Hur många bor i motala stad
Motala kommun
Motala kommun (uttal (fil)) existerar ett samhälle inom landskap län. Centralort existerar Motala.
Kommunen förmå landskapsmässigt delas in inom numeriskt värde delar, norra samt södra, var gränsen mellan dem numeriskt värde går nära enstaka markerad förkastning efter stort insjövatten Borens norra kust.
Norra delen existerar kuperad samt mot massiv sektion existerar den bevuxen tillsammans skogsområde. Södra delen består existerar mot största sektion övertäckt från bördiga, uppodlade leror. Den mäktigaste från kommunens flera isälvsavlagringar existerar Djurkällaplatån nordväst ifall centralorten.
Det lokala näringslivet äger påverkats starkt från etableringen från Motala verkstad (1822), byggandet från Göta kanal (1832) samt tillkomsten från järnvägen (1870-talet).
från den tidigare starkta industrisektorn finns lite kvar. Området existerar även associerat tillsammans radio- samt telekommunikation. Stora arbetsgivare existerar distrikt Östergötland samt kommunen egen.
Folkmängden besitter varit relativt stadig sedan kommunen bildades samt fram mot 2020.
Socialdemokraterna besitter varit största område inom samtliga omröstning.
Mandatperioderna 2018–2022 samt 2022–2026 äger dock kommunen styrts från borgerliga partier.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens enhet motsvarar socknarna: Ask, Brunneby, Ekebyborna, Fivelstad, Fornåsa, platsnamn, Klockrike, Kristberg, Lönsås, Motala, Styra, tjällmo, Varv, Vinnerstad, Västra färsk, Västra Stenby samt Älvestad.
9inom dessa socknar bildades nära kommunreformen 1862 landskommuner tillsammans motsvarande namn, dock bildades Klockrike samt Brunneby landskommun, liksom upplöstes 1868, på grund av dem numeriskt värde socknarna. 1863 bildades även köpingskommunenMotala köping såsom 1 april 1881 ombildades mot Motala tätort. Stadskommunen utökades 1917 samt 1948 tillsammans med återstående delar från Motala landskommun samt 1948 införlivades även Vinnerstads landskommun.
Borensbergs municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1919 samt upplöstes nära övergången mellan två år 1949/1950.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunernaAska (av dem tidigare kommunerna Hagebyhöga, Fivelstad, Orlunda, Styra, Varv samt Västra Stenby), Boberg (av Ask, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås, Normlösa, Skeppsås, Vallerstad samt Älvestad), Borensberg (av Brunneby, Klockrike samt Kristberg) samt Godegård (av platsnamn samt Västra Ny) medan tjällmo landskommun samt Motala tätort ej påverkades.
Motala samhälle bildades nära kommunreformen 1971 från Motala tätort, Borensbergs samt Godegårds landskommuner samt delar ur Bobergs landskommun (Asks, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås samt Älvestads församlingar).
Under Servicemeddelanden kan du se när vi har någon typ av störning i kommunens service1974 införlivades kommunerna rester efter förbränning, tjällmo samt Vadstena. 1980 utbröts den sektion såsom utgjort Vadstena samhälle samt församlingarna Hagebyhöga samt Orlunda samt (åter)bildade Vadstena kommun.[7]
Kommunen ingick ifrån bildandet mot 2002 inom Motala domsaga samt kommunen ingår sedan 2002 inom Linköpings domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2013 inom Förvaltningsområdet till finska.
[9]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen ligger nära stort insjövatten Vätterns östra kust inom landskapetÖstergötlands nordvästra sektion. inom öst-västlig riktning sträcker sig Motala ström samt Göta kanal genom stort insjövatten Boren. Den gränsar inom norr mot Askersunds samt Hallsbergs kommuner inom Örebro län, inom öster mot Finspångs samt Linköpings kommuner, inom söder mot Mjölby samhälle samt inom väderstreck mot Vadstena samhälle, varenda inom landskap län.
Den sistnämnda ingick år 1974-1979 inom Motala samhälle. inom väster besitter kommunen även ett maritim gräns mot Karlsborgs samhälle inom Västra Götalands län.
Topografi samt hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen kunna landskapsmässig delas in inom numeriskt värde delar, norra samt södra, var gränsen mellan dem numeriskt värde går nära ett markerad förkastning efter stort insjövatten Borens norra kust.
inom norra delen utgörs berggrunden från urberg. Topografin existerar kuperad samt berggrunden övertäckt tillsammans med morän. mot massiv sektion existerar den bevuxen tillsammans träd, dock landskapsbilden innehåller även inslag från myr- samt hällmark. inom södra delen består berggrunden från sedimentära bergarter. var existerar berggrunden mot största sektion övertäckt från bördiga, uppodlade leror tillsammans inslag från morän.
1 procent av befolkningen i Motala bor i socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3)Den mäktigaste från kommunens flera isälvsavlagringar existerar Djurkällaplatån nordväst ifall centralorten. en annat mäktigt stråk tillsammans med isälvsavlagringar återfinns mellan Nykyrka samt Flädemo.[10]
Nedan presenteras andelen från den totala ytan 2020 inom kommunen jämfört tillsammans med riket.[11]
| Motala kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2022 fanns 21 naturreservat inom Motala kommun.[12] Bland dessa är kapabel nämnas Håleberget likt omfattar 48 hektar samt bildades 2003.
enstaka förkastning inom reservatet äger lett mot mäktiga branten vilket gjort för att området inom princip existerar orört. Därför trivs arter såsom smaragdgrön sköldmossa, vedtrappmossa samt ullticka där.[13] en annat modell existerar detta kommunala reservatet Sjöbo-Knäppan.[14] Området likt tillhör reservatet äger länge brukats såsom betes- samt slåttermark.
Kring kalkrikkärret växer orkidéer.[15]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 2016 plats kommunen på grund av befolkningsrapportering indelad inom åtta församlingar: rester efter förbränning samling (ligger även inom Vadstena kommun), Borensbergs samling, Fornåsa kyrka, Godegårds samling, Klockrike samling, Motala kyrka, tjällmo kyrka samt Västra färsk kyrka.
Från 2016 indelas kommunen inom nästa distrikt[16]:
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]| Nr | Tätort | Befolkning 2015 |
|---|---|---|
| 1 | Motala | &&&&&&&&&&030944.&&&&&030 944 |
| 2 | Borensberg | &&&&&&&&&&&02942.&&&&&02 942 |
| 3 | Tjällmo | &&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518 |
| 4 | Fornåsa | &&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460 |
| 5 | Nykyrka | &&&&&&&&&&&&0392.&&&&&0392 |
| 6 | Österstad | &&&&&&&&&&&&0324.&&&&&0324 |
| 7 | Fågelsta | &&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293 |
| 8 | Klockrike | &&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248 |
| 9 | Västanvik | &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201 |
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Till valet 2006 började Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet inom Motala en samarbete beneath namnet "Solidariskt Motala".
Efter valet 2010 bildade Solidariskt Motala åter majoritet inom kommunens beslutande organ efter fyra kalenderår från borgerlig majoritet inom kommunen. Strax efter valet valde även Miljöpartiet för att ingå inom majoriteten inom Solidariskt Motala.
Efter valet 2018 valde Alliansen för att ta ovan styret inom minoritet tillsammans Sverigedemokraterna såsom vågmästare.
Här hittar du statistik om Motala kommun och våra invånareEfter valet 2022 bildades en styre bestående från Moderaterna, Sverigedemokraterna samt Kristdemokraterna liksom kallar sig "Samverkan till Motala". Liberalerna existerar stödparti samt medverkar inom budgeten.
| År | Partier[17] | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | S | |||||
| 1998-2002 | S | V | ||||
| 2002-2006 | S | V | ||||
| 2006-2010 | M | FP | KD | C | MP | SPI |
| 2010-2014 | S | V | MP | |||
| 2014-2018 | S | V | MP | |||
| 2018-2022 | M | C | L | KD | ||
| 2022- | M | SD | KD | L | ||
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Presidium
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | KD | Nils-Ingvar Graan |
| Förste vice ordförande | M | Helen Albrektsson |
| Andre vice ordförande | S | Ingvar Ståhl |
Källa:[18]
Lista ovan kommunfullmäktiges ordförande
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | MP | ÖVR | SPI | SD | FRP | C | L | KD | M | Grafisk föredrag, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 31 | 9 | 9 | 4 | 55 | 89,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 34 | 3 | 15 | 5 | 8 | 65 | 91,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 34 | 3 | 14 | 6 | 8 | 65 | 91,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 32 | 4 | 10 | 6 | 1 | 10 | 65 | 89,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 31 | 8 | 4 | 2 | 10 | 57 | 90,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 32 | 1 | 6 | 7 | 9 | 57 | 88,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 30 | 4 | 6 | 7 | 1 | 7 | 57 | 84,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 28 | 2 | 5 | 6 | 4 | 10 | 57 | 84,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 30 | 4 | 5 | 4 | 2 | 8 | 57 | 85,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 8 | 24 | 4 | 3 | 2 | 6 | 10 | 57 | 79,49 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 27 | 2 | 3 | 3 | 6 | 4 | 8 | 57 | 78,00 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 23 | 2 | 2 | 2 | 3 | 5 | 3 | 13 | 57 | 80,25 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 26 | 2 | 2 | 3 | 4 | 2 | 14 | 57 | 83,70 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 23 | 3 | 6 | 3 | 4 | 2 | 12 | 57 | 84,82 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 17 | 2 | 8 | 4 | 4 | 3 | 15 | 57 | 85,88 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 20 | 1 | 10 | 3 | 2 | 3 | 15 | 57 | 82,39 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelsen inom Motala samhälle utgörs från 11 ordinarie ledamöter.
på grund av för att underlätta arbetet besitter kommunstyrelsen numeriskt värde utskott; arbetsutskottet samt personalutskottet. detta finns även ett beredning inom struktur från beredningen på grund av social hållbarhet.[19] Kommunstyrelsen besitter även ett beredning på grund av strategisk samhällsplanering.[20]
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Motala samhälle äger tre vänorter.
detta existerar Eigersund inom Norge, Hyvinge inom land i norden samt den senast tillkomna existerar Daugavpils inom Lettland.[21] Kontakten tillsammans med dem nordiska ländernas vänorter sträcker sig tillbaka mot 1950-talet då man värnade ifall fred samt god förbindelse mellan dem nordiska länderna. Då fanns detta framför allt vänorternas politiker likt träffades.
Numera betonar man vikten från för att äga utbyte mellan ungdomar, chef aktiva inom föreningar samt skolor samt för att utbytet bör artikel från sportslig alternativt kulturell karaktär.[22]
Ekonomi samt infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Det lokala näringslivet besitter påverkats starkt från etableringen från Motala verkstad (1822), byggandet från Göta kanal (1832) samt tillkomsten från järnvägen (1870-talet).
från den tidigare starkta industrisektorn finns lite kvar, detta eftersom avgörande industriföretag lagt ned alternativt flyttat verksamheten. inom start från 2020-talet sysselsatte tillverkningsindustrin cirka 12 andel från dem förvärvsarbetande. Bland större företag inom denna zon är kapabel nämnas Motala Verkstad samt Arla Plast AB.
Området existerar även associerat tillsammans radio- samt telekommunikation. Luxor etablerade sig 1923 vilket lett mot för att en antal företag tillsammans med internationellt upphöjd kompetens inom satellit- samt kommunikationsområdet etablerat sig inom området.
Det bor 43 674 personer i Motala kommun, varav 22 157 är män och 21 517 är kvinnor, enligt SCB:s senaste statistikStora arbetsgivare existerar även landstinget samt kommunen.[10]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunens västra sektion från riksväg 50 samt inom väst-östlig riktning från riksväg 34, från vilket ställe länsväg 211 avtar norrut inom kommunens östra sektion.
Nord-sydlig riktning äger även järnvägen Godsstråket genom Bergslagen mellan Hallsberg samt Mjölby. Den trafikeras från regiontågen järnvägsfordon inom Bergslagen samt Östgötapendeln.
Genom kommunen går även Göta kanal.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Kommunen besitter 43 727 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den vid 61:a ställe avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen inom Motala samhälle 1970–2020[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 |
| 41 175 | ||
| 1975 |
| 41 577 | ||
| 1980 |
| 41 965 | ||
| 1985 |
| 41 350 | ||
| 1990 |
| 41 994 | ||
| 1995 |
| 42 949 | ||
| 2000 |
| 42 175 | ||
| 2005 |
| 41 912 | ||
| 2010 |
| 41 955 | ||
| 2015 |
| 42 903 | ||
| 2020 |
| 43 640 | ||
Utländsk bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den 31 månad 2014 utgjorde antalet invånare tillsammans med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inhemsk födda tillsammans med numeriskt värde utrikes födda föräldrar) 6 719, alternativt 15,79 % från befolkningen (hela befolkningen: 42 556 den 31 månad 2014).[24]
Invånare efter dem vanligaste födelseländerna
[redigera | redigera wikitext]Den 31 månad 2014 utgjorde folkmängden inom Motala samhälle 42 556 personer.
från dessa plats 5 277 personer (12,4 %) födda inom en annat nation än land. inom denna tabell besitter dem nordiska länderna samt dem 12 länder tillsammans med flest antal utrikes födda (i bota riket) tagits tillsammans. ett individ likt ej kommer ifrån något från dem på denna plats 17 länderna äger istället från Statistiska centralbyrån förts mot den kontinent liksom deras födelseland tillhör.[25]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Museum
[redigera | redigera wikitext]I kommunen finns en flertal museer.
Godegårds bruks- samt porslinsmuseum visar bland annat enstaka från dem största samlingarna från svenskt bruksporslin. Motala Brandförsvarsmuseum upphörde inom personlig regi 2008, dock delar från dess möte återfinns vid Motala Motormuseum, liksom grundades vid grund från Jan-Ove Bolls privata möte.
StatistikMotala Motormuseum lockar årligen cirka &&&&&&&&&0160000.&&&&&0160 000 gäst. Motala Industrimuseum visar varor likt tillverkats nära AB Motala Verkstad, däribland en lokomotiv tillverkat vid 1860-talet. Bland andra museum Jan nämnas Svarta raden, Sveriges Rundradiomuseum, Charlottenborgs slott samt Nubbekullens hembygdsgård.
Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]Medevi brunn existerar ett från våra maximalt avgörande medicinalhistoriska monument. Den vittnar ifall enstaka 1600- samt 1700-talens brunnsverksamhet. Genom århundraden besitter Medevi brunn besökts från en flertal kungligheter.
Motala stadshus byggdes beneath slutet från 1800-talet mot Carl Anton Ahlbom.
Ägaren testamenterade byggnaden mot dåvarande Motala tätort samt än idag används den såsom stadshus. Ulvåsa slott äger anor ifrån åtminstone 1200-talet. Sedan dess äger byggnaden bytt skepnad en flertal gånger. Slottet förklarades byggnadsminne 1987.[26] Ulvåsa nedsänkt ursprungligen vid detta likt senare kom för att kallas Birgittas udde.
Motala (uttal (fil)) är en tätort i Östergötland samt centralort i Motala kommun i Östergötlands länen annat byggnadsminne ifrån 1980-talet existerar Övralid liksom ursprungligen restes från Verner von Heidenstam.
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: I fält från silver ett azurblå bjälke, åtföljd ovanför från numeriskt värde emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats vilket markattehuvuden, samt nedanför från ett fyrbladig propeller.
Motala blev stad1881 samt fick då även en från konungen gillat vapen vars blasonering löd Två gånger styckad från silver, vari numeriskt värde motvända nedåtriktade svarta vingar, blått samt rött, vari enstaka propeller från silver överlagd numeriskt värde korslagda merkuriestavar från guld. inom femte månaden i året 1949 fastställdes en delvis förändrat vapen.[27] Efter kommunbildningen 1971 kom vapnet ur bruk.
Såväl Östgöta-Dal (som 1967 gått upp inom Vadstena) vilket platsnamn samt Vadstena ägde haft egna vapen. Någon enighet angående vilket vapen kommunen skulle föra kunde ej uppnås. 1980 bröts Vadstena ut ur kommunen samt efter delningen beslöts för att kommunen skulle återanvända stadens vapen. Detta registrerades hos PRV1984.
Sedan 1995 använder Motala samhälle ett ytterligare kommunlogo[28] inom stället till vapenskölden vilket bara får användas från kommunfullmäktiges ordförande inom Motala nära speciella tillfällen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abcd] Land- samt vattenareal per den 1 januari efter område samt arealtyp.
kalenderår 2012–2019, SCB, 21 månad 2019, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner samt Regioner, läs online, läst: 19 månad 2019.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa ifrån Wikidata]
- ^Folkmängd 31.
12. 1971 i enlighet med indelningen 1. 1. 1972 (SOS) sektion, 1. Kommuner samt församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^”SFS 2012:997 Förordning ifall förändring inom förordningen (2009:1299) ifall nationella minoriteter samt minoritetsspråk”.
https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ [ab] ”Motala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motala. Läst 3 månad 2023.
- ^”Markanvändningen inom land efter område samt markanvändningsklass.
Vart 5:e kalenderår 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=%C3%96sterg%C3%B6tland&municipalities=Motala&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 månad 2023.
- ^”Håleberget naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. Staden ligger vid Göta kanal och Motala ström mellan sjöarna Vättern och Boren, och är Östergötlands tredje största stad
https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/haleberget-naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b8&sv.12.382c024b1800285d5863a8b8.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 månad 2023.
- ^”Sjöbo-Knäppan naturreservat”. www.lansstyrelsen.se.
https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/sjobo-knappan-naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b8&sv.12.382c024b1800285d5863a8b8.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 månad 2023.
- ^”Sjöbo-Knäppans naturreservat”. Naturkartan.
27 april 2015. https://www.naturkartan.se/sv/ostergotlands-lan/sjobo-knappans-naturreservat?guide_id=30. Läst 3 månad 2023.
- ^
- ^Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning på grund av tidsperioden 1992 - 1994