Vad används embryonala stamceller till

Stamceller existerar icke-specialiserade celler vilket finns inom varenda flercelligaorganismer. Stamceller besitter numeriskt värde attribut likt utmärker dem ifrån andra celltyper. Dels är kapabel stamceller genomgå en obegränsat antal celldelningar (mitoser), samt dels äger stamceller förmågan för att mogna (differentiera) mot flera celltyper.

Grunden till undersökning kring mänskliga stamceller lades från dem kanadensiska forskarna Ernest McCulloch samt James mot beneath 1960-talet.

Stamceller brukar ofta delas upp inom tre grupper: adulta stamceller hos den fullvuxna individen, embryonala stamceller samt stamceller ifrån navelsträngen. inom embryot såsom utvecklas ger stamceller upphov mot samtliga vävnader inom detta blivande fostret.

inom vuxna individer utgör stamceller framförallt en reparationssystem till för att ersätta skadade celler. eftersom stamceller besitter potential för att mogna ut mot inriktade celltyper finns stora förhoppningar angående deras medicinska roll.

Egenskaper hos stamceller

[redigera | redigera wikitext]

Definierande egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Två attribut definierar stamcellen:

• Oändlig potential mot celldelningar samt samtidigt behålla dottercellerna odifferentierade
• Kapacitet för att mogna ut mot ett alternativt flera olika celltyper

Potens

[redigera | redigera wikitext]

Potensgraden anger mot vilken grad stamcellen förmå differentiera.

• Totipotenta stamceller existerar dem allra allra första cellerna inom embryot, vilka äger förmågan för att forma vilken celltyp vilket helst inom organismen inklusive celler liksom bildar moderkakan (placenta).

• Multipotenta stamceller ger enbart upphov mot enstaka närbesläktad släkt från celler, t.ex.

  hematopoetiska celler blir blodceller.

Embryonala stamceller

[redigera | redigera wikitext]

Då en befruktat hönsägg existerar upp mot 4 dagar gammalt finns detta totipotenta stamceller inom dess inre. Runt solens tid 5 inom detta mänskliga embryot inleds celldifferentieringen mot dem tre celltyperna trofektoderm (yttre cellmassa), primitivt endoderm samt epiblast (den inre cellmassan)^[1].

Vissa celler inom den inre cellmassan, även kallade embryonala stamceller, är kapabel utvecklas mot vilka celltyper liksom helst inom kroppen (dessa stamceller betecknas vilket pluripotenta).

Stamceller kan utvecklas till vilken cell som helst i kroppen

dem existerar alltså generella samt ej inriktade, samt existerar från den anledningen många eftertraktade från forskare.^[2]

Fosterstamceller

[redigera | redigera wikitext]

De stamceller såsom utvinns ur aborterade foster alternativt ur detta blod såsom förmå tas ut via dess navelsträng kallas fosterstamceller. Dessa celler existerar multipotenta.

tillsammans med andra mening förmå exempelvis stamcellerna ifrån fostrets nervsystem forma dem olika typerna från nervceller, samt stamcellerna ifrån navelsträngen är kapabel ge olika sorters blodceller.

Fosterstamcellerna såsom finns inom dem omogna könscellerna förmå utvecklas mot samtliga kroppsceller. dem existerar alltså pluripotenta.^[2]

Adulta stamceller

[redigera | redigera wikitext]

Stamceller finns även inom den vuxna människokroppen.

Uppgiften hos dessa celler existerar således för att underhålla samt reparera kroppens vävnader samt kroppsdel. Då dessa celler delar sig förblir den en cellen enstaka stamcell, medan den andra uträttar detta jobb liksom behövs inom just den delen från kroppen var delningen sker; cellerna existerar multipotenta.^[3][2] Adulta stamceller kallas dem stamceller likt finns inom den färdigutvecklade vuxna organismen.

Adulta stamceller existerar svåra för att påvisa samt antalet existerar många litet. Adulta stamceller finns inom flera vävnadstyper, varav dem flesta adulta stamceller existerar multipotenta samt äger därmed förutbestämd differentieringspotential.

Exempel vid vävnader tillsammans med adulta stamceller existerar benmärgen dock även inom mer begränsad omfattning inom hjärnan.

Stamceller förekommer även inom navelsträngen samt navelsträngsblodet. detta går för att spara nedfrysta stamceller beneath utdragen period samt dem förmå flyttas mellan människor.^[4]

Cancerstamceller

[redigera | redigera wikitext]

Cancerstamcellteorin uppkom till en antal tid sedan^[när?], dock äger vid senare år^[när?] blivit allt mer godkänd då flera rapporter talar på grund av teorin.

dem identifierades beneath sent 90-tal samt sedan dess äger undersökning kring cancerstamceller ökat^[5]. enstaka cancerstamcell liknar vid flera sätt ett normal stamcell samt är kapabel uppstå genom för att enstaka cancercell ådrar sig mutationer vilket främjar t. ex. själv-förnyelse^[5].

En ytterligare ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något till hur cancerstamceller uppstår existerar genom för att ett normal stamcell ådrar sig mutationer^[5].

Då ett stamcell delar sig egen bildas dels ett kopia från stamcellen, dels enstaka fräsch specialiserad fängelse. ifall stamcellen genomgått ett mutation, detta önskar yttra ett förändring inom cellen, sprids detta vidare dels mot kopian, dels mot dottercellen.

Orsaken mot liknande mutationer existerar vetenskapsman oense angående. detta finns numeriskt värde primära teorier.

Den en existerar för att ett rad mutationer från vanliga celler förändrar egenskaperna hos dessa, således för att cellerna får stamcellskaraktär samt sprider mutationen vidare, samt således fungerar likt stamceller. Den andra teorin existerar för att stamcellerna får tumöregenskaper genom mutationer.^[6]

Forskningshistoria

[redigera | redigera wikitext]

År 1908 myntades begreppet stamcell från ryssen Alexander Maksimov vid enstaka kongress inom Berlin.

Under andra halvan från nittonhundratalet utvecklades teorierna. vid 1960-talet upptäckte amerikanska vetenskapsman hur benmärgen hos möss förnyade sig egen. Tio tid senare upptäcker man stamceller inom mänskligt blod.

Vissa celler i den inre cellmassan, även kallade embryonala stamceller, kan utvecklas till vilka celltyper som helst i kroppen (dessa stamceller betecknas som pluripotenta)

År 1992 lyckas man kultivera nervstamceller vid konstgjord väg. Fem kalenderår senare upptäcks cancerstamcellerna till inledande gången, då detta framträda för att leukemi kommer ifrån liknande celler. Året därpå lyckas enstaka amerikan utföra den inledande stamcellslinjen, var samtliga stamceller planteras fram ur en samt identisk embryo.

Först beneath 2000-talet rapporteras detta angående adulta stamceller.

kalenderår 2001 lyckas man klona embryonala stamceller. tid 2007 rapporterade tre skilda forskarlag för att detta går för att nyttja mänskliga multipotenta hudceller mot embryonala stamceller hos möss. beneath 2008 äger detta kommit flera rapporter angående nya framsteg. Året inleddes tillsammans för att man lyckades utvinna mänskliga embryonala stamceller utan för att skada embryot.

beneath 2005-2008 äger detta skett enorma framsteg inom stamcellsforskningen.

Problematik kring forskningen

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande hindret för att övervinna existerar resurser vid embryonala stamceller. inom varenda embryo finns detta endast 30-40 stamceller, samt dem måste tas ut då embryot existerar fyra-fem dagar gammalt.

Ett annat bekymmer existerar för att embryonala stamceller, såsom existerar den maximalt intressanta typen från stamceller eftersom dem är kapabel forma samtliga kroppsceller, är kapabel ge upphov mot tumörer. Detta eftersom dem ej påverkas från sin omgivning liksom adulta celler fullfölja, då dem adulta cellerna existerar inriktade vid sina respektive områden.

Ytterligare en bekymmer för att åtgärda tillsammans med embryonala stamceller existerar för att behärska styra differentieringen sålunda för att noggrann riktig typ från fängelse bildas. Problemet existerar dock löst tillsammans med hjälp från inducerade pluripotenta stamceller likt förmå tas fram utan en embryo samt kunna forma inom princip vilka andra kroppsceller såsom helst, förutom placentan.

Politik samt forskning

[redigera | redigera wikitext]

Användandet från stamceller existerar politiskt kontroversiellt inom flera länder, då den viktigaste källan på grund av humana stamceller existerar aborteradefoster.

Från samt tillsammans med april 2005 existerar detta inom land tillåtet för att forska vid befruktade hönsägg till för att bota svåra sjukdomar.

Tidigare äger detta enbart varit tillåtet till för att utveckla metoderna på grund av provrörsbefruktningar. Lagen tillåter numera även skapandet från stamceller genom sålunda kallad somatisk cellkärnöverföring. Överföringen innebär för att kärnan inom en obefruktat hönsägg tas försvunnen samt ersätts tillsammans kärnan ifrån ett kroppscell ifrån ett ytterligare människa.

Både undersökning vid befruktade vanligtvis för fortplantning hos djur samt somatisk cellkärnöverföring bör dock ursprunglig godkännas nära ett moralisk prövning.

Storbritannien fanns ursprunglig inom Europa tillsammans för att inom team tillåta för att embryon framställs på grund av forskningsändamål. Vissa EU-länder existerar väldigt restriktiva mot embryoforskning samt tillåter ej stamcellsforskning ens vid överblivna provrörsembryon.

Däremot besitter land i norden, Italien, Nederländerna samt Storbritannien regler vilket liknar dem svenska. Utanför Europa tillåts beskrivning från embryon till stamcellsforskning inklusive terapeutisk kloning bland annat inom Japan. Även inom Singapore samt Kina uppges frihet existera massiv. inom USA besitter president Bush förbjudit all undersökning vid stamceller liksom ej görs vid redan framtagna stamcellslinjer, dock besitter Obama idag tillåtit detta.

Delstaten Kalifornien röstade dock till ett satsning vid stamcellsforskning, samt var bygger man idag upp en institut till stamcellsforskning.

Forskning vid stamceller aktualiserar primär etiska frågeställningar. Frågeställningar vilket kunna bli aktuella inom stamcellsforskningen beror bland annat vid från vilket ställe stamcellerna hämtas, syftet tillsammans med forskningen samt vem såsom får ta sektion från kunskaperna.

Argument på grund av forskningen existerar främst dem kunskapsvinster likt direkt alternativt omväg är kapabel rädda liv alternativt bidra mot för att utveckla livskvaliteten hos flera. Motståndare menar bl. a. för att embryot existerar ett skyddsvärd människa samt accepterar ej embryonal stamcellsforskning då den leder mot embryots död.

andra motargument förmå handla angående eventuellt missbruk likt mot modell affär tillsammans embryon alternativt orättvisor då detta gäller vem såsom bör ett fåtal ta sektion från behandlingen.

Användning idag

[redigera | redigera wikitext]

Behandling från "blodcancer" samt autoimmuna sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande behandlingen (2005) tillsammans stamceller existerar från leukemi samt autoimmuna sjukdomar.

detta handlar på denna plats ifall adulta benmärgsstamceller, vilket endast kunna forma blodceller eftersom sådana celler bildas inom benmärgen.

Även myelom kunna behandlas tillsammans med inom inledande grabb autolog stamcells-transplantation (det önskar yttra återgivande från patientens egna celler), eventuellt även tillsammans med allogen stamcellstransplantation (celler ifrån ytterligare möjlig person).

Under sena delen från 00-talet upptäckte amerikanska samt japanska vetenskapsman hur man förmå framställa stamceller ur mognade celler. Metoden kallas dedifferentiering, samt innebär för att differentieringsprocessen går baklänges. Detta fungerar utan för att behöva klona donerade äggceller, samt tekniken existerar lätt. 2012 delade John B. Gurdon ifrån Storbritannien samt Shinya Yamanaka ifrån JapanNobelpriset inom fysiologi alternativt läkemedel "för upptäckten för att mogna celler är kapabel omprogrammeras mot pluripotens" (rörande stamceller).

De är alltså generella och inte specialiserade, och är av den anledningen mycket eftertraktade av forskare

Odling från organ

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 2007 kunde ett finländsk 65-årig man ett fåtal enstaka färsk käkben, då hans riktiga käkben blev tagna försvunnen vilket resultat från ett tumör.^[7] Allt ben mot käken skapades vid konstgjord väg, samt ingen transplantation ifrån höften behövde göras, liksom tidigare krävts.

Detta fullfölja för att detta blir mindre börda på grund av både patienter samt vården, eftersom bara enstaka operation behöver utföras.

Mannens kroppens fettlager användes på grund av för att ta fram stamceller, såsom odlades inom en laboratorium. Därefter placerades cellerna inom mannens magmuskler var dem växte samt tog form eller gestalt beneath nio månader.

Därpå opererades käken fast. Mannen avslappnad biverkningar likt normalt blir konsekvens från transplantationen från ben ifrån höften. Den svenske professorn inom käkkirurgi Stefan Lundgren menar för att detta existerar framtiden.

De två mest kända typerna av stamceller är pluripotenta embryonala stamceller å ena sidan och multipotenta adulta stamceller å andra sidan

Framställning från nya organ

[redigera | redigera wikitext]

År 2008 blev detta känt för att enstaka colombiansk kvinna likt drabbats från tuberkulos samt ej kunde andas vid personlig grabb fått enstaka färsk luftstrupe, odlad tillsammans med stamceller. Istället till enstaka lungtransplantation fick denna en nytt luftrör från sina egna stamceller.

Spanska, italienska samt brittiska vetenskapsman lyckades för att ta försvunnen samtliga celler vid enstaka donerad luftstrupe samt ersätta dem tillsammans med kvinnans egna stamceller samt slemhinneceller. Fem kalenderår efter operationen angavs för att den colombianska kvinnan ägde en stent vid bas från ärrbildning dock för att denna annars mådde bra.^[8]

2014 uppstod inom land enstaka seriös samtal angående för att skadade luftstrupar ersatts tillsammans syntetiska implantat preparerade tillsammans med autologa stamceller (oklarheter fanns angående tillåtelse till läkemedelsprövning, etiktillstånd, samt ifall eventuellt vållande mot död alternativt kroppsskada).^[9]

Forskningen är kapabel anlända för att leda mot för att knän, stämband samt luftstrupar inom framtiden är kapabel kultiveras genom stamceller.

Framtidsförhoppningar

[redigera | redigera wikitext]

Diabetes

[redigera | redigera wikitext]

En amerikansk forskning ifrån 2007 visar, för att transplantationer från stamceller är kapabel utföra diabetiker tillsammans diabetes typ 1 oberoende från insulin beneath mindre perioder. Femton personer ingick inom studien, samt 14 personer klarade sig utan insulin inom minimalt fem månader.

enstaka klarade sig således länge likt inom tre tid.

Parkinsons sjukdom

[redigera | redigera wikitext]

Att behärska bota Parkinsons sjukdom tillsammans stamceller ligger förhoppningsvis ej alltför långt fram.

Embryonala stamceller är pluripotenta, det vill säga de har förmågan att differentiera i flera olika riktningar, till alla sorts celler i kroppen

detta handlar ifall för att hitta ett celltyp likt existerar tillräckligt utmärkt. Innan stamcellerna transplanteras måste dem differentieras, då detta ej existerar säkert för att den vuxna människohjärnans miljö förmå styra stamcellerna för att bli dopaminproducerande. för att erhålla stamcellerna dopaminproducerande existerar målet nära Parkinsons sjukdom.

Det behövs förutom dopaminproducerande mer från cellerna angående dem bör bli funktionellt inkorporerade inom detta etablerade systemet.

dem måste bland annat äga dem rätta elektrofysiologiska egenskaperna, samt producera korrekt synapser (kopplingar mellan nervceller), både mot samt ifrån sig.

Cancerbehandling

[redigera | redigera wikitext]

Stamcellerna skulle även behärska användas till för att behandla cancer, alternativt åtminstone hjälpa för att förstå hur cancer fungerar.

ifall teorin ifall cancerstamceller stämmer, således finns detta stora möjligheter för att lindra sjukdomen.

Individens alla celler och vävnader härstammar från dessa celler

Dottercellerna mot cancerstamcellerna delar sig snabbt samt existerar enklare för att anlända åt än själva cancerstamcellerna. Således skulle förloppet behärska lindras.

Knäskador

[redigera | redigera wikitext]

Stamceller äger inom ett lärande demonstrerat sig behärska återbygga skadad vävnad inom knäet samt lindra smärta liksom följer från meniskskador^[10]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]