Finns det botemedel mot pest

För andra betydelser, titta Pest (olika betydelser).

Pest existerar enstaka infektion orsakad från bakterienYersinia pestis. Denna isolerades 1894 inom Hongkong från den fransk-schweiziske forskaren Alexandre J.

E. Yersin (1863–1943) samt den japanske forskaren Kitasato Shibasaburō (1856–1931) oberoende från varandra.^[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

"Pest" liksom historiskt begrepp

[redigera | redigera wikitext]

I äldre tider kunde man ej lika säkert skilja vid olika typer från infektionssjukdomar. Historiska data angående eruption från "pest" förmå därför principiellt avse vilken dödlig infektionssjukdom likt helst, likt besitter fått massiv spridning samt förmå därför ej automatiskt antas existera identisk sak liksom den infektionssjukdom likt idag kallas pest.

Pestdöd fanns förr en formulering på grund av någon likt avlidit inom enstaka sjukdom, såsom man antog fanns sjukdomen "pest" (Yersinia pestis), dock såsom inom själva verket kunde äga varit någon ytterligare febersjukdom.

Trots detta så var det många läkare som försökte hitta botemedel

Ett ålderdomligt mening på grund av pest existerar pestilens.^[2]

Den neolitiska nedgången

[redigera | redigera wikitext]

Med DNA-studier äger en släktträd upprättats ovan varenda olika peststammar liksom hittills äger hittats. detta visar för att dem uppstod på grund av 5 800 tid sedan, i enlighet med enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något inledningsvis inom den jordbrukande trypilljakulturen inom dagens Rumänien, Moldavien samt Ukraina.

Kulturen byggde Europas inledande stora städer, dock brände ofta ned sina bosättningar samt byggde upp nya vid andra platser. dem försvann på grund av 4 800 kalenderår sedan, då Europas inledande bondekulturer blev kraftigt försvagade inom något liksom existerar känt såsom den neolitiska nedgången^(en).^[3]

År 2018 undersöktes enstaka stengrav tillsammans med 79 individer inom Gökhem utanför Falköping.

dem ägde vid relativt kreditkort tidsperiod begravts till 4 900 kalenderår sedan från enstaka jordbrukskultur. Den visade sig innehålla bevis vid Yersinia pestis hos numeriskt värde från individerna. Tidpunkten fullfölja för att fyndet besitter tolkats vilket för att pest är kapabel artikel ett möjlig orsak mot den neolitiska nedgången inom Europa, vilket inom sin tur banade väg till inflyttning från enstaka ytterligare bondekultur inom Europa österifrån.^[3][4]

På stäpperna inom nuvarande Ryssland drabbade pesten människor inom yamniakulturen till 4 800 tid sedan, besitter DNA-analyser demonstrerat.

Den pestvågen spreds vid bara några hundra kalenderår vidare ända mot Kina. i enlighet med Kurganhypotesen började denna assemblage nära denna tidsperiod plötsligt sprida sig ovan Europa samt Asien. dem förde tillsammans sig detta indoeuropeiska språket samt kunskaper vilket ledde mot bronsålderns stora förändringar.

Exempelvis byttes 90 andel från befolkningen ut vid dem brittiska öarna, samt den tidigare befolkningen äger var knappt lämnat några genetiska spår efter sig.^[3] Även inom Skandinavien avslutas nästan samtliga manliga släktled ifrån tiden innan bronsåldern samt saknar idag ättlingar (sonsons son samt sålunda vidare). Vissa kvinnliga släktled (dotters dotters dotter) både bland jägar-samlar-kulturer samt dem tidigare bönderna finns kvar utspridda ovan all Europas befolkning än idag.

Vissa skar upp bölderna på den sjuka, för att försvaga sjukdomens kraft

Kvinnorna gick inom dem flesta fall ovan mot den nya bondekulturen nära mötet tillsammans med detta inflyttade människor, ofta innan dem nådde Skandinavien.

Justinianska pesten

[redigera | redigera wikitext]

På 500-talet e.Kr. graserade den således kallade justinianska pesten inom Europa, även kallad den inledande pestpandemin. Den existerar inledningsvis dokumenterad inom Egypten samt kring Medelhavet, dock DNA-belägg visar för att den spred sig åtminstone mot norra Tyskland.^[3]

Digerdöden

[redigera | redigera wikitext]

Digerdöden 1346–1353 existerar den start samt maximalt intensiva perioden inom den andra pestpandemin, vilket pågick mot 1840-talet.

Digerdöden existerar ansvarig till cirka tjugofem miljoner dödsfall inom Europa fram mot 1665, alternativt ungefär ett tredjedel från befolkningen inom Europa. Våren 1350 nådde digerdöden landet via Norge, vilket nåtts året innan.

Pesten inom landet 1710–1713 fanns en senare eruption då ett tredjedel från befolkningen inom Sveriges storstäder dog.

Tredje pestpandemin

[redigera | redigera wikitext]

Den tredjeplats pestpandemin, 1866 mot 1960-talet, ägde sitt ursprung inom Kina samt resulterade var inom cirka 2,2 miljoner dödsfall. Pesten spred sig mot Indien, var den tog omkring 10 miljoner människors liv. Antibiotiska medicin utvecklades vid 1940-talet vilket dramatiskt minskade dödstalen ifrån pesten.

Nyhetsanka 1993–1994

[redigera | redigera wikitext]

År 1993 inträffade ett jordbävning inom området Osmanabad samt Latur inom Ghats vid Deccan inom Indien. landet sände då säd likt akut katastrofbistånd via hamnstaden Surat, vilket transporterades vidare mot katastrofområdena. ett sektion från säden stals inom Surat samt såldes lokalt vid marknaderna.

inom den stulna säden hittade man sedan råttor samt då detta bröt ut pest inom området misstänktes råttorna inom säden äga smittat dem lokala råttstammarna. Lokala doktor angav då för att lungpest regelbundet förekommer inom land samt höll därför detta ej till omöjligt, för att pesten ägde kommit därifrån tillsammans med hjälpsändningarna.

Hälsovårdsmyndigheterna inom Delhi plats emellertid tveksamma mot smittspridning ifrån land, då området ifrån Bombay (Mumbai) samt försvunnen ovan unionsstaten Maharastra, var dem berörda områdena ligger besitter endemisk pestförekomst. detta bota kom därför för att begränsas mot ett ”nyhetsanka”^[5], likt även nådde land.

Pest vid 2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Pest finns idag framför allt inom delar från Asien, Sydamerika, Nordamerika (sydvästra delen) samt inom Afrika.

Eftersom pest är en bakteriell sjukdom kan den botas med antibiotika

Sjukdomen behandlas tillsammans olika former från antibiotika, bland annat streptomycin samt tetracyklin. detta finns även en vaccin, dock tillsammans begränsad effektivitet. Pest räknas liksom enstaka allmänfarlig sjukdom i enlighet med Smittskyddslagen. ifrån 1989 mot 2003 rapporterades 38 310 fall samt 2 845 dödsfall inom 25 länder.^[6]

Pesten spreds ej från råttor

[redigera | redigera wikitext]

Råttor besitter tidigare ansetts artikel den primära spridaren från pest (se digerdöden).

Nyare studier visar dock för att pesten plats luftburen, samt spreds människa mot människa. ^[7][8]

Symtom

[redigera | redigera wikitext]

Hos människan är kapabel infektionen leda mot olika symtom vilket böldpest, lungpest samt blodpest,^[9] beroende vid vilka kroppsdel likt infekteras.

Böldpest

[redigera | redigera wikitext]

Efter enstaka inkubationstid vid vanligen 3–4 dagar (Källenius–Svenson anger extremvärdet 10 dagar) debuterar böldpest tillsammans med upphöjd förhöjd kroppstemperatur, frossa, huvudvärk, kräkningar samt ibland diarré. Ångest existerar även en vanligt symptom.

Kvacksalvare sålde så kallade botemedel mot pesten, som pestvatten (bestående av rosmarin, salvia, örter, vitt vin med mera), enhörningshorn och grodben

Dessutom uppträder smärtsamma bölder, buboner, orsakade från inflammationer inom lymfkörtlar, oftast inom armhålor samt ljumskar, dock även nära käkben samt nacke. Lymfkörtlarna inflammeras tidigt, dock bubonerna existerar oftast ej synliga förrän efter 3-4 dagar. Bubonerna är kapabel vandra igen från sig själva dock drabbas ofta från varig nersmältning.

Obehandlad böldpest äger ett dödlighet vid ovan 50 andel. ^[10]

Lungpest

[redigera | redigera wikitext]

Lungpest existerar ett lunginflammation orsakad från pestbakterier. Den kännetecknas från upphöjd förhöjd kroppstemperatur, hosta, ofta blodig, andnöd tillsammans med snabb, ökad andning, bröstsmärtor samt upphöjd puls. Lungpest sprids via luften, genom dem många bakterierika upphostningarna.

Obehandlad leder denna struktur nästan ständigt mot döden.

Blodpest

[redigera | redigera wikitext]

Blodpest (även känd liksom pestseptikemi alternativt svartpest) existerar snarast ett komplikation mot andra former från pest. Den kännetecknas från för att blodbanorna invaderas från pestbakterier samt ett septikemi (blodförgiftning) utvecklas tillsammans med upphöjd förhöjd kroppstemperatur, frossa, förvirring samt ofta hudblödningar (därav namnet svartpest).

Även denna form eller gestalt leder obehandlad nästan ständigt mot döden.

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

Tidigt insatt behandling, inom 24 timmar efter symtomdebut existerar livräddande, då sjukdomen annars besitter många upphöjd dödlighet. Förstahandsmedlet besitter varit streptomycin, vilket ej ständigt kunna tillhandahållas inom period samt därtill besitter allvarliga biverkningar.

Gentamicin alternativt Doxycyclin anges såsom alternativ^[11].

beneath 2010-talet äger andra antibiotika tillkommit inom gruppen fluorokinoloner. nära massbehandling inom förebyggande avsikt kunna även kloramfenikol användas^[12].

Skydd samt botemedel

[redigera | redigera wikitext]

I äldre tider

[redigera | redigera wikitext]

Från sen medeltid fram mot renässansen plats detta vanligt för att doktor dryckesställe speciella skyddsdräkter, samt kallades pestläkare, alternativt pestdoktorer.

Skyddsdräkten bestod från ett vaxad överrock, ett maskering tillsammans med inglasade hål till ögonen, samt ett utdragen “näbb” till munhåla samt luktorgan, inom vilken väldoftande örter nedsänkt liksom skydd mot smittan. modell vid örter fanns vitlök, rosenblad samt mynta. Även vinäger användes. ^[13]

En teknik likt användes till för att skydda sig fanns för att bränna mursten till för att rena luften.

beneath 1600-talet ansågs dessutom tobaksrök såsom skyddande, samt därför rökte lik-körarna konstant. andra metoder handlade ifall för att existera försiktig tillsammans med kontakt. en modell vid vidskepelse plats försäljningen samt bärande från lyckoamuletter. Man kunde även bära enstaka död padda runt halsen. Kyrkan rekommenderade böner.

Kvacksalvare sålde därför kallade botemedel mot pesten, såsom pestvatten (bestående från rosmarin, salvia, örter, vitt alkoholhaltig tillsammans med mera), enhörningshorn samt grodben.

Dessutom kunde enstaka sjuk människa lägga hönsfjädrar vid bölderna samt vid därför sätt påstods detta för att man kunde dra ut sjukdomen genom dess vingpenna. andra metoder fanns åderlåtning samt påläggning från grodor vid bölder, samt karantän beneath enstaka utdragen tidsperiod inom försök för att ett fåtal bukt tillsammans smittan.^[14][15]

Danmark-Norge 1710-13

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ovanligt för att man är kapabel förhindra smittspridning genom avspärrningar.

inom Danmark-Norge lyckades man dock år 1710-13 tillsammans delvis många drastiska åtgärder.

Myndigheterna förbjöd all köp tillsammans med områden var pesten fanns samt karantänsstationer etablerades. Apotekarna pålades för att äga stora läkemedelsförråd. inom Kristiania tillsammans med omgivningar avlivades samtliga svin, då dem ansågs behärska infektion människor.

Den norska gränsen mot land existerar utdragen samt detta fanns rikliga kontakter ovan, trots för att detta fanns konflikt. en kungligt dekret utfärdades därför inom intention för att förhindra för att sjukdomen kom in inom Norge. varenda svensk vilket försökte komma ovan gränsen skulle skjutas samt liket begravas "dybt inom jorden paa samme Sted" samt man fick icke röra nära liket alternativt kläderna tillsammans med händerna utan "med Stænger at fremvælte" detta inom grav.

för att stoppa varenda potentiellt pestsjuka vid detta sätt plats enstaka plikt samt människor likt bodde nära gränsen mot landet blev pålagda för att flytta ett halvmil in inom landet^[16].

Botemedel mot pest

Det plats drastiska tilltag, dock dem bidrog mot för att pestepidemin begränsades mot Köpenhamn samt Helsingör samt den norska befolkningen avslappnad undan.

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Sedan tid 1897 finns detta vaccin mot pesten vilket ger visst skydd.^[17] Den går även för att bota tillsammans med antibiotika, ifall den sätts in tidigt.^[18]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Timeline of plague, 9 juni 2020.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]