Hur kontrollerar du bakteriell blight i bomull

Som konfetti. därför kallar Lisa Schwarz Bour tygbitarna såsom matas in inom rivmaskinens en ände. då dem gått förbi mellan en antal taggiga valsar äger dem förvandlats mot något såsom mer liknar bomullstussar. Försiktigt drar denna ut några från fibrerna samt granskar dem noga.

– dem existerar tillräckligt långa på grund av för att behärska spinnas vid nytt, konstaterar hon.

Lisa Schwarz Bour leder gruppen på grund av textilåtervinning vid forskningsinstitutet RISE inom Mölndal utanför götet.

på denna plats pågår flera olika arbete på grund av för att ge nytt liv åt uttjänt textil.

För oss existerar dåliga vid för att ta grabb angående våra gamla textilier. varenda tid konsumerar genomsnittssvensken 14 kilo plagg samt andra textilier. dock bara 3,8 kilo samlas in per individ samt kalenderår.

Närmare 8 kilo hamnar inom soporna, visar siffror ifrån Naturvårdsverket.

– detta blir mer än 200 ton angående dagen. Då förstår man hur många detta existerar likt slängs, säger Lisa Schwarz Bour.

Mer än hälften från kläderna såsom hamnar inom soppåsen existerar inom sådant skick för att dem ägde kunnat återanvändas.

idag går dem inom stället mot förbränning. detta ger visserligen el samt värme, dock existerar ändå en slöseri tillsammans med tillgångar. för att tillverka nya textilier kostar stora mängder vätska, kemikalier samt energi.

Den vanligaste textilfibern, polyester, tillverkas dessutom från fossila råvaror.

Forskning & Framsteg liksom ljud!

Här kunna ni lyssna inlästa versioner från våra reportage.

Att låta kläderna vandra mot second grabb alternativt mot välgörenhet existerar detta allra maximalt ekologiska sättet för att ta grabb angående detta oss ej längre önskar äga.

Frågan existerar vilket oss utför tillsammans med detta likt ej längre går för att återanvända.

– Textil existerar en alldeles till utmärkt ämne till för att bara eldas upp. detta är kapabel användas mot för att utföra fräsch textil, dock även liksom förstärkning inom kompositplast alternativt inom nonwowen, vilket existerar ett typ från filtmaterial, säger Lisa Schwarz Bour.

Än sålunda länge existerar detta bara ett försvinnande små sektion från klädberget likt återvinns.

inom dem flesta fall blir detta enkla varor vilket trasor, stoppning alternativt isolering från dem kasserade plaggen. Bara enstaka många små sektion blir nya textilier. i enlighet med enstaka redogörelse ifrån stiftelsen Ellen MacArthur existerar detta mindre än 1 procent.

Att därför lite återvinns beror vid dem stora utmaningarna, redogör Lisa Schwarz Bour.

– Textil existerar väldigt komplext.

en material kunna bestå från flera olika sorters fibrer likt färgats samt behandlats. detta förmå även artikel allt ifrån löst stickat mot hårt vävt.

Problemet existerar även för att kläderna slits då dem används samt tvättas. Fibrerna kortas då från samt tappar inom styrka. Även återvinningsprocessen sliter vid materialet, vilket existerar en från problemen vilket Lisa Schwarz Bour samt hennes kollegor brottas med.

– inom samarbete tillsammans med Textilhögskolan inom Borås undersöker oss mot modell enstaka skonsam kemisk behandling liksom utför för att fibrerna ej förkortas lika många beneath rivprocessen, säger Lisa Schwarz Bour.

Ändå existerar detta svårt för att ett fåtal igen den ursprungliga fibern.

från ett bomullströja vilket rivs ner går detta ej för att sticka enstaka fräsch tillsammans med identisk standard tillsammans 100 andel återvunnen fiber. till för att behärska spinna fräsch tråd måste dem återvunna fibrerna inledningsvis blandas tillsammans med minimalt 50 andel nya fibrer. Något likt även ställer mot detta inom återvinningen existerar varenda kemikalier inom form eller gestalt från färger, smuts- samt vattenavvisande ämnen, flamskyddsmedel samt annat.

Flera från forskningsprojekten vid RISE går ut vid för att undersöka hur olika tillsatser påverkar slutkvaliteteten hos detta återvunna materialet, samt vilka applikationer detta lämpar sig för.

Ett sätt för att komma runt kvalitetsproblemen existerar för att nyttja kemisk återvinning.

Då bryts textilfibrerna inledningsvis ner mot mindre beståndsdelar till för att sedan byggas upp igen. enstaka från pionjärerna inom kemisk återvinning existerar företaget Renewcell, likt grundats från vetenskapsman vid Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution, KTH. vid byrå inom centrala huvudstaden hänger slitna jeans vid väggarna inom stället på grund av tavlor.

Jeans existerar även enstaka från huvudråvarorna inom företagets egenutvecklade process till för att återvinna bomull.

– oss besitter börjat tillsammans bomull vilket ju består från ren cellulosa, samt detta existerar en ämne liksom oss byggt upp enstaka massiv förståelse ifall, säger Mikael Lindström, professor inom massateknologi nära KTH samt ett från Renewcells grundare.

Företagets inledande produktionsanläggning ligger inom Kristinehamn.

Hit kommer begagnade jeans samt andra bomullskläder, dock även spill ifrån produktionen ifrån textiltillverkare. Efter för att knappar, dragkedjor samt annat tagits försvunnen klipps samt rivs materialet ner vid identisk sätt liksom nära mekanisk återvinning.

Sedan följer en antal patenterade, kemiska steg vilket förvandlar högen tillsammans bomullsfibrer mot enstaka massa från cellulosa tillsammans vissa specifika attribut.

Denna bleks, torkas samt pressas mot rektangulära papper, liksom existerar Renewcells slutprodukt.

noaks ark säljs mot fabriker såsom löser upp cellulosamassan samt använder den till för att tillverka textilmaterialet viskos, även kallat konstsilke.

Processen existerar väldigt lik skogsindustrins viskostillverkning.

– Skillnaden existerar för att oss utgår ifrån bomull samt ej ifrån virke, säger Mikael Lindström.

Än sålunda länge kräver Renewcells process för att den matas tillsammans med ren bomull, dock en bekymmer existerar för att nästan varenda textilier existerar blandningar från olika sorters fibrer.

Renewcell klarar för att ta försvunnen små mängder polyester samt stretchmaterial, liksom mot modell finns inom flera jeans, samt jobbar vid för att utveckla separeringsprocesserna därför för att företaget även bör behärska ta emot bomullsplagg tillsammans med högre halter från andra fibrer.

Även vid RISE pågår pilotprojekt på grund av för att separera bomull samt polyester vid kemisk väg.

Inom ramen på grund av forskningsprogrammet Mistra Future mode äger ett lag vetenskapsman utvecklat ett process till för att separera polyester samt bomull inom hotellakan. dock ännu finns ingen storskalig process på grund av för att återvinna blandmaterial.

Eftersom återvinningen beror vid vilket plagget innehåller sålunda gäller detta för att sortera textilerna efter vilka ämne dem innehåller.

inom Vargön enstaka bit ifrån Vänersborg avvaktar Susanne Eriksson, chef nära Wargön Innovations test- samt demoanläggning, vid distribution från utrustning till för att automatiskt behärska sortera plagg. detta existerar löpande grupp, rullcontainrar, sensorer tillsammans med typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus – samt ett automatiserad maskin tillsammans med enstaka enda uppgift.

– sålunda vitt oss vet blir detta världens inledande skoplockningsrobot, säger Susanne Eriksson.

Insamlade textilier sorteras inom solens tid manuellt inom mot modell biståndsorganisationer.

plagg ifrån läka Europa skickas även mot stora sorteringsanläggningar inom länder likt Tyskland samt Polen.

– oss önskar producera ett helhetslösning, enstaka automatisk process likt förmå utföra allt ifrån för att öppna påsarna samt sprida ut kläderna vid bandet mot för att sortera vid fiberinnehållet, säger Susanne Eriksson.

Det gäller även för att plocka försvunnen sådant likt ej hör hemma bland kläderna.

fotbeklädnad existerar bara en exempel.

När allt existerar vid område inom höst bör numeriskt värde mot tre ton textilier behärska sorteras per solens tid. höst.

Materialet kommer ifrån deltagare inom projektet. detta existerar kommuner, biståndsorganisationer alternativt företag likt behöver utföra sig från tillsammans textilier, vilket dem ej kunnat sälja alternativt var något blivit fel inom produktionen.

Enligt Susanne Eriksson klarar sensorerna för att skilja vid 20 olika typer från tyg.

– dock tekniken utvecklas bota tiden samt detta behövs eftersom detta finns sålunda otroligt flera materialblandningar inom dag.

Projektet äger ett ekonomisk plan vid 14 miljoner kronor samt bör pågå mot samt tillsammans med nästa kalenderår.

Målet existerar för att bygga upp insikt på grund av för att detta bör behärska etableras enstaka storskalig, automatisk sorteringsanläggning inom Sverige.

– oss tycker för att oss bör ta grabb ifall vår personlig uttjänta textil samt titta den likt enstaka värdefull råvara inom stället på grund av sopor, säger Susanne Eriksson.

Sorteringsanläggningar vilket den inom Vargön kommer för att behövas.

Flera kommuner satsar redan vid för att samla in textilavfall. inom Eskilstuna förmå invånarna mot modell kasta sin textil inom särskilda rosa påsar.

Senast 2025 kräver EU för att medlemsländerna samlar in textilavfall separat samt i enlighet med januariavtalet mellan regeringen, Centern samt Liberalerna bör land införa producentansvar till textilier.

detta innebär för att företagen måste samla in textilier vid identisk sätt såsom förpackningar, tidningar samt annat liksom redan samlas in på grund av återvinning.

 Inom modeindustrin växer insikten angående för att slit-och-släng-kulturen ej existerar hållbart hållbar.

– för att erhålla mot ett förändring existerar akut.

inom kombination tillsammans med för att detta existerar ett resurskrävande industri visar prognoser för att produktionen från textilfiber kommer för att mer än fördubblas mot 2040, säger Susanne Nejderås, verksamhetschef till området ”smarta textilier” nära universitet eller akademisk institution inom Borås.

Hon leder ett färsk nationell plattfrom till hållbart mode samt hållbara textilier, likt fått 40 miljoner från regeringen på grund av ett femårig satsning.

vetenskapsman bör tillsammans tillsammans branschen hitta nya sätt för att designa samt sälja textilier likt existerar mer hållbara.

I en nytt uppdrag bör mot modell tio privatpersoner ej köpa några nya textilier beneath sex månader. inom stället bör dem nyttja sin personlig garderob på grund av för att förnya sig.

enstaka gång inom månaden samlas dem inom Borås till för att erhålla hjälp från experter tillsammans saker såsom för att laga alternativt sy angående sina kläder.

Redan inom dygn finns modeföretag såsom syr sina kollektioner från begagnade plagg.

andra provar för att hyra ut sådant liksom används sällan, vilket skid- samt vandringskläder. textilier är kapabel även ifrån start designas till återanvändning samt återvinning. dem kunna mot modell artikel gjorda inom en enda ämne samt äga sömmar vilket är kapabel lösning upp tillsammans med värme alternativt mikrovågor.

Plagg är kapabel byggas upp inom moduler, såsom förmå bytas ut då något går sönder alternativt till för att producera ett olik stil.

tackar vare nya appar samt handelsplatser utvecklas även nya sätt för att köpa, låna samt hyra plagg online.

På RISE hoppas Lisa Schwarz Bour för att branschen även bör behärska enas angående en sätt för att märka plagg således för att dem blir enklare för att sortera samt återvinna. denna håller upp ett blus framför enstaka rfid-läsare. vid datorskärmen kommer detta genast upp information angående tillverkare, storlek samt samtliga ämne likt skjortan existerar gjord från.

Informationen finns lagrad inom ett små rfid-tagg såsom sytts in inom kragen. angående enstaka sådan satt inom samtliga plagg skulle detta bli många enklare för att sortera plaggen nära återvinningen. dock dit existerar detta kvar ett utdragen väg. Taggen behöver artikel tillräckligt små samt tålig samt branschen behöver enas ifall enstaka standard till hur informationen bör lagras.

Tänker ni vid materialet inom dina plagg då ni köper dem?