Komma till den springande punkten

Har ni hört Karin Fransson prata angående föda inom P1:s matsedel, alternativt Ivan García studera nyheter inom ett Eko-sändning? detta hörs klart för att dem ej äger svenska likt modersmål. dock detta existerar ändå inga bekymmer för att förstå. möjligen är kapabel man kalla detta enstaka vårdad utländsk brytning.

detta finns även modell vid motsatsen. Någon såsom talar svenska dock bryter sålunda för att detta knappt existerar begripligt.

Det finns flera skäl mot för att enstaka individ såsom bryter existerar mer begriplig än enstaka ytterligare. en skäl existerar din personlig inställning mot den liksom talar.

ni möjligen känner större tillit till ett såsom talar svenska tillsammans med engelsk brytning än enstaka liksom låter grekisk, samt detta påverkar hur många ni begriper. Engelskan äger normalt högre ställning eller tillstånd än grekiskan. Fast ifall ni bör köpa fetaost därför önskar ni möjligen hellre för att personen bryter vid grekiska.

Ett annat skäl existerar för att ni möjligen retar dig vid någon enskild detalj.

Trots för att uttalet inom övrigt existerar fullt begripligt stör ni dig vid något mindre uttalsfel samt får svårt för att koncentrera dig vid vad personen säger.

Men finns detta något allmänt vilket fullfölja för att uttalet blir mer alternativt mindre begripligt, angående oss bortser ifrån ställning eller tillstånd samt enskilda störningar?

Men så läser jag en blogg om en mamma som ser spindelmannen komma cyklandes förbi på vägen och blir lite förvirrad

detta verkar ej existera brytningen inom sig liksom existerar problemet, utan något annat. detta existerar noggrann såsom tillsammans dialekter: ett sektion existerar klart avvikande ifrån riksspråket, dock fullt begripliga, andra förstår man knappt alls.

Frågan existerar ifall detta finns något likt fullfölja ett viss bruten svenska mer begriplig samt lättlyssnad än ett ytterligare, samt ifall man kunna lära ut det.

Jag besitter undervisat inom svenska såsom andraspråk inom mer än trettio kalenderår.

inom start ägde jag ambitionen för att ett fåtal samtliga ljud riktig. detta gick väl oftast ganska god då oss övade. dock elevernas anförande lät ej förbättrad på grund av för att dem nyss fått mot en perfekt u-ljud inom en isolerat mening. inom deras sammanhängande anförande lät u-ljudet inom samtliga fall ej rätt.

Av ett incident kom jag inom förbindelse tillsammans med Olle Kjellin.

Denne märklige man doktorerade vid ljudlära inom Japan, dock han äger även skrivit enstaka utmärkt volym angående hur man lär sig svenskt uttal. Hans teknik handlar ej ifall enskilda mening, utan tar grabb angående all meningar. Den bygger även vid prosodi, alltså språkets taktfulla samt musikaliska sidor. Jag provade Kjellins idéer, samt kände mig näst intill frälst.

Den springandes punkten

Eleverna började uttala all meningar således för att dem nästan lät liksom infödda svenskar, utan för att dem ägde fått enstaka enda instruktion ifall vare sig u- alternativt sj-ljud.

Olle Kjellins regler förmå sammanfattas sålunda här:

• Betona korrekt mening inom satsen

• Betona korrekt stavelse inom dem betonade orden

• Förläng riktig språkljud inom den betonade stavelsen

Ta meningen Pelle tog tåget mot Östersund.

Betona för tillfället orden liksom existerar feta: Pelle tog tåget till Östersund. detta låter riktig avigt. Pelle tog tåget till Östersund, låter lite mer naturligt. Satser kunna så klart framhävas lite olika beroende vid omständigheterna: han hälsade på sin kusin alternativt han hälsade på sin kusin.

detta finns ständigt enstaka bästa betoning på grund av varenda kontext, vilket inom sin tur ger speciella förutsättningar samt förväntningar.

Vad betyder detta då för att man betonar riktig stavelser inom orden? vid svenska besitter oss ordpar såsom kaffe–kafé, racket–raket och banan (bestämd struktur från bana)–banan (frukten).

mening tillsammans betoningen vid inledande stavelsen kontrasteras mot mening tillsammans med betoning vid andra stavelsen. flera talare från svenska likt andraspråk existerar osäkra vid detta samt väljer därför för att ej betona alls, betona detta felaktigt alternativt betona detta svagt, vilket existerar jobbigt på grund av enstaka infödd svensk lyssnare.

Kommatecknet är ett skiljetecken som tyvärr inte får så mycket uppmärksamhet

Trots för att varenda enskilda ljud möjligen existerar riktig, känner oss ej riktigt igen orden.

Att betona riktig stavelse inom mening existerar viktigt även vid engelska, tyska samt inom enstaka sektion andra tungomål, dock betoningen ser olika ut inom olika tungomål. inom svenska gäller för att ett betonad stavelse framför allt bör artikel längre än enstaka obetonad.

Längden uppfattas likt ökad ljudstyrka från hörseln. testa för att förlänga inledande stavelsen inom termen tåget.

36,56 på 1 500 meter

detta existerar helt oproblematiskt eftersom å existerar ett utdragen vokal. dock hur blir detta tillsammans med Östersund? Sista stavelsen bör äga betoning samt bör förlängas, trots för att vokalen existerar betalkort. på denna plats existerar den löpande punkten, nämligen svenskans därför kallade komplementära vokal–konsonant-längd.

Den innebär för att utdragen vokal följs från begränsad konsonant (glas), samt betalkort vokal följs från utdragen konsonant (glass). eftersom detta existerar vykort vokal inom sund hamnar längden vid detta konsonantljud likt kommer närmast efter vokalen, inom detta fall n. detta långa n:et medverkar inom upphöjd grad mot för att den sista stavelsen får längre längd än dem föregående samt upplevs vilket betonad, åtminstone från svenska öron.

För för att sätta in den komplementära längden inom ett uttalsinstruktion behövs lite omstrukturering från fräsch samt äldre förståelse.

Kommat ska hjälpa oss att förstå hur vi ska läsa texten

dem flesta varianter från den svenska liksom talas norr ifall Skåne fungerar vilket inom exemplen ovan (glas–glass). oss sköter konsonantlängden tillsammans ryggmärgen, samt inom skolan lär oss oss bry oss angående vokallängden, samt då oftast tillsammans fokus vid klangfärgen (”mörkt a” inom glas samt ”ljust a” inom glass).

Någon vilket lär sig svenska likt andraspråk besitter inom dem flesta fall ej detta komplementära mönstret inom ryggmärgen, samt tjänar därför vid för att erhålla lära sig längd vid både vokaler samt konsonanter tillsammans identisk prioritet.

samt detta existerar denna plats Olle Kjellins volym äger sin stora förtjänst.

Som nyfrälst använde jag egen hans råd samt såg samt hörde framstegen såsom mina studenter gjorde. dock efter en tag märkte jag för att Kjellin ägde lite väl flera regler på grund av hur varenda tonfall samt stigningar skulle bli riktig. fanns samtliga verkligen nödvändiga?

Reglerna handlade ifall vilken betoning olika mening skulle äga, hur tonen kunna falla, stiga alternativt ligga ner fast beroende vid ifall man bör gå vidare prata alternativt ifall man avslutar en yttrande.

Man förmå anta för att dem flesta svenskar besitter hört dem olika språkmelodier såsom talas inom Dalarna, inom Skåne alternativt inom finlandssvenska, utan för att tycka för att detta låter fel samt utan för att detta blir särskilt svårbegripligt. Frågan existerar då vad vilket förenar dem begripliga svenska dialekterna, samt vilket likt skiljer dem ifrån uttal likt existerar mer svårbegripliga.

De flesta svenska begripliga varianterna äger dem taktfulla dragen – såsom betoning samt längd – gemensamt, medan tonernas fall samt stigningar skiljer dialekter ifrån varandra (läs mer angående detta inom Språktidningen 2/08).

detta finns alltså huvudsakligen en gemensamt rytmiskt mönster inom svenska.

Många exempel meningar med ordet den springande punkten

Däremot är kapabel den således kallade tonala delen från melodin skilja sig åt. detta torde betyda för att lyssnaren begriper korrekt god, oavsett tonmönster, dock för att rytmen besitter innebörd på grund av hur klart detta blir. Detta leder inom sin tur mot för att man bör fokusera vid språkets rytm framför dess ton, alternativt sätta takt framför ton, då man undervisar inom svenska vilket andraspråk.

Forskningen vid detta denna plats området existerar många sparsam.

detta finns dock enstaka granskning ifall svenska samt en par ifall engelska vilket visar för att lyssnarna tappar tråden då ej korrekt stavelser samt mening får sin betoning. detta handlar då ej främst angående för att svensken tror för att invandraren säger kaffe inom stället på grund av kafé, utan för att svenska lyssnare helt enkelt ej hittar termen inom sitt ”mentala lexikon”, då dem ej känner igen detta taktfulla mönstret vilket bör lyssna mot den aktuella ljudföljden.

Själv äger jag undersökt vilken innebörd såsom längden vid konsonanter samt vokaler besitter till för att oss bör förstå vilket mening detta existerar liksom sägs.

detta visar sig för att längden vid t-ljudet inom mot modell mäta–mätta hjälper lyssnaren för att lyssna vilket från orden detta existerar.

Visserligen existerar vokalen viktigast, dock då jag isolerade konsonantlängdens effekt visade detta sig för att även den bidrar mot förståelsen.

För för att testa hur starkt rotat detta komplementära svenska längdmönstret existerar, lät jag en antal infödda svenska talare uttala en par fraser vid engelska samt tyska. Min teori fanns för att dem helt enkelt skulle uttala dem engelska samt tyska orden tillsammans svensk betoning.

inom fraserna fanns engelska chicken samt woman, samt tyska Mutter och kommen, detta önskar yttra mening liksom från enstaka svensk borde uppfattas vilket för att vokalen existerar vykort inom den betonade stavelsen. Resultatet bekräftade detta vilket jag egen samt andra tyckt oss lyssna, nämligen för att flera svenskar likt talar engelska samt tyska, förlänger konsonantljud efter kreditkort vokal vid en sätt vilket infödda talare från dessa tungomål ej utför.

dem infödda svenska talarna förlängde helt enkelt k-ljudet inom chicken och t-ljudet inom Mutter, vilket engelsmän respektive tyskar ej gör.

Svenskan äger alltså en klart samt tämligen enhetligt rytmiskt mönster, vilket dessutom ger sig mot uppleva då oss talar andra tungomål.

Grund­regeln är att sätta ut kommatecken där vi naturligt gör paus

numeriskt värde talare tillsammans med persiska vilket modersmål är kapabel låta lika persiska inom sin svenska, dock den vilket kontrollerar eller är skicklig i den svenska språkrytmen, tajmningen, blir många mer lyssnarvänlig än den liksom ej kontrollerar eller är skicklig i den. dem förmå inom övrigt äga noggrann identisk avvikelser inom fråga ifall vokal- samt konsonantljud – detta likt utför för att dem låter vilket ifall dem bryter vid persiska – dock den såsom besitter korrekt rytm blir enklare förstådd.

Om man bör nedteckna uttalsregler inom enstaka lärobok existerar detta alltså god för att framhålla enkla regler liksom stämmer till dem flesta svenska dialekter, därför för att detta ej existerar bara stockholmare samt andra mellansvenskar likt känner igen sig inom beskrivningen.

Konsekvensen till dem liksom bör lära ut svenska liksom andraspråk existerar för att man förmå ställa upp mer meningsfulla syfte än för att försöka eliminera varenda spår från elevernas förstaspråk.

Bosse Thorén är filosofie läkare inom fonetik, universitetslektor inom svenska liksom andraspråk nära universitet eller akademisk institution Dalarna samt läromedelsförfattare.