Hur blir det snö barn

För andra betydelser, titta frost (olika betydelser).

Snö existerar nederbörd inom form eller gestalt från iskristaller, enstaka alternativt sammanfogade, såsom faller ifrån en moln^[1] dock är kapabel även referera mot frost, likt ligger vid marken.

Snöfall betecknar särskilt nederbörden samt snötäcke betecknar frost vid marken. vit nederbörd likt rotera upp ifrån marken från tillräckligt kraftig samt byigvind kallas snödrev. frost existerar vanligast vid vintern, dock förmå inträffa andra årstider ifall temperaturen tillåter detta, mot modell inom subarktiska områden alternativt områden vid upphöjd höjd.

dem nedfallande iskristallerna kallas snöstjärnor samt inom dem fall dem klumpas ihop blir detta snöflingor. Dessa existerar en granulärt ämne samt besitter därmed enstaka mjuk struktur, dock snömassor blir mer kompakta ifall dem pressas samman.^[2]

När utomhustemperaturen existerar ovan 0 °C brukar vit nederbörd, liksom ligger vid marken normalt smälta (se tö).

Snöfall

[redigera | redigera wikitext]

Kristallbildning

[redigera | redigera wikitext]

Snö uppstår inom dem övre luftlagren då atmosfär mättad tillsammans vattenånga kyls ned inom temperaturer beneath 0 °C, inom regel genom adiabatisk utvidgning inom ett uppåtgående luftström.

Snö förekommer sällan i antikens länder, utan genren har utvecklats från renässansen och framåt

Då kondenseras ett sektion från vattenångan antingen mot fina faller i små droppar från överkylt dricksvatten alternativt även mot fina iskristaller. Iskristallerna existerar vanligen skiva samt tunna, samt besitter typiskt ett sexarmad struktur inom likhet tillsammans vanlig fryst vatten. Vilken struktur denna genomskinligt mineral antar beror vid temperatur samt fuktighet.

Särskilt inom temperaturintervallet −12 mot −16 grader existerar tillväxten från iskristallen särskilt gynnsam samt ger upphov mot den klassiska sexarmade strukturen, ett sålunda kallad snöstjärna. nära högre temperaturer är kapabel snöstjärnan existera trearmad, medan armarna nära riktigt låga temperaturen kunna flyta ihop därför för att flingan blir mer rund.

detta stämmer ej för att detta ej finns numeriskt värde identiska snöstjärnor, dock chansen för att påträffa numeriskt värde detaljerad likadana existerar försvinnande små.

När snöstjärnor faller genom fuktig atmosfär nära noll grader får dem ett fukthinna, vilket fullfölja för att snöstjärnorna förmå fastna vid varandra samt forma enstaka snöflinga.

Särskilt stora snöflingor vilket bildas vid detta sätt kallas lapphandskar alternativt lappvantar.

Snöfall nära plusgrader

[redigera | redigera wikitext]

Det kunna ibland falla frost även nära temperaturer likt överstiger noll grader Celsius nära marken, vilket begränsas från den relativa luftfuktigheten. nära upphöjd luftfuktighet faller nederbörden liksom nederbörd då temperaturen överstiger noll alternativt någon plusgrad.

nära lägre luftfuktighet förmå detta nederbörd av snö trots för att detta existerar flera plusgrader inom luften.^[3] inom landet existerar detta sistnämnda vanligt nära övergången ifrån vinter mot vår.

Typer från snöfall samt snöliknande nederbörd

[redigera | redigera wikitext]

När detta snöar inom samband tillsammans enstaka kraftig bris äger oss ett snöstorm.

Sjösnö existerar nederbörd liksom bildas inom vindens riktning ifrån enstaka större vatten alternativt en ocean. Några typer från nederbörd tillsammans vit nederbörd alternativt snöliknande stöt beskrivs nedan.

Snöby

[redigera | redigera wikitext]

Kortvarig samt ibland kraftig nederbörd från frost kallas på grund av snöby.

Låt barnen känna på isen eller varför inte på snö eller på hagel? Hur känns det och vad händer? Gasform: Vattenånga

Sådan kommer ifrån moln från typen cumulonimbus (bymoln). Snöbyar kunna dock inom vissa fall artikel täta samt ge ihållande nederbörd, exempelvis inom samband tillsammans snökanoner. Typiskt på grund av snöbyar existerar för att dem börjar samt slutar plötsligt, samt för att intensiteten varierar.^[4]

Kornsnö

[redigera | redigera wikitext]

Kornsnö existerar nederbörd inom form eller gestalt från många små, vita, spröda partiklar från fryst vatten.

Partiklarna existerar skiva alternativt avlånga samt vanligen mindre än 1 millimeter. dem faller vanligen ifrån moln från typen stratocumulus alternativt stratus.

Att framställa snö i konst (snömåleri, snölandskap) utan att bara lämna tomma vita ytor, innebär särskilda svårigheter

METAR-koden till kornsnö existerar SG.

Isnålar

[redigera | redigera wikitext]

Isnålar, även kallat diamantstoft, existerar nederbörd liksom faller ifrån enstaka genomskinlig skyn samt består från många små iskristaller vilket existerar sålunda tunna för att dem tycks sväva inom luften. METAR-koden på grund av isnålar existerar IC.

Hagel

[redigera | redigera wikitext]

Man brukar skilja vid tre typer från hagel,^[5] titta nedan.

Snöhagel

[redigera | redigera wikitext]

Snöhagel, alternativt trindsnö, existerar nederbörd likt liknar kornsnö, dock var partiklarna existerar något större, cirka 2–5 millimeter stora. Snöhagel studsar vid hårt underlag samt går ofta itu nära landning.

METAR-koden GS används på grund av snöhagel. detta existerar identisk kod såsom till småhagel.

Småhagel

[redigera | redigera wikitext]

Småhagel existerar hårda samt runda iskorn såsom kunna bli upp mot 5 millimeter inom diameter. Kornen varken studsar alternativt går sönder, mot skillnad ifrån snöhagel.

Faller ifrån bymoln samt intensiteten förmå existera kraftig inom samband tillsammans blåst.

Ishagel

[redigera | redigera wikitext]

Ishagel existerar partiklar från fryst vatten liksom existerar större än 5 millimeter inom diameter. dem kunna klumpa ihop sig mot olika isklumpar samt inom extrema fall orsaka skador vid byggnader samt varelse.

Ishagel faller ifrån väldiga bymoln samt förekommer ibland inom samband tillsammans med kraftig åska.

Men varför blir det egentligen kramsnö vid temperatur omkring noll?

Snötäcke

[redigera | redigera wikitext]

Snö likt faller ner finns kvar mot den töar försvunnen alternativt sublimeras. inom kallare klimat är kapabel den ligga ner kvar enstaka hel vinter; vit nederbörd vilket ligger kvar beneath sommaren kallas glaciär. inom tempererade områden tillför snön marken stora vattenmängder då den smälter angående våren, vilket får mot resultat för att höjden inom vattendrag stiger samt för att vårflod bildas tillsammans med strida strömmar; tö kunna ibland orsaka slamström samt laviner.

Snön står inom tempererade klimat på grund av enstaka betydelsefull sektion från vattenförsörjningen. vit nederbörd äger ett god skyddar mot värmeförlust funktion likt förhindrar för att växter förfryser.

Typer från snötäcken

[redigera | redigera wikitext]

Mätning från snödjup

[redigera | redigera wikitext]

Av tradition talar man inom meteorologin ofta angående snödjup alternativt snöns tjocklek.^[3] inom tyskan heter detta däremot schneehöhe (snöhöjd).^[3] vid enstaka jämn yta besitter snötäcke ett viss höjd ovan marken, dock inom starkt kuperad terräng kunna snön innehåll svackor.^[3] Snödjup mäts inom centimeter alternativt tum beroende vid vilken måttenhet likt existerar standard.

Tidigare presenterade SMHI enbart snödjup inom bota centimeter, dock besitter ifrån samt tillsammans säsongen 2014–2015 infört en streckat fält inom sin grafiska redovisning från snödjupet inom land, liksom innebär för att detta kunna existera allt ifrån enstaka snöfläckar mot mer alternativt mindre heltäckande snötäcke likt understiger tre centimeter. Anledningen existerar för att den exakta gränsen mellan vit nederbörd samt barmark kunna existera svår för att utläsa samt sammanställa eftersom snön, särskilt inom start från ett snösäsong, är kapabel ligga ner kvar olika länge beroende vid exempelvis typ från underlag.^[6]

Det vanligaste sättet för att mäta snödjup existerar manuellt tillsammans måttstock, tumstock alternativt ett fast mätkäpp.^[7] detta förekommer även automatiska mätningar tillsammans hjälp från ultraljud.

enstaka sensor placeras ovanför snötäcke samt snödjupet beräknas utifrån tiden detta tar till ultraljudssignalen för att nå snötäcke samt komma tillbaka mot sensorn.^[7] beneath 2000-talet görs även försök tillsammans ljusstråle, vilket existerar enstaka tillförlitligare teknik.^[7]

Vanligen genomförs mätningar vid enstaka någorlunda slät markyta samt minimalt fem mätningar nära varenda mättillfälle, var sedan medelvärdet avgör snödjupet.^[7] Packning, smältning samt avdunstning påverkar snödjupet.^[7] Därför är kapabel snödjupet förändras ifrån ett dygn mot enstaka ytterligare, även då detta existerar minusgrader samt då detta ej fallit fräsch nederbörd.

inom USA samt vissa andra länder mäter man direkt nysnömängd, liksom ej påverkas från detta.^[7]

Omvandling ifrån nederbördsmängd mot nysnömängd

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom nederbördsmängder avser nederbörd ifrån sky inom smält struktur behöver man omvandla kvantiteten på grund av för att känna till vilket snödjup detta kunna leda till inom.

nära nollgradig temperatur brukar sägas för att ett millimeter nederbörd ifrån sky motsvarar ungefär enstaka centimeter nysnö vid marken. detta existerar dock inget detaljerad värde liksom ständigt är kapabel användas, eftersom särskilt temperaturen påverkar värdet. tillsammans med hjälp från den sålunda kallade fluffaktorn går detta för att räkna fram en mer noggrant värde.

nära 80 procents relativ luftfuktighet samt -7 °C inom luften motsvarar varenda millimeter nederbörd numeriskt värde centimeter nysnö, samt nära -11 °C motsvarar varenda millimeter nederbörd tre centimeter nysnö.^[7][8]

Förekomst från snö

[redigera | redigera wikitext]

Sannolikheten till snöfall varierar tillsammans med årstiden, platsen samt andra geografiska förhållanden liksom latitud samt höjd ovan havet.

vid latituder nära ekvatorn existerar detta normalt ett nedsänkt sannolikhet på grund av snöfall; man brukar ange 35° N samt 40° S likt grova gränsdragningar. Permanent snötäcke, glaciärer, finns vid flera områden, samt detta påverkas från faktorer likt lutningen från marken, kvantiteten snöfall samt vindarna ovan området. vid höga höjder var temperaturen existerar nedsänkt, hittar man mot samt tillsammans med inom ekvatorområdet höga bergsområden tillsammans med glaciärer.

liknande modell existerar Kilimanjaro inom Tanzania samt Anderna inom dem tropiska delarna från Sydamerika.

Omvänt får flera områden inom Arktis samt Antarktis många lite nederbörd inom struktur från snöfall trots den stränga kylan, vilket beror vid för att kall atmosfär, mot skillnad ifrån varm, ej kunna föra speciellt stora mängder vattenånga ifrån detta omgivande havet.

detta finns även vissa en stor naturlig upphöjning av jordens yta samt vulkaner inom Bolivia, Chile samt Argentina såsom trots dem kyliga höjderna (4 500 – 6 900 m) ej heller får något snöfall.

I landet föll år 1961 – 90 inom snitt drygt 10 % från årsnederbörden vilket frost längst bort inom söder.

Samtidigt plats ovan 40 % från årsnederbörden frost inom större delen från Lappland.^[10]

Utöver Arktis samt Antarktis förekommer vit nederbörd främst inom Nordamerika, Europa, Asien (utom dem sydligare delarna), Nya Zeeland samt sydligaste Sydamerika, dock även lokalt inom delar från Australien, andra delar från Sydamerika samt inom delar från Afrika, särskilt inom högt belägna områden.

Snö, människan samt djuren

[redigera | redigera wikitext]

Snöoväder förmå leda mot stora störningar inom infrastrukturen samt inom områden var vit nederbörd ofta förekommer besitter detta därför utvecklats färdmedel liksom existerar anpassade mot vädret, likt snöskoter, släde, pulka, skidor samt snöskor.

Slädar är kapabel dras från slädhundar, hästar alternativt andra lokala vilt. Häftiga snöfall kunna förstöra elledningar, telefonförbindelser samt omöjliggöra biltrafik genom för att tjocka snötäcken täcker vägbanan, packad frost orsakar halka alternativt snöfall försvårar sikten. inom områden liksom sällan äger vit nederbörd kunna detta saknas redskap på grund av snöröjning samt snöfall förmå då erhålla bota samhällen för att stanna upp.

inom öppna landskap förmå vinden samla snön inom snödrev, vilket ofta ställer mot bekymmer på grund av trafiken. Snöhalka är kapabel uppkomma inom samband tillsammans snöfall då bilarna packar ihop snön samt detta blir halt, särskilt angående temperaturen existerar noll grader alternativt strax ovan.

Snö existerar ett förutsättning på grund av flera vintersporter liksom längdskidåkning, kälkåkning samt utförsåkning samt barnlekar.

Den förmå användas mot snöskulpturer, snögubbar samt snöklumpar. från en antal snöklumpar förmå man utföra ett snölykta, samt tillsammans med snöklumpar förmå man starta en snöbollskrig. ett snöängel bildas angående enstaka individ ligger vid rygg ovan lös frost samt flaxar tillsammans med armar samt ben.

De isolerande attribut snön äger utnyttjas inom bivacker samt iglooer.

inom vissa områden finns ishus var snön bevaras efter vår-tö, för att användas till kylning från föda alternativt från medicinska skäl. Packad vit nederbörd samt ifrån ett vattendrag tillsammans med issåg uppsågad fryst vatten sparades förr inom landet samt flera andra länder beneath halm alternativt sågspån, enstaka isstack, på grund av för att användas såsom kylelement beneath sommaren, dock detta bruk äger tappat bort eller missat sin innebörd sedan kyl- samt frysskåp äger utvecklats.

Om man befinner sig vid frost beneath utdragen tidsperiod samt ej skyddar ögonen tillräckligt finns fara på grund av snöblindhet, varvid små sår uppstår vid hornhinnan tillsammans smärtor inom ögonen samt känslighet på grund av starkt ljus uppstår. nära vinteraktiviteter kunna skidglasögon användas till för att skydda ögonen ifrån vit nederbörd samt starkt solljus.

Förutom mot kylan, används vinterkläder såsom jackor, termobyxor samt overaller även likt skydd just mot snön. Mössa, halsduk samt balaklava skyddar huvudet, halsen respektive ansiktet.

handskydd samt handskar utan separata fingrar skyddar händerna samt underlättar nära direktkontakt tillsammans snön. till fötterna finns vinterkängor samt vinterstövlar såsom existerar skapade på grund av för att hålla fötterna torra samt varma samt ge god grepp mot underlaget. på grund av för att enklare ta sig fram inom djup vit nederbörd förmå snöskor användas, såsom man fäster nära sina ordinarie vinterskor.

Vissa djurarter trivs inom snön samt kunna justera sig efter den, medan andra besväras samt blir mer utsatta. Exempelvis existerar sälarter beroende från frost samt fryst vatten till för att behärska leva.

Zoombar karta för Sverige och Norden med 5 respektive 15 minuters uppdateringar

Skogsharen får ljus vinterpäls samt är kapabel blockera eller hindra ut baktassarna likt snöskor på grund av för att enklare ta sig fram.^[11]Sorkar samt lämlar likt lever inom vinterklimat besväras ej heller från snön. Tvärtom ger snötäcke en naturligt skydd mot exempelvis fiender ovan mark. en vilt såsom däremot existerar många exponerad inom djup frost existerar rådjur, liksom ej äter kvistar samt äger många svårare på grund av för att ta sig fram inom snön.

Då blir rådjur enkel en byte på grund av lodjur samt ibland även rävar. Vildsvin besväras även från vit nederbörd samt särskilt angående detta existerar tjäle besitter vildsvin svårt på grund av för att böka inom marken.^[12]

Snötäcke utför detta enklare för att spåra vilda varelse inom närområdet via fot- alternativt tassavtryck, spillning samt matrester inom snön.^[13]

Förtäring samt smutsig snö

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ej farligt för att förtära ljus samt ren frost ifall man äger rena sker.

Påståendet för att frost kunna innehålla maskar existerar ett legende eftersom maskar samt larver ej skulle klara kylan. Eventuella bakterier samt maskar kommer ifrån orena händer.^[14] Däremot är kapabel oren frost likt ligger vid marken innehålla urin, avföring samt föroreningar ifrån exempelvis avgaser samt däckslitage. nära provmätningar inom land inom start från 2020-talet hittades mikroplaster, zink, koppar samt bly inom snön vid marken inom städerna.

Koka vatten och se vad som händer

Föroreningar samlas upp inom snön beneath utdragen tidsperiod. då snön töar försvunnen frigörs vissa föroreningar medan andra hamnar vid marken. Hanteringen från den smutsiga snön varierar.^[15]

Hundar är kapabel förtära frost på grund av för att detta existerar gott, roligt alternativt på grund av för att släcka törsten.

således länge hunden ej visar några indikator vid irritation existerar detta allmänt ofarligt på grund av den, dock större mängder förmå orsaka diarré.^[16]

Snö inom konsten

[redigera | redigera wikitext]

Ej för att förväxla tillsammans konstsnö (snökanon) alternativt snömålning (barn målar vid snö).

Att framställa vit nederbörd inom konstverk (snömåleri, snölandskap) utan för att bara lämna tomma vita ytor, innebär särskilda svårigheter.

frost förekommer sällan inom antikens länder, utan genren äger utvecklats ifrån renässansen samt vidare. enstaka pionjär plats Pieter Brueghel den äldre.

Bland romaner liksom tar upp vit nederbörd finns Barnen ifrån Frostmofjället (1907, filmatiserad 1945), Bergtagen (1924) från Thomas Mann, Fröken Smillas emotion på grund av snö (1992, filmatiserad 1997) samt Snö (2002) från Orhan Pamuk.

Klas Östergrens långnovell Renegater (2020) handlar bland annat ifall enstaka individ såsom samlar vid tavlor från snölandskap samt innehåller enstaka redogörelse från snön inom konsten (sid. 695 ff.); var nämns Pekka Halonen vilket "den möjligen främste snömålaren från alla" (sid. 700).

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Snö

[redigera | redigera wikitext]

Snö inom konst

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bogren, Jörgen; Gustavsson Torbjörn, Loman Göran (1999). Klimatologi, meteorologi ([Ny, omarb.

  samt utök. utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris8352874. ISBN 91-44-01264-0 

• Nationalencyklopedin (1995). NE HF grupp 17. NE Nationalencyklopedin. sid. 21-22. Libris14835378. ISBN 978-91-976241-6-9 
• WMO. Internationell molnatlas, tredjeplats förkortade utgåvan.

  Instruktioner på grund av tjänstens tekniska bedrivande. Norrköping: SMHI.

  Ta vatten från kranen och ställ det i frysen

  ISBN 99-03-39359-8 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Ryd, Yngve; Rassa Johan (2001). Snö: ett rens berättar. Stockholm: Ordfront. Libris8373847. ISBN 9173247855 
• Ryd, Yngve (2001). ”Johan Rassas emotion till snö”. Provins 2001:3/4,: sid. [31]-[34] : ill.  Libris8410879

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]