När är det 6 juni

Den denna plats artikeln handlar ifall datumet 6 juni. inom land existerar detta nationaldag sedan 1983 samt ifrån 2005 även helgdag.

till årliga firandet från Sveriges ljus samt tidigare "svenska flaggans dag", titta Sveriges nationaldag.

6 juni existerar den 157:e dagen vid året inom den gregorianska kalendern (158:e beneath skottår). detta återstår 208 dagar från året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]

• Nuvarande – Gustav samt Gösta
• Föregående inom bokstavsordning
  • Candida – Namnet fanns, mot minne från enstaka romersk martyr ifrån 300-talet, vid dagens datum före 1774, då detta utgick.
  • Gusten – Namnet infördes vid dagens datum 1986, dock utgick 1993.
  • Gustav – Namnet förekom tidvis vid både 6 juli samt 9 månad, innan detta 1708 flyttades mot 27 mars.

    1774 flyttades detta mot dagens datum, var detta besitter funnits sedan dess, även inom formen Gustaf, mot minne från för att Gustav Vasa valdes mot svensk monark denna solens tid 1523.

  • Gösta – Namnet infördes vid dagens datum 1986 samt besitter funnits var sedan dess.
• Föregående inom kronologisk ordning
  • Före 1774 – Candida
  • 1774–1900 – Gustav alternativt Gustaf
  • 1901–1985 – Gustav
  • 1986–1992 – Gustav, Gusten samt Gösta
  • 1993–2000 – Gustav samt Gösta
  • Från 2001 – Gustav samt Gösta
• Källor
  • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts lexikon, huvudstaden, 2000.

    ISBN 91-7227-204-X

  • af Klintberg, Bengt: Namnen inom almanackan, Norstedts lexikon, huvudstaden, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]

• I föregående inom revideringar^[2]
  • 1929 – Gustav, Gustava
  • 1950 – Gustav, Gösta
  • 1964 – Gustav, Gösta
  • 1973 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 1989 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 1995 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 2000 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 2005 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 2010 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 2015 – Gustav, Gösta, Gustava
  • 2020 – Gustav, Gösta, Ava, Gustava

Händelser

[redigera | redigera wikitext]

• 1523 – Den 27-årige adelsmannen samt upprorsledaren Gustav Eriksson (Vasa), besitter sedan 1521, såsom chef på grund av befrielsekriget mot danskarna, varit Sveriges riksföreståndare.

  Denna solens tid blir denne, beneath en riksmöte inom Strängnäs, vald mot Sveriges kung.^[3] Även angående bota land ännu ej helt existerar inom svenska sker (Stockholm intas ursprunglig vid midsommarafton, den sista svenska borgen Viborg faller inom svenska sker inledningsvis 10 oktober samt freden sluts ursprunglig året därpå) brukar kungavalet ses likt detta symboliska slutet vid Sveriges medlemskap inom Kalmarunionen, vilket symboliserar landets nyvunna självständighet.

  6 juni är den 157:e dagen på året i den gregorianska kalendern (158:e under skottår)

  Därför firas 6 juni sedan 1915 liksom svenska flaggans solens tid samt sedan 1983 likt Sveriges nationaldag.

• 1654 – Sveriges regerande drottning Kristina abdikerar ifrån den svenska tronen nära ett ceremoni inom rikssalen vid Uppsala slott samt därmed avslutas Vasaättens tidsperiod vid den svenska tronen, vid dagen 131 tid efter för att dess förste medlem Gustav Vasa blev monark.

  Kristinas avsägelse grundar sig dels inom detta faktum, för att denna önskar bli katolik, vilket existerar förbjudet inom detta strängt protestantiska land, dels för att denna ej önskar gifta sig till för att skaffa enstaka tronarvinge. Efter många motstånd ifrån ständerna besitter denna 1649 lyckats ett fåtal sin släkting Karl Gustav tilldelad mot tronföljare samt denne blir monark samt kröns identisk ljus tillsammans kunganamnet Karl X Gustav.

  tillsammans honom tillträder den pfalziska ätten, såsom kommer för att inneha tronen mot 1720.

• 1683 – Den engelske forskaren Elias Ashmole låter öppna sin session skrivna verk samt antikviteter, däribland uppstoppade varelse, inom Olde-Ashmole-byggnaden inom Oxford till allmänheten. Detta blir grunden mot The Ashmolean Museum vilket blir världens inledande museum till allmänheten samt inträdespriset varierar beroende vid hur länge man tänker existera var.

  Museet finns än idag (2024), dock den nuvarande byggnaden existerar ifrån 1897.

• 1809 – enstaka fräsch svensk regeringsform antas, då tre från dem fyra ståndens talmän undertecknar den (bondeståndet dröjer ytterligare några veckor) samt riksföreståndaren hertig Karl stadfäster den. på det sättet avskaffas gustavianska tidens kungliga envälde samt land får istället enstaka regeringsform grundad vid maktdelningsprincipen (makten delas mellan kungen samt riksdagen).

  Den medeltida ståndsriksdagen bibehålls, trots för att dem radikala önskar införa tvåkammarriksdag.

  För årliga firandet av Sveriges dag och tidigare " svenska flaggans dag", se Sveriges nationaldag

  beneath ledning från en statsråd vid nio ledamöter (som blir till- samt avsatta från kungen), bör den sammanträda vart femte tid. Kungen besitter den verkställande (styrande) makten, inom detta för att denne utfärdar administrativa samt ekonomiska förordningar, dock han bör ta råd ifrån statsråden samt statssekreterarna, såsom existerar ansvariga inför riksdagen samt ej kungen.

  Sveriges riksbank samt Riksgäldskontoret underställs riksdagen, vilket helt samt hållet får den beskattande makten. Kungen samt riksdagen delar vid den lagstiftande makten, medan den bedömning helt läggs vid Högsta domstolen.

  När firar man Sveriges nationaldag? Nationaldagen infaller den 6:e juni varje år och är en helgdag sedan år 2005

  Visserligen bör kungen utse domare, dock domstolsväsendet blir självständigt genom för att utsedda domare blir oavsättliga. Slutligen tvingas adeln avstå ifrån sina företrädesrättigheter mot statliga ämbeten. Sedan hertigen besitter stadfäst den nya grundlagen väljs han mot Sveriges monark tillsammans med namnet Karl XIII. Dock existerar detta endast ett något som är kortvarigt eller inte permanent svar, då den 60-årige kungen existerar äldre, skröplig samt barnlös, varför frågan angående enstaka färsk tronföljare återstår för att lösa.

• 1844 – Tygförsäljaren George Williams grundar vid St.

  Paul’s Churchyard 72 inom London föreningen Kristliga Föreningen från unga män (förkortat KFUM; engelska: Young Men’s Christian Association; YMCA).

  Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige

  denne existerar upprörd ovan dem fruktansvärda förhållandena på grund av unga person som arbetar inom den brittiska huvudstaden samt skapar därför föreningen, till för att dem bör äga någonstans för att ta vägen, ”som ej leder dem inom frestelse”, samt för att man var bör behärska praktisera kristna principer, genom för att förbättra ”en sund själ inom ett sund kropp”.

  Kvinnovarianten vid föreningen (KFUK, engelska: YWCA) grundas 1855 samt svenska avdelningar från föreningarna grundas 1885 (kvinnor) respektive 1887 (män). Idag existerar mansföreningen tillsammans 58 miljoner medlemmar världen ovan världens största samt äldsta ungdomsrörelse.

• 1907 – detta tyska kemiföretaget Henkel & Cie börjar inom sin huvudort Düsseldorf marknadsföra Persil, liksom blir världens inledande tvättmedel på grund av hushållsbruk.

  Tidigare tvättmedel besitter maximalt bestått från pulvriserad rengöringsmedel, dock Henkels kemister äger funnit en sätt för att sammanföra blekmedlet natriumperborat tillsammans grundtvättmedlet silikat samt i enlighet med reklamen skapas därmed bubblor, såsom ”gör tvättbrädans jobb”.

• 1912 – Vulkanen Novarupta inom Alaska får en eruption, liksom varar inom tre dagar samt existerar detta största inom världen beneath 1900-talet (till modell 10 gånger sålunda stort liksom Mount Saint Helens eruption 1980).
• 1944 – dem allierade startar Operation Overlord, genom vilken brittiska, amerikanska samt kanadensiska styrkor ifrån södra Storbritannien far ovan Engelska kanalen samt landstiger inom region i frankrike inom norra land i västeuropa.

  Därmed startas den allierade befrielsen från detta från nazityskland ockuperade Europa samt man öppnar ”andra fronten” vid kontinenten, vilket den sovjetiske ledaren Josef Stalin länge besitter efterfrågat, på grund av för att avhjälpa Röda arméns kamp mot tyskarna vid östfronten. Dagen går mot historien likt D-dagen alternativt Den längsta dagen.

• 1970 – Experimentkärnreaktorn R1 vid Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution inom huvudstaden stängs från, efter för att äga körts inom nästan 16 tid (sedan 1954).
  Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag

  Den besitter varit Sveriges inledande kärnreaktor, vilket besitter skapats på grund av för att experimentera tillsammans med atomenergi, dock då andra svenska kärnreaktorer idag besitter tillkommit behöver man ej längre äga någon reaktor vid KTH.

• 1973 – Den svenska riksdagen antar inom enstaka inledande val enstaka färsk svensk regeringsform.

  eftersom detta existerar enstaka fräsch grundlag behöver den antas inom numeriskt värde omröstningar tillsammans med riksdagsval emellan, dock då en omröstning hålls redan inom september identisk kalenderår förmå den andra omröstningen behållas redan 27 månad året därpå, varpå regeringsformen träder inom kraft 1 januari 1975. inom den nya grundlagen byts den gamla inledningsformuleringen ”Kungen äger för att allena styra riket” ut mot ”All offentlig kraft utgår ifrån folket” samt kungen får endast ceremoniella information.

  Detta blir alltså inledande gången, vilket regeringsformen officiellt anger, för att landet existerar enstaka parlamentarisk samt konstitutionell monarki, trots för att kungen ej äger utövat någon auktoritet sedan 1914 samt parlamentarismen besitter införts 1917.

• 1982 – Israel startar ett invasion från Libanon efter för att palestiniern Abu Nidal den 3 juni äger försökt mörda Israels ambassadör inom Storbritannien Shlomo Argov.
  Det medförde att Sverige bröt sig ur Kalmarunionen med Danmark och Norge och åter blev ett självständigt land med en egen kung och en ny kunglig dynasti, Vasaätten

  Genom för att driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO ur Libanon samt installera ett pro-israelisk statsmakt hoppas Israel, liksom premiärminister Menachem Begin uttrycker detta, ett fåtal mot enstaka 40-årig fred. Sedan den israelvänlige presidentkandidaten Bashir Gemayel inom september besitter blivit mördad grusas dem israeliska planerna samt gerillatrupper bekämpar sedan den israeliska ockupationen från södra Libanon inom 18 tid, fram mot 2000.

• 1993 – Mongoliet håller sitt inledande direkta presidentval.
• 2003 – Den nybyggda ostindiefararen Götheborg sjösätts inom relaterat till göteborg hamn.

  Fartyget existerar ett replik från den ostindiefarare, likt sjönk nära inloppet mot relaterat till göteborg hamn 1745 samt byggandet från detta nya fartyget äger pågått sedan 1995. 2005–2007 genomför man ett seglats inom dem gamla ostindiefararnas spår fram samt åter mot Kina.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

• 1436 – Johannes Regiomontanus, tysk matematiker samt astronom
• 1519 – Andrea Cesalpino, italiensk botaniker, tänkare samt naturvetare
• 1539 – Katarina, svensk prinsessa, grevinna från Ostfriesland 1559–1599
• 1599 – Diego Velázquez, spansk barockmålare
• 1606 – Pierre Corneille, fransk dramatisk skald, känd vilket ”den franskklassiska tragedins fader”
• 1733 – Lorens Pasch den yngre, svensk målare
• 1755 – Nathan Hale, amerikansk officer, patriot samt revolutionär
• 1795 – Bedford Brown, amerikansk demokratisk politiker, medlem av senat till North Carolina 1829–1840
• 1826 – Sixten Flach, svensk godsägare, kabinettskammarherre samt riksdagspolitiker
• 1850 – Ferdinand Braun, tysk fysiker, mottagare från Nobelpriset inom fysik1909
• 1856 – Gustaf Ranft, svensk skådespelare
• 1861 – namn M.

  Terrell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör inom Georgia 1902–1907 samt medlem av senat på grund av identisk delstat 1910–1911

• 1872 – Alexandra från Hessen ("Alix"), Rysslands tsaritsa 1894–1917 (gift tillsammans med Nikolaj II)
• 1875 – Thomas Mann, tysk författare, mottagare från Nobelpriset inom litteratur1929
• 1884 – Gustav Möller, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges socialminister 1924–1926, 1932–1936, 1936–1938 samt 1939–1951 samt handelsminister 1938–1939
• 1886 – Hjalmar Nilsson, svensk agronom, skolchef samt högerpolitiker
• 1893 – Calle Jularbo, svensk dragspelsmusiker
• 1896 – Italo Balbo, italiensk flygpionjär samt fascistisk politiker
• 1898 – Ninette dem Valois, brittisk ballerina samt koreograf
• 1901
  • Helmuth Stieff, tysk generalmajor (avrättad 1944)
  • Sukarno, indonesisk politiker, Indonesiens premiärminister 1945–1949 samt president 1949–1967
• 1903 – Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare
• 1909 – Isaiah Berlin, brittisk tänkare samt politisk teoretiker
• 1915 – Miriam Davenport, amerikansk konstnär samt skulptör
• 1916 – Jack Miller, amerikansk republikansk politiker samt jurist, medlem av senat till Iowa 1961–1973
• 1917 – Maria Montez, amerikansk skådespelare
• 1918
• 1924
• 1926 – Lars Ekborg, svensk skådespelare
• 1927 – Bengt Schött, svensk skådespelare
• 1928 – R.D.

  Wingfield, brittisk deckarförfattare

• 1929 – Sunil Dutt, indisk artist samt politiker
• 1930 – Annalisa Wenström, svensk skådespelare
• 1931 – Rolf Bengtson, svensk artist, sångare samt komiker
• 1932 – Billie Whitelaw, brittisk skådespelare
• 1933 – Heinrich Rohrer, schweizisk fysiker, mottagare från Nobelpriset inom fysik1986
• 1934 – Albert II, monark från Belgien 1993–2013
• 1943 – Richard Smalley, amerikansk specialist inom kemi, mottagare från Nobelpriset inom kemi1996
• 1944
• 1945 – Allen Boyd, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2011
• 1947
  • David Blunkett, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1987–, Storbritanniens inrikesminister 2001–2004
  • Robert Englund, amerikansk skådespelare
• 1948
• 1952 – Marsha Blackburn, amerikansk republikansk politiker, medlem av senat till stat i usa 2019–
• 1955 – Stefan Sauk, svensk skådespelare
• 1956 – Björn Borg, svensk tennisspelare samt klädformgivare, bragdmedaljör
• 1958 – Paul Burrell, brittisk betjänt, skribent samt mediepersonlighet, betjänt nära brittiska hovet
• 1959 – Marie Richardson, svensk skådespelare
• 1961
• 1963
• 1964 – Jay Bentley, amerikansk musiker, basist inom punkgruppen Bad Religion
• 1967 – Paul Giamatti, amerikansk skådespelare
• 1971 – Magnus Dahlberg, svensk person som komponerar musik samt filmmusikarrangör
• 1972 – Marko Kiprusoff, finländsk ishockeyspelare
• 1973 – Jackie Arklöv, svensk legosoldat samt mördare
• 1975 – Niklas Sundström, svensk hockeyspelare
• 1978
• 1979
• 1984 – Igor Cukrov, kroatisk sångare
• 1985 – Jane Moran, australisk vattenpolospelare
• 1987 – Niklas Hjalmarsson, svensk ishockeyspelare
• 1994
• 2001 – Rayan Aït-Nouri, fransk-algerisk fotbollsspelare

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

• 1803 – Josiah Tattnall, amerikansk demokratisk-republikansk politiker samt armé, medlem av senat på grund av Georgia 1796–1799 samt guvernör inom identisk delstat 1801–1802
• 1832 – Jeremy Bentham, brittisk jurist samt tänkare, grundare från utilitarismen samt rättspositivismen
• 1833 – Alexander Buckner, amerikansk jacksonisk politiker, medlem av senat på grund av Missouri sedan 1831
• 1855 – Andrew Parsons, amerikansk demokratisk politiker, guvernör inom Michigan 1853–1855
• 1861 – Camillo di Cavour, italiensk statsman, Italiens premiärminister sedan 17 mars 1861
• 1870 – Ferdinand von Wrangel, rysk friherre, amiral samt sjöfarande
• 1878 – Robert Stirling, brittisk kyrkoherde samt uppfinnare från stirlingmotorn
• 1922 – Lillian Russell, amerikansk sångare samt skådespelare
• 1928 – John D.

  Works, amerikansk republikansk politiker samt jurist, medlem av senat på grund av Kalifornien 1911–1917

• 1937 – William Henry Thompson, amerikansk demokratisk politiker samt jurist, medlem av senat till Nebraska 1933–1934
• 1938 – Rafael Guízar Valencia, mexikansk romersk-katolsk biskop samt helgon
• 1940 – Arthur Zimmermann, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1916–1917
• 1941 – Louis Chevrolet, amerikansk racerförare, grundare från bilmärket Chevrolet
• 1946 – Gerhart Hauptmann, tysk författare, mottagare från Nobelpriset inom litteratur 1912
• 1948 – Louis Lumière, fransk uppfinnare, tillsammans tillsammans med sin broder Auguste skapare från filmen
• 1955 – namn Jefferson Farjeon, engelsk författare, dramatiker samt manusförfattare
• 1956 – Hiram Bingham III, amerikansk upptäckare, forskare samt politiker, medlem av senat till Connecticut 1924–1933 samt guvernör inom identisk delstat 1925
• 1961 – Carl Gustav Jung, schweizisk specialistläkare, mentalvårdare, författare, idéhistoriker samt mystiker
• 1962 – Yves Klein, fransk konstnär, skulptör samt performanceartist
• 1963 – William Baziotes, amerikansk konstnär inom teoretisk expressionism
• 1968
  • Randolph Churchill, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1940–1945
  • Robert F.

    Kennedy, amerikansk demokratisk politiker samt jurist, USA:s justitieminister 1961–1964 (mördad)

• 1969 – Rafael Osuna, mexikansk tennisspelare
• 1976 – J. Paul Getty, amerikansk oljemagnat samt konstsamlare
• 1982 – Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare samt filmklippare
• 1984
• 1986 – Marrit Ohlsson, svensk artist samt dansare
• 1991 – Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist
• 1993 – James Bridges, amerikansk regissör
• 1996 – George D.

  Snell, amerikansk immunolog, mottagare från Nobelpriset inom fysiologi alternativt läkemedel 1980

• 1999 – Berta entré, svensk skådespelare
• 2000 – Håkan Lidman, svensk häcklöpare, bragdmedaljör
• 2001 – Ami Priyono, indonesisk artist samt regissör
• 2005
• 2006 – Billy Preston, amerikansk soulmusiker samt kompositör
• 2009 – jean Dausset, fransk immunolog, mottagare från Nobelpriset inom fysiologi alternativt läkemedel 1980
• 2011 – Nils-Bertil Dahlander, svensk trumslagare samt jazzmusiker
• 2012
• 2013
• 2014 – Lorna Wing, brittisk specialistläkare, vetenskapsman angående autism samt Aspergers syndrom
• 2015 – Richard Johnson, brittisk skådespelare
• 2016 – Peter Shaffer, brittisk författare, dramatiker samt manusförfattare
• 2021 – Ei-ichi Negishi, japansk specialist inom kemi, mottagare från Nobelpriset inom kemi2010

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]