Hur väljer riksdagen sina medlemmar
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag, alternativt riksdagen, existerar Sverigeslagstiftande samling samt i enlighet med regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består från enstaka enda kammare tillsammans 349 ledamöter, liksom väljs genom allmänna samt direkta omröstning vart fjärde år.[2]
Riksdagen ansvarar till för att stifta lagar, besluta angående avgift mot staten samt besluta hur statens medel bör användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt ovan regeringen,[3] tillsammans med chansen för att avsätta den genom enstaka misstroendeförklaring.[4] enstaka fräsch statsminister kunna ej tillträda utan för att inledningsvis äga godkänts från riksdagen.
inom enlighet tillsammans principen ifall negativ parlamentarism existerar statsministern samt övriga regeringen tolererad från riksdagen således länge ej mer än hälften från riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]
Riksdagen leds från enstaka talman, liksom sedan den 24 september 2018 existerar Andreas Norlén (M).
Ledamöterna existerar organiserade inom olika partigrupper efter politiskt område. dem utses genom direkta val; detta senaste ägde plats den 11 september 2022 samt nästa ordinarie omröstning existerar planerat mot den 13 september 2026. Riksdagen äger sitt säte inom Riksdagshuset inom huvudstaden.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Riksmötet öppnar den andra tisdagen inom september varenda tid, utom dem tid allmänt omröstning hålls.
Då öppnar detta några veckor senare.
Riksdagen existerar organiserad inom sexton riksdagsutskott samt inom EU-nämnden. Utrikesnämnden intar ett särställning då den leds från statschefen samt existerar en samrådsorgan mellan regeringen samt riksdagen. detta årliga riksdagsarbetet indelas inom arbetsperioder vilket kallas sessioner. Riksdagen existerar representerad inom internationella kroppsdel, mot modell Europarådet, Europeiska unionen, Nordiska rådet samt Förenta nationerna.
Riksdagen kan också tvinga regeringen att avgåRiksdagens funktion, direktiv samt bestämmelser ordineras från Riksdagsordningen (RO).
Riksdagen besitter liksom regeringen myndigheter knutna mot sig, vilka inom flera fall äger mot funktion för att verka till riksdagens kontrollmakt. till närvarande besitter riksdagen tolv myndigheter, utöver administration för riksdagen, vilken sköter den interna förvaltningen:
Riksdagens valberedning utses från riksdagen.
detta existerar en kroppsdel liksom bereder dem omröstning såsom äger boende inom kammaren. Den bereder ej omröstning från riksföreståndare, talman, kammarsekreterare, justitieombudsman alternativt riksrevisor.[6]
Uppgifter
[redigera | redigera wikitext]Sveriges riksdag utgör landets lagstiftande inflytande. Den existerar Sveriges högsta beslutande kroppsdel, samt den viktigaste demokratiska församlingen inom landet.
Utöver lagstiftningsmakten besitter riksdagen även inom arbetsuppgift för att besluta ifall avgift mot staten samt avgöra hur statens medel bör användas.
Ledamöterna är organiserade i olika partigrupper efter politiskt partiDärtill hör för att riksdagen bör undersöka rikets styrelse (regeringen samt statsråden) samt förvaltning.[7]
Riksdagsarbetet består bland annat inom för att behandla förslag mot nya lagar. Dessa finns inom numeriskt värde varianter: dels propositioner, vilket existerar förslag skrivna från regeringen, dels samt motioner, likt existerar förslag likt existerar författade från enskilda riksdagsledamöter.
Dessa motioner samt propositioner behandlas inom detta riksdagsutskott likt äger grabb ifall förslagets fält samt utskottets beslut skrivs ned inom en utskottsbetänkande. Riksdagsledamöterna arbetar även tillsammans för att delta nära arbetsplena samt bordläggningsplena, framställa skriftliga problem att diskutera samt interpellationer mot statsråd samt delta inom debatter.
Riksdagsledamöternas jobb pågår inom massiv utsträckning inom utskotten.
Riksdagen äger även flera kontrolluppgifter – den kontrollerar regeringens samt myndigheternas sysselsättning. en från riksdagens viktigaste beslut existerar för att anta statens ekonomisk plan likt lämnas likt ett proposition från regeringen mot riksdagen numeriskt värde gånger per kalenderår.
Riksdagens viktigaste kontrollorgan existerar konstitutionsutskottet samt Justitieombudsmannen.
Det innebär konkret att en majoritet av ledamöterna inte röstar mot regeringenHistoria
[redigera | redigera wikitext]Ståndsriksdagens etablerande
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen inom land leder sitt ursprung dels ifrån dem gamla alltingen samt dem församlingar vilket valde landets monark, dels ifrån stormannaförsamlingar såsom beneath namn från herredagar alternativt hovdagar förekom beneath 1200-, 1300- samt 1400-talen.[8]
En datering från riksdagens uppkomst, vilket varit enstaka många omdiskuterad fråga, blir beroende från hur man definierar begreppet riksdag.
Fäster man endast avseende nära för att detta fanns enstaka till all landet representativ kyrka likt ägde viss beslutanderätt, sålunda är kapabel den valnämnd såsom utsåg kungen kallas Sveriges inledande riksdag samt riksdagens uppkomst dateras mot 1319.[8]
Lägger man däremot vikten vid för att samtliga befolkningsgrupper varit representerade samt för att mötet fyllt enstaka funktion inom rikets styrelse är kapabel man prata angående ett riksdag ursprunglig vid 1400-talet.[8]
Redan 1435 kallade man mot en sammanträde inom Arboga på grund av för att diskutera samt besluta angående rikets angelägenheter.
Arboga sammanträde besitter därför ibland kallats Sveriges inledande riksdag. dock ursprunglig nära Gustav Vasas numeriskt värde riksmöten inom Västerås 1527 samt 1544 kunna man prata angående ett riksdag tillsammans representation från dem fyra stånden: adel, präster, borgare samt bönder. Själva termen riksdag kom inom bruk vid 1540-talet, samt 1617 antogs den inledande riksdagsordningen: Ordningen till ständernas sammanträden, vilken justerade arbetsformerna på grund av dåtidens riksdag samt hur ärendena skulle behandlas.
beneath 1600-talet utvecklades även systemet tillsammans med propositioner, förslag ifrån kungen mot riksdagen. Riksdagen tillsatte utskott tillsammans representanter på grund av dem fyra stånden till för att förhandla fram beslutsunderlag. Sedan 1500-talet ägde stånden samt riksdagsmännen även en slags motionsrätt; dem kunde lägga fram egna politiska förslag, likt kallades besvär.[9]
Utskottsväsendet växte fram.
Bestämmelser infördes ifall vilka likt skulle kallas mot riksdagen samt nära vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas. detta karolinska enväldet, vars insättning skedde inom samverkan tillsammans riksdagen, försvagade riksdagens ställning; riksdagen blev en lydigt redskap inom kungens sker.
Frihetstiden
[redigera | redigera wikitext]Desto större dominans fick riksdagen beneath frihetstiden vid 1700-talet, genom riksdagsordningen 1723, liksom inom stort sett koncentrerade all auktoritet mot ständerna.
en partisystem, hattar samt mössor, samt enstaka parlamentarism, likt företer vissa likheter tillsammans med nutidens, växte fram. Traditionerna inom detta nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka mot denna tidsperiod (för modell vid riksdagsutskott beneath frihetstiden, titta Riksdagen 1760–1762).
Detta ständervälde – slutligen försvagat från ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar samt korruption – föll samman då monark Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning tid 1772.
Gustavianska tiden
[redigera | redigera wikitext]Gustav III:s statsvälvning innebar slutet vid Frihetstiden samt ett återgång mot ett maktdelning mellan kungen samt riksdagen, vilken befästes inom 1772 års regeringsform, liksom beslutades vid Riksdagen 1771–1772.
Regeringsformen byggde vid maktdelningsprincipen inom Montesquieus anda, var Riksdagen behöll sin roll liksom lagstiftande inflytande samt sin mäktiga riktig mot beskattning, samt kungen återtog rollen vilket den verkställande makten. nära Riksdagen 1789 infördes Förenings- samt säkerhetsakten, likt plats en tillägg mot 1772 års regeringsform. idag utökades kungens kraft, samt han kunde fritt besluta ifall konflikt samt fred, något liksom tidigare endast ankom vid riksdagen.
Dock innebar detta även slutet till detta högadliga riksrådet samt för att precursor mot dagens statsmakt bildades, Rikets allmänna ärendens beredning. mot Riksdagen 1789 skrev även tonsättaren namn Martin Kraus ett öppningsmarsch vilket kallas Riksdagsmarschen.
1809 års författning
[redigera | redigera wikitext]År 1809 fick landet ett fräsch regeringsform, vilken följdes från 1810 års riksdagsordning.[10].
Den föreskrev ett fortsatt delning från makten mellan kungen samt riksdagen, vilket ännu bestod från dem fyra stånden. för tillfället fick även domstolar samt myndigheter ett självständig ställning samt justitieombudsmannaämbetet inrättades.[10]Maktdelningsläran, liksom skilde mellan lagstiftande, dömande samt verkställande inflytande, utövade stort effekt vid 1809 års regeringsform liksom, låt existera tillsammans med stora ändringar, kom för att gälla mot samt tillsammans med utgången från 1974.
Tvåkammarsystem
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1809 samt 1974 gjordes viktiga förändringar inom författningen till för att även dem framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. Genom för att Riksdagen 1865–1866 avgjorde för att införa riksdagsordningen 1866 genomfördes representationsreformen, vilken innebar för att ståndsriksdagen upphörde samt ersattes från en tvåkammarsystem.[10]
Efter tvåkammarriksdagens insättning 1867 valdes inledande kammaren omväg genom landstingen samt dem största städernas kommunala beslutande församlingar till ett period från 9 tid.
Den ansågs företräda ”bildningen samt förmögenheten”. Endast män plats valbara samt dessutom fanns ålders-, inkomst- samt förmögenhetsvillkor; på grund av valbarhet mot inledande kammaren krävdes för att man
- hade fyllt 35 år
- samt
- a) ägde enstaka fastighet taxerad mot minimalt 80 000 riksdalereller
- b) ägde enstaka skattepliktig intäkt vid minimalt 4 000 riksdaler.
Endast 6 000 personer inom all landet uppfyllde dessa krav.
dem 125 ledamöterna inom inledande kammaren ägde ej heller något arvode på grund av sitt sysselsättning inom riksdagen. Ledamöterna inom inledande kammaren spridda sig 1867 yrkesvis liksom 40 andel högre ämbetsmän, 35 andel godsägare samt 25 andel storföretagare.[11] Jämsides tillsammans den allmänna rösträtten utvecklades samt accepterades allmänt detta parlamentariska styrelseskicket, vilket innebär för att regeringen på grund av sin existens existerar beroende från riksdagens stöd.
Rösträtten
[redigera | redigera wikitext]Rösträttsfrågan kom för att debatteras livligt ifrån 1860-talet, då krav vid ett inom praktiken allmän rösträtt något som har transporterats eller flyttats fram. Allmän rösträtt (men ej lika rösträtt) på grund av män nära omröstning mot andra kammaren genomfördes 1909.
Där svarar de förtroendevalda bland annat för skolor, hälso- och sjukvård och sociala tjänsterkalenderår 1918 infördes allmän samt lika rösträtt till män, samt 1921 på grund av kvinnor, då även andrakammarvalet 1921 hölls. ej förrän då blev riksdagen fullt ut enstaka demokratisk representation till läka människor. Män ägde sedan 1909 visserligen haft rösträtt mot andra kammaren dock mot inledande kammaren, var den egentliga makten nedsänkt, fick dem nästan allmän samt lika rösträtt, detta krävdes fullgjord värnplikt på grund av rösträtt, samtidigt såsom kvinnorna fick allmän rösträtt.
1922 ändrades grundlagen således även myndiga män likt ej fullgjort sin värnplikt fick rösträtt.[12]
Rösträtt mot landsting samt stadsfullmäktigeförsamlingar, likt inom sin tur valde ledamöter mot inledande kammaren, berodde 1867–1911 vid förmögenhet samt intäkter samt även bolag samt juridiska personer kunde äga rösträtt. Även kvinnor såsom betalade avgift ägde rösträtt.
Mer än hälften från varenda män ägde kommunal rösträtt, dock eftersom rösträtten fanns graderad (ju större förmögenhet/inkomst desto fler röster ägde väljaren) plats detta till dem allra flesta meningslöst för att delta inom valen. Ledamöterna inom inledande kammaren ägde mandatperioder vid nio år; ett niondedel från kammarens mandat omvaldes årligen.
Rösträtt nära omröstning mot andra kammaren fanns inom vallag mellan 1867 samt 1911 begränsad vid nästa sätt:
Rösträtt ägde svenska medborgare,
- som plats män
- 21 kalenderår fyllda
- samt
- a) innehade fastighet taxerad mot minimalt 1 000 riksdaler (senare kronor) eller
- b) arrende från jordbruksfastighet taxerad mot minimalt 6 000 riksdaler eller
- c) uppbärande från skattepliktig intäkt vid minimalt 800 riksdaler.
- Dessutom krävdes för att man ägde betalat sina skulder (kommunalskatten) mot kommunen.
Reglerna angående rösträtt gjorde för att kammaren knappast valdes vid en demokratiskt sätt: 5,5 andel från befolkningen samt 21 andel från varenda myndiga män ägde rösträtt.
Kommuner och regioner har ett självstyre sompå grund av för att existera valbar måste man existera 25 tid fulla samt äga rösträtt.
Rösträttsreformen 1909 innebar för att andra kammarens väljarkår ökade ifrån 9,5 andel mot 19 andel från den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes ifrån 21 mot 24 kalenderår. Män såsom levde från fattigvården, ej ägde fullgjort värnplikt samt kvinnor saknade allmänt rösträtt.
till omröstning mot inledande kammaren infördes enstaka fyrtiogradig skal. tid 1918 infördes kvinnlig rösträtt samt kraven vid betalda skulder mot kommunen blev tagna försvunnen. Rösträttsåldern på grund av omröstning mot andra kammaren sänktes mot 23 tid. Rösträttsåldern på grund av omröstning mot inledande kammaren höjdes ifrån 21 mot 27 tid (sänkt mot 23 tid 1937, 21 kalenderår 1941 samt 20 tid 1965).
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män)Den såsom fanns hållbart försörjd från fattigvården alternativt satt inom konkurs saknade ännu rösträtt. Kravet vid fullgjord värnplikt blev tagna försvunnen 1922. Rösträttsreformerna innebar för att 54 andel från all befolkningen ägde rösträtt 1921.[11] Dagens vallag existerar mer givmild.
Kvinnlig representation
[redigera | redigera wikitext]1921 valdes dem inledande kvinnorna in liksom ledamöter inom Sveriges riksdag.
Kerstin Hesselgren valdes mot inledande kammaren, medan Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund samt Bertha Wellin valdes in inom andra kammaren. Andelen kvinnliga riksdagsledamöter steg mot enstaka start långsamt, samt 1971 fanns ännu endast 14 andel från ledamöterna kvinnor.[13]
Under senare tid besitter dock andelen kvinnliga ledamöter ökat snabbare, delvis vilket enstaka resultat från medvetna satsningar (i vissa fall tillsammans med "varannan damernas"[14] vid valbar plats) från dem större politiska partierna.
Efter riksdagsvalet 2014 plats andelen kvinnor inom riksdagen 43,6 procent,[13] samt efter riksdagsvalet 2018 ägde siffran stigit ytterligare, mot 46,1 andel.
väljer representanter till riksdagen, ledamöterSveriges existerar en från världens länder tillsammans högst andel kvinnliga parlamentariker.[15]
Enkammarsystem
[redigera | redigera wikitext]År 1971 övergavs tvåkammarsystemet samt enstaka kammare tillsammans med 350 ledamöter infördes. Samtidigt gjordes utskottsväsendet ifall. Systemet tillsammans med olika utskott till lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs samt 16 utskott till olika ämnesområden, fackutskott, inrättades.
Tre kalenderår senare, 1974, fick landet såväl enstaka fräsch riksdagsordning såsom enstaka fräsch regeringsform. Parlamentarismens principer skrevs in inom regeringsformen samt talmannen tilldelades enstaka huvud roll nära bildandet från regeringar. mot valet 1976 sänktes rösträttsåldern ifrån 20 mot 18 tid. nära identisk situation ändrades antalet riksdagsledamöter ifrån 350 mot 349.
Jämviktsriksdag
[redigera | redigera wikitext]Olägenheterna tillsammans med en jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. nära riksdagsvalet 1973 fick dem socialistiska samt borgerliga blocken 175 riksdagsplatser plats. detta ledde mot för att flera omröstningar inom riksdagen fick avgöras tillsammans hjälp från lotten. inom folkmun besitter den kallas ”Lotteririksdagen”.
Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, likt ifrån samt tillsammans med detta tid kallades riksmötets öppnande, inom den provisoriska plenisalen inom Kulturhuset nära Sergels torg inom huvudstaden. 1975 års riksmöte varade endast beneath vårsessionen, eftersom riksdagens arbetsår ändrades ifrån för att tidigare äga omfattat enstaka vår- samt enstaka höstsession mot för att omfatta ett höst- samt ett vårsession.
Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte samt ifrån samt tillsammans 1976/1977 års riksmöte äger kammaren 349 ledamöter.
Om regeringen inte får stöd av riksdagen kan regeringen välja att avgå, alltså sluta att arbetaDå talmannen ej äger rösträtt går den individ ifrån talmannens område likt stod närmast för att bli invald inom riksdagen in såsom ersättare vid talmannens ställe inom riksdagen.
Fyraårig valperiod
[redigera | redigera wikitext]År 1994 fattade riksdagen numeriskt värde beslut likt förändrade riksdagens arbete: dels för att valperioden skulle förlängas ifrån tre mot fyra tid, dels för att budgetarbetet skulle effektiviseras.
detta senare innebär för att budgetåret numera löper vid kalenderår samt för att budgetpropositionen läggs fram samt behandlas beneath hösten.
Val mot riksdagen
[redigera | redigera wikitext]Val mot riksdagen äger utrymme vart fjärde kalenderår den andra söndagen inom september. till för att en område bör erhålla ställe inom riksdagen behövs minimalt fyra andel från rösterna inom läka landet alternativt tolv andel från rösterna inom någon valkrets (inget område besitter dock någonsin vunnit riksdagsrepresentation genom tolvprocentsregeln).
Mandaten fördelas i enlighet med jämkade uddatalsmetoden.
Historiska valresultat
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning inom inledande kammaren 1912–1970
[redigera | redigera wikitext]Valår | V | S | C | L | M | Grafisk redogörelse, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1912 | 12 | 52 | 86 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1914 | 13 | 49 | 88 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1915 | 14 | 47 | 89 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1918 | 1 | 16 | 45 | 88 | 150 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1921 | 3 | 51 | 19 | 40 | 37 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1922 | 3 | 50 | 18 | 38 | 41 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1925 | 1 | 52 | 18 | 35 | 44 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1929 | 1 | 52 | 17 | 31 | 49 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1933 | 1 | 58 | 18 | 23 | 50 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1937 | 1 | 66 | 22 | 16 | 45 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1941 | 1 | 75 | 24 | 15 | 35 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1945 | 2 | 83 | 21 | 14 | 30 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1949 | 3 | 84 | 21 | 18 | 24 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1953 | 4 | 79 | 25 | 22 | 20 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1957 | 3 | 79 | 25 | 30 | 13 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1959 | 2 | 79 | 22 | 32 | 16 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1961 | 2 | 77 | 20 | 33 | 19 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1965 | 2 | 78 | 19 | 26 | 26 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1969 | 1 | 79 | 20 | 26 | 25 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. |
Mandatfördelning inom valet mot andra kammaren, valen 1911–1968
[redigera | redigera wikitext]Valår | V | SP | S | ÖVR | C | FR | L | M | Grafisk introduktion, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1911 | 64 | 101 | 65 | 230 | 57,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1914 V | 73 | 71 | 86 | 230 | 69,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1914 H | 87 | 57 | 86 | 230 | 66,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1917 | 11 | 86 | 12 | 62 | 59 | 230 | 65,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1920 | 7 | 75 | 2 | 29 | 47 | 70 | 230 | 55,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1921 | 13 | 93 | 21 | 41 | 62 | 230 | 54,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1924 | 5 | 104 | 23 | 28 | 5 | 65 | 230 | 53,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1928 | 8 | 90 | 27 | 28 | 4 | 73 | 230 | 67,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1932 | 2 | 6 | 104 | 36 | 24 | 58 | 230 | 68,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1936 | 5 | 6 | 112 | 36 | 27 | 44 | 230 | 74,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1940 | 3 | 134 | 28 | 23 | 42 | 230 | 70,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1944 | 15 | 115 | 35 | 26 | 39 | 230 | 71,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1948 | 8 | 112 | 30 | 57 | 23 | 230 | 82,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1952 | 5 | 110 | 26 | 58 | 31 | 230 | 79,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1956 | 6 | 106 | 19 | 58 | 42 | 231 | 79,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1958 | 5 | 111 | 32 | 38 | 45 | 231 | 77,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1960 | 5 | 114 | 34 | 40 | 39 | 232 | 85,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1964 | 8 | 113 | 36 | 43 | 33 | 233 | 83,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1968 | 3 | 125 | 39 | 34 | 32 | 233 | 89,48 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
nära valet 1911 blev enstaka frikostig (L) vald från dem moderata (M) samt existerar inom tabellen uppskriven inom kolumnen på grund av M.[16]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. |
Mandatfördelning inom omröstning mot Sveriges riksdag, valen 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk redovisning, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 17 | 163 | 71 | 58 | 41 | 350 | 88,33 | ||||||
1973 | 19 | 156 | 90 | 34 | 51 | 350 | 90,84 | ||||||
1976 | 17 | 152 | 86 | 39 | 55 | 349 | 91,76 | ||||||
1979 | 20 | 154 | 64 | 38 | 73 | 349 | 90,72 | ||||||
1982 | 20 | 166 | 56 | 21 | 86 | 349 | 91,44 | ||||||
1985 | 19 | 159 | 44 | 51 | 76 | 349 | 89,93 | ||||||
1988 | 21 | 156 | 20 | 42 | 44 | 66 | 349 | 85,96 | |||||
1991 | 16 | 138 | 25 | 31 | 33 | 26 | 80 | 349 | 86,73 | ||||
1994 | 22 | 161 | 18 | 27 | 26 | 15 | 80 | 349 | 86,82 | ||||
1998 | 43 | 131 | 16 | 18 | 17 | 42 | 82 | 349 | 81,39 | ||||
2002 | 30 | 144 | 17 | 22 | 48 | 33 | 55 | 349 | 80,11 | ||||
2006 | 22 | 130 | 19 | 29 | 28 | 24 | 97 |