Östersund över havet altitud undersåker

För andra betydelser, titta Östersund (olika betydelser).

Östersund (uttal (fil)) (sydsamiska: Staare^[7]) existerar ett bebott område vilket existerar centralort inom Östersunds samhälle samt residensstad inom Jämtlands län. inom tätorten ingår delar från dem numeriskt värde kommunerna Östersunds samt Krokoms samhälle.

För tur från Östersund till Undersåker kan du ta en tåg med Norrtåg, SJ eller Snälltåget

Östersund ligger nära Storsjön samt existerar Storsjöbygdens, Jämtlands läns samt landskaps enda tätort. Östersund existerar Sveriges 22:a största bebott område (och fjärde störst inom Norrland efter Umeå, Gävle samt Sundsvall) tillsammans med 52 797 invånare 2020.

Östersund existerar den enda tätort inom Sveriges nuvarande gränser liksom grundats vid 1700-talet.

Staden grundades 1786 från Gustav III likt ville utöka sitt effekt ovan handeln inom Jämtland, vars invånare bedrev ett grundlig samt många lönsam handel^[8] såsom den svenska staten ville behärska granska. Statsmaktens intentioner plats för att, inom enlighet tillsammans lagen, kanalisera handeln mot staden. Detta blev tagna dock ej väl emot från befolkningen, vilket ledde mot för att Östersund länge förblev enstaka små tätort, befolkningsmässigt sett faktiskt mindre än antalet invånare vid den intilliggande Frösön.

detta dröjde ända mot senare delen från 1800-talet innan Östersund blev enstaka äkta tätort, egentligen inledningsvis efter järnvägens tillträde 1879.^[9]

Östersund existerar geografiskt sett beläget inom mellersta Sveriges bergstrakter, mitt inom Jämtlands län. inom egenskap från enstaka från Sveriges ytgeografiskt sett maximalt centralt belägna städer brukar Östersund ta åt sig äran såsom Sveriges mittpunkt.^[10] Ortnamnet kommer ifrån detta ner mot 150 meter smala sundet Östersundet, ursprungligen "Östra sundet", såsom skiljer ön Frösön ifrån fastlandet.^[11]

Staden marknadsfördes 1997–2017 från kommunen samt näringslivet likt "Vinterstaden".^[12] Vintersporter äger långa anor inom Östersund då staden genom år äger anordnat flera internationell tävling inom vintersporter såsom skidskytte, skidorientering samt skridskolöpning samt svenska mästerskap inom skidlöpning samt skotercross.

inom Östersund finns även Nationellt Vintersportcentrum samt staden besitter tre gånger tillsammans tillsammans Åre ansökt angående för att erhålla anordna dem olympiska vinterspelen, dock utan för att erhålla uppdraget. precursor mot vinter-OS, dem nordiska spelen, förlades emellertid ibland mot Östersund vid bas från snöbrist inom huvudstaden inom start från 1900-talet.^[13]
Östersund kom för att bli internationellt uppmärksammat även inom fotboll, då Östersunds FK säsongen 2017/18 blev Sveriges inledande klubb för att nå slutspel inom Uefa Europa League; detta efter för att även äga blivit Norrlands första/enda mästare inom Svenska cupen till män, samt likt dem litterära Åshöjden-berättelserna inom vykort avancerade mot elitnivå ifrån lägre divisioner samt lyfte ortens näringsliv.

Tidigare stora fotbollsmeriter existerar IFK Östersunds titel inom Norrländska mästerskapet 1949 samt ovanligt ord IF:s damers SM-silver 1976. Östersund arrangerar årligen den internationella Storsjöcupen, Sveriges äldsta fotbollscup till ungdomar.
Michael Söderkvist existerar ett från flera framgångsrika kampsportare ifrån Östersund.

I Östersund existerar enstaka från Sveriges maximalt avlyssnade lokalradior stationerad, P4 Jämtland.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia

[redigera | redigera wikitext]

Planer ifall för att anlägga enstaka svensk ort alternativt köping inom Jämtland fanns hos myndigheter redan efter för att land erhöll landskap ifrån Danmark-Norge 1645. dock tiderna plats alltjämt turbulenta samt Jämtlands statstillhörighet fortsatte för att skifta, för tillfället tillsammans med hjälp från lokalbefolkningen, varvid planerna vid enstaka svensk tätort lades ned.

År 1758 fick planerna ifall ett ort inom Jämtland nytt liv. Initiativet kom ifrån enstaka privatperson, dock ifrån myndigheternas håll såg man ej en behov från för att anlägga enstaka ort inom Jämtland.^[14] Förslaget gjorde dock för att debatten ifall om Jämtland skulle äga enstaka ort alternativt ej tog hastighet vid riktigt. Jämtarna negligerade ofta jordbruket till för att ägna sig åt långväga handelsresor samt landsbygdshandel.

tillsammans med ett ort skulle detta på denna plats behärska stoppas samt staden skulle även behärska säkra varutillförseln mot landremsa vid havet vilket varit bristfällig beneath enstaka längre tidsperiod. Ur militärstrategiskt perspektiv plats även upprättandet från ett befäst tätort inom Jämtland gynnsamt, då land ej längre fanns någon stormakt.

Staden grundas

[redigera | redigera wikitext]

Östersund grundades den 23 oktober 1786 från monark Gustav III efter för att Odensalaböndernas utmarker nära Östersundet införskaffats på grund av syftet eller målet. Flera olika förslag mot lokaliseringar fanns, bland annat Huså, då Jämtlands största ort, samt ed utanför Brunflo, Krokom samt Sunne.

Även Frösön ägde föreslagits dock lotten föll mot slutligen vid markerna nära Östersundet, liksom ansågs maximalt fördelaktiga.^[15]

Det enda såsom inom övrigt fanns inom området nära den tiden fanns huvudvägen samt bron mot Frösön, Jämtlands dåvarande centralort. Handeln inom Jämtland gick ej för att stoppa ifrån Norrlandskusten, varenda handelshinder, såsom gränskontroller, straff, handelsförbud samt tull ägde ej gett en önskat konsekvens.

Jämtarna plats alltför sluga samt vissa menar för att detta signaturmässiga jämtska uttrycket bällt ni luur'n (förmådde ni lura honom) kommer ifrån jämtarnas försök för att undvika erlägga tull på grund av produkter införskaffade inom Norge. identisk tillväxt skedde inom övriga Norden, inom nuvarande land i norden grundades Tammerfors, Kuopio samt Kaskö.

Östersund existerar dock den enda ort inom nuvarande landet såsom grundades vid 1700-talet. Även Danmark-Norge ägde ett likartad tillväxt, samt identisk kalenderår vilket Östersund grundades även Reykjavik vid Island.^[16] Östersund erhöll 20 års skattefrihet samt befriades ifrån handelsreglementen samt skråordningar.

Liksom på grund av varenda andra städer liksom grundades efter beslut inom den kungliga huvudstaden gick utvecklingen oerhört trögt.

Staten försökte förmå handelsmännen ifrån Frösön för att flytta mot fastlandet. dock någon vilja mot detta fanns ej, Frösön ägde utgjort Jämtlands hjärta inom ovan 600 tid samt fanns enstaka rik socken. Marken vid Frösön plats även bördig samt långt mer lämpad till jordbruk än träskmarkerna vid andra sidan Östersundet.

Staden kom således för att utvecklas många långsamt, beneath sina inledande 50 tid ökade Östersunds befolkning tillsammans inom snitt åtta personer per år.^[17] Staden blev residensstad inom samt tillsammans för att Jämtlands län inrättades 1810 samt enstaka länsstyrelse kom mot. Östersund förblev dock ett bondby, tillsammans knappt 400 invånare 1820.

1840-talet blev något förbättrad, Jemtlands dagblad bildades, den inledande kyrkan invigdes, landshövdingen fick en stort residens, Frösö Trivialskola blev förlagd mot staden samt en lasarett kom mot. Staden blev därefter något större då skogshanteringen tog hastighet vid 1850- samt 1860-talen.

Folkrörelsetidens godtemplarstad

[redigera | redigera wikitext]

För mer kunskap angående folkrörelsetiden inom Jämtland titta Jämtlands samtidshistoria.

Det fanns ursprunglig då järnvägen kom 1879 likt staden snabbt började växa samt passera Frösön inom storlek.

tackar vare ”bondehövdingen” Nils Larson inom Tullus kom järnvägsbanan för att dras genom staden istället på grund av utanför såsom planerat.^[18]Mellanriksbanan blev tydlig 1882 samt knöt Östersund närmare Trondheim samt Sundsvall.

Undersåker

Östersund kom därefter för att växa snabbare än någon ytterligare tätort inom land. vid endast tio tid ägde staden gått förbi 20 svenska städer inom storlek befolkningsmässigt. Staden lockade nya invånare, främst ifrån den jämtländska ruralt område, dock även nybyggare ifrån övriga land. tillsammans med nybyggarna kom nya influenser mot Jämtland samt landskap gick kraftigt in inom folkrörelsetiden.

inom förhållande mot övriga land fanns rörelsen inom staden ovanligt dynamisk.^[19] inom Jämtland samt Härjedalen plats detta den frisinnadeGodtemplarrörelsen (en sektion från nykterhetsrörelsen) likt kom för att dominera totalt. Den kom efter Väckelserörelsen likt utmanade stadens etablissemang genom anläggande från missionshus samt baptistkapell.

Den tredjeplats stora folkrörelsen, arbetarrörelsen, hämmades många från den frisinnade nykterhetsrörelsen dock blev även den en viktigt inslag inom stadens tillväxt. Redan 1890 hölls ett inledande maj-demonstration.

Den inledande nykterhetslogen etablerades 1882 samt en halvår senare fanns detta åtta stycken. Jämtland utmärkte sig vilket ”ett tacksamt fält till ordens arbete”. en tid senare, 1883, plats 700 från stadens 3 000 invånare engagerade inom rörelsen. Den snabba framgången till rörelsen skapade enstaka unik entusiasm samt rörelsen kom för att omfatta samtliga delar från samhället.

detta anordnades egna bröllop, julmarknader, nöjesetablissemang samt kaféer startades, banker, enstaka försäkringskassa, bokhus tillsammans med mera grundades.

The cheapest way to get from Undersåker to Östersund costs only $12, and the quickest way takes just 1 hour

Den största symbolen till rörelsens betydelse plats ordenshuset likt uppfördes 1885 inom staden, Östersunds-Goodtemplars-Ordenshus, idag Gamla Teatern. då godtemplarrörelsens galjonsfigur namn Malins besökte Jämtland samt Östersund utkorade denne ordenshuset mot detta allra största inom kurera världen.^[20] detta rådde ingen tvekan – Östersund fanns Godtemplarstaden.

Den unika entusiasmen visade sig redan 1886 då staden firade hundra kalenderår. Östersund spåddes då bli Sverige-Norges huvudstad från Johan Lindström Saxon.^[21]

Jämtland tillsammans Östersund såsom mittpunkt blev nykterhetsrörelsens, inom förhållande mot befolkningen, starkaste fäste inom världen.^[22] Genom nykterhetsrörelsen utvecklades andra föreningar tillsammans ideella syften såsom fredsföreningar (den svenska fredsrörelsen firade 1903 sitt 20-årsjubileum inom Östersund), rösträttsföreningar, vegetariansällskap samt ungdomsrörelsen, vilket kom ifrån Norge.

Östersund utvecklades beneath identisk period mot Jämtlands handelscentrum tillsammans den uråldriga Gregoriemarknaden såsom höjdpunkt. ifrån samt tillsammans med 1870-talet ökade den dagliga handeln samt handlandet nästan sjufaldigades fram mot 1910. Marknaden förbjöds 1914 från den statliga myndigheten Kommerskollegium.

Östersund levde inom symbios tillsammans med den något som ligger nära eller är i närheten bygden, såväl ekonomiskt vilket kulturellt samt den till Jämtland samt Östersund tämligen riksunika hembygdsrörelsen bröt mark inom start från 1900-talet.

1908 bildades föreningen Jämtslöjd samt blev kompanjon mot fornminnesföreningen samt 1912 började man organisera en friluftsmuseum – Jamtli. Museet fick senare beneath mellankrigstiden sällskap inom form eller gestalt från regionalt museum samt Landsarkivet. en viktigt inslag inom kulturen blev Jämtlands bokhus vilket 1912 flyttades ifrån Frösön mot staden.

Östersund kom då för att inhysa en från norra Skandinaviens maximalt värdefulla bokhus.

Tiden före inledande världskriget fanns enstaka på grund av Östersund många betydelsefull period då grunden på grund av detta vilket äger präglat staden lades. dem ideella strävanden såsom befolkningen ägde samt gav formulering på grund av genom detta storskaliga föreningslivet skapade ett enorm entusiasm, ej bara inom Östersund utan inom bota Jämtland.

”Om detta således ägde gällt för att flytta Åreskutan berg till berg, ägde oss trott för att detta plats möjligt” berättade senare ett äldre godtemplare.^[23] Även grundlig nybyggnadsarbete blev nödvändigt då stadens befolkning ökade. detta fanns inom samband tillsammans med detta på denna plats likt Östersunds stadshus uppfördes 1912 efter ritningar från arkitekten Frans Bertil Wallberg.

Bland godtemplarna blev hembygdsforskning populärt samt rörelsen blev sammanflätad tillsammans hembygdsrörelsen. Godtemplarrörelsen såg industrialiseringen såsom en allvarligt hot mot hembygden samt detta gamla by- samt bondesamhället. Då majoriteten från Östersunds befolkning ägde sina rötter vid ruralt område rådde inga stad-landsbygdsspänningar inom Jämtland. Rörelsernas gemensamma sysselsättning gjorde för att staden samt dess borgerliga styre ägde ett extremt avvisande hållning gentemot industrier.

Undersåker är en station längs Mittbanan

Istället ville man framställa Östersund såsom en centrum till friluftsaktiviteter, tradition, träning samt turism. Man ville ej för att industrier skulle hota den goda miljön, den rena luften, naturen samt dem kulturhistoriska traditionerna.^[24]

Militärstaden

[redigera | redigera wikitext]

Den militära närvaron inom Östersund sträcker sig inom olika former åter mot 1682.

Stadens period såsom avgörande garnisonsstad inleddes dock ursprunglig då Norrlands artilleriregemente (A 4) bildades samt förlades mot staden 1893. Unionsupplösningen kom för att bidra mot för att stärka Östersund vilket enstaka militärstad. Jämtlands fältjägarregemente (I 5) kom 1910 för att omlokaliseras ifrån sin tidigare mötesplatsFrösö läger mot nybyggda kaserner invid Fältjägargränd 13 vid nuvarande Norr.

inom samband tillsammans för att Flygvapnet bildades liksom ett personlig försvarsgren genom försvarsbeslutet 1925 kom Fjärde flygkåren för att förläggas mot Frösön. Vidare äger garnisonen hyst viktigare staber samt skolor liksom bland annat Nedre Norrlands militärområde (Milo NN), Nedre norra arméfördelningen (2. förd) samt Militärhögskolan Östersund (MHS Ö).

Genom försvarsbeslutet 1996 påbörjades ett reducering från den militära närvaron inom staden, vilket genom försvarsbeslutet 2004 medförde för att inom stort sett all militärverksamhet avvecklades inom staden. Den enda militäraverksamhet liksom blev kvar inom staden efter försvarsbeslutet fanns hemvärnsgruppenFältjägargruppen (UG 22).

Krig samt kriser

[redigera | redigera wikitext]

Allting fanns emellertid ej positivt inom staden.

indikator vid svårare tider uppenbarade sig. Arbetsmarknadskonflikten ifrån 1909 samt storstrejken utgjorde inom sig kulmen vid ökande motsättningar mellan arbetsgivare samt arbetstagare. Inga större sammanstötningar skedde dock strejken fanns däremot en enormt nederlag till arbetarrörelsen.^[25]

1917 pågick inledande världskriget samt inom samband tillsammans med februarirevolutionen 1917 vilket inledde den ryska revolutionen påverkades stämningen även inom Östersund.

Ransonering ledde mot bristande vid livsmedel samt enstaka revolution fruktades. Hungerdemonstrationer förekom inom staden från inom inledande grabb soldater. vid inledande femte månaden i året detta året samlades 4 000 demonstranter framför stadshuset inom Östersund samt fordrade bland annat sänkt kostnad vid mejeriprodukt samt ved.

Året därefter spred sig Spanska sjukan såsom enstaka löpeld ovan landet. Stadsläkaren inom Östersund meddelade för att ”Östersund torde utan gensägelse äga varit mer än någon ytterligare svensk tätort från sjukdomen hemsökt”, varvid Östersund besitter kallats till ”Spanska sjukans huvudstad”. Gamla skolan inom Staden (det liksom inom dygn existerar Östersunds turistbyrå) blev en provisoriskt vårdinrättning samt då inget kriscentrum fanns gick olika aktörer in på grund av för att hjälpa befolkningen.

Även myndigheterna gjorde vilket dem kunde genom för att förbjuda publika sammankomster samtidigt likt teatersalonger samt biografer stängdes.

Trots den stora depressionen samt flera kriser såsom resulterade inom upphöjd arbetslöshet fortsatte Östersund beneath mellankrigstiden för att växa. Bland annat blev municipalsamhälletOdenslund enstaka sektion från staden 1918.

Näringslivet påverkades ej nämnvärt beneath tiden samt Östersund fortsatte för att existera enstaka från Sveriges minimalt industrialiserade städer. Staden fortsatte för att inrikta sig vid parti- samt grosshandel samt blev en centrum till detta inom norra land samt övre delarna från mellersta land.

Find the best way to travel from Undersåker to Östersund by train, bus, flight or ferry

Stadens kommunikationer förbättrades då Inlandsbanan drogs genom Jämtland. Den inledande delen från Inlandsbanan, Strömsund-Östersund, blev ljus 1912. Sträckan Brunflo-Sveg färdigställdes tio kalenderår senare, 1922.

Under mellankrigstiden kom även bilen samt bussen mot staden vid allvar. Den inledande reguljära busslinjen inrättades vid 1920-talet mellan Östersund samt Brunflo.

nära mitten från 1930-talet fanns ovan 40 busslinjer verksamma inom Östersund.

Se till att kolla alla möjliga tågbolag som erbjuder tjänster till Undersåker från Östersund på Omio för att jämföra vilka bekvämligheter de kan ha

Bussarna plats från typen skvader, detta önskar yttra enstaka korsning mellan kollektivfordon samt lastbil samt fraktade både människor samt mjölkflaskor. Mejeriet nedsänkt väster ifall torget, var nuvarande Kärnans varuhus ligger. Busstorget, Gustav III:s torg, blev enstaka huvud punkt inom staden.

Kulturlivet förändrades, Östersunds Rundradiostation började sända 1927 samt biograferna blev enstaka på grund av flera självklar sektion från nöjeslivet.

Även idrotten fick idag sina inledande stora anläggningar. 1917 invigdes Hofvallen samt vid 1930-talet byggdes badhus, Östersundstravet samt tennishallen.

Godtemplarrörelsen vann överlägset inom Östersund samt Jämtlands län nära folkomröstningen ifall rusdrycksförbud 1922. inom länet röstade 72,2 andel på grund av en förbud (63,5 andel från männen samt 83,2 andel från kvinnorna).

detta blev emellertid inget förbud då land likt totalitet röstade emot en sådant. Trots stödet lokalt började Godtemplarrörelsen för att minska inom omfattning. Rörelsen besitter däremot lyckats väl tillsammans för att sätta sin prägel vid staden. detta plats något från en epokskifte då skylten på grund av Godtemplarhuset 1947 byttes ut mot ”teater” inom detta likt numera existerar Gamla Teatern.

Allmän samt lika rösträtt infördes 1921. inom samband tillsammans rösträttsreformen 1919 erhöll Socialdemokraterna 10 mandat inom Östersunds ort, vilket fanns lika flera såsom dem frisinnade samt fyra mindre än Högerpartiet. Någon majoritet fick Socialdemokraterna emellertid ej, trots för att man regerade nationellt mot samt ifrån beneath bota 1920-talet.

Östersunds frisinnade fortsatte för att inneha ordförandeposten inom drätselkammaren vilket man haft sedan 1918 genom järnhandlaren Olof August Persson.

Nyare tid

[redigera | redigera wikitext]

Östersund fortsatte för att växa efter andra världskriget. Lugnvik inkorporerades vilket stadsdel 1954 samt Östersund kom likt Jämtland inom övrigt för att påverkas från Rehn–Meidner-modellen, dock inom motsatt utfall.

Den keynesianska politiken sjösattes på grund av för att utföra arbetskraften inom landet mer rörlig. Övriga Jämtland drabbades hårt då människor flyttade ifrån landsbygd mot tätort, ifrån inland mot kust samt ifrån norr mot söder. inom egenskap från bebott område drog miljonprogrammet igång inom staden samt stadsdelar såsom Körfältet kom mot.

Den negativa synen vid industrier ändrades då Socialdemokraterna kom mot makten inom drätselkammaren på grund av inledande gången 1952 samt tillsammans med stöd från den statliga lokaliseringspolitiken lockades industrier mot Östersund.

Industriområden inrättades inom Lugnvik samt Odenskog. Bland annat fick Ericsson statsbidrag för att bygga ett fabrik inom Östersund, vilket länge fanns den största privata arbetsgivaren inom staden.^[27]

Utvecklingen fanns liksom redan nämnts ej lika positiv inom Jämtland inom övrigt samt såsom ett motaktion mot den förda politiken grundades Republiken Jamtland samt ”frihetsfesten” Storsjöyran 1963.

Östersund fortsatte för att växa samt 1970 införlivades Frösö köping inom staden såsom året efter fick att ge ett namn till någon eller något storkommunen Östersunds samhälle vilket bildades efter 1971–1974 års kommunreform. inom likhet tillsammans med övriga landet började den offentliga sektorn för att utökas kraftigt därefter. inom land liksom totalitet utgjorde 1960 den offentliga sektorn 31 andel från bruttonationalprodukten.

Fram mot mitten från 1980-talet ägde siffran mer än fördubblats mot kurera 65 andel. inom Östersund plats detta på denna plats vilket arbetstillfällena ökade nära den tidpunkten – inom landsting, stat samt den nya kommunen. Huvudorsaken mot den snabba ökningen från den offentliga sektorn plats dem ökade transfereringar mot hushållen såsom skedde jämte ökade ränteutgifter samt offentlig konsumtion.

detta bota betalades tillsammans grundlig skattehöjningar.

Hela 1970-talet plats ett utvidgande period. Förutom dem nya industriområdena blev Frösöbron ett realitet, sålunda även polishuset, Sporthallen, Z-kupolen (som brann ned 1989), Storsjöteatern, Folkets bostad, stadsdelskyrkor vilket mot modell Marielundskyrkan, varuhus tillsammans med mera.

Länsstyrelsen samt lasarettet byggdes ut samt stora grannskap växte fram inom dem redan nämnda stadsdelarna Körfältet samt Lugnvik, dock även Odensala.

Redan vid 1940-talet försökte staden för att ett fåtal enstaka ”humanistisk högskola” förlagd mot Frösön. Motsättningar mellan städer inom Norrland plats stora samt detta plats Umeå likt slutligen gick segrande ur striden 1962.

Östersund fick dock enstaka socialhögskola 1971.

Efter Sovjetunionens fall 1991 ansågs detta militära hotet mot landet minska. nödvändigheten från försvaret inom Jämtland debatterades beneath bota 1990-talet. 1996 samlades mot modell 31 600 namnunderskrifter in på grund av för att motarbeta enstaka nedläggning från regementena samt lämnades ovan mot försvarsministernThage G.

Peterson. Regementena plats emellertid ej räddade utan beslutet sköts upp. detta slutgiltiga beslutet angående nedläggning kom 2004 samt då försvarsminister Leni Björklund meddelade regeringens beslut blev denna utbuad från missnöjda jämtar utanför stadshuset inom Östersund.

Nedläggningen besitter dock skapat ett större framtidstro inom staden tillsammans ökat företagande samt enstaka något som ökar i storlek eller antal privat zon, vilket existerar något vilket omställningsmedlen staden erhöll samt dem omlokaliserade statliga myndigheterna bidragit mot.

dem äldre militärområdena besitter tillgängliggjorts samt numeriskt värde nya stadsdelar besitter kommit mot. Den 1 januari 2005 omvandlades Mitthögskolan mot Mittuniversitetet.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Östersunds ort ombildades nära kommunreformen 1862 mot enstaka stadskommun. Stadskommunen utökades 1918 samt uppgick 1971 inom Östersunds samhälle var Östersund sedan dess existerar centralort.^[28]

I kyrkligt hänseende äger staden ständigt hört mot Östersunds kyrka samt Frösö kyrka (från 2014 Frösö, Sunne samt Norderö församling) tillsammans med delar vilket efter ortens expansion tillhör Brunflo samling samt Ås församling.^[29][29]

Orten ingick mot 1971 inom domkretsen på grund av Östersunds rådhusrätt.

Sedan 1971 ingår Östersund inom Östersunds domsaga.^[30]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Östersund 1960–2020[31][32][33][34]
År	Folkmängd	Areal (ha)
1960			23 937	981
1965			25 139	938
1970			27 320	1 142
1975			40 056	1 920
1980			40 324	2 260
1990			42 855	2 475
1995			44 390	2 637
2000			43 536	2 638
2005			43 796	2 684
2010			44 327	2 728
2015			49 806	3 484
2018			52 250	3 559
2020			52 980	3 673
Anm.: Sammanvuxen tillsammans med Frösön 1975, tillsammans med Brunflo, ovanligt ord samt Optand 2015. Ängsmon utbruten 2015. Erikslund sammanvuxen 2020

Stadsdelar

[redigera | redigera wikitext]

Östersund besitter inom dagsläget 16 stadsdelar.

• Staden existerar Östersunds maximalt centrala samt även äldsta stadsdel då detta existerar detta "ursprungliga" Östersund likt anlades 1786.

Stadsbild

[redigera | redigera wikitext]

Östersund lades ut tillsammans med nord–sydgående gator samt väst–östgående gränder.

till enstaka östersundare inom dygn existerar ett gränd ett väg likt går ned mot Storsjön. ifrån Staden kunna man titta ut ovan Storsjön, Frösön samt den jämtska fjällvärlden. Något såsom möjliggjorts genom topografin samt rutnätsplanen. Östersund existerar därför ett från numeriskt värde städer inom landet tillsammans fjällutsikt (den andra existerar Kiruna).

Regelbundenheten liksom finns inom Östersunds gatusystem samt grändernas lutning ned mot Storsjön besitter gett upphov mot dem på grund av dem äldsta delarna från staden således karakteristiska fönstren mot väster. Gränderna existerar ofta för att betrakta såsom synnerligen branta. flera från dem gamla husen inom gränderna existerar många väl anpassade byggnadstekniskt mot lutningen.

Östersunds inledande stadsplan blev utlagd sålunda för att största tänkbara yta skulle utgöra grönområden. Staden blev således planlagd såsom ett smaragdgrön ort samt tomter delades in inom byggnads- samt ”kryddgårdstomter”. Tomterna kom för att ligga ner växelvis inom både identisk kvarter samt inom förhållande mot angränsande kvarter.

Dessa existerar numera bebyggda, dock dem områden vilket avsattes till stora grönområden likt Kyrkparken, Österängsparken (nu inom stadsdelen Söder) samt Badhusparken inom Staden utgör kvar Östersunds gröna profil. inom Badhusparken fanns tidigt en badhus, dock detta revs 1881 vid bas från järnvägen samt inom stället uppfördes en stort samt ståtligt utsmyckat kallbadhus tillsammans med numeriskt värde våningar vid pålar enstaka bit ut inom Storsjön.

detta på denna plats kallbadhuset kom även för att rivas 1938, då en varmbadhus kom till.^[35]

När Östersund började växa inom slutet från 1800-talet uppfördes byggnad främst inom virke, även ifall berg även började bli vanligt inom dem centrala delarna. Husen vilket uppfördes beneath den denna plats tiden plats präglade från nygotik samt nyrenässans.^[36] flera tornprydda bostad uppfördes beneath identisk tidsperiod, såsom mot modell logi Grand nära Stortorget.

inom start från 1900-talet rådde enstaka fräsch period samt den gick hårt fram vid bland annat Prästgatan. Trähus byttes ut mot stenhus då detta fanns inom stenhus ett stads välstånd mättes. Samtidigt anlades militärkaserner inom anslutning mot den äldre bebyggelsen.^[37] Även jugendstilen slog igenom samt kompletterade den nationalromantiska arkitekturen.

På 1930-talet kom funktionalismen mot Östersund samt framför allt mot dem områden utanför själva staden vilket växte. 1940-talet präglades från bilismen samt staden kom för att planeras till inom inledande grabb bilen samt inom andra grabb människan. Senare började dem sanitära frågorna för att dyka upp, varvid en reningsverk bildades samt avloppsvattnet slutade rinna rakt ut inom Storsjön.

1960- samt 1970-talen präglades främst från miljonprogrammet, samtidigt liksom äldre byggnad såsom logi Grand revs (för för att ge lokal åt nuvarande Storsjöteatern) tillsammans tillsammans med cellfängelset (i start från Prästgatan), västra stationen (vid Badhusparken) samt flickskolan (där Östersunds bokhylla idag ligger). inom lokaltidningarna kallade man detta kurera på grund av ”rivningsvansinne” samt ”saneringsvälten”.^[38] Man ville även riva Gamla Teatern till för att bredda Rådhusgatan, dock då fick östersundarna nog samt den byggnaden står kvar inom ljus.

Stortorget inom stadsdelen Staden inom centrala Östersund existerar en från sex ”slutna torg” såsom anlagts inom land. dem andra återfinns inom Haparanda, Karlstad, Piteå, Uppsala samt Vimmerby.^[39] Torget skapades genom inskärningar inom fyra kvarter på grund av för att medvetet producera en därför kallat friluftsrum tillsammans med hål åt vardera håll.

Stilen förmå inom sig härledas mot renässansens stadsbyggnadslära. Torget äger emellertid tappat bort eller missat sin ursprungliga struktur då detta ”öppnades upp”. Torget besitter länge verkat vilket stadens primära marknadsplats samt hjärtpunkt, detta existerar även denna plats såsom den tusenåriga Gregoriemarknaden hålls varenda kalenderår inom mars tidsperiod.

Även stadsfestivalen Storsjöyran äger Stortorget såsom sin centralpunkt.

Bebyggelsen längs Storgatan anses tillsammans stadsmiljöer ifrån 1880-talet existera ett från dem maximalt välbevarade inom land. Träfasaderna existerar detaljrika samt husen relativt låga, korta samt smala. en stort sysselsättning lades ned vid dem på denna plats husen samt balanserar väl mellan detalj samt totalitet.

sidled tillsammans med Storgatan går Prästgatan, Östersunds handelsgata. Husen vid tomterna mellan Storgatan samt Prästgatan existerar ofta sammanbyggda samt gatorna bildar små utrymme dit friska vindar besitter relativt svårt för att nå. Dessa utrymme stimulerar även detta sociala existensen vid gatorna.

I staden finns en antal verk såsom mot modell skulpturenFar samt son från Olof Ahlberg ifrån 1921,^[40]Kören vid Stortorget samt Sjunken tärning från Torsten Renqvist utanför länsbiblioteket.

Stadsdelar samt bostadsområden

[redigera | redigera wikitext]

Innan Östersund etablerades plats bosättningen inom området sparsam. inom Odensala samt Torvalla fanns detta sedan tidigare bosättningar, dock dessa numeriskt värde blev ett sektion från Östersund långt senare samt existerar inom solens tid numeriskt värde stora stadsdelar.

Förutom dem finns stadsdelarna Staden, Söder, Odenslund, Karlslund, Odenskog, Lugnvik, Körfältet, Norr, Hornsberg, Östberget, Frösödal, Mjälle, Härke samt Valla. dem åtta sistnämnda stadselarna ligger vid ön Frösön. Staden Östersund växer kurera tiden samt nybyggnationer börjar för att ta struktur såsom detta nya bostadsområdet Storsjö kust inom stadsdelen Söder samt den nyaste stadsdelen Härke.

mot Östersunds bebott område hör även Byskogen samt Sånghusvallen likt ligger inom Krokoms samhälle. dem centrala delarna från Östersund ingår inom stadsdelen Staden (City), liksom besitter kommit för att bli synonymt tillsammans med Östersund till flera personer likt bor inom något som ligger nära eller är i närheten orter; dem benämner vanligen östersundarna såsom stassbon ’stadsborna’.

Landmärken

[redigera | redigera wikitext]

Östersunds rådhus

[redigera | redigera wikitext]

Det landmärke alternativt den byggnad likt allra främst förknippas tillsammans med Östersund existerar detta 51 meter höga stadshuset inom Staden. Östersunds stadshus äger 136 utrymme samt existerar byggnadsmässigt den främsta företrädaren till den nationalromantiska arkitekturen inom Östersund.

stadshuset liknar inom sig ett fästning samt återknyter särskilt mot Jämtland. Klockstapeln existerar ett typisk jämtsk sådan, den lokale skulptören Olof Ahlberg gjorde skulpturdetaljer samt ornamenten existerar gjorda inom jämtsk kalksten. Frans Bertil Wallbergs stadshus sågs från samtida kollegor såsom detta bästa från modern svensk arkitektur.

Byggnadens huvuddel framhävs från detta imponerande klocktornet samt ett storslagen trappläggning.

Östersunds stadshus ägde ursprungligen numeriskt värde flyglar mot öster, dock den södra revs vid 1970-talet då byggnaden sammanlänkades tillsammans med en nämndhus.^[41]

Arctura

[redigera | redigera wikitext]

Ett annat landmärke existerar Arctura inom Karlslund, såsom fått sitt namn från Jämtlands landskapsstjärnaArcturus.

Arctura uppfördes 2003 samt existerar enstaka 65 meter upphöjd ackumulatortank tillhörande Jämtkraft, såsom vid bas från sitt utseende allmänt kallas ”termosen” från lokalbefolkningen. Upptill samt nedtill vid byggnaden finns 7 600 små belysning såsom ger tanken olika belysningar beneath olika delar från dygnet.

detta finns en flertal schema liksom styr hur Arctura ser ut var en modell existerar norrsken.

Stora kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Östersunds nya kyrka alternativt Stora kyrkan vid Söder existerar ett monumental byggnad inom Östersunds stadsbild. Kyrkan existerar enstaka basilika gjord från tegel tillsammans en enormt västtorn mot Storsjön samt Oviksfjällen, samt besitter väl synliga sidoskepp.

Koret existerar tresidigt samt själva huvudportalen existerar gjord inom ljus granit från Olof Ahlberg samt föreställer Jämtlands kristnande.

Den trafikeras av Norrtågs linje till Sundsvall, Östersund, Åre och Storlien

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Vinterklimatet existerar vänligare än detta annars normala inom inlandet sett mot breddgraden, främst beroende vid västvindar ifrån Atlanten genom Storlienpasset.

Den på denna plats inom någon mån maritima karaktären utför även för att somrarna existerar ganska svala, trots för att Östersund existerar beläget inom inlandet. Vissa sommardagar är kapabel erbjuda vid hösttemperaturer vid 10-15 grader. Nordvästan alternativt Kallvästan existerar lokala benämningar vid dem kalla vindar likt förmå blåsa in ovan staden ifrån nordväst,^[42] detta önskar yttra Arktis.

Då Jämtlandsfjällen tar emot större delen från all nederbörd vilket kommer ifrån havet besitter Östersund samt Storsjöbygden en mindre regnunderskott.^[43] Sommaren 2007 vann Östersund Sveriges "solliga", var en urval orter ingick, tillsammans med 654 soltimmar.^[44]

Östersunds årliga nederbörd, samt dem lägsta samt dem högsta medeltemperaturerna till en helt år:^[45]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde −5 −3 0 5 12 16 18 17 12 6 0 −3   Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −10 −9 −6 −2 3 8 10 10 6 2 −3 −8  Nederbörd 19 16,3 14 19,8 22,5 47 60,9 48,3 33,6 24,6 19,3 18  Diagram temperaturer inom °C • månadsnederbörd inom mm     19   -5 -10     16   -3 -9     14   0 -6     20   5 -2     23   12 3     47   16 8     61   18 10     48   17 10     34   12 6     25   6 2     19   0 -3     18   -3 -8

Temperaturerna nedan existerar uppmätta mellan 1823 samt 1827.^[46]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemperatur (°C) −12,64 −9,28 −3,49 0,56 6,32 12,49 14,39 13,31 7,35 4,11 −1,62 −6,14

Handel samt näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Likt övriga Jämtland domineras Östersund från småföretag.

Staden existerar läka Jämtlands läns handelscentrum samt äger ovan 300 affärer. Detaljhandeln inom staden omsätter 30 andel mer än vad befolkningsunderlaget borde ge. Handeln inom stadskärnan, likt ligger inom stadsdelen Staden, består främst från gågatan Prästgatan var stora varuhus såsom Mittpunkten (tidigare Domus), Åhléns (ursprungligen Tempo) samt Kärnan återfinns.

inom stadskärnan finns även stora klädesbutiker såsom H & M, Kappahl, Lindex