Vad krävs för att erkänna en stat

För andra betydelser, titta Stat (olika betydelser).

Stat (av lat.status, ställning, fast ordning) (äldre benämning vid den svenska staten: kronan) existerar enstaka lag från institutioner likt innehar auktoriteten för att upprätta reglerna till för att regera människor inom en nation alternativt flera länder, samt såsom innehar intern alternativt extern suveränitet ovan en självklart geografiskt zon.

Redan Aristoteles påvisade för att människor ständigt levt inom samhällen, dock dessa saknar hos primitiva människor utbildad statskaraktär.

De människor som inte är medborgare i en stat kallas statslösa

Staten kräver kontinuitet samt dess ordning i rättssystemet gäller ovan detta region var statsmedlemmarna existerar bosatta, oavsett deras härstamning. då personer tar rättvisan inom egna sker, inom strid mot staten, enskilt alternativt genom icke-statliga arméer, betraktas detta liksom statsförfall.

I internationell korrekt brukar andra staters erkännande från enstaka stats oberoende betraktas likt nyckeln mot suveränitet.

eftersom ett stat äger flera åtaganden vilket måste förvaltas samt finansieras, äger stater bland annat beskattningsrätt, samt fungerar vilket arbetsgivare (Offentlig sektor).

Ordets etymologi samt begreppets avgränsning

[redigera | redigera wikitext]

Ordet stat äger sina etymologiska rötter inom lat.status. termen existerar samnordiskt samt existerar inom dem moderna nordiska språken inlånat via medeltidslatin samt medeltidshögtyska.

detta fornsvenska termen ståt existerar påverkan från en tidigare inlån från identisk latinska grundord, dock besitter mot skillnad ifrån stat deltagit inom den ljudlagsenliga utvecklingen från a > å inom yngre fornsvenska.^[1]

Näraliggande term existerar rike samt nation i enlighet med SAOB.^[2] Även entitet, delstat, förbundsstat, departement samt imperium, samarbete samt union existerar relevanta, jämförbara term strax beneath respektive ovan detta typiska statsbegreppet.

Termen avser normalt ett sammanslutning från människor beneath enstaka gemensam ordning i rättssystemet, dock förmå även syfta vid dem centrala offentliga maktinstitutionerna alternativt myndigheterna liksom totalitet. inom äldre period användes inom landet samlingsbeteckningen statsverket på grund av statens samlade myndighetsverksamhet.

tillsammans stat förmå även avses enstaka högsta instans inom den offentliga förvaltningen, vilket inom "Kungliga hovstaterna", vilket betecknar statschefens administrativa enheter inom vissa parlamentariska monarkier.

Montevideokonventionen

[redigera | redigera wikitext]

Ett från kriterierna likt vanligtvis citeras nära statsanspråk, vid bas från svårigheter för att ett fåtal en internationellt erkännande, existerar Montevideokonventionen.

Denna överenskommelse signerades den 26 december1933 från USA, Honduras, El Salvador, Dominikanska republiken, Haiti, Argentina, Venezuela, Uruguay, Paraguay, Mexiko, Panama, Bolivia, Guatemala, Brasilien, Ecuador, Nicaragua, Colombia, Chile, Peru samt Kuba, dock antogs inte någonsin ovan team internationellt.^[3] Montevideokonventionen besitter fyra nödvändiga samt tillräckliga kriterier på grund av för att ett entitet bör behärska bli accepterad liksom ett stat:

Dessa kriterier existerar enstaka beskrivning från redan tidigare tillämpad internationell praxis.^[4] Konventionen upptogs från Nationernas Förbund inom League of Nations Treaty Series, vol.

165, sid. 20-43. vid bas från för att dessa kriterier existerar relativt enkla för att att nå ett mål eller resultat, äger ej Montevideokonventionen accepterats från världssamfundet likt allmängiltig definition samt dem flesta länder använder istället den konstruktivistiska teorin angående statsstatus vilket fixpunkt.^[5]

Statsbegreppets framväxt

[redigera | redigera wikitext]

Forntiden samt antiken

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta källorna mot statsbegreppet framhåller klart enstaka teokratisk statslära, för att makten återhämtade sig vid en gudomligt ursprung.

Detta plats fallet inom Babylonien, forntidens Egypten samt Gamla testamentetsIsrael. inom Egypten tog teokratismen sig formulering inom för att kungen ansågs existera ättling mot gudarna, samt inom dem båda andra fallen för att kungen fått sin inflytande från ett gud. Genom kristendomen spreds den judiska teokratiska uppfattningen ifrån Orienten mot övriga delar från världen.

en vittne angående en sådant arv existerar kröningen. liksom ett följd ansågs även lagen existera från gudomligt ursprung, varmed varenda rättssats uppfattades vilket enstaka gudomlig befallning.^[6]

Begreppet "stat" härrör ifrån antiken samt stadsstaterna inom Medelhavsländerna. Framför allt genom Platons samt Aristoteles respektive verk besitter synen vid staten samt dess ändamål bevarats ifrån denna tid; inom anslutning mot dem politiska teorierna växte även staterna fram inom enstaka ömsesidig effekt, angående än denna tillväxt kunna kompliceras tillsammans med politiskt relaterade resonemang.^[7] Kännetecknande på grund av den grekiska statsuppfattningen fanns för att betrakta staten vilket ett naturlig ordning.^[8]

Aristoteles börjar sin Politiken tillsammans med ett definition från staten: ett stat existerar ett politisk sammanslutning från något stöt, samt sammanslutningen ingås på grund av för att människorna besitter något gott inom sikte liksom dem önskar nå därmed (I:I).

om "staten" åsyftar härskaren alternativt angående detta äger enstaka vidare innebörd äger varit ett omdebatterad fråga allt sedan Aristoteles (III:I). Ludvig XIV från land i västeuropa lär mot modell äga yttrat: "L’État, c’est moi" (Staten, detta existerar jag). Aristoteles menar för att ett stat kännetecknas från för att den äger medborgare; dem bosatta inom en territorium besitter olika politiska rättigheter inom olika statsskick, dock bara dem tillsammans politiska rättigheter existerar medborgare.

vad vilket avses tillsammans med "stat" är kapabel alltså skilja sig åt inom olika statsskick: inom enstaka demokrati besitter fler politisk inflytande varmed själva statsorganet existerar större i enlighet med detta synsätt. en enhet tillsammans med bara ett härskare samt dennes slavar, existerar i enlighet med Aristoteles synsätt ej ett stat. Slutsatsen delas från Platon såsom inom Staten (II) menar för att den minsta staten utgörs från fyra alternativt fem individer, dock han kommer fram mot detta vid andra grunder: minimum på grund av ett stat existerar för att den besitter enstaka jordbrukare, enstaka byggare, ett vävare, enstaka skomakare, samt kanske någon ytterligare arbetare.

till Platon konstitueras nämligen staten från ett arbetsfördelning, samt ej från ett maktinstans; detta huvudsakliga existerar fördelningen samt organisationen, samt ej viljan mot auktoritet hos enstaka alternativt flera individer: "En stat uppstår genom för att envar från oss icke existerar sig egen nog alternativt kunna bestå på grund av sig egen, utan befinner sig existera inom behov från mycket".

Enligt Aristoteles organiska statsideal, bör staten artikel överställd individen, eftersom staten jämförs tillsammans kroppen samt individerna tillsammans olika kroppsdelar: "om bota kroppen förstörs finns ingen tramp alternativt hand" (I:II). Staten kunna alltså dels sägas existera konkret, själva organet på grund av statsmakten (regeringen samt förvaltningen, liksom inom betydelsen "svenska staten"), dock även något större samt mera teoretisk än detta (dess konstitution).

Staten existerar till Aristoteles naturlig, samt denne betraktar hierarkin, arbetsfördelningen samt delegeringen inom staten vilket naturliga. Den äger uppstått ur familjen, via mer primitiva samhällen. Rättvisan, rättsordningen samt rättskipningen binder samman individerna inom staten.

(I:II). Denna ögonkontakt vid den naturliga staten samt dess förhållande mot team samt riktig, brukar sägas existera födelsen från naturrätten, samt hans definition kom inom upphöjd grad för att påverka utvecklingen från statsbegreppet ifrån samt tillsammans med medeltiden, då flera från Europas statsbildningar grundlades.^[9]

Enligt den aristoteliska traditionen skall staten tillhandahålla människorna enstaka naturlig fördelning från dem materiella tillgångarna, rätt och jämlikhet samt beskydd, dock även moralisk odling.^[10] på grund av för att försvara sig mot andra makter måste vidare staten äga enstaka armé (II:VI).

En stat besitter alltså enstaka konstitution, vilken skiljer sig åt beroende vid statsskick samt nation. varenda konstitutioner besitter dock i enlighet med Aristoteles tre element (IV:XIV-XVI):

• stipulerandet från ett maktinstans såsom mellanstatligt beslutar ovan konflikt samt fred, samt inomstatligt utdelar straff
• en bestämmelse ovan vilka vilket skall äga auktoritet för att döma, samt hur dessa poster skall tillsättas
• en bestämmelse ovan hur den juridiska alternativt bedömning makten skall organiseras.

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Med kyrklig access, blev den teokratiska statsuppfattningen den gällande, ifrån samt tillsammans med Konstantin den store.

Samtidigt fick Romersk-katolska kyrkan enstaka position såsom global makt, dock inom realiteten plats påven ofta beroende från dem kejsare dem krönte, vilka grundade feodala samhällen. beneath bota medeltiden utspelade sig enstaka maktkamp mellan Kyrkan samt den världsliga staten, samt dem rivaliserande parterna motsvarades från numeriskt värde olika teokratiska teorier eftersom båda gjorde krav vid gudomlig riktig mot sina stater.

Båda dem teokratiska statsteorierna grundade sig vid den teokratiska naturrätten.

Om en ny stat erkänns så innebär det också ett juridiskt erkännande av att ett områdes suveränitet flyttas från ett styre till ett annat

Augustinus samt Thomas från Aquino blev den kyrkliga teokratismens främsta uttolkare. Medeltiden igenom kämpade Kyrkan till för att upprätta detta romerska världsriket, enstaka allomfattande monarki, vilket Heliga romerska riket från tysk nation fanns en påverkan av.^[11]

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Med medeltidens slut vann den kejserliga teokratismen ovan den kyrkliga, samt staterna legitimerades från Dei gratia, såsom kungadömen från Guds nåde.

tillsammans med en sådant maktanspråk plats statsöverhuvudet isolerad lagstiftare.^[12]

Enligt enstaka omstridd perception fanns detta Niccolò Machiavelli vilket introducerade termen stat inom betydelsen 'en territoriell suverän makt' 1532 inom Fursten. Innan dess ägde "stat" avsett stadsstater, dock ifrån samt tillsammans med Machiavellis tidsperiod börjar termen avse en helt nation samt dess styrelse, likt termen vanligen förstås inom modernt språkbruk.

inom inledande kapitlet träffar han även fast för att detta finns numeriskt värde stöt från stater: republiker samt furstendömen. Något modifierat besitter denna uppdelning från stater blivit bestående, ifall man tillsammans med "furstendöme" avser monarkier.

Jean Bodins verk samt fördragen nära Westfaliska freden brukar allmänt betraktas likt konstituerande till statsbegreppet samt staters suveränitet, såsom detta kom för att utvecklas då imperierna övergick inom mäktiga stater.

Påverkad från dessa fördrag menar Emerich dem Vattel, enstaka från den moderna folk- samt krigsrättens fäder, för att "stat" besitter numeriskt värde sammantvinnade betydelser. Å en sidan existerar enstaka stat ett politisk konstitution, dock å andra en mänskligt samhälle inom vilken människorna existerar förenade inom ett strävan efter för att tillsammans gemensamma krafter att nå ett mål eller resultat gemensam säkerhet samt gemensamma fördelar.

Auktoriteten inom en sådant samhälle innehas från detta politiska konstitutionen, från suveränen vilket äger suveränitet ovan samhället. ett suverän stat (självständig stat) existerar i enlighet med dem Vattel ett sådan sammanslutning, likt existerar oberoende från andra stater samt vilket regerar ovan sig egen.

dem Vattel definierar sådana självständiga stater liksom juridiska personer.^[13]

I samt tillsammans med för att naturrättensekulariserades samt tillsammans med uppkomsten från folksuveränitetsprincipen kringskars statsmakten, samt statens medborgare tillerkändes rätten mot revolution mot denna. Staten bands, i enlighet med denna nya perception, samman från en samhällsfördrag, samt ej från ett isolerad härskares rätt.^[14]

Den tyske filosofen G.W.F.

Vad krävs för att bilda en suverän stat? En egen flagga, nationalsång och en bit land att försvara och kontrollera - sedan är det klart

Hegels statsbegrepp äger vidare varit betydelsefullt, inom inledande grabb på grund av nationalister från olika stöt, samt på grund av marxister. Staten, skriver Hegel inom Rättsfilosofin, existerar ett moralisk koncept såsom genom viljan verkliggjorts (§ 257), mot enstaka "i sig egen /.../ fullständig, oberoende totalitet" (§ 330). Den etiska viljan existerar fullkomligt rationell, samt existerar vilket såsom utgör enheten mellan detta kollektiva samt detta individuella, varför medborgare existerar förpliktigade för att leva efter den (§ 258).

Den etiska idén existerar dock ej detsamma likt statens historiska grundval alternativt dess legitimitet; den existerar anden likt realiserar sig egen genom för att oupphörligen aktualisera sig inom individen. Endast inom staten är kapabel individen artikel fri. Den politiska formen existerar statens organisation (§ 271), samt statsfunkionerna existerar den verkställande makten samt den lagstiftande makten (§ 272).

Nationalismen

[redigera | redigera wikitext]

Från samt tillsammans med romantiken samt 1800-talet uppstod enstaka nationalism, delvis vid Hegels teori dock möjligen inom högre grad beneath resultat ifrån land i västeuropa, likt strävade efter för att forma nationalstater, detta önskar yttra "naturliga" stater likt legitimeras vid grundval från för att befolkningen tillhör identisk nation.

inom samt tillsammans detta började stater för att definieras utifrån medborgarnas etnicitet, samt nya krav vid statsbildningar för att ställas. liksom enstaka resultat från detta ideal begränsades minoriteters medborgerliga rättigheter (som judarnas inom Nazityskland). Uppfattningarna angående vad nationalstater existerar kunna grovt sett ingrupperas inom numeriskt värde riktningar: primordialism samt konstruktivism.

Primordialister ser nationen liksom initial, samt antingen betingad från härkomst, tro, modersmål alternativt "ras". Konstruktivister ser nationerna vilket politiska skapelser inom staterna. Dessa teorier besitter fått ett grundlig innebörd till definitionen från staten, om denna alternativt nationen existerar detta huvudsakliga. Visst existerar emellertid för att nationer mer alternativt mindre konstruerades ifrån samt tillsammans 1800-talet inom Europa, då "bönderna gjordes mot fransmän" alternativt andra nationer genom staternas utbildningssystem, rättssystem samt ledning.

inom samt tillsammans den franska revolutionen skedde ytterligare ett omvärdering från staten, såsom tillhörig människor (folksuveränitetsprincipen) samt ej enstaka suverän.^[15]

Max Weber introducerade beneath start från 1900-talet ett personlig definition från ett stat, relaterat mot västligt socialt tänkande: han menade för att den existerar en politiskt förbund från mänskligt samhälle vilket besitter ensamrätt vid legitimt våldsutövande inom en territorium, samt för att en sådant krav vid ensamrätt existerar framgångsrikt.

för att ensamrätten existerar legitim innebär till Weber för att invånarna inom staten godkänner den, oavsett vid vilka grundläggande principer eller fundament dem fullfölja detta. ifall ensamrätten ej förmå försvaras förändras staten inom anarki alternativt inom händerna vid enstaka ytterligare.

Enligt enstaka förhärskande perception avses alltså tillsammans med "stat" enstaka samhällsbildning; en territorium inom vilket detta finns medborgare; för att staten utför krav vid yttre samt inre suveränitet, varmed detta finns enstaka överhöghet vars regler samt normer medborgarna existerar skyldiga för att åtlyda, samt därmed statliga tvångsmedel.

inom den moderna staten finns även institutioner inom vilka enstaka politisk aktivitet äger boende (regering, organisationer, tillsammans mera).^[16]

Världens stater

[redigera | redigera wikitext]

Sedan senare delen från 1800-talet besitter praktiskt taget all beboelig landyta vid jorden delats upp inom nationalstater. Tidigare fanns detta relativt stora områden liksom ingen gjorde krav vid, likt antingen plats obebodda alternativt befolkade från nomadiserande människor såsom ej fanns organiserade inom stater.

till närvarande finns mer än 200 politiska sammanslutningar vilket antingen existerar erkända såsom stater alternativt utför krav vid för att artikel detta. 193^[17] stater existerar fullvärdiga medlemmar från Förenta nationerna, samt antalet stater inom världen brukar ofta anges mot 194. Utöver dem 193 medlemsstaterna beräknar FN även Heliga stolen (Vatikanstaten) likt ett stat.^[18] Vatikanstaten äger valt för att stå utanför FN, var man enbart besitter observatörstatus utan rösträtt.^[19] Vatikanstatens självständighet existerar dock sedan 1929 internationellt erkänd.^[20]

Statsskick

[redigera | redigera wikitext]

En stat är kapabel existera organiserad vid flera olika sätt, vilket förmå analyseras ifrån flera olika synhåll.

enstaka traditionell indelning, inom Machiavellis efterföljd, existerar för att kategorisera stater antingen likt monarkier alternativt republiker, beroende vid vilken titel samt vilken kraft statschefen äger. Monarkier förmå underordnas inom bland annat kejsardömen, kungadömen, furstendömen, samt emirat.

Ett synsätt liksom vunnit terräng beneath 1900-talet existerar för att indela stater inom demokratier alternativt diktaturer beroende vid graden från politisk representation inom lagstiftande kroppsdel, politisk likhet samt rösträtt, majoritetsbeslut, samt demokratiska fri- samt rättigheter (som dem mänskliga rättigheterna).

Detta synsätt är kapabel artikel kontroversiellt, eftersom den västerländska demokratin ej internationellt alternativt ideologiskt sett existerar vedertagen vilket den enda rätta formen, även ifall den existerar uppenbart ledande, åtminstone inom västvärlden.^[21] Marxister kallar den liberala demokratin borgerlig demokrati, samt äger enstaka något olik ögonkontakt vid denna.

på grund av för att enstaka stat skall kallas demokratisk förutsätts liksom regel inom västvärlden för att detta finns en flerpartisystem, medan enpartistater, liksom ibland från sina företrädare besitter kallats "folkdemokratier", vanligen uppfattas liksom diktaturer. en utmärkande drag till ett demokrati, i enlighet med en synsätt vilket bland annat grundar sig vid den liberala politiska tänkaren Karl Popper, existerar för att detta inom ett demokrati existerar praktiskt möjligt på grund av människor för att byta ut dem styrande vid en fredligt sätt.

inom Montesquieus efterföljd, brukar liberaler ofta ta maktdelningen inom beaktande då demokratin analyseras.

Statsskicket är kapabel vidare kategoriseras efter dess organisatoriska sammansättning, inom enhetsstater, konfederationer samt federationer. Enhetsstaten kännetecknas från centralstyre, fastän viss delegering tillsammans lokalt självstyre är kapabel inträffa, likt fallet existerar inom mot modell land samt dess kommuner.

enstaka konfederation existerar en förbund från en antal mäktiga stater, mot modell Benelux. tillsammans med federationer avses förbundsstater inom vilka dem grundlig staterna (delstaterna) besitter korrekt för att stifta lagar, dock till gemensam politik inom vissa ämnen, vilket fallet existerar inom Tyskland samt USA.

I perioder besitter frågan ifall ett stat existerar konstitutionell alternativt ej satts inom förgrunden.

tillsammans med detta avses om staten besitter enstaka grundlag (en konstitution, jämför konstitutionalism), samt brukar placeras inom motsats mot auktoritära styren, eftersom frånvaron från ett konstitution vanligen förekommer inom stater såsom saknar enstaka klar maktdelning.

Beroende från vilket stöt från statsmakt likt finns inom en nation, förmå länder även indelas inom presidentstyren samt parlamentariska styren, samt semipresidentialism likt existerar ett blandform.

Bara medborgare har rätt att bo och arbeta inom en stats territorium utan särskilt tillstånd

Presidentialism förekommer vilket regel endast inom republiker, eftersom enstaka president liksom regel existerar statschef, dock parlamentarism förekommer inom konstitutionella monarkier. Absoluta monarkier följer nödvändigtvis ej detta (västerländska) mönster; titta Förenade arabemiraten.

Det finns en flertal andra sätt för att kategorisera stater, från vilka enstaka sektion, mot modell Aristoteles’, tappat bort eller missat relevans vid bas från ett modifierad världsbild.

till kulturgeografer samt humanister förmå andra indelningar existera aktuella än till statsvetare, samt inom stället ta fasta vid statens läge (kustlösa stater, öriken, enklaver, tillsammans mera), dess demografi, tro alternativt bakgrund (nationalstater, muslimska länder, teokratier etc), alternativt dess utsträckning (stadsstater, taifa, imperier).

Relation mot medborgarna

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom staten besitter mot arbetsuppgift för att säkra medborgarnas säkerhet inom olika hänseenden, äger staten beskattningsrätt på grund av för att behärska finansiera polis, armé, kurs, social säkerhet, samt löner mot dem vilket besitter staten vilket arbetsgivare. sådana åtaganden inom staten gäller inom inledande grabb statens medborgare.

Vilka liksom räknas mot medborgare existerar vanligen uppenbart definierat inom lista, identitetshandlingar samt resehandling. Bara medborgare besitter korrekt för att bo samt jobba inom enstaka stats territorium utan särskilt tillåtelse. dem människor vilket ej existerar medborgare inom ett stat kallas statslösa. Genom internationella konventioner, liksom mot modell Europakonventionen, besitter dock stater vissa ansvar mot samtliga människor, oavsett nationalitet.

Relationen mellan stat samt medborgare består inom statens övervakning samt interaktion tillsammans medborgarna, samt medborgarnas ansvar samt rättigheter. vilket dessa områden innefattar existerar inom massiv utsträckning beroende från politiska beslut, vilka inom sin tur påverkas från påtryckargrupper samt internationella ramverk.

För för att staten skall behärska granska medborgarna behövs folkbokföringar, var detta framgår vilka ungar liksom omfattas från skolplikt, vilka medborgare såsom skall kallas mot värnplikt, hur många valuta medborgarna äger liksom skall beskattas, tillsammans med mera. Kontrollverksamheten inbegriper även företag samt organisationer inom landet. inom stater tillsammans korporativism, såsom land, äger intressegrupper nära grupp tillsammans staten, vilket leder mot ett interventionistisk stat, medan ett sektion andra länder upprättar tydliga skiljelinjer mellan staten samt medborgarna.

inom stater tillsammans massiv offentlig zon, återigen såsom inom landet, existerar skatterna höga inom gengäld mot för att staten försäkrar medborgarna vissa förmåner. inom synnerhet liberaler samt stater likt styrts länge från liberala partier, förordar inom stället lägre skatter samt individens ansvar på grund av sin personlig säkerhet. Höga skattesatser motiveras från socialister samt socialdemokrater från för att dem fungerar utjämningspolitiskt samt reducerar dem sociala klyftorna inom samhället.

Denna politiskt relaterade polarisering inom fråga ifall statens beskattningsrätt uppkom beneath efterkrigstiden.

Ytterligare ämnen existerar vid vilket sätt medborgarna skall samspela tillsammans staten, samt därmed byråkratins inre organisation samt handlingssätt: centralisering alternativt decentralisering, representativ demokrati alternativt direktdemokrati, socialisering alternativt privatisering, detaljstyrning alternativt målstyrning.

Statens främsta styrningsmedel existerar lagarna, samt dess myndigheter. Staten äger ensamrätt vid för att anta lagar, vilket hänger ihop tillsammans våldsmonopolet. tillsammans med lagarna följer för att vissa handlingar förklaras liksom brottsliga samt straffbeläggs; för att följa lagen hör mot medborgarnas ansvar.

Vilka som räknas till medborgare är vanligen klart definierat i register, identitetshandlingar och pass

för att döma inom brottmål samt verkställa straff blir därför såsom resultat delar från den statliga verksamheten.

Till medborgarnas rättigheter hör rätten för att erhålla träning. Utbildningen tjänar även såsom ett kanal genom vilken statens lagar samt traditioner lärs ut mot nya generationer från befolkningen, samt såsom enstaka rekryteringsprocess var medborgarna plockas mot olika områden inom samhället samt staten.

detta sociala skyddsnätet likt staten garanterar inom utbyte mot skatter är kapabel vidare inbegripa fattigvård, äldreomsorg, medicinsk vård. mot statens ansvar hör för att skydda detta sociala landskap, mot modell landets vägar, parkerar, museer, trafiklagar, samt främjandet från den inhemska nationalismen samt därtill hörande språkvård samt kulturpolitik.

Alla världens stater existerar arbetsgivare genom den offentliga sektorn. inom länder tillsammans med utbredd socialisering, liksom inom forna Sovjetunionen, äger enstaka större sektion från medborgarna staten liksom arbetsgivare. för att reglera ägandeförhållanden, tullar samt utrikeshandel, finansiell kraft, penningvärde, arbetsvillkor på grund av anställda samt konkurrens mellan företag existerar fundamentala fakta liksom stater äger.

Statsbegreppet inom vetenskapen

[redigera | redigera wikitext]

Slutet från 1900-talet utmärktes från världsekonomiskglobalisering, från rörlighet från människor samt tillgångar, samt från inrättandet från flera internationella institutioner. varenda dessa faktorer bidrog mot för att inskränka staternas friheter. kvar existerar emellertid staten den elementära politiska enheten inom världen, således såsom den äger varit sedan 1500-talet.

Staten existerar därför detta maximalt huvudsakliga begreppet inom statsvetenskap samt studiet från politik, samt dess definition existerar en varmt tema till diskussion. enstaka ytterligare vetenskaplig kvist var staten existerar en centralt term existerar politisk tänkesätt samt såsom skiljer sig ifrån andra akademiska discipliner främst genom sitt normativa angreppssätt.

Enkelt uttryckt: En stat är ett territorium med sina egna institutioner och befolkningar

Politiska sociologer likt Karl Marx samt högsta Weber föredrar likt regel enstaka nära definition såsom tar fasta vid vålds- samt tvångsaspekter. Nationalekonomer likt Milton Friedman menar för att staten mot sin natur existerar ond samt bör behållas således små likt möjligt, samt Ludwig von Mises för att dess inflytande borde begränsas mot för att skydda folks liv samt egendom.

andra centrala personer inom statsvetenskapen samt den politiska filosofin existerar John efternamn, Thomas Hobbes, Jean-Jacques Rousseau, John Stuart Mill, John Rawls samt Robert Nozick.

Vid vetenskapliga studier från staten kontrasteras den ofta från samhället. Genom folksuveränitetsprincipen besitter distinktionen mellan dessa term börjat luckras upp, samt båda blir allt svårare för att definiera.

beneath detta senare århundradet besitter fenomen såsom privatisering, nationalisering samt chansen mot nya samhälleliga kontrollinstanser, gjort för att statens gränser blivit otydliga. inom dessa kontext äger Jürgen Habermas bidragit mot vetenskapen genom för att mynta uttrycket offentligheten till för att definiera staten, detta inom motsats mot klassiska definitioner från Hobbes samt G.W.F.

Eller?

Hegel vilket ser staten inom ljuset från dess suveränitet. enstaka sektion marxister, likt Antonio Gramsci, äger ifrågasatt distinktionen mellan stat samt samhälle, medan andra, liksom Louis Althusser, menar för att institutioner liksom utbildning, fackföreningar samt kyrka existerar ett sektion från statens politiskt relaterade apparat. Anarkister samt syndikalister förkastar staten därför för att dem anser den existera klassamhällets, våldet samt detta ekonomiska förtryckets förutsättning.

dem tänker sig helt andra sociala organisationsformer, exempelvis direktdemokratiska arbetarråd liksom federerat sig lokalt, regionalt samt nationellt.

Några från dem viktigaste strömningarna inom samtida statsteori existerar marxism (till modell Ralph Miliband samt Nicos Poulantzas), pluralism (Robert Dahl) samt institutionalism (Theda Skocpol).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Källor vilket den översatta delen bygger på:

• • Ralph MilibandThe State in Capitalist Society (1969)
  • Charles TillyThe Formation of National States in Western Europe
  • Robert Dahl, Modern Political Analysis
  • Theda Skocpol, Bringing the State Back In
  • The Democratic State-A Critique of Bourgeois Sovereignty

Källor mot övriga artikeln:

• Göran Ahrne, Christine långnovell samt Mats Franzén, Det sociala landskapet, 2:a rev.

  uppl., götet 2000

• Aristoteles, Politiken
• G.W.F. Hegel, Rättsfilosofin
• Sven-Eric Liedman, Från Platon mot Mao Zedong: dem politiska idéernas historia, Stockholm: Aldus, 1972
• Rutger Lindahl, "Introduktion mot studiet från utländska politiska system", Utländska politiska system, red. R. Lindahl, Stockholm: Dialog, 1980
• Niccolo Machiavelli, Fursten
• Platon, Staten
• Emerich dem Vattel, The lag of Nations[1]
• Max Weber, Politics as a Vocation[2]