wadlard.pages.dev









Trädgårdsmästare vanligtvis föreningen i kantonen zürich

Zürich

Zürich (tyskt uttal: [ˈtsyːrɪç] (lyssna), schweizertyska: Züri, franska: Zurich, italienska: Zurigo, rätoromanska: Turitg[3]) existerar den största staden inom Schweiz tillsammans med 433 989 invånare (2023).[2] (Stor-Zürich cirka 1 332 900 invånare[4]).

Staden är huvudort i kantonen med samma namn

Staden existerar huvudort inom kantonen tillsammans med identisk namn. Den ligger nära Zürichsjön.

Zürich blev medlem från detta schweiziska edsförbundet kalenderår 1351. Schweiz reformatorZwingli (död 1531), levde samt predikade var, samt styrde staden samt kantonen beneath senare delen från sitt liv.

Följande 4 sidor (av totalt 4) finns i denna kategori

Det schweizisk-svenska företaget ABB äger sitt huvudkontor inom staden.

Svenskt honorärkonsulat finns inom staden sedan 1912.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

På platsen var Zürich ligger idag anlades beneath 200 f.Kr. ett romersktullstation, beneath 500-talet följt från enstaka alemannisk bosättning.

ett kungsgård (pfalz) tillkom beneath 800-talet samt ett köpmannakoloni. Staden nämns inledande gången vilket turlcina civitas (stad) inom en handling ifrån 929.

Den ligger vid Zürichsjön

Staden utvecklades inom snabb takt genom en gynnsamt handelsstrategiskt läge. Zürich blev kalenderår 1218 enstaka fri riksstad. Staden upplevde beneath 1300-talet ett kulturell blomstringsperiod, dock även sociala oroligheter skakade staden.

Zürich inträdde inom detta Schweiziska edsförbundet kalenderår 1351.

The European Metropolitan Region of Zurich (EMRZ), also Greater Zurich Area (GZA, German Zürcher Wirtschaftsraum, Metropolregion Zürich), the metropolitan area surrounding Zurich, is one of Europe’s economically strongest areas and Switzerland’s economic centre

Detta gjorde för att Zürich, vid bekostnad från kringboende feodalherrar, förde ett lyckad expansionspolitik. Staden blev utgångspunkt på grund av den reformatoriska rörelsen inom Schweiz genom Zwinglis aktivitet beneath 1500-talet, dock tillät samtidigt katoliker för att bosätta sig inom staden. beneath 1600-talet fanns staden ett tillflyktsort till förföljda protestanter, några vilket ägde tillsammans sig ekonomiska impulser, framför allt inom textilindustrin.

Staden växte beneath 1800- samt 1900-talen ut mot ett modern storstad, bland annat genom inkorporeringar samt beneath världskrigen gynnades Zürich från sitt inom Europa centrala dock ändå skyddade läge.

[2] (Stor-Zürich cirka 1 332 900 invånare [4])

Invånarantalet mer än tolvdubblades mellan 1888 samt 1992. Utvecklingen besitter fört tillsammans sig för att staden existerar en från världens inflytelserik finans- samt bankväsendecentrum.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Staden existerar belägen var vattendrag Limmat lämnar Zürichsjön samt existerar omgiven från skogbevuxna kulle, bland annat Zürichberg samt Uetliberg.

vattendrag Sihl möter Limmat nära änden från Platzspitz, vilka formar gränsen mot Schweiziska nationalmuseet.

Under 2004 blev Fraumünster totalrenoverad. beneath denna period gjorde den installerade byggnadsställningen för att man kunde erhålla ett 360° panoramavy ovan Zürich.

Zürich är en kanton i nordöstra Schweiz

Stadsvapen

[redigera | redigera wikitext]

Det blåvita stadsvapnet kommer ifrån 1389, samt härstammar ifrån banderoller tillsammans blå samt vita ränder vilket användes tid 1315. detta inledande säkra beviset vid banderollerna tillsammans med identisk design existerar ifrån 1434. Stadsvapnet äger numeriskt värde lejon vilket sköldhållare.

Den röda Schwenkel vid toppen från banderollen äger varierande tolkningar: till invånarna inom Zürich plats detta en hedersmärke, skänkt från Rudolf inom. Zürichs grannar härmade denna inom skam, till för att fira förlusten från banderollen inom Winterthur kalenderår 1292. Idag använder kantonen Zürich identisk vapen liksom staden.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

  • Zürichs spårväg existerar den viktigaste delen inom stadens lokaltrafiknät eftersom detta ej finns tunnelbana.
  • Zürichs pendeltåg kallas på grund av S-bahn samt äger en stort linjenät likt täcker förorter samt stora delar från omkringliggande orter utanför staden.
  • Zürichs internationella landningsplats existerar ett internationell storflygplats liksom existerar enstaka nödvändig knutpunkt på grund av flera flygförbindelser både inom Europa samt mot andra världsdelar.

    Zürich (tyskt uttal: [ˈtsyːrɪç], schweizertyska: Züri, franska: Zurich, italienska: Zurigo, rätoromanska: Turitg [3]) är den största staden i Schweiz med 433 989 invånare (2023)

    ifrån flygplatsen samt in mot Zürich går detta pendeltåg (S-bahn).

  • Zürich Hauptbahnhof existerar den största järnvägsknuten inom Schweiz. ifrån totalt 26 spår går järnväg mot samt ifrån samtliga delar från Schweiz samt mot Tyskland, Österrike, Italien, land i västeuropa samt Ungern. Stationen existerar även ett betydelsefull knutpunkt på grund av Zürichs pendeltåg.
  • Från Zürich går motorvägar vilket inom sin tur når ut mot olika delar från landet.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen Zürich äger 433 989 invånare (2023).[2]

Språk (2000)[5]Språk (2014)[5]

Talade tungomål inom Zürich.

 Tyska (78,1 %)
 Övriga (15,1 %)

Talade tungomål inom Zürich.


  • trädgårdsmästare vanligtvis föreningen  inom kantonen zürich

  •  Tyska (78,9 %)
     Övriga (15,4 %)

    Uppgifterna ifrån 2000 existerar baserade vid ett folkräkning.
    Uppgifterna ifrån 2014 existerar baserade vid fem vid varandra nästa årliga strukturundersökningar.

    Resultaten extrapoleras. dem bör tolkas tillsammans försiktighet inom kommuner tillsammans mindre än 3 000 invånare.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]