När blev rom ett imperium

Romerska riket
Flagga
Valspråk: Senatus Populusque Romanus (SPQR) Senaten samt detta romerska folket
Romerska riket likt störst 117 e.Kr., beneath Trajanus.
Huvudstad	Rom, 753 f.Kr–330 e.Kr. Konstantinopel, 330–476 e.Kr. (fortsatt mot 1453 e.Kr. inom öst)
Språk	Latinsamt grekiska inom öst efter 610 e.Kr.
Religion	Romersk tro samt kejsarkult mot samt tillsammans 380 e.Kr. därefter kristendom.
Statsskick	Mytologiskt kungadöme enl. traditionen 753 f.Kr.–509 f.Kr. Republik509 f.Kr.–27 f.Kr. Kejsardöme27 f.Kr.–476 e.Kr.
Sista kejsare	Romulus Augustulus inom väst, Konstantin XI Palaiologos inom öst.
Bildades	Enligt traditionen 753 f.Kr.
Upphörde	476 e.Kr.
– upphörde genom	Det västromerska rikets fall. a
– uppgick inom	Bysantinska riket
Areal	2 750 000 km² (25 f.Kr.), 4 200 000 km² (50 e.Kr.), 5 000 000 km² (117 e.Kr.), 4 400 000 km² (390 e.Kr.) km²
Folkmängd	56 800 000 (25 f.Kr.), 88 000 000 (117 e.Kr.)
Valuta	solidus, aureus, dinar, sestertius, as

Romerska riket, även kallat romarriket, romerska civilisationen alternativt antikens Rom, plats enstaka kulturell, armé samt politisk objekt liksom utgick ifrån staden Rom samt därför småningom kom för att dominera all medelhavsområdet samt stora delar från Europa.

Antiken existerar namnet vid perioden cirka 800 f.Kr–500 e.Kr. inom den grekiska samt romerska historien.^[1] Den romerska kulturen anses existera ett från dem likt äger spelat störst roll inom världshistorien.^[2][3]

Enligt traditionen grundades Rom från tvillingarna Romulus samt Remus kalenderår 753 f.Kr.^[4] Fram mot kalenderår 509 f.Kr.

plats romarriket en kungadöme samt därefter enstaka republik såsom mellan 44 samt 27 f.Kr. successiv omvandlades mot en kejsardöme.

detta romerska kejsardömet delades tid 395 e.Kr. inom Västrom samt Östrom. Den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus avsattes tid 476 e.Kr. Den östra rikshalvan, detta östromerska riket, senare känt vilket detta Bysantinska riket, levde kvar beneath medeltiden ända fram mot tid 1453 e.Kr., då dem turkiskaosmanerna erövrade Konstantinopel.

dem svenska benämningarna romerska riket samt romarriket avser dock normalt endast den antika perioden då Rom fanns maktcentrum.

Under sin inledande tidsperiod fanns Rom ett kungastyrd stadsstat vilket oss inom dygn ej vet därför många angående dock liksom i enlighet med den gängse romerska historieskrivningen leddes från sju kungar. Den siste från dem, den etruskiske Tarquinius Superbus, avsattes kalenderår 509 f.Kr.

då den romerska republiken grundades.

Republikens inledande tidsperiod präglades från motsättningar mellan bördsaristokratin (patricierna) samt den stora befolkningsmajoriteten (plebejerna), något såsom successiv löstes genom för att även plebejer kunde väljas mot ämbeten samt ingå inom senaten.

Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen

dem olika städerna samt byarna inom närområdet nedsänkt ofta inom konflikt tillsammans med varandra, samt beneath 300-talet erövrade Rom allt större delar från den Apenninska halvön. dem besegrade gjordes mot medborgare alternativt allierade tillsammans skyldighet för att bidra tillsammans soldater mot Roms något som ökar i storlek eller antal krigsmakt.

År 264 f.Kr. kontrollerade Rom läka detta italienska fastlandet söder angående Poslätten. Den största militära utmaningen beneath denna tidsperiod kom ifrån staden Karthago inom Nordafrika. Mellan år 264 samt 146 f.Kr. något som har transporterats eller flyttats dem tre således kallade puniska krigen mellan dessa makter. detta sista kriget slutade tillsammans med för att Rom brände ned Karthago tillsammans marken samt för att romarna, likt ett symbolisk papper, plöjde upp marken samt spred krydda inom jorden sålunda inget skulle behärska växa där.^[5] dem överlevande männen, kvinnorna samt barnen blev tagna tillfånga samt gjordes mot slavar.

År 83 f.Kr. utbröt en inbördeskrig mellan dem numeriskt värde generalerna Lucius Sulla samt Gaius Marius. Sulla invaderade Rom samt utropade sig egen mot diktator, dock avgick efter numeriskt värde kalenderår. tid 60 f.Kr. bildade Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad, Pompejus samt Marcus Licinius Crassus en triumvirat vilket innebar för att dem tre delade vid makten.

Stridigheter utbröt dock mellan dem tre samt namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad kunde, efter för att äga besegrat sina konkurrenter, styra riket liksom diktator ifrån 47 f.Kr. mot 44 f.Kr. då han blev dödad från sina rivaler. han ägde redan innan utsett sin systra Julias barnbarn Gaius Octavius mot sin person som följer efter någon annan vid tronen.

Octavius styrde framgångsrikt romerska riket inom 56 år; han stabiliserade avgränsningar, omstrukturerade den statliga administrationen, förbättrade infrastrukturen, underlättade handeln samt genomförde viktiga kulturella plan. tid 27 f.Kr. gav senaten honom namnet Augustus likt betyder ”helig” alternativt ”ärevärdig” samt bekräftade hans position liksom Princeps vilket betyder "den förste/främste".

Detta markerar övergången ifrån republik mot kejsardöme inom Roms historia.^[6] ifrån samt tillsammans denna tidpunkt existerar Rom en enat imperium tillsammans makten inom händerna vid kejsaren.

Kejsartiden brukar indelas inom principatet samt dominatet. Principatet, såsom sträcker sig mellan 27 f.Kr. samt 284 e.Kr., äger fått sitt namn ifrån kejsarens beteckning princeps senatus (”förste man inom senaten”).

Dominatet varade beneath perioden 284–476 e.Kr. tid 324 blev kristendomen officiellt accepterad samt ett rikskyrka grundades. Romarriket plågades nära denna period från oroligheter kring avgränsningar. Efter en stort antal konflikt samt invasioner avsattes slutligen den sista västromerska kejsaren Romulus Augustulus tid 476 från germanen Odovakar.

Östromerska riket skulle dock anlända för att bestå ända mot 1453.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Att ange en årtal samt mot samt tillsammans en datum till stadens grundande plats en sätt till senare tiders romare för att etablera ett utdragen samt ärorik saga. inom verkligheten existerar Rom, liksom dem allra flesta städer, resultatet från enstaka successiv tillväxt.

detta finns ett fåtal alternativt inga skrivna källor ifrån tiden före 200 f.Kr., samt dem berättelser såsom romarna själva baserade sin historieuppfattning vid existerar nedskrivna beneath århundradet kring vår tideräknings början.^[7] Den viktigaste från dessa ”historiker” plats Titus Livius, död kalenderår 17 e.Kr. Även ifall dem fanns tveksamma mot vissa fantastiska inslag därför såg Livius samt hans samtida dem gammal berättelserna likt inom stort sett historiskt sanna.

en indikator vid detta plats för att detta något som har transporterats eller flyttats ett argumentation ifall grundläggningsårtalet, var vissa förespråkade tid 814 f.Kr. samt var året 753 f.Kr. etablerades vilket sant från Marcus Terentius Varro (116–27 f.Kr.).^[8]

För detta senare romarrikets bakgrund finns detta gott ifall skrivna källor, dock deras sanningshalt existerar ej självklar.

Roms bakgrund existerar enstaka bakgrund från maktstrider samt mord, samt den likt gripit makten genom våld ägde allt för att vinna vid för att framställa sin företrädare inom dålig dager. Den kejsare vilket dog enstaka naturlig död samt efterträddes från ett nära bundsförvant blev inom stället hyllad vilket ett god härskare vars livsverk skulle fortleva.

Romforskaren Mary Beard uttrycker detta sålunda på denna plats tillsammans med hänvisning mot kejsaren Gaius (Caligula): Gaius är kapabel äga blivit mördad på grund av för att denne plats en monster, dock detta kunna lika väl artikel sålunda för att denne gjordes mot en monster eftersom han blev mördad.^[9]

beneath flera århundraden ansågs dem bevarade skrivna källorna förmedla enstaka verklig foto från historien.

enstaka helt färsk inriktning inom synen vid dem antika källorna kom tillsammans med den tyske historikern Barthold Georg NiebuhrsRömische Geschichte 1811–32. Niebuhr etablerade enstaka källkritisk teknik inom historieforskningen samt strävade efter för att skilja mellan å en sidan detta poetiska samt mytologiska innehållet inom ett skrivelse samt å andra sidan dem historiska information liksom kunde rekonstrueras tillsammans med hjälp från texten.^[10] beneath återstoden från 1800-talet utsattes den romerska historien på grund av ett väsentlig analys såsom skalade från allt mer från sagohistorien.

beneath 1900-talet utvecklades ett delvis hyperkritisk historieforskning från romarriket, representerad från bl.a. Einar Gjerstad, dock beneath dem senaste decennierna besitter ett tilltro mot detta skrivna källmaterialet ökat.^{[källa behövs]}

Roms mytologiska ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika legender angående Roms ursprung.

enstaka från dem handlar angående tvillingarna Romulus samt Remus, liksom blev räddade från enstaka varginna då dem vilket nyfödda satts ut på grund av för att dö. dem grundade tillsammans staden Rom samt Romulus blev sedan, i enlighet med myten, Roms inledande monark efter för att äga slagit ihjäl sin broder. enstaka ytterligare ursprungsmyt handlar ifall hjälten Aeneas ifrån staden Troja inom Mindre Asien.

i enlighet med Homeros diktepos Iliaden besegrades Troja från grekerna inom detta trojanska kriget, liksom antogs äga ägt utrymme vid 1100-talet f.Kr. Sagan ifall hur Aeneas flydde ifrån Troja samt slutligen slog sig ned inom Italien samt grundade Rom ägde funnits länge inom romersk tradition innan poeten Vergilius skrev detta romerska nationaleposet Aeneiden ungefär kalenderår 20 f.Kr.

Båda grundningsmyterna samt deras huvudpersoner ansågs sanna från antikens romare, samt detta gjordes flera försök för att sammanföra dem genom för att utföra Aeneas mot Romulus förfader.^[11]

Roms kungatid

[redigera | redigera wikitext]

Enligt legenden grundades staden Rom (Roma vid latin samt italienska) den 21 april753 f.Kr.

från tvillingbröderna Romulus samt Remus. Efter för att äga slagit ihjäl sin broder blev Romulus kalenderår 753 den inledande från Roms kungar.^[12] Språket liksom talades från romarna plats latin samt detta talades vid den tiden bara just var, även ifall småstater inom närheten troligen talade ganska likartade språk.^[13]

Stadens sju kullar fanns bebodda redan beneath företruskisk tidsperiod samt alltsedan 900-talet f.Kr.

från latinare. Sju kungar uppges äga härskat inom Rom beneath enstaka tidsperiod från 243 kalenderår. till dem senare romerska historieskrivarna fanns kungarna historiska personer. dem tre sista fanns i enlighet med Titus Livius etrusker samt den förste från dem, Tarquinius Priscus, sägs äga invandrat mot Rom ifrån etruskernas huvudstad Tarquinii, nuvarande Tarquinia.

Dagens undersökning ser dem – alternativt åtminstone dem tidigare från dem – snarare vilket mytologiska gestalter, dock deras påstådda härstamning ifrån olika grannfolk förmå ses vilket en indikator vid för att detta tidiga Rom skapades genom påverkan ifrån flera olika kulturer. för att den siste kungen Tarquinius Superbus samt hans numeriskt värde närmaste föregångare fanns (eller antogs vara) etrusker tyder vid en starkt etruskiskt inflytande.^[14]

Rom fanns beneath all kungatiden en från flera maktcentra inom området samt inledningsvis uppenbart mindre samt svagare än dem etruskiska grannarna.

Beteckningen kungarike speglar ej helt samhällets karaktär, såsom från den nutida romforskaren Mary Beard beskrivs likt ”en planet från hövdingadömen samt krigarband, ej från organiserade arméer samt utrikespolitik”.^[15] inom mitten vid 500-talet f.Kr. beräknas staden, samt därmed riket, äga haft 20 000–30 000 invånare. Rom plats då en viktigt dock ej enastående maktcentrum inom området samt ännu uppenbart mindre samt mera anspråkslöst än några från dem grekiska bosättningarna vid Sicilien samt inom Syditalien.^[16]

Romerska republiken

[redigera | redigera wikitext]

Under den romerska republikens tidsperiod utvecklades Rom ifrån enstaka stadsstat mot en imperium, vilket inom republikens slutskede omslöt större delen från Medelhavet.

Republiken grundades då Roms sista monark Tarquinius Superbus störtades 509 f.Kr., samt varade inom ovan 450 kalenderår. beneath senare delen från republiken något som har transporterats eller flyttats flera inbördeskrig, samt epoken slutar antingen inom Julius Caesars mord (44 f.Kr.), slaget nära Actium (31 f.Kr.) alternativt då Gaius Octavianus fick hederstiteln Augustus (27 f.Kr.).

Republikens inledande tidsperiod präglades från motsättningar mellan bördsaristokratin (patricierna) samt den stora befolkningsmajoriteten (plebejerna), något vilket successiv löstes genom för att även plebejer kunde väljas mot ämbeten samt ingå inom senaten. dem olika städerna samt byarna inom närområdet nedsänkt ofta inom konflikt tillsammans med varandra, samt beneath 300-talet erövrade Rom allt större delar från den Apenninska halvön.

dem besegrade gjordes mot medborgare alternativt allierade tillsammans med skyldighet för att bidra tillsammans soldater mot Roms något som ökar i storlek eller antal krigsmakt.

Republiken regerades från numeriskt värde konsuler vilket valdes på grund av en tid. Deras viktigaste övning fanns för att leda republiken inom konflikt.

kalenderår 451 f.Kr. utfärdades dem inledande skriftliga lagarna, liksom kallades dem tolv tavlornas team.

Rom blev större samt utökade sina konflikt mot länderna runt Medelhavet. Efter dem tre puniska krigen besegrades Karthago, samt Rom underkuvade mot slut samtliga sina fiender. Den snabba tillväxten mot en imperium samt rikedomarnas olika fördelning orsakade inrikespolitiska spänningar, vilket ledde mot blodig eller täckt med blod inbördeskrig.

Romerska kejsardömet

[redigera | redigera wikitext]

Kejsardömet avlöste den romerska republiken tid 31 f.Kr. Skillnaden mellan dem numeriskt värde nedsänkt framför allt inom styrelseskicket; även republiken kontrollerade lydstater.

Rom blev större och utökade sina krig mot länderna runt Medelhavet

Båda ägde staden Rom vilket sitt centrum. beneath sin erövring från Europa plats romarriket oftast känt beneath förkortningen SPQR. beneath sin höjdpunkt grundlig detta romerska riket tillsammans med romarna cirka ett fjärdedel från jordens dåvarande befolkning.

Under flera tid gjorde forskare ett distinktion mellan principatet, perioden ifrån Augustus mot den romerska krisen beneath 200-talet beneath dominatet, samt perioden ifrån Diocletianus mot slutet vid Västrom.

i enlighet med denna distinktion bör beneath principatet (latin: princeps, ”den första”, den enda titel såsom Augustus gav sig själv) diktaturens verklighet äga hållits gömd på baksidan enstaka republikliknande kuliss; medan dominatet (dominus, ”mästare”) öppet exponerade sin kraft tillsammans med gyllene kronor samt överlastade kejserliga ritualer.

Verkligheten plats mer nyanserad: Delar från den romerska administrationen levde vidare inom detta bysantinska riket mer än tusen tid efter för att dem skapats, samt en relaterat till en kejsare eller ett imperium höghet fanns knappast okänt inom kejsartidens introduktion.

Västrom samt Östrom

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Västrom samt Östrom

Efter kejsare Theodosius I:s död 395 delades detta romerska kejsardömet mellan hans numeriskt värde söner.

Denna typ från delning, för att dela upp riket inom numeriskt värde (ibland inom tre alternativt fyra) administrativa delar, fanns ej en nytt idé samt sågs ej från romarna själva likt ett delning in inom separata riken, utan snarare inom numeriskt värde administrativa indelningar från identisk rike. Exempelvis kunde den en kejsaren stifta enstaka team vilket då automatiskt även gällde inom den andra kejsarens halva.

Den yngre sonen Honorius ärvde Västrom samt den äldre sonen Arcadius ärvde Östrom. Kejsardömet fortsatte likt numeriskt värde separata, dock sammanlänkade, administrativa indelningar fram tills för att den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus avsattes från germanska arméer den 4 september 476. Den sista kejsare såsom Östrom ägde erkänt såsom Västromersk kejsare, Julius Nepos, dog 480 samt då upphörde även titeln ”Västromersk kejsare”.

Den östra rikshalvan, detta östromerska riket, oftast efter 476 kallat till detta bysantinska riket sedan 1500-talet på grund av för att skilja vid antikens Rom samt den medeltida staten, levde kvar fram mot 1453 då huvudstaden Konstantinopelföll.

Efterföljare mot romerska riket

[redigera | redigera wikitext]

Efter Västroms fall 476 besitter flera stater inom världen ansett sig existera arvtagare mot detta romerska riket.

detta bysantinska riket, den egentliga fortsättningen från den östromerska administrationen, levde kvar mot 1453. Karl den store, monark ovan frankerna, kröntes från påven Leo III tid 800 likt ”kejsare ovan romarna” inom en försök för att återupprätta enstaka västromersk stat beneath katolicismen samt en den västliga kristendomen beneath något vilket skulle behärska liknas nära antikens Rom.

identisk titel ingick även inom påve Johannes XII:s ceremoni för att kröna någon från Otto I962 liksom den förste tysk-romerska kejsaren. Trots namnet ägde detta senare tysk-romerska riket, såsom varade ända fram tills 1806, ingen egentlig koppling tillsammans med detta antika (och samtida inom öst) romerska riket utan fanns snarare en försök för att utnyttja en namn vilket sågs såsom ärorikt samt kristet enande.

Även flera andra riken använde sig från titeln ”kejsare” inom olika former samt hävdade på det sättet något struktur från arv ifrån romarriket, däribland tyska kejsardömet, Österrike, inledande franska kejsardömet, andra franska kejsardömet samt Kejsardömet Ryssland.

Lättfattad genomgång (13:37 min) där läraren Johanna Rexgård berättar om romarriket, från dess uppkomst till dess undergång

inom solens tid finns inget från dessa kejsardömen kvar samt ej heller någon stat såsom utför krav vid, alternativt kunna utföra en egentligt samt legitimt krav vid, för att existera romarrikets person som följer efter någon annan.

Påven, ett position likt härstammar ur detta romerska riket, styrde ovan Kyrkostaten samt existerar inom dygn statschef på grund av Vatikanstaten.

Styre samt politik

[redigera | redigera wikitext]

Förvaltning

[redigera | redigera wikitext]

Romarrikets förvaltning fanns inom ständig tillväxt samt nya institutioner skapades efter behov. Den romerska rätten besitter inspirerat samt varit underlag till utvecklandet från den moderna juridiken samt rättsväsendet inom flertalet från Europas länder.^[17]

Juridik

[redigera | redigera wikitext]

Romersk rätt (latinjus romanum) existerar beteckningen vid detta rättssystem, vilket utvecklades inom detta gamla romerska riket, var detta nådde sin höjdpunkt beneath dem tre inledande århundradena efter Kristi barnafödande (”den klassiska perioden”) samt vid 500-talet inom östromerska riketshuvudstad, Konstantinopel, gjordes mot objekt till en kodifikationsarbete, vars konsekvens (”den justinianska alternativt bysantinska rätten”) sedermera fått namnet Corpus juris civilis samt till eftervärlden förmedlat kännedomen angående den romerska rätten.

Slutligen talar man ifall romersk riktig särskilt tillsammans med hänsyn mot dess beskrivning inom modern tidsperiod vid den justinianska rättens grundval (”pandekträtten”); namnet härrör ifrån den viktigaste delen från Corpus juris civilis, dem således kallade pandekterna.

Den romerska rätten betraktas vilket enstaka från dem maximalt avgörande insatserna inom den mänskliga kulturens tillväxt, eftersom romarna inom sitt rättssystem på grund av inledande gången förenat enstaka fast logik samt formell stringens tillsammans en sinne till detta praktiska livets skiftande behov.

Förklaringen mot detta existerar romarnas juridiska läggning samt förmåga för att fixera detta inom rättsligt hänseende väsentliga inom detta konkreta fallet, samt sättet likt dem till rättsutvecklingen viktigaste delarna från den romerska rätten utvecklades vid, varvid rättsreglerna växte fram direkt ur detta konkreta fallet samt dettas svar.

(Jfr Responsa prudentium samt Jus honorarium.)

Militär

[redigera | redigera wikitext]

Det antika Roms arméer kom för att dominera den dåtida världen, dock ifrån start påminde den romerska armén många angående den grekiska. inom krigstider ställde varenda valkrets inom Rom upp en bestämt antal Centurior soldater. ett Centuria bestod inom teorin från 100 män (därav ”Cent”uria), dock inom regel bestod dem från 60–80 män.

Någon trygg förklaring mot detta känner man ej mot, dock utgår ifrån för att detta orsakats från förluster alternativt helt enkelt enstaka oförmåga för att mobilisera detta att vara berusad eller övermättad antalet Centurior inom varenda valkrets. dem olika valkretsarna ställde upp olika typer från trupper beroende vid välståndsnivå.

dem fattigaste valkretsarna ställde upp velites, lätta trupper beväpnade tillsammans med kastspjut vars övning fanns för att medelst sina projektiler understödja huvudfalangens trupper. Motsvarigheten mot våra dagars medelklass något som har fått en viss form eller struktur spjutfalangen samt basen inom den romerska armén. Adeln ställde upp equites, ryttare, till för att angripa fienden runt huvudfalangen.

Indelning

[redigera | redigera wikitext]

En romersk provins plats detta romerska rikets största territoriella samt administrativa objekt från dem områden man kontrollerade utanför Italienska halvön. ett provins styrdes från enstaka romersk politiker från senators rang – vanligen ett diplomat alternativt enstaka praetor – såsom tillsattes till enstaka period från en kalenderår.

till centrum för Romerska riket som dominerade Medelhavet i sekler men som gick under för germanska stammar som blev starten för medeltiden och så småningom blev sätet för Romersk-katolska kyrkan och senare plats för

Guvernörerna tilldelades enstaka provins antingen genom lottning alternativt, inom synnerhet då detta handlade ifall provinser vilket drabbades från invasioner alternativt uppror, genom direkt tillsättning. detta fanns då inom allmänhet erfarna konsuler vilket tillsattes. Antalet legioner inom enstaka provins varierade även efter behov samt mot modell ägde Lusitania ingen permanent legion ovan viktig taget samtidigt såsom Germania underlägsen härbärgerade fyra legioner.

Sicilien blev den inledande romerska provinsen 241 f.Kr., efter för att äga erövrats inom detta inledande puniska kriget (264–241 f.Kr.). Därefter varierade både antalet provinser samt storleken vid dem ovan tiden. Pannonien samt Moesia delades mot modell upp inom mindre provinser till för att garantera för att ett enda guvernör ej fick på grund av många kraft.

beneath Principatet ställdes några från dem maximalt oroliga de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden direkt beneath kejsaren.

Skattesystemet reformerades redan beneath Augustus. dem självägande publikanerna, likt endast inom fall från grova förseelser kunnat ställas mot svars på grund av skatteuppbäringen ersattes tillsammans med statligt utnämnda prokuratorer, ett titel även ståthållare inom mindre provinser fick bära.

Skattesystemet reformerades även till för att bli mer kontrollerat, samt inom huvudsak uppbars kapitationsskatt samt fastighetsskatt, den senare baserad vid ägornas storlek.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Romarnas rike ägde inom praktiken numeriskt värde officiella språk: inom väster latin samt inom öster mestadels grekiska.

Latin inom väst

[redigera | redigera wikitext]

Språket latin likt talades inom Rom bildade även detta latinska skriftspråket. Sannolikt utvecklades latinet ifrån detta etruskiska skriftspråket, liksom inom sin tur byggde vid enstaka modifikation från detta grekiska alfabetet. Etruskerna fanns mellersta Italiens inflytelserik människor fram mot 400-talet f.Kr.

samt romarnas närmaste grannar inom norr. detta latinska alfabetet skapades samt äger använts från flera olika människor genom tiderna samt används än inom solens tid, 2 500 kalenderår senare. Fram mot 200-talet f.Kr. bestod detta romerska människor mot stora delar från bönder samt soldater, vilka ej skrev speciellt många. Därefter, då romarriket växte samt började bli en avgörande ekonomi-, handels- samt maktcentrum, blev statsmakten starkt kopplad mot detta latinska språket.

Viktiga romerska författare samt historieskrivare vilket Vergilius, Horatius, Cicero, Tacitus samt namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad skrev samtliga vid latin samt dessa hörde mot alternativt ägde kopplingar mot detta översta maktskiktet inom Rom. Romersk träning plats inom massiv utsträckning ett kurs inom retorik.

Man lade massiv vikt nära konsten för att behärska komponera samt framföra anförande samt man läste många litteratur till för att behärska berika sitt tungomål. för att behärska behärska språket plats inom mångt samt många ett framgångsfaktor inom Rom.

Romarna plats en erövrarfolk såsom tog stora delar från Europa inom ägande.

Den starka centralmakten upprätthölls genom för att man snabbt såg mot för att dem erövrade områdena övervakades från ett operativ romersk ledning. Ståthållare samt militärer, skatteindrivare, domare samt tullare tillsattes samt romerska köpmän tog ovan handeln. på grund av flera inom lokalbefolkningen fanns detta fördelaktigt för att lära sig latin till för att behärska avancera inom samhället samt utföra yrkesliv.

mot modell fanns latin detta enda talade språket inom armén samt inom dem skolor vilket fanns skedde undervisningen vid latin samt inom viss mån vid grekiska.

Kristendomens frammarsch bidrog även starkt mot för att sprida latinet mot läka riket. Kristna texter översattes ifrån grekiska mot latin samt vid 300-talet blev kristendomen inom praktiken detta romerska rikets statsreligion efter kejsar Konstantins omvändelse.

dem kristna använde nästan uteslutande latinet likt sin kyrkas tungomål samt detta gjorde efter grabb för att även befolkningen vid den västeuropeiska ruralt område talade latin. dem romanska tungomål vilket talas inom flera länder inom samt utanför Europa existerar latinets arvtagare.

Grekiska inom öst

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån dem erövrade områdena inom väster, var latinet systematiskt infördes, lät romarna grekiskan artikel kvar såsom administrationens samt maktens tungomål inom öster.

Även inom Rom åtnjöt grekiskan upphöjd ställning eller tillstånd samt bildade romare lärde sig grekiska. Romerska författare såsom Marcus Aurelius, Suetonius samt Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad skrev vissa från sina verk vid grekiska. Grekiskan fanns kristendomens inledande skriftspråk, då dem centrala texterna, däribland Nya Testamentet, skrevs vid grekiska.

Skillnaden inom tungomål tros existera ett massiv anledning mot romarrikets delning inom enstaka östlig samt enstaka västlig halva tid 395. Kejsar Konstantin ägde 70 kalenderår tidigare grundat staden Konstantinopel (nuvarande Istanbul) vilken kom för att bli Östromerska rikets huvudstad.

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Under 300- samt 200-talen erövrade Rom kurera Apenninska halvön samt då dem började underkuva dem andra stormakterna kring Medelhavet beneath 100-talet f.Kr.

Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antiken

inlemmades dem själva inom den hellenistiska kultursfären. Inledningsvis skedde detta genom för att romerska guvernörer köpte upp alternativt rövade försvunnen dem enorma mängder grekisk bildkonst likt fanns inom dem erövrade områdena. Grekiskakonstnärer kom snart för att immigrera mot Italien samt den grekiska konsten ställdes sålunda inom romersk service.

utfall blev ett inom grunden hellenistisk konstverk tillsammans specifika romerska drag.

Den romerska republiken blev en kejsardöme27 f.Kr. samt den romerska konsten kom därefter för att lyda beneath centrala direktiv samt den uppvisar således större enhetlighet än den grekiska. då romersk bildkonst samt arkitektur började spridas inom västra europa fanns detta inom koloniseringens spår – några egentliga regionala variationer förekom ej.

Där västra europa fanns en outvecklat enhet såsom försågs tillsammans romersk bildkonst samt arkitektur samt snabbt anammade detta latinska språket, förblev den östra medelhavsregionen hellenistisk samt långt efter för att även Grekland blivit ett sektion från detta romerska riket fortsatte den kulturella strömmen för att flöda ifrån Grekland mot Rom.

Den romerska arkitekturen byggde liksom den romerska konsten vid den grekiska, dock skilde sig ifrån den tillsammans sina bågar, valv samt kompositaordning; samt genom sin större skal, användandet från naturlig cement samt starkare anknytning mot staden.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnors ställning

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor ägde enstaka relativt fri ställning inom antikens Rom även ifall den skiftade beneath tidens lopp, ifrån för att äga varit strikt beneath den tidiga republiken mot för att bli friare beneath den senare republiken samt kejsardömet.

inom kontrast mot kvinnor inom detta klassiska Aten levde romerska kvinnor ej isolerade ifrån samhället inom könssegregering utan ägde resurser mot ett viss bildning samt kunde verka inom dem flesta yrken utom dem politiska samt militära, samt även inom religiösa ämbeten från massiv prestige.^[18]

Romerska köket

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen inom romarriket plats indelad inom tre stadier samt undervisningen utgjordes inom inledande grabb från retoriken, konsten för att prata väl.

Nästan varenda pojkar ifrån 7 mot 11 tid gick inom den s.k. elementaskolan, var dem lärde sig för att studera, nedteckna samt räkna. Flickorna lärde sig hushållning hemma från sin mor, dock detta plats normalt även till flickor för att vandra inom elementarskolan. ^[19]

Föräldrarna plats skyldiga för att erlägga till barnens skolgång samt majoriteten från föräldrarna ägde råd tillsammans detta.

Skolan nedsänkt inom detta fria samt oftast inom enstaka pelargång nära gatan. Aga plats vanligt förekommande beneath skoldagen. Skoldagen varade beneath förmiddagens timmar. beneath dem stora marknadsdagarna, nundinae, liksom inföll plats åttonde ljus, samt beneath sommarmånaderna fanns skolan stängd.

Mellanskolan

[redigera | redigera wikitext]

Pojkarna ur dem förmögnare kretsarna, inom åldern 11–15 kalenderår, fortsatte sina studier inom ett mellanskola.

Undervisningen blev tagna grabb från enstaka grammaticus, liksom lärde sina studenter inom latin samt grekiska. Efter för att äga läst sitt eget tungomål ett längre period samt lärt sig grunderna inom grekiska, läste man dem stora författarna. Realämnen inom våra dagars utsträckning fanns ej, utan barnen lärde sig ifall bakgrund, geografi samt biologi inom samband tillsammans med dem litterära texterna.

Flickor ur dem förmögnare kretsarna fick ofta utbildning från grammaticus hemma snarare än inom ett utbildning, samt flera kvinnor ur den romerska överklassen fanns omtalade till sin bildning samt breda akademiska kunskap.^[18]

Retorikskolan

[redigera | redigera wikitext]

En små samt utvald assemblage tillsammans pojkar plats förutbestämd för att utföra enstaka yrkesliv inom politiken alternativt juridiken.

inom retorikskolan lärde dem sig retorikens grundläggande principer eller fundament. Eleverna skulle behärska bygga upp sina anförande väl, lägga fram sina argument inom korrekt ordning samt prata på grund av sin sak tillsammans ett utmärkt övertalningsförmåga. Delar från kända politiska anförande skulle eleverna lära sig utantill.

Till skillnad ifrån inom Grekland existerar kvinnliga retoriker kända inom Rom, ofta sedan dem fått hemundervisning inom retorik.^[18]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]