wadlard.pages.dev






För och nackdelar med kapitalism

Kapitalism

Kapitalism (från termen kapital) existerar en ekonomiskt struktur var dem flesta produktionsmedlen ägs privat samt marknader styr produktion samt kostnader. detta existerar detta ledande systemet inom världens ekonomier. Centrala idéer inom kapitalismen existerar äganderätt, fria marknader samt konkurrens.


  • för samt nackdelar tillsammans kapitalism

    • Kapitalisters strävan efter för att utföra profit genom för att riskera sitt tillgångar existerar även ett betydelsefull sektion. Systemet äger lovordats på grund av för att driva nyhet, producera välstånd samt främja individuell frihet. Samtidigt finns bedömning mot för att detta är kapabel leda mot ojämlikhet, miljöproblem, kortsiktighet samt överkonsumtion.

    Kapitalismen äger gått igenom olika faser, ifrån kolonialism, merkantilism samt industrialisering, mot dagens globaliserade vetenskapen om resurserhandel och finans.

    detta finns flera varianter från kapitalism, likt blandekonomi, statskapitalism samt laissez-faire-kapitalism. Kapitalism står inom kontrast mot socialism vilket förespråkar kollektivt alternativt statligt ägande från produktionsmedlen samt strävar efter större lika rättigheter.

    Kapitalismen vilket ekonomiskt system

    [redigera | redigera wikitext]

    Tre elementär attribut kännetecknar detta kapitalistiska systemet:

    Som hushållningssystem betraktat bygger kapitalismen vid individers förmåga för att fritt ingå avtal tillsammans med varandra samt deras tillfälle för att förfoga ovan detta dem skapat, tjänat, köpt alternativt ärvt.

    inom team motsvaras detta från avtalsfrihet samt äganderätt. Ofta sägs därför avtalsfriheten inom kombination tillsammans äganderätten utgöra ett bas på grund av kapitalism.[3]

    I kapitalistiska ekonomier existerar beslut rörande produktionsfaktorerdecentraliserade. varenda företag bestämmer således egen ovan sina egna fabriker samt sina egna verktyg.

    Prissignaler ifrån marknaden utgör ofta ett avgörande sektion från beslutsunderlaget till producenter samt konsumenter.[4] Resurserna fördelas normalt utifrån utbud samt efterfrågan. Produktionens inriktning styrs dock även från fanns ägaren tror sig behärska utföra dem största vinsterna.

    Begreppen kapitalism samt kapitalist

    [redigera | redigera wikitext]

    Användning samt historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet kapitalism myntades från författaren William Thackeray1854 inom betydelsen kapitalägande, medan termen kapitalist användes redan 1792.

    Ursprungligen fanns kapitalist enstaka nedsättande benämning vid kapitalägare, detta önskar yttra ägare från sparat tillgångar. Idag används detta både tillsammans med negativ samt positiv bibetydelse. Vissa forskare, inklusive Jacques Le Goff, menar istället för att kapitalismen ägde sin uppkomst inom 1500-talets konflikt samt för att dem kapitalistiska relationerna var utkonkurrerade enstaka funktion tro tidigare ägde haft.[5] Kanonernas tillkomst såsom enstaka sektion från krigen medförde även för att mer grundlig tillgångar behövde läggas vid en starkt försvar.

    Detta skapade nya ekonomiska krav.

    Många länder präglas av det kapitalistiska systemet och kombinerar det med andra ekonomiska system

    [6][5][7][8] enstaka kapitalist existerar ett individ vilket investerar samt tjänar sitt levebröd genom för att investera sparat tillgångar, inom olika tillgångar direkt (i täckt område alternativt andra naturtillgångar, egendomar, fabriker, arbetskraft alternativt andra rörelser samt sålunda vidare) alternativt omväg (i aktier alternativt ytterligare spekulation) samt därmed söker öka sitt tillgångar genom för att producera utdelning och/eller tillgodogöra sig ökning i värde.

    då ett kapitalist exempelvis köper jobb från ett person som arbetar – var lönen understiger värdet från arbetsinsatsen – är kapabel kapitalisten i enlighet med marxistisk teori tillgodogöra sig resultatet från överskottet[9][10]. Detta kallas ibland även på grund av mervärdet. termen kapitalism används idag ofta vilket en beskrivande mening från en ekonomiskt struktur inom enstaka frikostig politisk tankesystem var marknadsekonomi förespråkas.

    Beteckningar vid olika former från kapitalism

    [redigera | redigera wikitext]

    • Finanskapitalism existerar enstaka begrepp såsom definieras vilket en underordnande från produktionsprocesserna mot förmån till alltmer profit via spekulation. Den kännetecknas från ett jaktverksamhet vid profit ifrån köp- mot säljtillfället, alternativt investeringar inom olika valutor samt finansiella varor.

      för att generera fiatvaluta, vid grundval från tidigare genererad fiatvaluta existerar alternativt blir alltmer detta centrala inom finanskapitalismen.

    • Statskapitalism (som finansiell politik kommandoekonomi) existerar inom dess klassiska fras enstaka kapitalistisk vetenskapen om resurserhandel och finans tillsammans med statligt stöd samt alternativt övervakning.

      Denna begrepp användes ofta på grund av för att förklara stormakternas kontrollerade ekonomier beneath inledande världskriget. Termen äger även använts från enstaka sektion ekonomer till för att förklara en samhälle inom vilket dem produktiva krafterna existerar ägda samt styrda från staten vid en kapitalistiskt sätt, även angående enstaka sådan stat väljer för att kalla sig "socialistisk".

      Vilka länder vilket betraktas vilket statskapitalistiska råder detta delade meningar angående. i enlighet med lingvistenNoam Chomsky existerar USA statskapitalistiskt.[källa behövs]Blandekonomi existerar den gängse formen vilken kapitalistiska samhällen dem facto tar.

    • Laissez faire-kapitalism. Laissez-faire existerar en franskt formulering liksom betyder "lämna ifred".

      mot skillnad ifrån den nationalliberala statskapitalismen utmärker sig laissez faire-kapitalismen genom ett starkare betoning från för att avskaffa samtliga former från statlig intervention inom ekonomin. Dess förespråkare menar för att marknaden reglerar sig egen samt disciplinerar producenter förbättrad än vad någon stat kan.[11]

    Teorier angående kapitalismens uppkomst

    [redigera | redigera wikitext]

    Werner Sombart, samt högsta Weber såg kapitalismen såsom enstaka drivkraft på grund av företagsamheten.

    Sombart utvecklade ett sociologisk modell till uppkomsten från kapitalism, tillsammans dess kopplingar mot protestantismen, samt dess påstått rationella mekanismer, mot modell lönearbetaren likt säljer sin arbetskraft. Webers granskning från vilket människor utför från sitt ökade välstånd vid bas från rationalisering från produktionen, landade inom för att dem kommer föredra för att förbruka samt driva fram ekonomin framför för att mot modell jobba mindre.[12] Weber besitter framfört hypotesen för att protestantiska industrialister stod på grund av högre tillväxt än mot modell katolska genom för att "workaholism" existerar en element inom den (kalvinistiska) protestantiska etiken.

    För Weber fanns kapitalismen detta maximalt avancerade samhälleliga systemet liksom hittills skapats, dock Weber menade även för att dess tekniska rationalitet utgör en hot mot viktiga värden[vilka?] inom den västerländska civilisationen[13].

    En av fördelarna med kapitalism är att den kan generera ekonomisk tillväxt och effektivitet

    I realiteten äger samtliga västerländska demokratier enstaka kapitalistisk ekonomi.[14] europeisk demokratimodell tillsammans äganderätt kunna alltså per definition ej existera inom stater likt tillämpat huvud övervakning från ekonomin.[14]

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    1000–1800

    [redigera | redigera wikitext]

    Protokapitalism existerar eftervärldens benämning vid dem ekonomiska struktur liksom utvecklades inom Europa beneath medeltiden samt tidigmodern tidsperiod samt såsom lade grunden mot modern kapitalism.

    Pengar likt betalningsmedel blev vanliga inom Europa vid 1000-talet, samt därmed uppstod även en bank- samt utlåningsväsende. Kyrkan motsatte sig emellertid tagande från ränta. beneath medeltiden samt fram mot renässansen fanns Kina samt arabvärlden dem främsta inom handeln, samt siden, kryddor samt silver fanns särskilt eftertraktade produkter. Europa strävade efter makten ovan handeln, samt inom sökandet efter nya handelsvägar mot Indien plats Columbus upptäckt från Amerika ett sidoeffekt.

    Det finns inget perfekt ekonomiskt system

    Cortez samt andra erövrare besegrade aztekerna, exploaterade kontinenten vid guld, startade gruvdrift tillsammans med slavar samt skeppade bostad utdelningen mot Spanien.[15] beneath den tidiga kolonialismens period fanns den därför kallade slavtriangeln, ett handelsled mellan Europa, Afrika samt Amerika, motorn inom världshandeln,[16] samt beneath 400-åriga uppbyggnadsperiod samt fram mot slaveriets avskaffande 1807 kunde människohandel bedrivas öppet ovan läka världen.

    inom Manchester uppstod den nya textilindustrin till bomull inom slutet från 1700-talet, tillsammans med "Spinning Jenny" samt merkantilismens passage mot den fabriksrelaterade eran.

    Kapitalismen får sitt moderna formulering inom den fabriksrelaterade revolutionen vilket inleddes inom 1700-taletsEuropa. Innan dess plats flera från Europas länder feodala.

    Samhällssystemet byggde vid enstaka indelning från människor inom samhällsklasser vars beroendesituation mot staten, vanligtvis ett monark, bestämde deras roller samt rättigheter. Marken ägdes inom vissa länder ofta från den privilegierade adeln, likt bestod från godsherrar såsom ägde nation liksom inom sin tur brukades från egendomslösa person som arbetar, ibland livegna.

    inom andra länder fanns bönderna självägande, dock beroende från tillskottskapital ifrån dem större jordägarna alternativt staten. Städernas borgerskap bestod från köpmän samt rika yrkesman, vars ekonomisk verksamhet ofta skyddades från skråliknande struktur.

    Ekonomin omvandlades ifrån för att existera jordbruksdominerad samt statisk medan industrierna växte fram.

    inom England, vilket plats inflytelserik inom den fabriksrelaterade omvandlingen, inträffade enstaka revolution redan 1688, samt den sociala oron fanns kvar beneath 1700-talet. Adelns inflytande ägde minskat inom England, ekonomin liberaliserats samt saker vilket mot modell tryckfrihet samt parlamentarism ägde införts. inom land i västeuropa fanns detta kungliga enväldet samt adelns starka ställning kvar ända mot 1789, vilket kunna äga bidragit mot den franska revolutionen.

    1800–1900

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1800-talet nådde den fabriksrelaterade omvandlingen dem flesta länder inom Europa. Effektivare jordbruksmetoder ledde mot en högre överskott ifrån jordbruket vilket ledde mot högre befolkningstillväxt. Färre människor behövdes inom jordbruket samt flyttade in mot städerna var fabriker växte upp samt ett färsk typ från person som arbetar skapades.

    Lönearbetet likt fenomen kom för att dominera ekonomin; därmed ändrades samhällets klasstruktur. Förr ägde befolkningsmajoriteten ordnat sitt uppehälle genom utdelning ifrån den mark man brukade, dock idag fick person som arbetar inom stället inkomst liksom ersättning på grund av sin arbetsinsats. tillsammans pengarna ifrån arbetsgivaren köpte man dem produkter såsom erbjöds.

    flera människor inom västvärlden flyttade mot städerna var arbetslösheten steg. detta ledde mot låga löner samt förhållanden liksom ofta plats många svåra till dem anställda. inom start från den fabriksrelaterade eran kom flera för att jobba upp mot 16 timmar ifall dagen, även unge. dem flesta forskare menar dock för att förhållandena inom jordbruket fanns lika dåliga alternativt sämre än inom industrin.[17]

    Den tyska socialisten Ferdinand Lassalle formulerade inom mitten från 1800-talet vad han kallade "den järnhårda lönelagen".

    Baserad vid Malthus teori ifall befolkningsökningsmekanismer förutspådde den för att lönerna på grund av person som arbetar inom längden skulle tendera för att ligga ner just således lågt för att arbetarna noggrann kunde överleva samt reproducera sig. Teorin, vilket verkade stämma tillsammans dem rådande förhållandena, kritiserades dock tidigt, bland annat från Ricardo samt Marx.

    Under 1800-talet kom kapitalismen för att utvecklas beneath frihandels-/laissez-faire-tecken, dock den sociala samt politiska oron vilket uppstod (till modell 1848-revolutionerna samt hot ifall socialistiska revolutioner) ledde mot vissa sociala reformer inom flera europeiska länder. dem något som ökar i storlek eller antal sociala kraven liksom drevs från socialdemokratiska, socialistiska samt delvis liberala partier åstadkom statliga ingripanden på grund av för att höja lönerna samt göra kortare arbetstiderna samt införandet från vissa ålderspensioner, skolgång, medicinsk hjälp samt liknande förmåner förknippade tillsammans enstaka framtida välfärdsstat.

    Statliga utgifter samt därmed skatter samt tullar ökade även vilket ledde mot för att hädanefter bedrevs den kapitalistiska ekonomin beneath statliga regleringar samt sålunda småningom även reglerades tillsammans med avtal tillsammans fackföreningarna. numeriskt värde stormakter likt avvek genom för att ej reformera sin sociala samt ekonomiska politik plats Ryssland samt Österrike-Ungern.

    1900–1970

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1900-talet förbättrades dem anställdas levnadsförhållanden avsevärt inom dem flesta länder tillsammans med friare marknader.[18] Offentlig utbildningsinstitution samt skattefinansierad medicinsk vård infördes inom flera länder, i enlighet med ett sektion ekonomer vid bekostnad från den ekonomiska utvecklingen, dock inom samt tillsammans välståndet såsom ägde byggts upp kunde levnadsstandarden ändå höjas enstaka hel sektion bland dem fattigare.

    Genomgripande politiska reformer likt exempelvis allmän rösträtt genomfördes även beneath 1900-talet inom inledningsvis Nordamerika samt Europa samt sedan andra delar från världen.

    SituationistenGuy Debord äger inom enstaka volym framfört åsikten för att detta såsom enstaka resultat från moderniseringen samt vilket man kallar konsumismen beneath 1950- samt 60-talet utvecklades en "skådespelssamhälle" var alienation samt passivitet kom för att dominera detta sociala livet.[19]

    1970–2000

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1970-talet stärktes uppfattningen för att enstaka fri kapitalism vore en förbättrad alternativ mot den justerade kapitalism likt länge ansetts existera den maximalt framgångsrika modellen.

    Dessa åsikter stärktes ytterligare efter Sovjetunionens kollaps.[20] Den klassiska liberalismen fick ökat utrymme inom den ekonomiska politiken beneath 1970- samt 1980-talet då nationalekonomer, inspirerade från bland annat Ludwig von Mises samt Friedrich von Hayek, ställde betydelsen från äganderätt samt frihet inom ekonomin mot dåtidens statsingrepp inom marknaden.

    Denna renässans från liberala idéer kom för att kallas nyliberalism. dem eftersträvade ekonomiska liberaliseringar på grund av för att avbryta inflation, upphöjd arbetslöshet samt konjunktursvängningar liksom dem menade för att Keynes teorier ej kunnat lösa.[21] Deras idéer uppmärksammades bland annat från för att Hayek tilldelades Sveriges Riksbanks kostnad inom finansiell vetenskap mot Alfred Nobels minne 1974, samt Milton Friedman 1976.

    Friedman såsom fanns finansiell rådgivare på grund av dem amerikanska presidenterna Richard Nixon samt Ronald Reagan[22] anses äga influerat Margaret Thatcher inom Storbritannien, Brian Mulroney inom Kanada samt bekräftelse Douglas vilket plats socialdemokratisk finansminister inom Nya Zeeland.[23] Margaret Thatcher samt Ronald Reagan förespråkade lägre skatter samt färre statliga ingripanden inom ekonomin.

    inom land märktes nyliberalismen från uppfattningen för att detta fanns på grund av många politisk styrning samt ett till massiv offentlig zon. Flera från kommunerna prioriterade valfrihet samt marknadsorientering.[24]

    En sektion chilenska ekonomer liksom deltagit inom en tidigare utbytesprogram samt utbildat sig nära universitetet inom Chicago samt fått lektioner från bland annat Friedman arbetade senare till president Augusto Pinochets ledning.

    dem förespråkade "en chockterapi" – marknadsekonomi samt frihandel helt utan regleringar. Arbetslöshet sågs vilket oundvikligt element inom kampen mot inflation[25]. Länderna påbörjade privatisering från statliga företag samt uppbyggnad från privatägd aktivitet. Flera omoderna samt ineffektiva företag lades ner. Chile drabbades, relativt sett, hårt från den ekonomiska depressionen inom start från 1980-talet.

    Man tvingades för att förstatliga bland annat delar från bankväsendet, dock ekonomin fanns därefter ganska framgångsrik.[26] Argentina drabbades från nationell bankrutt 2001.[27]Chockterapier, såsom förespråkades från IMF samt västliga långivare, visade sig existera en effektivt sätt för att reformera ekonomier inom forna socialistländer liksom Polen[28][29][30], Tjeckoslovakien[31], Ungern samt även Ryssland[32] efter för att deras politiska samt ekonomiska struktur stagnerat inom slutet från 1980-talet.

    Privatisering inom dem forna kommunistländerna ledde mot för att oligarker tog ovan majoritetsägarskapet ovan företag (enligt team kunde maximalt 51 % från företaget tas ovan från företagsledarna samt anställda). Ryssland, vilket upplevde enstaka hastig passage mot kapitalism besitter idag enstaka arbetslöshet vid 25 %, något som har blivit sämre eller försämrats sociala säkerhetsnät, negativ befolkningstillväxt[33], samt ökade sociala klyftor tillsammans med den följden för att ett många massiv sektion (21,6 procent) från Rysslands befolkning numera lever inom direkt fattigdom alternativt beneath existensminimum (se även referens).[34]

    Mot slutet från 1900-talet genomfördes reformer från ekonomin inom kapitalistisk riktning hos flera länder såsom ej tillhörde den kapitalistiska världen.

    Det är det dominerande systemet i världens ekonomier

    Detta fanns framför allt Östeuropa samt Asien, mot modell Kina efter 1978 beneath Deng Xiaopings ledarskap samt Indien ifrån 1990. Tillväxten besitter sedan inom flera länder varit exceptionellt upphöjd. Reformerna inom Kina äger sedan 1978 mångdubblat inkomsterna både vid ruralt område samt inom städerna[35] samt lyft miljontals personer ur helt fattigdom vilket ej existerar identisk sak likt relativ fattigdom dem äger dock samtidigt lett mot ökade inkomstskillnader samt sociala spänningar.

    Den fabriksrelaterade utvecklingen besitter vidare slagit hårt mot miljön inom flera från dessa länder.[36]

    Centrala begrepp

    [redigera | redigera wikitext]

    Privat ägande

    [redigera | redigera wikitext]

    Privat ägande existerar ett huvud princip inom kapitalismen existerar enstaka utfall från rätten på grund av individer samt företag för att äga samt granska tillgångar, egendom samt produktionsmedel.

    Denna rättighet, även kallad äganderätt, existerar primär på grund av för att individer bör behärska fatta ekonomiska beslut samt förvalta sitt tillgångar. Tillsammans tillsammans med avtalsfrihet, detta önskar yttra rätten för att fritt avsluta avtal tillsammans vem likt helst samt därmed starta samt driva företag, bildar äganderätten grunden på grund av den ekonomiska frihet såsom kännetecknar kapitalismen.

    Dessa friheter möjliggör en struktur var tillgångar samt tillgångar flödar fritt genom frivilligatransaktioner vid marknaden.[3]

    Privat ägande ses inom kapitalismen likt en sätt för att främja nyhet, effektivitet samt ansvar, genom för att ägarna (kapitalisterna) äger incitament för att nyttja sina tillgångar vid en sätt liksom skapar värde samt inom förlängning välstånd.

    Kritiska betraktelser, särskilt ifrån en marxistiskt perspektiv, framhäver dock privat ägande från produktionsmedel likt enstaka källa mot maktkoncentration samt ojämlikhet, vilket ger en annat perspektiv vid detta privata ägandet.

    Enligt FN:s allmänna deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, skrivelse 17, existerar rätten mot ägande enskilt samt gemensamt ett rättighet.

    Enligt Hernando dem Soto måste ägandet stödjas från en operativ formellt (statligt) struktur på grund av inskrivning från ägande till för att behärska utnyttjas fullt ut. denne anser för att operativ ägandesystem existerar grunden mot västvärldens ekonomiska framgångar medan icke-fungerande ägandesystem existerar enstaka från grundorsakerna mot tredjeplats världens haltande ekonomier.[37]

    Ofta är kapabel även företag, vilket juridiska personer, artikel ägare mot andra företag.

    Detta förmå leda till inom många komplexa ägarstrukturer.

    Vinst genom risktagande

    [redigera | redigera wikitext]

    Att kapitalister, detta önskar yttra dem liksom äger produktionsmedlen, riskerar sitt tillgångar inom företagsverksamhet inom utbyte mot chans mot profit existerar centralt till kapitalismen.

    Risktagande existerar själva motorn liksom driver nyhet, finansiell tillväxt samt konkurrens inom kapitalistiska ekonomier.

    Inom kapitalismen existerar enskilda individer, ofta entreprenörer alternativt investerare, motiverade för att ta risker till för att producera profit. på grund av för att producera profit måste dessa individer investera tillgångar inom nya idéer, företag alternativt plan, ofta utan garanti på grund av succé.

    detta kunna handla ifall för att starta en nytt företag, förbättra enstaka innovativ vara, expansion från ett befintlig aktivitet mot nya marknader alternativt effektivisera befintlig aktivitet.

    De liksom riskerar sitt tillgångar samt lyckas besitter tillfälle mot stora vinster. Samtidigt innebär risktagandet för att man även är kapabel förlora sitt investerade tillgångar ifall satsningen ej går liksom planerat.

    detta skapar en decentraliserat struktur var dem likt vågar riskera sina tillgångar inom utbyte mot potentiell profit blir kritisk på grund av den ekonomiska utvecklingen.

    Sparat tillgångar kunna investeras inom ändliga tillgångar, såsom vattendrag tillsammans med fiskerätter (som sedan är kapabel hyras ut), vid redskap alternativt maskiner vilket effektiverar produktionen såväl vilket vid för att förbättra nya lösningar vid människors bekymmer.

    enstaka ägare kunna öka sina ändliga resursers utdelning, mot modell är kapabel ägaren från en vattendrag investera inom konstruktion från vattenkraftverk. Avkastningen förmå även minska, mot resultat från för att efterfrågan vid hyra från fiskerätter alternativt kraftproduktion reducerar, alternativt genom för att konkurrenter erbjuder identisk alternativt liknande fiskerätter alternativt energi mot en lägre kostnad.

    till för att en företag skall behärska tillhandahålla tjänster samt produkter behövs investeringar, ifråga ifall infrastruktur- samt forskningsintensiva arbete mot samt tillsammans med många stora investeringar. Kapitalet, detta önskar yttra medel till för att finansiera, kunna då komma från:

    • privata finansiärer (till modell den fabriksrelaterade revolutionen inom Storbritannien)
    • banker (som inom sin tur får ihop riskkapital genom inlån ifrån sina kunder)
    • kapitalförvaltare liksom förvaltar sparandekapital åt kunder, exempelvis pensionskapital
    • kooperativa finansiärer (lämpar sig maximalt till mindre uppdrag, mot modell för att bygga enstaka väg mot ett bygd alternativt borra enstaka brunn)

    Risken vilket kapitalisten tar består inom risken för att kapitalet liksom investerats inom en företag förlorar inom värde.

    inom sämsta fall slutar detta tillsammans konkurs, vilket innebär för att en företag likvideras samt avslutas tillsammans med sin aktivitet samt därmed förmåga för att generera profit.

    Marknadsekonomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Marknadsekonomi samt kapitalism existerar snarlika term. Marknadsekonomi handlar ifall hur kostnader sätts samt affär sker fritt vid enstaka handelsplats, medan kapitalism fokuserar vem vilket äger produktionsmedlen.

    Marknadsekonomi ofta existerar detta främsta sättet genom vilket kapitalistiska struktur organiserar sin ekonomiska handling. Ekonomiska beslut ifall produktion, transport samt konsumtion från produkter samt tjänster styrs från utbud och efterfrågan vid ett fri handelsplats, var företag samt konsumenter interagerar.

    Företag konkurrerar ifall för att sälja sina varor, samt konsumenterna väljer vilket dem önskar köpa baserat vid sina preferenser samt tillgångar.

    För kapitalismen existerar marknadsekonomi, var produkter samt tjänster handlas fritt samt var utbud samt efterfrågan styr prisbildningen, centralt till kapitalisternas förmåga för att inom konkurrens producera profit.

    Marknadsekonomin existerar kritisk till kapitalismens funktion eftersom den möjliggör en decentraliserat struktur var flera olika aktörer (företag, konsumenter, investerare) kunna fatta beslut självständigt, utan grundlig statlig inblandning. Detta existerar ett kärna inom kapitalismen, var privat ägande samt lönsamhetsoptimering existerar centrala drivkrafter.

    Kapitalism existerar beroende från fria marknader på grund av för att främja konkurrens, nyhet samt produktiv resursfördelning. Genom konkurrens mellan företag strävar kapitalister efter för att öka sina vinster genom för att tillhandahålla förbättrad alternativt mer prisvärd produkter samt tjänster. Marknadsekonomin möjliggör detta genom för att kostnader reflekterar kundernas preferenser samt deras betalningsvilja.

    Även ifall kapitalism samt marknadsekonomi existerar nära förknippade, kunna kapitalistiska struktur existera utan ett helt fri handelsplats. mot modell finns detta kapitalistiska ekonomier var staten agerar ett mer energisk roll inom för att reglera marknaderna alternativt mot samt tillsammans äga vissa sektorer, såsom inom ett blandekonomi.

    Konkurrens

    [redigera | redigera wikitext]

    Konkurrens ses liksom ett evolutionär process var aktörerna all tiden måste utveckla sig själva på grund av för att ej kämpa ut från affärsrivaler. Den ger produktivitetsökningar samt specialiserad tillväxt inom övrigt. vid ett fri handelsplats sprids konkurrensen mot arbetsgivare, anställda, företag samt även konsumenter.

    Konkurrens existerar enstaka resultat från lagen ifall passage samt efterfrågan – detta önskar yttra för att ifall detta ej råder balans därför existerar detta antingen säljarens alternativt köparens handelsplats. Konkurrensmekanismen tillämpas vid såväl produkter samt tjänster likt löner samt arbetsvillkor. Lagstiftning samt andra mekanismer, såsom blockad, strejk alternativt bojkott, kunna mot viss sektion påverka detta.

    Minskad konkurrens, genom för att enstaka aktör äger monopolställning, genom för att några erhålla aktörer delar marknaden (oligopol), genom karteller alternativt genom myndighetsreglering vilket reducerar konkurrensen medför för att konkurrensmekanismen sätts ur spel, varvid prissättningen vid varor samt tjänster kunna bli godtycklig ur effektivitetssynvinkel, vilket leder mot för att den tekniska utvecklingen samt effektivitetsförbättringen saktar ned.

    Ibland är kapabel myndighetsingripande främja konkurrens, mot modell då monopol annars skulle bildas alternativt var verksamheten besitter externa effekter.

    I kapitalistiska ekonomier försöker politiker därför ofta främja konkurrensen samt motarbeta konkurrensbegränsningar. detta existerar även vanligt för att detta finns ett politisk vilja för att motarbeta för att människor behandlas orättvist samt för att utsatta människor utnyttjas.

    Därför stiftar politiker ofta lagar såsom existerar ämnade för att bland annat:

    • förbättra förutsättningarna på grund av för att avtal fullföljs genom för att mot modell möjliggöra på grund av parterna för att hävda sin korrekt genom reglerad kraft ovan motparten inom enstaka domstol
    • förhindra konkurrensbegränsningar
    • skydda enstaka svagare part nära avtals ingående
    • skydda andra individer alternativt miljön ifrån för att påverkas från en avtal dem ej existerar part i

    Exempel vid sådana lagar inom landet existerar reklamlag, lag om köp mellan konsumenter och företag, avtalslagen samt lagar mot människohandel.

    Konkurrens mellan företagen omfattar både konkurrens på grund av för att vinna kunden, dock likaså konkurrens angående arbetskraften – den maximalt kvalitativa, maximalt produktiva mot bästa lönekostnad inom förhållande mot produktivitet. inom västvärlden var man ägde bristande vid arbetskraft samt begränsad köpkraft uppnår man en jämviktsläge till företagens profit.

    inom samt tillsammans globaliseringen ökade resurser vid okvalificerad arbetskraft (till modell Kina) dock även mer kvalificerad arbetskraft (exempelvis IT-tekniker inom Indien). Detta ger en ledning mot globaliseringens pionjärer likt beneath kreditkort tidsperiod kunna öka vinsten. Globaliseringen medför samtidigt för att detta skapas ett medelklass inom utvecklingsländerna såsom kommer för att utgöra enstaka fräsch handelsplats.

    Å andra sidan finns det också nackdelar med kapitalismen

    inom dem stora länderna vilket Kina, Indien samt Brasilien rör detta sig angående enstaka massiv medelklass, tillsammans med hundratals miljoner konsumenter. Genom för att produktionskunnandet sprids uppstår detta nya företag även inom u-länder liksom förmå delta inom den globala konkurrensen.

    Monopol existerar enstaka situation vid ett handelsplats var ett alternativt flera personer alternativt företag vid enstaka handelsplats besitter enstaka exklusiv fördel alternativt tillfälle för att tillverka alternativt sälja enstaka existera.

    modell vid liknande exklusiva fördelar existerar patent alternativt ägande från enstaka unik naturresurs alternativt statliga privilegier, mot modell laglig ensamrätt för att sälja vissa varor. Systembolaget inom land existerar en typexempel vid juridiskt monopol; kostnader samt utbud förmå diktera preferens på grund av ett alternativ aktör, vilka emellertid existerar underkastade förbud samt elimineras genom tvångsmakt.

    Monopol alternativt situationer många nära monopol kunna även uppstå genom stordriftsfördelar alternativt nätverksfördelar.

    Många regleringar besitter genomförts på grund av för att försöka hindra just monopolbildningar samt karteller eftersom dem anses hämma konkurrensen samt bidra mot högre kostnader. modell vid sådana åtgärder existerar för att stoppa priskarteller samt hindra företag ifrån för att utnyttja sin ställning vid ett handelsplats till för att otillbörligt framhäva sig vid enstaka ytterligare (tanken existerar för att nå någon sorts balans vid marknaden).

    EU äger mot modell beneath senare tid stoppat flera företagssammanslagningar såsom skulle lett mot ett ledande marknadsposition, samt inom landet finns Konkurrensverket såsom övervakar detta. Dessa åtgärder står dock ej oemotsagda. flera nyliberaler hävdar för att marknaden besitter egna självreglerande mekanismer mot monopol, samt för att en företag besitter enstaka monopolställning på grund av för att man levererar ett populär vara.

    Kritik mot kapitalism

    [redigera | redigera wikitext]

    Marxistisk kritik

    [redigera | redigera wikitext]

    Marx ansåg för att kapitalismen gett upphov mot ett materiell tillväxt (i form eller gestalt från stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt produktivkrafter) likt saknar historiskt motstycke, dock för att kapitalism även medfört ökande klassmotsättningar samt kriser.[20][38][39]

    Marxister hävdar för att borgerliga regeringarnas försök för att tillsammans med olika ekonomiska åtgärder undvika kriser inom den kapitalistiska ekonomin existerar dömda för att misslyckas.

    Lösningen existerar i enlighet med marxisterna istället för att den privatkapitalistiska äganderätten ersätts tillsammans socialistisk äganderätt via personlig egendom, istället på grund av privategendom.[40] Socialister äger även kritiserat kapitalismen på grund av för att makten flyttas ifrån människor mot slutna styrelserum. dem anser även för att slavhandeln mot sydstaterna inom Nordamerika samt inom vår period barnarbetet inom tredjeplats världen varit ett förutsättning till detta kapitalistiska systemet.

    Kapitalismen existerar i enlighet med dem även drivkraften på baksidan européernas kolonialism.[41]

    Enligt den marxistiska synen existerar produktionens samt därmed även detta kapitalistiska samhällets omfattande syfte kapitalackumulation, liksom man menar inom samt tillsammans med finanskapitalismens tillväxt blivit en självändamål.[42] för att privategendom skulle existera kapitalismens kärna håller dessa ej tillsammans ifall, eftersom man menar för att personliga tillhörigheter funnits samt finns även inom icke-kapitalistiska struktur.

    Man bör alltså denna plats skilja mellan produktionsmedel samt ytterligare privat egendom.

    Ojämlikhet, miljöpåverkan samt sociala problem

    [redigera | redigera wikitext]

    Att detta inom kapitalistiska samhällen ofta finns enstaka viss grad från arbetslöshet fullfölja i enlighet med kritikerna även för att enstaka lönekonkurrens riskerar för att uppstå.

    Denna lönekonkurrens medför för att arbetstagare tillsammans med t.ex. nedsänkt kurs är kapabel anställas mot låga löner.

    Genom att tillåta konkurrens och incitament för vinstmaximering kan kapitalismen driva innovation, produktivitet och ekonomisk utveckling

    Sedan slutet från 1980-talet besitter kapitalismen blivit mer global. Detta äger kritiserats från den globala rättviserörelsen.[43] Detta eftersom detta kvar finns stora skillnader mellan fattiga samt rika länder. inom länder vilket Ryssland, Vietnam, land samt Kina äger enstaka form eller gestalt från statskapitalism även vuxit fram.[44][45] Kapitalismens produktionsordning besitter även kritiserats från bland annat miljörörelsen samt socialister på grund av för att den utlöst enstaka grundlig miljöförstöring tillsammans med global uppvärmning vilket resultat.[46]

    Ofrihet

    [redigera | redigera wikitext]

    Individualanarkister samt egoister anser för att kapitalism existerar en ekonomiskt struktur byggt tillsammans tvång.[47]Profit ses vilket en ekonomiskt tvång då arbetaren ej får förfoga ovan sitt arbetes konsekvens, vilket strider mot tanken ifall individens suveränitet.[48]Patent, privilegier samt statligt finansierad infrastruktur anses hämma konkurrensen vid marknaden samt begränsa individers möjligheter mot för att verka frivilligt, vilket hindrar enstaka rättvis fördelning från produktionen.[49] Individualanarkister hävdar istället för att enda chansen mot maximal frihet samt rättvis fördelning från produktionen existerar tillsammans mutualistisk finans, tillsammans med vilket menas för att arbetaren ges chans för att äga sin lekamen samt vad liksom produceras från densamma.

    Konjunkturer

    [redigera | redigera wikitext]

    Kritiker från kapitalismen menar för att noggrann såsom vädret utmärks från nederbörd samt solsken utmärks kapitalismen från konstanta hög- samt lågkonjunkturer. inom enstaka högkonjunktur expanderar ekonomin genom för att produktionen samt konsumtionen ökar.

    nära ett lågkonjunktur reducerar istället tillväxten vilket leder mot för att befolkningen får mindre inkomster samt arbetslösheten ökar. Överproduktion samt fallande lönsamhet bland företagen är kapabel även leda mot depression.Börskraschen vid vägg Street inom New York 1929 blev inledningen vid ett svärldsdepression. Miljontals människor blev arbetslösa alternativt ruinerade, samt detta pågick fram mot ungefär mitten från trettiotalet.

    Kommandoekonomin inom Sovjetunionen ägde beneath denna period istället snabb tillväxt under.[50] inom oktober 2008 inträffade enstaka kredit-, finans- samt börskrasch inom USA vilket spred sig mot resten från världen. Den österrikiska skolans ekonomer anser däremot för att konjunkturcykler skapas från för att staten bedriver ett utvidgande kreditpolitik.

    Utan statens inblandning inom ekonomin ägde konjunkturcykler därför ej förekommit.

    Konkurrensbegränsningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Kapitalismen äger även kritiserar på grund av för att den leder mot för att olika företag samt produktionsgrenar koncentreras mot oligopol samt monopol.[51][52][53] Detta medför i enlighet med kritikerna för att tillgångarna koncentreras mot en fåtal storföretag.

    en ofta framhållet modell fanns Silvio Berlusconis tidigare övervakning från media inom Italien. ett bidragande orsak mot denna koncentration är kapabel i enlighet med kritiker artikel för att enskilda kapitalister besitter en nyfikenhet från för att begränsa konkurrensen samt därmed behärska ta ut högre kostnader samt inom slutändan högre vinster. Detta drabbas konsumenterna likt tvingas för att erlägga högre priser.[54] vid marknader förmå konkurrensen även artikel sålunda bristfällig för att en fåtal köpare alternativt handelsman förmå påverka prisbildningen.

    Kartellbildningar såsom mot modell OPEC förmå då styra enskilda producenter mot för att begränsa sin produktion sålunda för att priserna stiger utan för att ett autentisk bristande föreligger. Även Patentsystemet besitter kritiserats till för att artikel enstaka väg mot för att nå monopolställning vid marknaden utan konkurrens.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Kommentarer

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Produktionsmedel existerar enstaka begrepp sprungen ur marxistisk teori, till dem produktionsfaktorer utöver arbetskraft likt används inom produktionen från produkter samt tjänster.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Kapitalism” (på engelska). www.ekonomifakta.se.

      https://www.ekonomifakta.se/ordlista/kapitalism_1212383.html. Läst 3 augusti 2024. 

    2. ^”Produktionsfaktorer” (på engelska). www.ekonomifakta.se. https://www.ekonomifakta.se/ordlista/produktionsfaktorer_1213033.html. Läst 3 augusti 2024. 
    3. ^ [ab] ”Äganderätten samt dem gröna industrisektorer – KSLAT nr 5-2020 | Kungl.

      Skogs- samt Lantbruksakademien” (på engelska). Kungl. Skogs- samt Lantbruksakademien. 15 månad 2020. sid. 91-95. https://www.ksla.se/pdf-meta/kslat-5-2020-aganderatten/. Läst 16 månad 2024. 

    4. ^Gregory, Paul; Stuart, Robert (2013). The Global Economy and its Economic Systems. South-Western College värdshus.

      sid. 41. ISBN 978-1-285-05535-0.. ”Capitalism fryst vatten characterized bygd private ownership of the factors of production. Decision making fryst vatten decentralized and rests with the owners of the factors of production. Their decision making fryst vatten coordinated bygd the marknad, which provides the necessary resultat. ämne incentives are used to motivate participants.” 

    5. ^ [ab] Tevotrosyan, Diana (på engelska). Le Goff J.

      - The Birth of europe - 2005. https://www.academia.edu/10353385/Le_Goff_J._-_The_Birth_of_Europe_-_2005. Läst 19 april 2020. 

    6. ^Mukerji, Chandra; Landes, David S. (1987-05). ”Revolution in Time: Clocks and the Making of the Modern World.”. Contemporary Sociology 16 (3): sid. 390. doi:10.2307/2070332.

      ISSN0094-3061. http://dx.doi.org/10.2307/2070332. Läst 19 april 2020. 

    7. ^”Krig samt försvar 1500-1776”. SO-rummet.

      Fördelar och nackdelar med kapitalism

      https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/krig-och-forsvar-1500-1776. Läst 19 april 2020. 

    8. ^”Borgar samt fästningar”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/borgar-och-fastningar. Läst 19 april 2020. 
    9. ^Uppslagsordet kapitalist ifrån Nationalencyklopedins internettjänst.

      Hämtat 2007-11-04.

    10. ^Piketty, Thomas, 1971-. Capital in the twenty-first century (First Harvard University Press paperback edition). ISBN 978-0-674-97985-7. OCLC997225376. https://www.worldcat.org/oclc/997225376. Läst 13 månad 2019 
    11. ^”What fryst vatten a Laissez-Faire Economy, and How Does It Work?” (på engelska). Investopedia.

      https://www.investopedia.com/terms/l/laissezfaire.asp. Läst 23 juli 2024. 

    12. ^T.C.W.Blanning The Nineteenth Century s.96
    13. ^I.McLean, A.McMillan The Concise Oxford Dictionary of Politics, del ifall Kapitalism samt angående Weber
    14. ^ [ab] Lauri Karvonen, Demokratisering avsnitt 4: "Kapitalism, klassformation samt demokrati", ISBN 978-91-44-00132-6
    15. ^’’Globaliseringen’’, Utbildningsradion, SVT, 17/7 2007
    16. ^E.C.

      Hardman: "The Slave Trade triangle"Arkiverad 2 juli 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    17. ^Västvärldens väg mot välstånd
    18. ^Peter Scholliers, "Problemen van dem Hedendaagse Periode"Arkiverad 25 månad 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    19. ^Guy Debord (2002). Skådespelssamhället. Daidalos. ISBN 978-91-7173-140-1 
    20. ^ [ab] Nationalencyklopedin: "Kapitalism"
    21. ^Den svenska liberalismens historia - Johan Norberg, sid.

      303-304

    22. ^Dallas News: Milton Friedman, tireless promoter of free markets, dies (16 november 2006)
    23. ^He inspired Reagan's revolution
    24. ^Stig Montin - Moderna kommuner, sid 12
    25. ^Tony JudtPostwar. A History of europe Since 1945. Pimlico Random House 2005; s.686–687
    26. ^Stefan dem Vylder inom 11/9 – 30 tid sedan statskuppen inom Chile (2003).
    27. ^Utrikespolitiska institutet, "Argentina allt närmre kollaps"Arkiverad 16 månad 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    28. ^Tony JudtPostwar.

      A History of europe Since 1945. Pimlico Random House 2005; s.686

    29. ^Norman DaviesHeart of europe. The past in Poland's Present Oxford University Press 2001; s.424ff Balcerowiczs reformer
    30. ^Jerzy Lukowski, Herbert Zawadzki A concise History of Poland Second Edition. Cambridge University Press 2006; s.319ff
    31. ^Tony JudtPostwar.

      A History of europe Since 1945. Pimlico Random House 2005; s.687 angående Václav Klaus ekonomiska reformer: "finding ingenting worth preservingin socialist economics he (Klaus) saw no benefit in delayingthe switch to capitalism"

    32. ^Geoffrey Hosking Russia and the Russians. A History Harward University Press 2001, 2003; s.596ff
    33. ^Hiv-epidemi samt minskad befolkning inom Ryssland.

      ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 16 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081216113332/http://www.drugnews.nu/article.asp?id=584. Läst 14 oktober 2008. 

    34. ^År 2007 uppgick existensminimum inom Ryssland mot omkring 4 000 rubel inom månaden, fast redan 2005 ansåg vissa ryska politiker för att denna siffra borde ligga ner vid minimalt 8 000-10 000 rubel.

      likt ett indikator är kapabel användas nästa siffror: minimilönen inom Ryssland idag existerar 1 400 rubel, medelpensionen existerar 3 086 rubel samt arbetslöshetsunderstödet uppgår mot runt 1 900 rubel.

    35. ^International Institute for Applied Systems AnalysisArkiverad 14 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    36. ^Jasper Becker, 'China's Growing Pains', National Geographic, mars 2004
    37. ^Hernando dem Soto, Kapitalets mysterium, ISBN 91-7353-023-9, 2004
    38. ^"Bourgeoisin besitter beneath sitt knappt hundraåriga klassherravälde skapat mera jättelika samt kolossala produktivkrafter än varenda dem föregående generationerna tillsamman.

      Naturkrafternas underkuvande, maskinerna, kemins användning inom industri samt åkerbruk, ångbåtstrafiken, järnvägarna, den elektriska telegrafen, uppodlingen från läka världsdelar, upprensning från floderna till trafik, ur marken framstampade kurera befolkningar - vilket tidigare århundrade anade, för att liknande produktionskrafter slumrade inom detta samhälleliga arbetets sköte?" Kapitalet

    39. ^"Marx samt marxismen existerar nämligen just inom vår tidsperiod mer aktuella än någonsin – hur många han än göms undan kommer denne ideligen tillbaka, ty marxismen existerar odödlig medan andra struktur dagligen samt stundligen visar sin oförmåga för att åtgärda dem politisk-ekonomiska problemen." Ivan Boman, förord mot Karl Marx, Kapitalet, sektion 1, s.

      V. Cavefors 1974. till ett nutida uppdatering från marxismen, se: Cleaver, Harry: Att studera kapitalet politiskt. Roh-nin 2007.

    40. ^Jfr Berglund, Kjell: Marxistisk uppslagsbok. Gidlunds 1972.
    41. ^Pierre Gilly:Le Livre Noir ni Capitalisme. (1998).
    42. ^Immanuel Wallerstein, Liberalismens död (Vertigo 2001)
    43. ^Michael Hardt/Antoni Negri: Imperiet.

      Vertigo 2003.

    44. ^”Text-Only NPR.org : The Rise Of State-Controlled Capitalism”. text.npr.org. https://text.npr.org/s.php?sId=126835124. Läst 19 april 2020. 
    45. ^”Venezuela: Chávez's state-capitalism falters | Workers' Liberty”. www.workersliberty.org. https://www.workersliberty.org/story/2010/04/01/venezuela-ch%C3%A1vezs-state-capitalism-falters. Läst 19 april 2020. 
    46. ^Kapitalismen orsaken mot global uppvärmning, http://sv.internationalism.org/ir/110_global.
    47. ^Kevin A.

      Carson, Studies in Mutualist Political Economy (2004)Arkiverad 27 femte månaden i året 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    48. ^Benjamin Tucker – Individual LibertyArkiverad 13 november 2005 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    49. ^Kevin A. Carson – Studies in Mutualist Political Economy(2004)Arkiverad 27 femte månaden i året 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    50. ^Gregory, Paul R. (2003).

      Theo Balderston. red (på engelska). The World Economy and National Economies in the Interwar Slump. Palgrave Macmillan UK. sid. 191–210. doi:10.1057/9780230536685_8. ISBN 978-0-230-53668-5. https://doi.org/10.1057/9780230536685_8. Läst 12 månad 2019 

    51. ^””LO önskar äga fräsch bolagsform på grund av företagen inom välfärden””. lo.se.

      https://www.lo.se/start/tal_och_artiklar/_lo_vill_ha_ny_bolagsform_for_foretagen_i_valfarden. Läst 19 april 2020. 

    52. ^””Problemet existerar ej marknadsekonomin, utan avsaknaden från marknad.” – Arbetet”. https://arbetet.se/2012/03/23/problemet-ar-inte-marknadsekonomin-utan-avsaknaden-av-marknad/. Läst 19 april 2020. 
    53. ^Rönnbäck, Klas. ”Konkurrens blir nytt monopol”. flamman.se.

      http://flamman.se/a/konkurrens-blir-nytt-monopol. Läst 19 april 2020. 

    54. ^Braudel, Fernand.. Kapitalismens dynamik.. ISBN 978-91-7173-145-6. OCLC1049144385. http://worldcat.org/oclc/1049144385. Läst 19 april 2020 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]