wadlard.pages.dev






Hur bra är u värde 2.2

U-värde

U-värde, alternativt egentligen värmegenomgångskoefficient, definieras vilket "den värmemängd såsom per tidsenhet passerar genom ett ytenhet från konstruktionen då skillnaden inom lufttemperatur vid ömse sidor från konstruktionen existerar ett grad" samt anges tillsammans med enheten W/m²K (Sandin, 2010), även ifall detta existerar vanligt för att U-värdet anges utan grupp.

Lagrum

BBR

I allmänt råd mot 6.94 Termiskt klimat menar Boverket för att konstruktioner tillsammans med U-värde högre än 1,0 W/m2K kunna ge upphov mot kallras.

9:92 Klimatskärm innehåller ett tabell såsom redogör vilka U-värden vilket bör eftersträvas till enskilda byggnadsdelar, dessa är:

Byggnadsdel U-värde (W/m2K)
Tak 0,13
Vägg 0,18
Golv 0,15
Fönster 1,2
Ytterdörr 1,2

I dem allmänna råden står detta för att hitta angående vilka skäl liksom är kapabel finnas till för att medge en högre U-värde än i enlighet med tabellen.

allmänt är kapabel sägas för att undantag medges ifall detta existerar små areor likt berörs, angående användbarheten reducerar, angående fuktproblematik kunna förväntas uppstå alternativt ifall detta från estetiska alternativt kulturvärdesmässiga skäl existerar olämpligt. (BBR 29)

Beräkning från U-värde

U-värdet beräknas genom för att man dividerar 1 tillsammans värmeövergångsmotståndet vid insidan (Rsi), värmemotståndet till dem respektive väggskikten R1+R2+...RN samt värmeövergångsmotståndet vid utsidan (Rse).

U=1/(Rsi+R1+R2+...RN+Rse)

Värme(övergångs)motstånd anges tillsammans enheten m2K/W samt antas till utsidan (Rse) ständigt artikel 0,04 medan värmeövergångsmotstånd på grund av insidan (Rsi) beror vid vilken byggnadsdel detta gäller.

till överbyggnad gäller 0,10, till väggar 0,13 samt på grund av kalla yta 0,17. till beräkningar från varma underlag utgår man ifrån golvtemperaturen istället på grund av inomhustemperaturen samt man bortser då ifrån Rsi inom beräkningen.

R-värde

R-värde på grund av respektive väggskick beräknas genom för att man dividerar skiktets tjocklek inom meter tillsammans materialets värmeledningsförmåga liksom betecknas tillsammans λ-värde (lambda-värde) likt anges inom enheten W/mK.

R-värde beräknas alltså R=d/λ (Sandin, 2010). Lambda-värden på grund av olika ämne finns inom diverse tabeller alternativt förmå hittas inom produktblad ifrån byggdelens tillverkare.

Värmeledningsförmåga (lambda/λ) på grund av olika material

Material Varumärke/modell λ-värde, W/mK Referens
Lättbetongblock Leca Block 0,2 Weber (u.å.a)
Lättbetongblock, såsom sektion från isolerat lättbetongblock Leca Isoblock 2.0 0,17 Weber (u.å.b)
PUR-isolering, såsom sektion från isolerat lättbetongblock Leca Isoblock 2.0 0,024 Weber (u.å.b)
Glasull, fasadskiva ISOVER Fasadskiva 30 0,030 Isover (u.å.)
Glasull, träregelskiva yttervägg ISOVER UNI-skiva 33 0,033 Isover (u.å.)
OSB-skiva 0,13 Wekla (2015)
Gipsskiva Gyproc GN VPL Normal 0,25 Gyproc (u.å.)
Trä 0,14 Wekla (2015)
Tegel (fasad) 0,6 Jernkontorets energihandbok (u.å.)
Puts samt murbruk 1,0 Sandin (2010)
Perlite (hydrofoberad) Perlite 0,040 Perlite (u.å.)

Luftspalter

Luftspalter brukar delas in inom icke ventilerade samt (avsiktligt) ventilerade luftspalter, var den senare underindelas inom svagt ventilerade samt väl ventilerade.

Luftspalter på baksidan fasadbeklädnader anses artikel väl ventilerade samt därmed tas ej luftspalten samt utanförliggande skikt tillsammans inom U-värdesberäkningen.

Den internationella SI-enheten för U-värde är W/m2K (Jonsson A, 2009)

Värdet på grund av detta yttre värmeövergångsmotståndet (Rse) ersätts tillsammans identisk värde såsom på grund av detta inre värmeövergångsmotståndet (Rsi). till icke ventilerade luftspalter förmå man, angående dem ej existerar belagda tillsammans med emittanshämmande skikt, utgå ifrån vissa förbestämda värden på grund av värmemotstånd (R-värden) beroende vid dess tjocklek (Sandin, 2010).


  • hur god existerar u värde 2.2

    • Tjocklek, mm Värmemotstånd (m2K/W), R-värde
    5 0,11
    10 0,14
    20 0,16
    50-100 0,17

    Sammansatta väggar (exv. träregelväggar, murverk)

    I sammansatta väggar lär materialen inom skikten äga olika lambdavärde (λ) samt värme kommer därför för att passera även tvärledes genom materialen samt exakta värden existerar svåra för att erhålla fram utan datormodeller.

    För att klara detta är materialen ofta porösa och innehåller mycket luft

    nära handberäkning använder man sig därför från numeriskt värde olika modeller likt man sedan tar en medelvärde från, λ-värdesmetoden (som ger en på grund av högt U-värde, benämnt Uλ) samt U-värdesmetoden (som ger en till lågt, benämnt UU).

    Den sammansatta väggens medel-U-värde, Umed, beräknas genom Umed=(2·Uλ·UU)/(Uλ+UU) (Sandin, 2010)

    U-värdesmetoden

    Enligt U-värdesmetoden beräknar man ej tillsammans med tvärledes värmetransport mellan materialen samt väggens U-värde blir då en medelvärde från dem olika grundlig delarnas U-värde tillsammans med hänsyn taget mot deras respektive ytandel.

    Man beräknar ej skiktet separat, utan beräknar läka konstruktionen samtidigt fast uppdelat per ytandel.

    UU = α·Uisol+β·Uregel, var α existerar ytandelen till isoleringen samt β dito till reglar. (Sandin, 2010)

    λ-värdesmetoden

    Enligt λ-värdesmetoden beräknar man tillsammans oändlig tvärledes värmetransport mellan materialen samt man får då en λ-värde till detta sammansatta skiktet vilket existerar medelvärde från dem detaljerad delarnas λ-värde tillsammans med hänsyn taget mot deras respektive ytandel (Sandin, 2010).

    λres = α·λisol+β·λregel, var α existerar ytandelen till isoleringen samt β dito på grund av reglar (Sandin, 2010). Väggens U-värde beräknas sedan via för att ta fram en R-värde till skiktet (här kallat på grund av Rλ) baserat vid λresultat i enlighet med grundprincipen.

    Rλ = d/λres, var d existerar skiktets tjocklek.

    Uλ = 1/(Rsi+Rλ+RN+Rse), var RN existerar R-värden på grund av eventuella andra skikt inom väggen.

    Andel reglar inom enstaka vägg

    I moderna väggar äger man ofta en installationsskikt tillsammans horisontella reglar (s600) vid insidan från träregelstommen, vilket innebär för att detta uppstår köldbryggor var dem olika skiktens reglar korsar varandra.

    Egentligen borde beräkningen delas upp inom fyra delar (regel-regel, regel-isolering, isolering-regel, isolering-isolering) [tre delar borde väl räcka? Regel-regel, isolering-regel samt isolering-isolering?], dock då avvikelsen blir marginell är kapabel istället räkna tillsammans med för att reglarna "ligger vid varandra" (Sandin, 2010).

    På bas från köldbryggorna undviker man numera ofta för att äga kortlingar inom väggar annat än runt hål samt fäster istället upp radiatorer etc inom skivmaterial såsom kunna ta laster, exempelvis plywood alternativt spånskivor (Träguiden, 2021).

    oss tar därför bara hänsyn mot dem lodräta reglarna inom ytterväggen.

    Olika centrumavstånd vid regelstommen ger olika massiv andel reglar från ytterväggens area.

    Vid s600 besitter man 0,045 cm regel per 0,6 meter skiljevägg, vilket ger 0,045/0,6·100=7,5% reglar liksom andel från ytterväggens area.

    Vid s450 äger man 0,045 cm regel per 0,45 meter skiljevägg, vilket ger 10% reglar vilket andel från ytterväggens area.

    U λ = 1/ (R si +R λ +R N +R se), där R N är R-värden för eventuella andra skikt i väggen

    Andel mursten inom en murverk

    Tegelstenars andel från en murverks fasadarea förmå beräknas genom för att dividera tegelstenens fasadarea tillsammans tegelstens fasadarea samt arean från ett stöt- samt liggfog (för andel multiplicera tillsammans med 100).

    För en murverk tillsammans med stenar från svenskt format (250 x 120 x 62) samt inom halvstensförband (vilket betyder för att detta bara existerar löpsidan, den långa, smala, vid tegelstenen likt existerar utåt).

    Liggande fogar (liggfog) antas existera 13 mm samt stående (stötfogar) 10 mm. Tegelsten+liggfog=75 mm, tegelsten+stötfog=260 mm, "modularean" blir därmed 0,075·0,260 = 0,0195 m2. Tegelstenens löpsidas area existerar 0,062x0,250=0,0155 m2. Ytandelen liksom utgörs från tegelstenar existerar därmed (0,0155/0,0195x100) 79,5%, avrundat mot 80%.

    För halvstensförband tillsammans stenar inom danskt format (228 x 108 x 54) tillsammans med 12 mm ligg- samt stötfogar existerar teglets andel från fasadytan (0,228·0,054)/(0,240·0,066)≈0,778, alternativt avrundat 78%

    Beräkningsexempel

    Exempel 1 - PUR-isolerade lättbetongblock, 33 cm (Leca® Isoblock 2.0, tunnfog)

    En yttervägg byggs upp tillsammans med 30 cm tjocka isolerade lättbetongblock liksom inom sig består från 10 cm lättbetong, 10 cm PUR-isolering samt 10 cm lättbetong.

    Insidan putsas tillsammans med 1 cm tjockt skikt samt utsidan tillsammans med 2 cm tjock puts.

    R-värde till lättbetongen blir 0,2 (total materialtjocklek inom meter) / 0,17 (lambdavärde) ≈ 1,176, till PUR-isoleringen 0,1/0,024≈4,167 samt putsen 0,03/1=0,03.

    U-värdet beräknas således U = 1 / (0,04+1,176+4,167+0,03+0,13) ≈ 0,180 (Leca® anger 0,187 dock dem lär äga inkluderat bruket mellan stenarna, liksom äger sämre isoleringsegenskaper än själva blocken, inom beräkningen (Weber, u.å.c))

    Exempel 2 - PUR-isolerade lättbetongblock, 38 cm (Leca® Isoblock 2.0, tunnfog)

    Lika modell 1 dock tillsammans med 15 cm PUR-isolering.

    Värmemotstånd till isoleringsskiktet (R-värdet) blir då 0,15 (meter) / 0,024 (PUR-isoleringens λ-värde) = 6,25

    U = 1 / (0,04 (Rse) + 1,176 (R lättbetong) + 6,25 (R isolering) + 0,03 (R puts) + 0,13 (Rsi) ) ≈ 0,131 (Leca® anger 0,137 (Weber, u.å.c))

    Exempel 3 - träregelvägg tillsammans installationsskikt, 37 cm

    Träregelväggen inom exemplet byggs upp tillsammans, utifrån sett, träpanel liggande 22mm, spikläkt 34 mm fästa vid distanshylsor genom 50 mm isolerande fasadskiva (R=0,05/0,030≈1,667), vindduk, 195 mm bärande regel (R=0,195/0,14≈1,393) tillsammans mineralullsisolering s600 (R=0,195/0,033≈5,909), ångspärr/-broms, 45 mm installationsskikt tillsammans horisontella reglar (R=0,045/0,14≈0,321) mineralisolering s600 (R=0,045/0,033≈1,367), 11 mm OSB-skiva (R=0,011/0,13≈0,085), 13 mm gipsskiva (R=0,013/0,25=0,052).

    Eftersom spikläkten utgör ett väl ventilerad luftspalt beräknas U-värdet ifrån fasadskivan samt inåt inom konstruktionen samt detta yttre värmeövergångsmotståndet (Rse) får identisk värde vilket detta inre värmegenomgångsmotståndet (Rsi) till väggar, 0,13.

    I beräkningsexemplet tas ingen hänsyn mot distanshylsor alternativt för att köldbryggorna blir mindre från för att installationsskiktets reglar löper horisontellt, utan samtliga reglar beräknas liksom liggande vid varandra.

    U-värdesmetoden

    Uisol= 1/(0,13+1,667+5,909+1,367+0,085+0,052+0,13)≈0,107

    Uregel=1/0,13+1,667+1,393+0,321+0,085+0,052+0,13)≈0,265

    UU = 0,925·Uisol+0,075·Uregel≈0,119

    λ-värdesmetoden

    λres = 0,925·λisol+0,075·λregel=0,925·0,033+0,075·0,14≈0,041

    Rλ = (0,195+0,045)/0,041≈5,854

    Uλ = 1/(0,13+1,667+5,854+0,052+0,13)≈0,128

    Genomsnitt på grund av väggen

    Umed=(2·Uλ·UU)/(Uλ+UU)=(2·0,128·0,119)/(0,128+0,119)=0,123

    Exempel 4 - äldre skalmur från tegel vid in- samt utsida tillsammans oventilerad luftspalt, 31 cm

    Ytterväggen består från 12 cm tegel (R=0,12/0,6=0,2) samt bruk (R=0,12/1,0=0,12), 6 cm oventilerad luftspalt (R=0,17), 12 cm tegel samt 1 cm puts (R=0,01/1,0=0,01) invändigt.

    Eftersom ett tegelvägg mot massiv sektion består från murbruk mellan tegelstenarna bör detta tas inom beaktande i enlighet med sammansatta väggar. till enkelhetens skull förutsätter oss för att väggen existerar murad tillsammans stenar från svenskt format (250 x 120 x 62) samt inom halvstensförband, vilket ger cirka 80% tegelstensarea.

    U-värdesmetoden

    Utegel= 1/(0,04+0,2+0,17+0,2+0,01+0,13)≈1,334

    Ubruk=1/0,04+0,12+0,17+0,12+0,01+0,13)≈1,695

    UU = 0,8·Utegel+0,2·Ubruk≈1,406

    λ-värdesmetoden

    λres = 0,8·λtegel+0,2·λbruk=0,8·0,6+0,2·1,0≈0,68

    Rλ (för enstaka tegelstens djup inom muren, 12 cm) = 0,12/0,68≈0,176

    Uλ = 1/(0,04+0,176+0,17+0,176+0,01+0,13)≈1,425

    Genomsnitt på grund av väggen

    Umed=(2·Uλ·UU)/(Uλ+UU)=(2·1,425·1,406)/(1,425+1,406)≈1,415 (att jämföra tillsammans med för att äldre kopplade 1+1-fönster äger en U-värde angående cirka 3,0, äldre treglasfönster utan gasfyllning 2,0 samt moderna gasfyllda treglasfönster cirka 1,0.

    en äldre kopplat glugg liksom får innerrutan ersatt tillsammans med ett 2-glas energikassett får cirka 1,3 (Energi- samt klimatrådgivarna inom Skåne, u.å.)

    Exempel 5 - äldre skalmur från tegel vid in- samt utsida tillsammans Perlite-fylld luftspalt, 31 cm

    Lika modell 4 dock var luftspalten existerar fylld tillsammans isoleringsmaterialet Perlite (R=0,06/0,040=1,5).

    U-värdesmetoden

    Utegel= 1/(0,04+0,2+1,5+0,2+0,01+0,13)≈0,480

    Ubruk=1/0,04+0,12+1,5+0,12+0,01+0,13)≈0,521

    UU = 0,8·Utegel+0,2·Ubruk≈0,488

    λ-värdesmetoden

    λres = 0,8·λtegel+0,2·λbruk=0,8·0,6+0,2·1,0≈0,68

    Rλ (för ett tegelstens djup inom muren, 12 cm) = 0,12/0,68≈0,176

    Uλ = 1/(0,04+0,176+1,5+0,176+0,01+0,13)≈0,492

    Genomsnitt till väggen

    Umed=(2·Uλ·UU)/(Uλ+UU)=(2·0,492·0,488)/(0,492+0,488)≈0,490

    Exempel 6 - skalmur från tegel inom danskt format vid in- samt utsida tillsammans Perlite-fylld luftspalt "Superväggen" (Tegelmäster, u.å.) 47 cm

    Väggen består från 108 mm tegel (R=0,108/0,6=0,18) tillsammans med bruk (R=0,108/1,0=0,108), 250 mm Perlite (R=0,25/0,04=6,25), 108 mm tegel.

    Teglets andel från väggytan antas artikel 78%, återstående yta utgörs från murbruk.

    Det är den uppdaterade standarden EN ISO 10077-2:2017 som ligger till grund för syftet eftersom den har en ny teoretisk metod till att beräkna U-värdet

    U-värdesmetoden

    Utegel= 1/(0,04+0,18+6,25+0,18+0,13)≈0,147

    Ubruk=1/0,04+0,108+6,25+0,108+0,13)≈0,151

    UU = 0,78·Utegel+0,22·Ubruk≈0,148

    λ-värdesmetoden

    λres = 0,78·λtegel+0,22·λbruk=0,78·0,6+0,22·1,0≈0,688

    Rλ (för ett tegelstens djup inom muren, 108 mm) = 0,108/0,688≈0,157

    Uλ = 1/(0,04+0,157+6,25+0,157+0,13)≈0,149

    Genomsnitt till väggen

    Umed=(2·Uλ·UU)/(Uλ+UU)=(2·0,149·0,148)/(0,149+0,148)≈0,148 (Tegelmäster (u.å.) anger 0,16 inom sin informationsbroschyr, detta existerar möjligt för att dem även besitter räknat vid kramlor mellan skalmurarna etc.).

    Referenser

    Boverkets byggregler [BBR 29] (BFS 2011:6). Boverket. https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf

    Energi- samt klimatrådgivarna inom Skåne.

    Denna nya metod är baserad på en ny modell, strålningsmodellen, och programvaran BISCO ger möjlighet till beräkning med denna modell

    (u.å.). Fönster. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.ekrs.se/fonster

    Gyproc. (u.å.). Produktdatablad Gyproc Normal Standardgipsskiva. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-files/sv/PDS-SE-Gyproc-Normal.pdf

    Isover. (u.å.a).

    Väggens U-värde beräknas sedan via att ta fram ett R-värde för skiktet (här kallat för R λ) baserat på λ resultat enligt grundprincipen

    ISOVER Fasadskiva 30. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.isover.se/products/isover-fasadskiva-30

    Isover. (u.å.b). ISOVER UNI-skiva 33. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.isover.se/products/isover-uni-skiva-33

    Jernkontorets energihandbok. (u.å.). Värmeledningsförmåga samt U-värden till olika material.

    Ett exempel på det är mineralull som är ett av de mest använda isoleringsmaterialen idag

    Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.energihandbok.se/konstanter/varmeledningsformaga-och-u-varden-for-olika-material

    Perlite. (u.å.) Perlites tekniska egenskaper. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://perlite.nu/tekniska-egenskaper/

    Sandin, K. (2010). Praktisk byggnadsfysik (upplaga 1:2). Studentlitteratur.

    Tegelmäster. (u.å.) Superväggen.

    Hämtad 2022-04-29 ifrån https://egernsund-tegl.com/Resources/render.aspx?id=11367

    Träguiden. (22 månad 2021). Ytterväggar. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-utformning/stomme/vaggar/yttervaggar/

    Weber.

    Syftet med detta examensarbete är att använda sina kunskaper och via ett mer verkligt scenario identifiera eventuella lösningar kring hur man kan energieffektivisera ett flerbostadshus

    (u.å.a). Leca® Block 150. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.se.weber/leca/leca-blockmurblock/lecar-block-150

    Weber. (u.å.b). Leca® Isoblock 2.0 30. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.se.weber/leca/lecar-isoblock-20/lecar-isoblock-20-30

    Weber. (u.å.c). U-värde/Brandklass. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.se.weber/projekt/leca/u-vardebrandklass

    Wekla.

    (2015). Referensvärden på grund av olika byggmaterial. Hämtad 2022-04-29 ifrån http://wekla.com/wp/wp-content/uploads/2015/02/Referensv%C3%A4rden-150504.pdf