Vad menas med att moralisera

Vilka vägar bör man välja inom livet? Etik handlar ifall hur oss bör tänka samt bete oss till för att att nå ett mål eller resultat detta goda samt rätta. Moral handlar angående hur oss beter oss inom praktiken. God etik existerar därför förenligt tillsammans dålig moral (därav dubbelmoral).

Vad existerar etik samt moral?

Människan existerar ett social varelse liksom gärna lever tillsammans tillsammans med andra människor.

Denna samvaro är kapabel ibland producera bekymmer varför oss behöver regler samt lagar från olika stöt. Vår etik alternativt moral talar angående på grund av oss vilka handlingar liksom anses korrekt samt vad oss bör eftersträva alternativt undvika inom moraliska situationer.

Etik samt moral handlar alltså angående vad såsom existerar gott samt ont, riktig samt fel.

dock detta existerar viktigt för att skilja vid vilket vilket existerar korrekt samt fel i enlighet med juridiska lagar samt ur en etiskt perspektiv. för att något existerar korrekt i enlighet med lagen innebär ej automatiskt för att detta existerar korrekt i enlighet med etiken. detta finns t.ex. ingen juridisk team mot otrohet dock flera skulle nog anse för att detta existerar omoraliskt samt alltså etiskt fel för att existera otrogen mot sin partner.

detta existerar enstaka ganska elementär moralregel inom flera kulturer.

Orden etik samt moral betyder egentligen identisk sak, dock enstaka vanlig perception existerar att moral handlar angående våra konkreta handlingar samt åsikter inom problem att diskutera ifall gott samt ont, korrekt samt fel, t.ex.

åsikten för att detta existerar omoraliskt för att artikel otrogen mot sin partner. Etik handlar angående våra argument till vår moral, t.ex. varför detta existerar omoraliskt för att artikel otrogen mot sin partner. Etiken handlar alltså ifall hur oss tänker samt resonerar kring moral.

Innan oss tittar vid några konkreta etiska teorier behöver oss ursprunglig klargöra vilka ämnen vilket etiska teorier bör besvara samt vilka tänkbara svar såsom finns.

Etiska frågor

Det finns flera olika etiska teorier vilket talar angående hur man avgör vilket liksom existerar riktig samt vad liksom existerar gott.

på grund av för att ge vägledning angående hur man bör handla måste man även känna till vad man önskar nå. Frågan ifall vilket vilket existerar korrekt hänger alltså ihop tillsammans med vilket likt existerar gott.

ifall detta goda existerar t.ex. lycka så blir riktig papper den likt medför lycka. dock innan man kunna välja papper måste man även äga svar vid ett tredjeplats fråga: vem man bör ta hänsyn till? existerar detta ens personlig lycka vilket man bör ta tänka vid alternativt andras? Både och?

Olika etiska synsätt ger olika svar vid dem tre frågorna ifall vad såsom existerar riktig, gott samt vem man bör visa hänsyn.

Låt oss titta vid dem.

Vad existerar rätt?

Det finns lite förenklat fyra olika uppfattningar angående hur man kunna att fatta beslut eller bestämma något ifall ett papper existerar etiskt korrekt. Man är kapabel fokusera vid handlingens konsekvenser, handlingens överensstämmelse tillsammans vissa regler, personens avsikter tillsammans med handlingen alternativt personens egenskaper.

Inom konsekvensetiken fokuserar man vid handlingens konsekvenser samt menar för att ett papper existerar riktig endast ifall den leder mot förbättrad konsekvenser än någon ytterligare papper vilket personen kunna välja.

Regeletik eller pliktetik som den även kallas fokuserar vid handlingens överensstämmelse tillsammans vissa moraliska regler alternativt principer.

i enlighet med regeletiker existerar enstaka papper riktig endast angående den överensstämmer tillsammans med personens moraliska regelsystem. Rättighetsetik är ett slags regeletik var ett papper anses riktig angående den främjar rättigheter samt ej kränker någons rättigheter.

En sinnelagsetiker anser för att detta kritisk till ifall enstaka papper existerar riktig beror vid personens sinnelag eller avsikter.

Endast angående handlingen utförs tillsammans med goda avsikter existerar den korrekt i enlighet med sinnelagsetiken.

Dygdetiken slutligen anser för att fokus bör artikel vid personen vilket handlar samt ej vid själva handlingen. En dygd är en önskvärt karaktärsdrag (t.ex.

omtänksamhet) samt i enlighet med dygdetiken existerar enstaka papper riktig endast ifall den skulle utföras från ett dygdig (t.ex. omtänksam) person.

Vad existerar gott?

Om oss säger för att något existerar moraliskt gott betyder detta för att oss värderar något vilket positivt, t.ex. för att detta existerar gott samt positivt för att utföra andra lyckliga.

Lycka existerar till flera något gott samt dess motsats lidande något ont oss önskar undvika. för att vinna vid lotto förmå utföra ett väldigt lycklig, dock lottospel ger ej ständigt vinster därför lotto är kapabel rimligtvis ej räknas vilket något moraliskt gott. Lottospel är kapabel däremot vara gott såsom en medel för för att att nå ett mål eller resultat något likt är gott inom sig, t.ex.

lycka.

Sådant liksom är gott inom sig har en inneboende positivt värde – ett egenvärde – samt existerar alltså ej enbart gott inom vissa kontext utan ständigt. ett moralisk teori bör prata ifall vilket såsom anses existera gott inom sig samt därmed eftersträvansvärt.

För vem?

Det finns tre olika svar vid frågan ifall vilka vilket bör erhålla ta sektion från detta goda samt eftersträvansvärda.

Egoister anser för att man bör tänka vid sig egen inom inledande grabb.

Hänsyn mot andra behöver man bara visa ifall detta gynnar enstaka själv.

Altruister tänker tvärtom, dem anser för att man endast bör tänka vid andra samt ej sig själv.

Universalister slutligen anser för att man bör tänka vid andra samt sig egen. Vilka dem andra existerar finns detta olika perception angående.

ett sektion altruister alternativt universalister hävdar för att detta endast gäller människor medan andra anser för att detta även gäller vissa vilt alternativt allt levande.

Två etiska teorier

Låt oss titta vid numeriskt värde konkreta etiska teorier, ett konsekvensetisk samt ett regeletisk, samt titta hur dem besvarar dem tre frågorna ifall vilket likt existerar korrekt, gott samt vem man bör visa hänsyn.

Utilitarismen

Den maximalt kända etiska teorin är utilitarismen.

Den finns inom flera former samt varianter, dock gemensamt till varenda existerar för att dem anser för att detta existerar handlingens konsekvenser liksom avgör angående handlingen existerar korrekt. Utilitaristiska teorier existerar alltså konsekvensetiska.

Den ursprungliga utilitarismen grundades från engelsmannen Jeremy Bentham (1748–1832) samt teorin förmå sammanfattas tillsammans med uttrycket: ”Största tänkbara lycka på grund av största tänkbara antal”.

Det likt existerar moraliskt gott samt eftersträvansvärt i enlighet med utilitarismen existerar alltså lycka.

”För således flera vilket möjligt” innebär för att utilitarismen existerar universalistisk samt eftersom detta ej bara existerar människor vilket är kapabel uppleva lycka samt lidande sålunda anser flera utilitarister för att även varelse såsom kunna detta bör omfattas från utilitarismen.

Kants kategoriska imperativ

Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg för att detta fanns fel för att grunda moralen inom människors önskningar samt behov, liksom utilitarismen utför.

eftersom oss blir lyckliga från olika saker sålunda kunna utilitarismen medföra för att enstaka samt identisk papper förmå artikel riktig inom enstaka situation samt omoralisk inom ett ytterligare.

detta existerar oförnuftigt säger Kant samt menar för att ett papper måste artikel etiskt riktig oavsett vilken individ vilket utför den. detta likt existerar etiskt korrekt måste därför bygga vid ett moralisk princip likt varenda människor kunna acceptera, menar han.

När oss funderar ovan vad liksom existerar korrekt papper bör oss i enlighet med Kant tänka vid hur oss önskar för att samtliga andra bör handla: Handla ständigt sålunda för att maximen till din papper skulle behärska upphöjas mot allmän lag!

Kant kallade denna regel för det kategoriska imperativet eftersom detta existerar ett uppmaning (imperativ) likt gäller till varenda utan undantag (kategorisk).

Med maxim kan förstås den regel alternativt etiska princip liksom handlingen existerar en modell vid. angående ni t.ex.

tänker ta något ifrån enstaka affär utan för att erlägga existerar detta stöld vilket existerar regeln (maximen) på baksidan din papper samt vilket ni inom sålunda fall önskar upphöja mot allmän team – alltså för att samtliga bör stjäla. ni önskar troligen ej för att detta bör existera team vid för att varenda bör stjäla inom butiker till då skulle detta knappast finnas några butiker.

samt anser ni för att detta ej existerar riktig för att varenda andra stjäl därför existerar detta ej korrekt till dig heller för att stjäla.

Kants etiska teori existerar regeletisk eftersom ett handlings riktighet blir bestämt utifrån regeln ifall detta kategoriska imperativet. detta moraliskt goda existerar för att följa detta kategoriska imperativet samt viljan för att utföra sin plikt, anser Kant.

Även denna teori existerar universalistisk eftersom imperativet existerar kategoriskt samt gäller varenda, dock oss behöver enbart ta hänsyn mot förnuftiga människor likt är kapabel förstå samt tillämpa imperativet.

Kant ansåg nämligen för att vilt existerar oförnuftiga sålunda dem äger oss inga direkta plikter mot.

Etik samt religion

De flesta religioner äger liknande moralregler dock besitter dem även identisk perception ifall vilket liksom existerar korrekt, gott samt vilka man bör visa hänsyn? Finns olika uppfattningar inom religionerna?

Det existerar centralt för alla religioner för att prata ifall vilket såsom existerar riktig samt gott samt hur oss bör leva således samtliga religioner besitter ett etik.

enstaka sektion menar för att Gud bestämmer vilket liksom existerar korrekt samt fel. andra tänker sig för att Gud önskar detta rätta på grund av för att detta existerar rätt.

Genom för att tolka heliga skrifter alternativt lyssna vid visa personer förmå man inom religionerna försöka erhålla svar vid hur man bör leva samt vad likt existerar riktig samt gott.

dock detta existerar även möjligt såsom troende för att existera övertygad ifall för att människan egen skapat moralen samt för att den ej existerar beroende från någon gud. detta beror vid vilket förhållande man besitter mot tro samt hur man tolkar dem religiösa skrifterna.

En vanlig perception existerar för att varenda religioner existerar regeletiska, för att dem bygger vid bokstavliga tolkningar från religiösa skrifter, dock detta existerar ett väldigt förenklad foto.

Ofta finns detta inslag från olika uppfattningar ifall vilket likt existerar riktig inom ett tro samt friare tolkningar från religiösa skrifter förmå medföra för att dem flesta synsätt existerar tänkbara. detta förmå även finnas olika uppfattningar angående vilket likt existerar gott dock dem flesta religioner existerar nog överens angående för att en liv inom enlighet tillsammans med högre makter alternativt Guds vilja existerar gott samt kunna leda mot en förbättrad liv samt frälsning.

LÄS MER: Etiska teorier samt normativ etik

PODCAST:Normativa etiska teorier

PODCAST:Etiska teorier samt modeller (fördjupning)

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad menas tillsammans med etik?
    
2. Vad menas tillsammans med moral?
    
3. Texten nämner fyra olika uppfattningar vilket redogör vilket såsom existerar etiskt korrekt.

   informera kortfattat ifall fanns samt en.
    

4. Det finns tre olika svar vid frågan angående vilka såsom bör ett fåtal ta sektion från detta goda samt eftersträvansvärda. Förklara dessa.
    
5. Utilitarismen existerar enstaka konsekvensetisk tänkesätt.
   
   
6. 



Hur ser enstaka utilitarist vid lycka?
 

7. Redogör kortfattat till hur Kants kategoriska imperativ skiljer sig ifrån utilitarismens ögonkontakt vid lycka.
    
8. Förklara kortfattat varför etik utgör ett betydande sektion inom varenda religioner.

Ta reda på:

1. Vad menas tillsammans "dubbelmoral"?

Diskutera:

1. Vilken ögonkontakt vid lycka tilltalar dig maximalt - Kants alternativt ett utilitarists?

   Motivera varför.
    

Litteratur:
Pernilla Nordström samt Lars-Göran Alm, Gula idéer sover lugnt. tänkesätt till gymnasiet, Natur & traditioner, 2012
Russ Shafer-Landau, The fundamentals of ethics, Oxford University Press, 2010
Helle Stryhn, Etik samt omvårdnad, Studentlitteratur AB, 2007
W.K.

Frankena, Etik, Studentlitteratur AB, 2002
R.M. Hare, Moraliskt tänkande, Thales, 1994
Göran Collste, Inledning mot etiken, Studentlitteratur AB, 2002

FÖRFATTARE

Text: Pernilla Alpmo (f.d. Nordström), läromedelsförfattare samt gymnasie lärare inom tänkesätt, saga samt religionskunskap