkännages till allmänheten. Vidare får Riksbanken föra ett dialog tillsammans med regeringen samt andra myndigheter alternativt organisationer ifall ämnen liksom påverkar utformningen från penningpolitiken samt förutsättningarna för att att nå ett mål eller resultat dem penningpolitiska målen.

48

SOU	Sammanfattning

Mandat inom ekonomisk stabilitet (kapitlen 20–25)

Kommittén föreslår för att Riksbanken ges en syfte till sitt sysselsättning tillsammans ekonomisk stabilitet.

Målet bör existera för att bidra mot för att detta finansiella systemet existerar stabilt samt effektivt. på grund av för att nå detta uppgift får Riksbanken inom huvudsak nästa uppgifter:

Tillhandahålla en struktur till betalningsavveckling samt nära behov medverka inom betalningsavveckling inom förhållande mot finansiella företag samt myndigheter.

Identifiera sårbarheter samt risker inom detta finansiella systemet liksom kunna leda mot allvarliga störningar.

Övervaka den finansiella infrastrukturen, samt förbereda sig inför för att hantera kriser.

Ge likviditetsstöd mot detta finansiella systemet inom form eller gestalt från allmänt likviditetsstöd samt nödkrediter.

Dessa fakta existerar inom upphöjd grad ett kodifiering inom team från den aktivitet Riksbanken inom dagsläget bedriver avseende ekonomisk stabilitet.

Avseende likviditetsstöd får Riksbanken befogenhet för att ge allmänt likviditetsstöd inom finansiellt stabilitetssyfte.

Kommittén anser även för att Riksbanken bör äga en särskilt ansvar till likviditetsstöd mot detta finansiella systemet. Mer konkret får Riksbanken ge kredit mot alternativt ingå återköpsavtal tillsammans med svenska företag liksom står beneath tillsyn från Finansinspektionen, motsvarande utländska företag såsom driver aktivitet inom landet genom filial samt centrala motparter, angående detta behövs på grund av för att motarbeta ett seriös störning inom detta finansiella systemet inom landet.

Krediter samt återköpsavtal är kapabel avse både svenska kronor samt utländsk valuta. Krediter bör ges mot betryggande säkerhet.

Riksbanken får vidare, likt ett marknadsgarant köpa samt sälja finansiella instrument mot förutbestämda kostnader inom avsikt för att temporärt stödja systemviktiga finansiella marknaders funktionssätt, ifall detta behövs på grund av för att motarbeta enstaka seriös störning inom detta finansiella systemet inom land samt angående detta finns synnerliga skäl.

Avseende nödkrediter föreslår kommittén för att Riksbankens befogenhet för att ge nödkrediter bör föras ovan mot den nya riksbankslagen, tillsammans med vissa förtydliganden samt utvidgningar från bestämmelsen.

från den nya bestämmelsen framgår för att Riksbanken inom likviditetsstödjande syfte

49

Sammanfattning

SOU

får ge kredit inom svenska kronor alternativt utländsk valuta mot säkerhet, angående detta behövs på grund av för att motarbeta enstaka seriös störning inom detta finansiella systemet inom landet alternativt ifall detta finns andra synnerliga skäl.

enstaka sådan kredit får bara ges mot företag liksom existerar en svenskt företag såsom står beneath tillsyn från Finansinspektionen, alternativt en motsvarande utländskt företag liksom driver aktivitet inom landet via filial alternativt enstaka huvud motpart. Företaget bör vidare existera hållbart dock äga tillfälliga likviditetsproblem.

Riksbankens internationella aktivitet (kapitlen 26 samt 27)

Det förtydligas för att Riksbanken får delta inom sådant internationellt samarbete såsom äger innebörd till förutsättningarna för att nå dem uppgift till verksamheten likt anges inom riksbankslagen.

Kommittén bedömer för att Riksbanken tillsammans med detta lagstöd fortsatt kommer för att behärska delta inom detta internationella samarbete likt den inom ljus deltar inom. Riksbanken bör säkerställa för att regeringen fortlöpande existerar informerad angående förhållanden från innebörd inom detta internationella samarbete liksom Riksbanken deltar i.

Riksbanken bör samråda tillsammans med andra svenska myndigheter nära principiellt viktiga ställningstaganden inom internationella kontext såsom äger samband tillsammans med enstaka ytterligare myndighets aktivitet.

då Riksbanken deltar inom en internationellt forum tillsammans tillsammans enstaka ytterligare svensk myndighet, blir detta särskilt viktigt för att myndigheterna förankrar sina positioner samt strävar efter för att nå gemensamma ställningstaganden inom principiellt viktiga frågor.

Om Riksbankens huvudman riksdagen, alternativt regeringen – inom ramen till sitt ansvar till utrikespolitiken – tar fram uttalanden ifall omfattande svensk inriktning, samt dessa äger innebörd på grund av myndigheternas internationella diskussioner, bör Riksbanken ta sin utgångspunkt ifrån liknande uttalanden då den utformar sina ståndpunkter.

Riksbanken får existera förbindelseorgan samt ekonomisk motpart mot Internationella valutafonden.

Svenska ställningstaganden inom IMF bör liksom existerar fallet inom solens tid tas fram inom samarbete mellan regeringen samt Riksbanken. eftersom detta existerar landet land liksom existerar medlem inom IMF existerar detta dock i enlighet med kommitténs granskning ytterst regeringen liksom bestämmer vilken position såsom land bör företräda. Undantaget ifrån detta existerar ifall detta handlar angående penningpolitik alternativt övriga ECBS-relaterade frågor.

50

SOU	Sammanfattning

I samband tillsammans för att Riksbanken deltar inom finansiering från IMF:s aktivitet bör Riksbanken begära för att Riksgäldskontoret lånar ut motsvarande belopp mot Riksbanken.

Räntan bör motsvara den ränta vilket Riksbanken mottar ifrån IMF. Räntenettot samt eventuella kreditförluster mot resultat från IMF-åtaganden påverkar därmed statens ekonomisk plan direkt inom stället på grund av, såsom inom solens tid, omväg via Riksbankens utfall samt utdelning mot statens budget.

Riksbankens institutionella samt finansiella oberoende samt valutareserven (kapitlen 28–31)

Riksbankens finansiella oberoende förstärks inom flera avseenden inom den nya riksbankslagen.

till detta inledande föreslås för att beslut ifall fastställande från balansräkning, resultaträkning samt vinstdisposition bör saknas från riksbanksfullmäktige inom stället till från riksdagen. Riksdagens beslut begränsas mot för att antingen godkänna alternativt upphäva fullmäktiges beslut. på grund av detta andra lagstadgas förutsättningarna på grund av vinstutdelning mot staten.

detta införs ett realvärdesäkrad målsatt nivå till Riksbankens eget tillgångar, tillsammans med innebörden för att vinstmedel delas ut mot staten endast ifall den målsatta nivån överskrids. till detta tredjeplats förtydligas för att Riksbanken besitter korrekt för att utföra finansiella avsättningar i enlighet med ECB:s redovisningsriktlinje. på grund av detta fjärde skapas ett lagstadgad ordning till återställning från Riksbankens eget tillgångar ifall detta skulle falla beneath ett viss nivå.

Vidare förtydligas för att Riksbanken existerar en särskilt rättssubjekt likt ägs från staten, för att Riksbanken egen förvaltar sina tillgångar samt intäkterna ifrån verksamheten samt för att staten garanterar Riksbankens förpliktelser.

Det institutionella oberoendet förstärks genom för att Riksbanken ej längre bör artikel ansvarig för att informera en statsråd inför varenda viktiga penningpolitiska beslut utan endast efter liknande beslut.

Inte helt

Slutligen förtydligas detta inom regeringsformen för att instruktionsförbudet inom regeringsformen samt riksbankslagen gäller på grund av samtliga fyra s.k. ECBS-relaterade data, samt statistikinsamling inom ramen till samarbetet inom ECBS, samt ej endast till penningpolitiken.

I den nya lagen förtydligas dessutom villkoren vid vilka Riksbanken får låna upp utländsk valuta från Riksgäldskontoret på grund av för att tillgodose nödvändigheten från valutareserv.

Riksbanken får låna utländsk valuta från Riksgäldskontoret motsvarande 5 andel från Sveriges bruttonationalprodukt. Sådan upplåning bör föregås från ett djupgående bedömning och

51

Sammanfattning

SOU

motivering från nödvändigheten från förstärkningen från valutareserven. Upplåningen bör vidare föregås från samråd tillsammans med Riksgäldskontoret.

ifall detta finns synnerliga skäl, får Riksbanken temporärt låna ytterligare valuta inom avsikt för att förstärka valutareserven. Därutöver ges Riksbanken chans för att ta upp valutalån hos Riksgäldskontoret inom avsikt för att återställa valutareserven ifall den äger tagits inom krav till likviditetsstöd.

Det förtydligas för att Riksbanken får ta upp kredit ifrån, lämna kredit mot, ingå valutaåterköpsavtal, alternativt ingå andra liknande avtal tillsammans andra centralbanker utan för att detta behöver äga samband tillsammans detta vilket inom nuvarande riksbankslag benämns valutapolitik.

då Riksbanken ingår liknande avtal inom avsikt för att tillgodose enstaka ytterligare centralbanks behov från valuta behövs inom vissa fall godkännande från riksdagen.

Organisatorisk klarhet inom Riksbanken (kapitel 32)

Kommitténs förslag syftar mot för att ansvarsfördelningen inom Riksbanken blir tydligare avseende dess organisation samt ledning.

Detta avser på grund av detta inledande förhållandet mellan fullmäktige samt direktionen var rollerna tydliggörs samt renodlas. Fullmäktiges kontrollerande funktion lagfästs. Fullmäktiges effekt ovan Riksbankens organisation, genom för att fullmäktige beslutar Riksbankens arbetsordning, tas försvunnen. dem beslut angående organisations- samt ledningsfrågor vilket framgår inom arbetsordningen bör inom stället saknas från Riksbankens direktion till för att vid bästa samt maximalt verksamma sätt nå Riksbankens uppgift.

Fullmäktige föreslås även framgent äga inom arbetsuppgift för att utse riksbankschefen samt dem vice riksbankscheferna.

Reporäntan beslutas av regeringen, övriga beslut fattas av Riksbanken

Kommittén föreslår för att detta införs enstaka klar ansökningsprocess nära tillsättningen från direktionsledamöter. nära rekryteringen bör fullmäktige säkerställa för att riksbankschefen samt dem vice riksbankscheferna tillsammans äger lämplig kompetens samt skicklighet inom samtliga delar från Riksbankens aktivitet. Kravprofilen bör inom fråga ifall riksbankschefen även omfatta god ledarskapsförmåga.

För detta andra föreslår kommittén för att riksbankschefens roll liksom myndighetschef samt ordförande inom direktionen förtydligas inom team.

Riksbankschefen bör sköta den löpande verksamheten i enlighet med dem direktiv samt riktlinjer såsom direktionen beslutar. detta innebär för att den praxis såsom utvecklats beneath senare tid till arbetet inom direktionen, samt såsom kommittén bedömer fungerat väl, lagfästs.

52

SOU	Sammanfattning

Kommittén föreslår på grund av detta tredjeplats för att antalet direktionsledamöter reduceras ifrån sex mot fem tillsammans med övergångsregler till dem direktionsledamöter vilket tillsätts före den nya riksbankslagen träder inom kraft.

inom detta finns enstaka effektivitetsaspekt avseende arbetet inom direktionen var fem ledamöter bedöms artikel tillräckligt till för att att nå ett mål eller resultat bredd inom beslutsfattandet. då detta kommer mot penningpolitiska beslut, samt andra samhällspåverkande policybeslut, bör direktionsledamöterna existera jämbördiga samt kommitténs förslag angående fem direktionsledamöter innebär för att riksbankschefens utslagsröst sällan blir aktuell.

En ökad organisatorisk klarhet tillsammans specificerade ansvarsförhållanden mellan olika delar från Riksbankens ledning, möjliggör på grund av Riksbanken för att utveckla effektiviteten samt måluppfyllelsen inom verksamheten.

Förstärkt demokratisk bedömning från Riksbanken (kapitel 33)

Kommitténs uppgift, i enlighet med direktiven, existerar för att lämna förslag till för att stärka den demokratiska granskningen.

Brister inom den demokratiska granskningen besitter identifierats bl.a. vilket gäller finansutskottets tillgångar samt tidsperiod till granskningen, utskottets informations- samt kunskapsunderläge samt bristande dialog mellan riksbanksfullmäktige samt finansutskottet. ingen extern instans granskar heller Riksbankens regelefterlevnad.

Formerna på grund av data mot allmänheten samt redogörelser mot riksdagen kodifieras inom team inom huvudsak inom enlighet tillsammans med den praxis såsom besitter utvecklats från Riksbanken.

detta införs ett bestämmelse inom riksdagsordningen angående för att finansutskottet bör följa upp Riksbankens bota aktivitet avseende måluppfyllelse samt effektivitet. Riksrevisionen bör vidare undersöka Riksbankens regelefterlevnad liksom enstaka sektion från den årliga revisionen. Finansutskottets förstärkta bedömning samt Riksrevisionens evaluering från regelefterlevnad kräver för att ytterligare tillgångar avsätts.

Riksbanksfullmäktiges kontrollerande funktion lagfästs.

Fullmäktige bör ansvara på grund av för att följa direktionens jobb samt Riksbankens aktivitet inom övrigt. Fullmäktige bör hålla finansutskottet underrättat ifall problem att diskutera från större innebörd. Fullmäktige bör även regelbundet samt vid finansutskottets begäran redovisa sina iakttagelser till

53

Sammanfattning

SOU

utskottet.

Slutligen förtydligas för att fullmäktiges befintlig revisionsfunktion bör undersöka direktionens sysselsättning inom sin helhet.

Genom kodifiering från befintlig praxis vid flera områden samt genom för att Riksbanken tilldelas tydligare information samt befogenheter bl.a. inom ekonomisk stabilitet, kontantverksamheten samt avseende samhällets krisberedskap samt höjd beredskap bedömer kommittén för att den demokratiska granskningen från Riksbankens aktivitet ifrån riksdagens blad underlättas.

detta gäller även till externa inspektör vilket exempelvis Riksrevisionen.

Ansvar till kontanthanteringen samt stärkt roll inom kontantkedjan (kapitel 34)

I sitt delbetänkande (SOU ) konstaterade kommittén för att staten bör verka på grund av för att den fortsatta utvecklingen från resurser mot kontanttjänster sker beneath kontrollerade former således för att allmänhetens samt samhällets behov från pengar tillgodoses.

Kontanterna samt kontantinfrastrukturen får vidare ej tillåtas försvinna innan en beslut görs angående kontanters roll liksom betalningsmedel inom en längre tidsperspektiv. Kommittén bedömer för att detta, utöver dem förslag likt lämnades inom delbetänkandet, även behöver vidtas åtgärder till för att stärka Riksbankens roll samt förtydliga dess ansvar på grund av kontanthanteringen inom samhället.

inom linje tillsammans bedömningar såsom gjordes inom delbetänkandet föreslås för att Riksbanken ges en uppgift på grund av all sin kontantverksamhet: för att bidra mot för att detta finns resurs mot pengar inom betryggande utsträckning inom bota landet. Riksbankens tilldelas även tre data inom kontantverksamheten:

Att ansvara till kontantutgivningen inom landet genom för att ge ut samt åtgärda in sedlar samt mynt.

Att äga en omfattande ansvar till för att kontanthanteringen inom land fungerar, vilket innebär för att regelbundet meddela mot riksdagen, samt nära behov agera såsom koordinerande aktör inom kontanthanteringen.

Att ansvara till för att detta drivs depåverksamhet inom land samt för att detta finns sedeldepåer vid minimalt fem platser inom landet, varav numeriskt värde inom dem norra delarna från landet.

54

SOU	Sammanfattning

Utöver befintliga befogenheter inom kontantverksamheten ges Riksbanken utökad riktig för att inhämta information ifrån myndigheter samt vissa privata företag på grund av för att behärska följa samt analysera kontanthanteringen.

Riksbanken ges även viss utvidgad föreskriftsrätt avseende kontanthanteringen.

Begreppet lagligt betalningsmedel inom nuvarande riksbankslag förtydligas, bl.a. inom förhållande mot avtalsrätten. Kommittén betonar för att offentliga aktörer ej aktivt bör bidra mot för att kontanternas roll marginaliseras ytterligare innan riksdagen besitter tagit ställning mot kontanternas roll inom en längre tidsperspektiv.

Kommittén välkomnar inom detta kontext riksdagens tillkännagivande (bet. /FiU44) mot regeringen ifall för att tillsätta ett analys tillsammans med brett mandat för att utreda statens roll vid betalningsmarknaden, digitala centralbankspengar samt innebörden från begreppet lagligt betalningsmedel.

Utökat ansvar till samhällets krisberedskap samt nära höjd beredskap (kapitel 35)

Riksbankens ansvar till krisberedskap samt nära höjd beredskap förtydligas samt utökas.

Riksbanken bör liksom tidigare ansvara till planeringen till fredstida kriser samt höjd beredskap såvitt gäller sin personlig aktivitet. Därutöver bör Riksbanken äga en planerings- samt kontrollansvar på grund av dels juridiska personer liksom existerar från speciell innebörd till genomförandet från elektroniska betalningar, dels näringsidkare inom kontanthanteringen.

Målen till verksamheten bör artikel för att allmänheten bör behärska utföra nödvändiga betalningar även beneath fredstida krissituationer samt nära höjd beredskap, för att sårbarheten inom fråga angående betalningar bör begränsas samt för att Riksbanken bör äga ett god förmåga för att hantera sina data även beneath fredstida krissituationer samt nära höjd beredskap.

Riksbanken bör inom fred organisera till för att beneath höjd beredskap behärska övergå mot krigsorganisation.

Beslut ifall krigsplacering bör behärska saknas avseende såväl Riksbankens anställda vilket viss privatanställd anställda. nära störningar inom fråga ifall genomförandet från betalningar liksom uppkommer inom fredstida krissituationer, bör Riksbanken nära behov omgående upprätta ett ledningsfunktion till samordning samt information.

55

Sammanfattning

SOU

De krav liksom gäller myndigheter beneath regeringen inom fråga angående risk- samt sårbarhetsanalys, träning samt övning samt åtgärder inför samt nära höjd beredskap tas inom huvudsak in inom den nya riksbankslagen.

De juridiska personer samt näringsidkare vilket omfattas från Riksbankens planerings- samt kontrollansvar bör liksom huvudregel artikel skyldiga för att gå vidare sin aktivitet beneath konflikt samt krigsfara.

dem bör även artikel skyldiga för att vidta åtgärder inom fråga angående träning från anställda, övningar m.m. Riksbanken bör erhålla informera föreskrifter tillsammans krav vid vilka åtgärder liksom dem bör vidta.

Vid höjd beredskap bör både pengar samt eventuella beredskapspengar artikel lagliga betalningsmedel tillsammans innebörden för att detta ej bör vandra för att avtala försvunnen rätten för att erlägga tillsammans med dessa.

Kommitténs förslag innebär ett avsevärd ambitionshöjning på grund av Riksbankens roll till samhällets krisberedskap samt nära höjd beredskap.

Övriga viktiga förslag

Det införs ett proportionalitetsprincip på grund av Riksbankens beslutsfattande.

Principen tar sin utgångspunkt inom proportionalitetsprincipen inom unionsrätten samt inom den svenska förvaltningslagen (se avsnitt 13).

4

Innebörden från proportionalitetsprincipen existerar för att enstaka åtgärd bör vidtas ifall detta avsedda resultatet står inom rimligt förhållande mot dem kostnader samt risker såsom åtgärden medför på grund av Riksbankens samt statens finanser.

När Riksbanken vidtar olika åtgärder bör beslutet motiveras genom för att ange vilka bestämmelser liksom tillämpas samt vilka omständigheter liksom besitter varit kritisk på grund av Riksbankens beslut (se avsnitt 13).

Den krets från företag såsom existerar skyldiga för att lämna data mot Riksbanken utvidgas något inom förhållande mot nuvarande reglering på grund av för att Riksbanken bör behärska utföra samtliga sina data i enlighet med den nya riksbankslagen (se avsnitt 36).

Det införs ett uttrycklig bestämmelse ifall Riksbankens korrekt för att nyttja insamlade data på grund av statistikändamål, såväl till för att framställa nationell statistik liksom till internationellt samarbete inom bl.a.

ECBS alternativt BIS (se avsnitt 36).

56

SOU	Sammanfattning

Riksbankens övning för att förvalta tillgångar förtydligas inom den nya riksbankslagen. Tillgångsförvaltningens avsikt existerar för att Riksbanken inom inledande grabb bör behärska utföra sina information samt inom andra grabb generera utdelning på grund av för att finansiera sin aktivitet.

Tillgångarna bör, tillsammans med hänsyn tagen mot dem olika syftena tillsammans med tillgångsinnehavet, förvaltas tillsammans med nedsänkt fara. nära förvaltningen bör speciell vikt kopplas eller fixeras nära hur enstaka hållbar tillväxt kunna främjas (se avsnitt 29).

Konsekvenser från kommitténs förslag

En resultat från förslaget mot färsk riksbankslag existerar för att vissa från dem otydligheter vilket uppmärksammats beträffande Riksbankens information samt befogenheter reducerar tillsammans med enstaka fräsch, moderniserad samt tydligare team.

Riksbanken ska också ha en hög grad av finansiellt oberoende som säkerställer att den kan utföra och finansiera sina uppgifter

detta förbättrar Riksbankens möjligheter för att agera ändamålsenligt samt på grund av andra aktörer för att tolka Riksbankens ansvar inom olika verksamhetsområden, exempelvis inom arbetet tillsammans ekonomisk stabilitet, kontantverksamheten samt avseende samhällets krisberedskap samt höjd beredskap. dem åtgärder likt Riksbanken vidtog inom samband tillsammans med den finansiella krisen samt decenniet därefter bör kvar behärska vidtas i enlighet med förslaget mot färsk lag.

Konsekvenserna på grund av Riksbankens resursbehov avseende arbetet tillsammans ekonomisk stabilitet bedöms bli begränsade eftersom kommitténs förslag inom dem flesta fall handlar ifall förtydliganden samt kodifiering från praxis.

ej heller då detta gäller penningpolitiken samt Riksbankens internationella aktivitet bedöms nödvändigheten från tillgångar påverkas. Kommitténs förslag avseende Riksbankens ansvar på grund av kontanthanteringen samt kontantverksamheten inom övrigt innebär delvis nya fakta samt befogenheter samt kommer för att leda mot ökade kostnader på grund av Riksbanken.

Detsamma gäller Riksbankens förtydligade samt utökade ansvar till samhällets krisberedskap samt nära höjd beredskap.

Kommitténs förslag bedöms öka resursbehovet tillsammans cirka 16–

21 årsarbetskrafter. Riksbankens påverkan bedöms, bl.a. mot resultat från detta, försämras tillsammans med 39–68 miljoner kronor.

Den reglering likt föreslås avseende Riksbankens korrekt för att inom förtid låna utländsk valuta från Riksgäldskontoret, motsvarande 5 andel från Sveriges BNP, bedöms ej äga några effekter vid Riksbankens kostnader inom förhållande mot nuvarande situation då befintliga valutalån existerar lägre än 5 andel från BNP. Förslaget ifall för att framtida infrianden från åtaganden gentemot

57

Sammanfattning

SOU

IMF bör belasta statens ekonomisk plan inom stället till Riksbanken innebär dock en minskat behov från valutareserv.

Beroende vid hur Riksbanken väljer för att agera bedöms minskningen från räntekostnader mot resultat från detta förslag uppgå mot mellan 0– miljoner kronor.

Resursbehovet ökar vidare tillsammans cirka 6 miljoner kronor mot resultat från ett stärkt analys från Riksbankens aktivitet ifrån riksdagens (finansutskottets) samt Riksrevisionens blad. detta bedöms dock behärska finansieras inom dessa myndigheters befintliga anslagsramar.

För övriga statliga myndigheter bedöms konsekvenserna liksom begränsade.

Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning påverkas genom för att myndigheten bör sköta upplåningen till för att finansiera IMF-åtag- anden samt genom för att detta regleras hur utländsk valuta bör lånas upp till för att tillgodose Riksbankens behov från valutareserv. enstaka ännu närmare samverkan tillsammans Riksbanken än vad vilket sker inom solens tid kommer vidare för att krävas från myndigheter verksamma inom ekonomisk stabilitet, kontantkedjan samt inom beredskapsområdet.

Sammantaget innebär kommitténs förslag ett utfall vid dem samlade offentliga finanserna likt uppgår mot mellan samt +86 miljoner kronor per år.

Den föreslagna vinstdispositionsregeln innebär för att Riksbankens redovisade utfall får direkt påverkan vid statens ekonomisk plan.

Utdelningen kommer för att variera mer än inom dagsläget. Konsekvenserna till storleken vid utdelningen beror dock inom upphöjd utsträckning vid nivån vid Riksbankens egna tillgångar då den nya vinstdispositionsregeln börjar gälla. Framtida utdelningar är kapabel därför bli både högre samt lägre än vad såsom följer från dagens vinstutdelningsprincip.

Konsekvenserna på grund av berörda företag kommer för att bero vid hur Riksbankens föreskrifter utformas dels avseende uppgiftsskyldighet inom samtliga verksamhetsområden samt dels specifika föreskrifter mot bakgrund från dem utökade uppgifterna inom kontantverksamheten samt avseende samhällets krisberedskap samt höjd beredskap.

58