Vad bestämmer vilken blodgrupp man får

Patienterna behöver inom medelvärde blodprodukter i enlighet med blodgruppsfördelningen bland finländarna, eftersom ett patient inom inledande grabb ges blod ifrån den egna blodgruppen. maximalt används således blod ifrån dem vanligaste blodgrupperna A+ samt O+.

Akutblod O- existerar en undantag: eftersom detta passar samtliga ges detta jämnt fördelat sett mer.

Blodgrupperna varierar inom befolkningen samt existerar ej från innebörd till ett persons hälsa.

Den egna blodgruppen?

Du är kapabel erhålla reda vid din personlig blodgrupp genom för att ge blod. ni behöver alltså ej uppleva mot den innan ni ger blod.

Blodgruppen kontrolleras inom detta donerade blodet.

Du får känna till din blodgrupp nästa gång ni ger blod. ni förmå även fråga angående din blodgrupp vid vår avgiftsfria infotelefon på grund av blodgivare, 0800 0 5801 mån–fre kl.

8–17, ungefär numeriskt värde veckor efter ditt blodgivningsbesök.

Åtta primär blodgrupper

Alla människors blod hör mot enstaka från dem fyra ABO-blodgrupperna: dvs. blodgrupp A, B, O alternativt AB. Dessutom existerar plats samt enstaka från dessa fyra blodgrupper uppdelad i enlighet med Rh D-faktorn (rhesusfaktorn) inom Rh D-positiv samt Rh D-negativ.

• Det finns totalt åtta primär blodgrupper: A+, A-, O-, O+, AB+, AB-, B- samt B+.
• De vanligaste blodgrupperna bland finländare existerar A+ samt O+.

  Blodgrupp AB- existerar den minimalt vanliga bland finländare.

ABO-systemet existerar detta viktigaste samt maximalt kända sättet för att besluta ett persons blodgrupp. Utöver detta finns detta andra blodgruppsfaktorer. Blodgrupper existerar grupper från blodtyper indelade utifrån egenskaperna hos dem röda blodkropparna samt utifrån antikropparna inom serum.

Totalt finns detta mer än 35 struktur i enlighet med vilka ett persons blodgrupp kunna bestämmas.

Blodgruppsfördelningen bland finländare

Bland finländare existerar A+ den vanligaste blodgruppen samt AB- den maximalt sällsynta. Blodgruppsfördelningen bland finländare existerar följande:

• Rh D-positiva blodgrupper: A+ 35 %, O+ 28 %, B+ 16 %, AB+ 7 %
• Rh D-negativa blodgrupper: A- 6 %, O- 5 %, B- 2 %, AB- 1 %

Kell-blodgrupp

Av dem finländska blodgivarna existerar 96 andel Kell-negativa samt 4 andel Kell-positiva (dvs.

positiva på grund av K-antigenet inom blodgruppssystemet Kell).

K-positiva röda blodkroppar förmå ges mot samtliga likt behöver blod, dock ett små andel K-negativa personer utvecklar sedan antikroppar mot K-antigenet. på grund av enstaka patient vilket någon gång äger konstaterats äga anti-K-antikroppar bör K-negativa röda blodkroppar ständigt väljas.

De bildade anti-K-antikropparna utgör ej en bekymmer nära blodtransfusioner, eftersom största delen (96 %) från detta donerade blodet existerar K-negativt.

detta existerar därför ej svårt för att hitta K-negativt blod.

Under graviditeten existerar antikropparna däremot relevanta. angående enstaka K-negativ mor äger bildat antikroppar mot K-faktorn samt fostret existerar K-positivt, förmå mammans antikroppar orsaka nedbrytande process från fostrets blodkroppar. från den anledningen ges varenda flickor, samt kvinnor inom fertil ålder, ständigt K-negativa röda blodkroppar.

K-negativa blodprodukter är kapabel även övervägas på grund av patienter vilket får upprepade transfusioner.

Donerat K-positivt blod går mot patienter vid identisk sätt vilket K-negativt blod. Fyra andel från dem finländare liksom behöver blodprodukter existerar K-positiva.

Sällsynta blodgrupper

Förutom elementär blodgrupper äger människor även andra blodgruppsfaktorer.

ett sektion från dem existerar sällsynta. Sällsynthet är kapabel även manifestera sig således för att ett individ ej besitter ett blodgruppsfaktor vilket existerar många vanlig hos människor. modell vid sällsynta blodgrupper existerar Jk-3, k neg, Vel neg samt U neg.

Andra blodgruppsfaktorer än ABO samt Rh D är kapabel artikel relevanta, mot modell angående patienten besitter utvecklat antikroppar mot enstaka viss blodgrupp alternativt upprepade gånger måste erhålla stora mängder blod genom transfusioner.

Ibland existerar internationellt samarbete mellan blodtjänster inom världen enstaka förutsättning till för att man bör behärska hitta lämpligt blod mot enstaka patient.

Oförenligt blod kunna existera farligt till patienten

Om man får blod från fel blodgrupp kunna detta orsaka enstaka hemolytisk reaktion hos patienten.

Då reagerar antikropparna inom patientens blod samt bryter ner dem transplanterade röda blodkropparna. Detta är kapabel orsaka olika symtom, såsom förhöjd kroppstemperatur samt andnöd, samt inom sämsta fall leda mot njurskador alternativt mot samt tillsammans döden.

I nödsituationer får patienten ständigt inledningsvis röda blodkroppar ifrån blodgruppen O Rh D negativ, eftersom dem passar samtliga.

Därför behövs O negativt blod, dvs. sålunda kallat akutblod, jämnt fördelat sett mer än blod ifrån andra blodgrupper.

Varje solens tid behövs dock blodgivare ifrån varenda blodgrupper.

Sjukhuset kontrollerar patientens blodgrupp sålunda snabbt likt möjligt, samt sedan får hen röda blodkroppar i enlighet med sin personlig blodgrupp.

I tabellen nedan ser ni vilken blodgrupp vilket förmå ges mot respektive patient.

Regler till transfusion

Nedärvning från blodgrupper

Blodgruppen existerar en relaterat till gener anlag såsom ärvs ifrån båda föräldrarna.

en unge kunna således äga ett ytterligare blodgrupp än sin mamma/pappa. mot modell kunna en unge ärva genen till blodgrupp O, även ifall föräldern besitter blodgrupp A. Kön agerar ingen roll till hur man ärver blodgrupp.

I tabellen nedan ser ni hur blodgrupperna är kapabel ärvas ifrån mamma/pappa mot barn.

O negativ existerar akutblod