Vilka är gardners nio intelligenser

Howard Gardners teori grundar sig vid informationsprocessteorin dock menar för att intelligens bör definieras inom fler kategorier förutom dem spatiala, verbala samt logiska förmågorna.

Personligen skulle jag ej kalla detta på grund av intelligenser. på grund av mig existerar man smart eller klok alternativt ej.

Däremot kunna man äga olika förmågor såsom man existerar mer alternativt mindre god på.

Gardner delade upp människans olika förmågor/intelligenser inom sju kategorier liksom speglar människans personligheter samt karaktärer. Senare la han mot ytterligare numeriskt värde intelligenser. Man kunna uppleva igen sig inom flera från intelligenserna dock man existerar kraftfull inom vissa samt svag inom andra, även inom enstaka förmåga.
Ex.

Kroppslig-kinestetisk intelligens: Man är kapabel artikel händig (finmotorik) samt samtidigt artikel dålig vid idrott (grovmotorik).

Gardner menar för att varenda ungar (eller vuxen) existerar begåvat, dock vid olika sätt. varenda individ äger sin personlig speciella inlärningsstil, arbetsstil samt temperament. Gardners upptäckter äger vid senare kalenderår haft innebörd till planeringen från framtidens träning.

Varför tar jag upp Gardners teorier?
såsom pedagog måste man variera sin utbildning till för att erhålla tillsammans med samtliga studenter.

Han sa: “Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent

besitter man ex. ett bedömning sålunda handlar detta ej ifall personens intelligens. dock detta existerar viktigt för att försöka hitta elevens styrka samt förmåga, detta man äger ett naturlig talang till. såsom textil- samt engelskalärare äger jag sett studenter vilket äger grymt svårt på grund av engelska – dock liksom blommar upp inom slöjden samt tvärt om.
Fokuserar oss vid barnets styrkor sålunda är kapabel oss utnyttja detta då oss lär barnet prata, studera samt nedteckna.

Inlärningen blir snabbare samt roligare. Självförtroendet ökar även då barnet känner för att detta existerar riktigt utmärkt vid något.
Ofta existerar man utmärkt vid detta vilket man tycker existerar roligt – börjar man titta efter personens förmåga inom roliga områden därför kunna man utnyttja den kunskapen inom andra områden tillsammans med.

 

Beskrivning från dem multipla intelligenserna:

	1. Lingvistisk (språklig) intelligens: äger stort ordförråd, god förmåga för att prata, studera samt uttrycka sig inom text, en uttalat språköra samt enkel till för att lära sig främmande språk. Tycker ifall för att åtgärda korsord, nedteckna skrivelse samt fyller år utan bekymmer inom blanketter samt samlar detaljer. Uppskattar språkligt korrekta formuleringar samt existerar god vid för att förklara sammanhang. Ex: Muntligt: politiker alternativt berättare. Skriftligt: Poet, skribent alternativt journalist.
	2. Logisk-matematisk intelligens: existerar duktig vid matematik, tänker logiskt, äger god förmåga för att organisera, hålla ett tidsplan samt äger övervakning vid debet samt kredit – äger enkel på grund av för att utföra uppskattningar från mått samt vikt. besitter emotion till logiska mönster samt kontext, förklaringar samt analyser (om inom sålunda fall, orsak samt verkan). Kategoriserar, klassificerar, kalkylerar samt prövar hypoteser. Ex: ekonom, statistiker, vetenskapsman, dataprogrammerare alternativt analytiker. Gardner definierade nio olika intelligenser (Gardner 1996 & Gardner 2001): Lingvistisk (språklig) intelligens: En person som är lingvistisk intelligent är bra på att tala, läsa och skriva
	3. Spatial (rumslig) intelligens: äger en välutvecklat lokalsinne, enkel till för att hitta vägen samt för att studera kartor samt diagram. Lägger symbol mot små specifikation inom sin omgivning. äger enkel på grund av för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar bildkonst, mode samt inredning (känsla på grund av färg, linjer, mönster samt form) samt äger inga bekymmer tillsammans för att fickparkera. Jägare, scouter samt vägvisare äger ofta denna förmåga. Ex: arkitekt, inredare, konstnär alternativt uppfinnare.
	4. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Arbetar gärna tillsammans händerna, älskar för att nyttja sin lekamen mot idrott, dans samt fysiska utmaningar. Provar sig fram på grund av för att lära sig nya saker. existerar utmärkt vid för att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, sömnad, hobbyarbete, leka tillsammans med unge, matlagning samt för att baka. Kommer förbättrad minnas detta vilket provats tillsammans händerna än detta likt bara beskrivits teoretiskt. inom denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter såsom koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet samt hastighet. Ex: dansare, artist, skulptör, mekaniker alternativt kirurg.
	5. med känsla för musik intelligens: Intresserad både från för att lyssna samt egen utöva den. existerar utmärkt vid för att uppleva igen melodier, slogans samt sångverser. Förmågan för att uppfatta (t ex liksom musikälskare), urskilja skillnader (t ex likt musikkritiker), omforma (t ex likt kompositör) samt uttrycka (t ex såsom utövare) olika sorters toner. inom denna intelligens ingår emotion till rytm, tonhöjd, ton samt klangfärg hos en musikstycke. Ex: violonist, alternativt kompositör.
	6. Interpersonell (social) intelligens: Trivs allra bäst tillsammans tillsammans andra människor. existerar ett god lyssnare, kunna trösta samt existerar lyhörd till andras bekymmer. önskar jobba ihop tillsammans med andra människor, existerar god vid för att leda samt guida andra – samt för att medla nära konflikter. äger stort tålamod inom jämförelse tillsammans med andra samt existerar typen likt gärna engagera sig inom föreningar, ex inom idrottsrörelsen. Förmåga för att uppfatta förändringar inom humör, vilket  innebär känslighet på grund av ansiktsuttryck, röstlägen samt gester. Ex: Vårdyrken
	7. Intrapersonell (reflekterande) intelligens: Upplever stort välbefinnande från för att existera isolerad samt njuter från sitt eget sällskap. Under mer än 20 år har Gardner i sin omfattande forskning visat att varje människa har olika ”intelligenscentra” besitter god förmåga för att organisera sin period, förstår sina egna reaktioner samt känslor, trivs tillsammans med för att jobba självständigt, gärna på grund av sig själv. Vet vid förhand vilket liksom existerar god alternativt uselt på grund av den egna personen. Når ställda uppgift, älskar för att dagdrömma samt fantisera samt tänka ovan hur många nytta man kunna äga från sina erfarenheter. utmärkt självdisciplin, medveten ifall sina starka samt svaga sidor. Ex: vetenskapsman, ”datanördar”.
Gardners la mot numeriskt värde ytterligare intelligenser.
	8. Natur-intelligens: Typiskt på grund av denna intelligens existerar förmågan för att behärska förstå kontext inom naturen, en slags ”ekologisk förmåga”. möjligen existerar detta människor tillsammans med denna intelligens välutvecklad, likt äger en slags praktiskt kunnande, vilket kommer mot användning då saker samt domstol krånglar samt detta gäller för att hitta felet samt rätta mot det! troligen behövs denna intelligens inom kombination tillsammans med den rumsliga (spatiala) på grund av för att behärska sätta ihop möbler efter ett bildbeskrivning. besitter enstaka instinktiv medvetande till naturen. dem äger ofta gröna fingrar samt enstaka smått fantastisk medvetande på grund av djur. dem går eller reser vid fritiden, existerar ofta djurägare samt existerar intresserade från dokumentärfilmer ifall varelse samt natur. dem existerar kompetenta vid för att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter samt blommor. likt modell ifrån den svenska kulturen förmå nämnas Carl von Linné. denne samlade in, organiserade samt grupperade växter inom olika familjer samt utvecklade ett teknik på grund av för att artbestämma ett planta.
	9. Enligt Gardner finns det således nio olika slags intelligenstyper: Lingvistisk; Musikalisk; Visuell/Spatial; Kroppslig/Kinestetisk; Social; Självkännedom; Logisk-matematisk Existens-intelligens: besitter en medfött nyfikenhet på grund av dem stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart existerar mänskligheten vid väg? denna reflekterar många ovan existensen samt döden samt samtalar om gärna tro samt tänkesätt. dem väljer ofta för att bli präster alternativt teologer, dock dem förmå även existera ateister alternativt agnostiker (varken troende alternativt ateist).

 

Lite mer ifall Gardners teori

Genombrott tillsammans med sin forskning
Gardner existerar enstaka från dem vilket åstadkommit genombrott tillsammans med sin undersökning på grund av för att krossa myten tillsammans med IQ. beneath mer än 20 tid besitter Gardner inom sin grundlig undersökning demonstrerat för att varenda människa äger olika ”intelligenscentra”.

han äger hittills definierat nio olika intelligenser. Gardners upptäckter besitter enormt massiv innebörd på grund av förberedelse från framtidens träning.

” Hans grundläggande tanke var att alla vi människor är intelligenta, men på olika sätt

varenda ungar existerar en begåvat ungar dock vid därför skilda sätt. varenda individ äger även sin personlig speciella inlärningsstil, arbetsstil samt sitt eget temperament. små människor blir dock kvar tidigt inom existensen infösta inom fållor tillsammans dem mytiska beteckningarna ”begåvad” samt ”obegåvad” likt baseras inom huvudsak vid test från endast numeriskt värde mänskliga drag.
Möjligheter mot lärande samt kulturell inverkan agerar massiv roll till tillväxt från intelligens.

Den kulturella bakgrunden samt detta sociala sammanhanget betyder alltså många på grund av lärandet, vilket tillämpas många inom skolor.

Pionjär vid området
kalenderår 1979 började Gardner för att forska kring människans möjligheter.

Varje barn är ett begåvat barn men på så skilda sätt

”Harvard Project Zero” bildades samt teorin angående ”multipla intelligenser” (MI) utvecklades. Gardner äger funderat många omkring människans olika sorters intelligenser ända sedan mitten vid 70-talet, dock publiceringen från hans volym Frames of Mind 1983 markerar MI-teorins verkliga födelsedatum.
(Boken finns översatt mot svenska tillsammans med titeln De sju intelligenserna, Brain Books).

Gardner förkastar intelligenstest. Reaktionen vid teorin fanns överväldigande. Skolor började införliva MI-teorin inom sitt praktiska jobb.

His work is a response to earlier theories of intelligence, that suggested that there was just one type of general intelligence

Teorin beskrivs möjligen bäst såsom ett utbildningsfilosofi, enstaka inställning mot studier, tillsammans idéer angående enstaka kurs beneath tillväxt snarare än en bestämt schema tillsammans med fastställda metoder samt tillvägagångssätt. på det sättet ges pedagog flera möjligheter för att kreativt nyttja dess elementär principer inom flera olika utbildningsmiljöer.

Gardner ifrågasatte allvarligt IQ-testen samt deras sätt för att avgöra ett persons intelligens. nära testerna avlägsnades enstaka människa ifrån den naturliga inlärningsmiljön samt ombads utföra helt isolerade data liksom han/hon inte någonsin ägde gjort tidigare samt troligen inte någonsin skulle utföra nära något annat tillfälle.
Gardner föreslog inom stället för att intelligens äger mer för att utföra tillsammans förmågan att: (1) åtgärda bekymmer samt (2) producera något inom en meningsfyllt inom en naturligt kontext.

Gardners sammanfattning
varenda människa existerar smart eller klok vid samtliga nio sätt. dem flesta kunna förbättra varenda intelligens mot ett fullgod nivå. Intelligenser samverkar vanligtvis vid en komplicerat sätt.
detta finns flera sätt för att artikel smart vid inom varenda intelligens.
Hur existerar ni intelligent? Vilka intelligenser existerar väl utvecklade hos dig?

Fick ni nyttja dina starka intelligenser beneath din skolgång? Får ni nyttja dina starka intelligenser inom ditt nuvarande jobb? Vilka intelligenser existerar väl utvecklade hos ditt/dina barn? Hur yttrar sig det? Rör detta sig ifall identisk liksom på grund av dig vilket förälder? Får ditt/dina barns starka intelligenser komma mot sin riktig inom förskolan/skolan?

vad är kapabel ni likt mamma/pappa träna ditt unge inom hemma dels på grund av för att förstärka detta starka, dels på grund av för att förbättra svagare intelligensdrag?

Källor: ”Development Through the Lifespan” från Laura E. Berk. Internet: www.brainbooks.se