Lag om patientnämndsverksamhet 1998 1656

Regeringen överlämnar denna proposition mot riksdagen.

Stockholm den 6 mars

Jan Björklund

Göran Hägglund

(Socialdepartementet)

Propositionens primära innehåll

I propositionen föreslås för att enstaka färsk team, patientlagen, införs. Syftet tillsammans lagen existerar för att stärka samt tydliggöra patientens ställning samt för att främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet.

Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas samt förtydligas. detta klargörs även för att hälso- samt medicinsk hjälp liksom huvudregel ej får ges utan patientens samtycke. Patienten bör dock erhålla den vård liksom behövs på grund av för att avvärja fara likt akut samt allvarligt hotar patientens liv alternativt välmående, även angående hans alternativt hennes vilja ej är kapabel utredas.

Möjligheten till enstaka patient för att ett fåtal ett fräsch medicinsk granskning bör utvidgas samt detta innebär för att chansen enbart villkoras från för att denne alternativt denna besitter ett livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom.

Patienten bör ges chans för att välja tjänsteleverantör från offentligt finansierad primärvård samt öppen specialiserad vård inom läka landet.

Landstingens skyldighet för att tillhandahålla öppen vård utvidgas således mot för att även gälla patienter liksom omfattas från en annat landstings ansvar på grund av hälso- samt medicinsk hjälp. Hemlandstinget bör bekosta vård likt ett patient får inom en annat landsting, beneath förutsättning för att detta förstnämnda landstingets remissregler följs.

Utöver detta införs bestämmelser angående barns påverkan ovan sin vård inom den nya lagen.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter mot nuvarande bestämmelser ifall exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell förberedelse samt omröstning från behandlingsalternativ samt redskap för hjälp.

Lagförslagen föreslås träda inom kraft den 1 januari

2.

Lagtext

Regeringen äger nästa förslag mot lagtext.

Förslag mot patientlag

Härigenom ordineras nästa.

1 kap. start bestämmelser

1 § Denna team syftar mot för att inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet stärka samt tydliggöra patientens ställning samt mot för att främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet.

Lagen innehåller bestämmelser ifall

• tillgänglighet (2 kap.),
• information (3 kap.),
• samtycke (4 kap.),
• delaktighet (5 kap.),
• fast vårdkontakt samt individuell förberedelse (6 kap.), – omröstning från behandlingsalternativ samt redskap för hjälp (7 kap.),
• ny medicinsk granskning (8 kap.),
• val från tjänsteleverantör (9 kap.),
• personuppgifter samt intyg (10 kap.),
• synpunkter, klagomål samt patientsäkerhet (11 kap.).

2 § Bestämmelserna inom 1 kap. 9 §, 6 kap. 4 § samt 7 kap. 1 samt 2 §§ gäller endast hälso- samt sjukvårdsverksamhet vilket bedrivs tillsammans en landsting alternativt ett samhälle såsom huvudman.

Bestämmelserna inom 2 kap. 3 samt 4 §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 1 § gäller endast hälso- samt sjukvårdsverksamhet vilket bedrivs tillsammans med en landsting såsom huvudman.

3 § Lagen omfattar ej vård av tänder i enlighet med tandvårdslagen ().

4 § Bestämmelser angående landstings, kommuners samt privata vårdgivares ansvar samt ansvar finns inom hälso- samt lagar om sjukvård ().

Bestämmelser ifall hälso- samt sjukvårdspersonalens ansvar samt ansvar till vården från patienter finns inom patientsäkerhetslagen ().

5 § Med hälso- samt sjukvård avses inom denna team dels åtgärder till för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador, dels sjuktransporter.

6 § Målet tillsammans hälso- samt sjukvården existerar enstaka god välbefinnande samt enstaka vård vid lika villkor till bota befolkningen.

Vården bör ges tillsammans respekt på grund av samtliga människors lika värde samt på grund av den enskilda människans värdighet.

Den såsom äger detta största nödvändigheten från hälso- samt medicinsk vård bör ges prioritet mot vården.

7 § Patienten bör erhålla sakkunnig samt omsorgsfull hälso- samt medicinsk vård såsom existerar från god standard samt vilket står inom överenstämmelse tillsammans vetenskap samt testad kunskap.

8 § När hälso- samt medicinsk vård ges mot små människor bör barnets bästa särskilt beaktas.

9 § Bestämmelser angående habilitering samt rehabilitering, redskap för hjälp till personer tillsammans funktionsnedsättning samt tolktjänst till vardagstolkning finns inom 3 b samt 18 b §§hälso- samt lagar om sjukvård ().

2 kap. Tillgänglighet

1 § Hälso- samt sjukvården bör existera enkel tillgänglig.

2 § Patienten bör, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast erhålla enstaka medicinsk utvärdering från sitt hälsotillstånd.

3 § Enligt 3 g § hälso- samt lagar om sjukvård () bör patienter erbjudas enstaka vårdgaranti. Den bör innehålla ett försäkran ifall för att den enskilde inom viss period får

1. förbindelse tillsammans med primärvården,

2. besöka doktor inom primärvården,

3. besöka den inriktade vården, samt

4.

planerad vård.

4 § Om vårdgarantin i enlighet med 3 § 3 alternativt 4 ej uppfylls, bör patienten erhålla vård hos enstaka ytterligare vårdgivare utan ytterligare utgift till patienten.

3 kap. resultat

1 § Patienten bör ett fåtal resultat ifall

1. sitt hälsotillstånd,

2. dem metoder såsom finns på grund av rapport, vård samt behandling,

3.

dem redskap för hjälp såsom finns på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning,

4. nära vilken tidpunkt han alternativt denna kunna förvänta sig för att erhålla vård,

5. detta förväntade vård- samt behandlingsförloppet,

6. väsentliga risker på grund av komplikationer samt biverkningar,

7. eftervård, samt

8. metoder till för att förebygga sjukdom alternativt skada.

2 § Patienten bör även erhålla data ifall

1. chansen för att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare samt tjänsteleverantör från offentligt finansierad hälso- samt medicinsk vård,

2.

chansen för att erhålla ett färsk medicinsk evaluering samt ett fast vårdkontakt,

3. vårdgarantin, samt

4. chansen för att hos Försäkringskassan ett fåtal upplysningar ifall vård inom en annat EES-land alternativt inom Schweiz.

3 § När patienten existerar en små människor bör även barnets vårdnadshavare erhålla resultat i enlighet med 1 samt 2 §§.

4 § Om informationen ej förmå lämnas mot patienten, bör den inom stället såvitt möjligt lämnas mot ett närstående mot honom alternativt hon.

5 § Informationen får ej lämnas mot patienten alternativt någon närstående ifall bestämmelser angående sekretess alternativt tystnadsplikt hindrar detta.

6 § Informationen bör anpassas mot mottagarens ålder, mognad, kunskap, språkliga bakgrund samt andra individuella förutsättningar.

Mottagarens önskan angående för att avstå ifrån resultat bör respekteras.

7 § Den såsom ger informationen bör således långt vilket möjligt försäkra sig ifall för att mottagaren besitter begripet innehållet inom samt betydelsen från den lämnade informationen.

Informationen bör lämnas skriftligen angående detta behövs tillsammans med hänsyn mot mottagarens individuella förutsättningar alternativt ifall han alternativt denna ber ifall detta.

4 kap. Samtycke

1 § Patientens självbestämmande samt integritet bör respekteras.

2 § Hälso- samt medicinsk hjälp får ej ges utan patientens samtycke angående ej annat följer från denna alternativt någon ytterligare team. Innan samtycke inhämtas bör patienten ett fåtal resultat i enlighet med 3 kap.

Patienten kunna, angående ej annat särskilt följer från team, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen alternativt genom för att vid annat sätt visa för att han alternativt denna samtycker mot den aktuella åtgärden.

Patienten får då vilket helst ta igen sitt samtycke. angående enstaka patient avstår ifrån viss vård alternativt behandling, bör han alternativt denna erhålla kunskap angående vilka konsekvenser detta kunna medföra.

3 § När patienten existerar en ungar bör barnets inställning mot den aktuella vården alternativt behandlingen sålunda långt liksom möjligt klarläggas. Barnets inställning bör tillmätas innebörd inom förhållande mot hans alternativt hennes ålder samt mognad.

4 § Patienten bör ett fåtal den hälso- samt medicinsk hjälp såsom behövs på grund av för att avvärja fara vilket akut samt allvarligt hotar patientens liv alternativt välmående, även angående hans alternativt hennes vilja vid bas från medvetslöshet alternativt från någon ytterligare orsak ej kunna utredas.

5 kap. Delaktighet

1 § Hälso- samt sjukvården bör sålunda långt likt möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten.

2 § En patients medverkan inom hälso- samt sjukvården genom för att han alternativt denna egen utför vissa vård- alternativt behandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens önskemål samt individuella förutsättningar.

3 § Patientens närstående bör ett fåtal tillfälle för att medverka nära utformningen samt genomförandet från vården, angående detta existerar lämpligt samt ifall bestämmelser ifall sekretess alternativt tystnadsplikt ej hindrar detta.

6 kap. Fast vårdkontakt samt individuell förberedelse

1 § Patientens behov från säkerhet, kontinuitet samt säkerhet bör tillgodoses.

Olika insatser på grund av patienten bör samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

2 § En fast vårdkontakt bör utses på grund av patienten angående han alternativt denna begär detta, alternativt ifall detta existerar nödvändigt till för att tillgodose hans alternativt hennes behov från säkerhet, kontinuitet, samordning samt säkerhet.

3 § Patienten bör erhålla chans för att välja ett fast läkarkontakt inom primärvården.

4 § För enstaka enskild såsom besitter behov från både hälso- samt medicinsk vård samt insatser ifrån socialtjänsten bör ett individuell strategi upprättas beneath dem förutsättningar såsom anges inom 3 f § hälso- samt lagar om sjukvård ().

7 kap. omröstning från behandlingsalternativ samt redskap för hjälp

1 § När detta finns flera behandlingsalternativ vilket står inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt testad kunskap bör patienten ett fåtal chans för att välja detta alternativ vilket han alternativt denna föredrar. Patienten bör erhålla den valda behandlingen, ifall detta tillsammans hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna till behandlingen framstår liksom befogat.

Patienten besitter ej korrekt för att välja enstaka sådan behandling vilket kommunen ansvarar på grund av i enlighet med 18 § första–tredje styckena hälso- samt lagar om sjukvård () utanför den samhälle inom vilken denne alternativt denna existerar bosatt, angående denna samhälle är kapabel tillhandahålla ett behandling likt står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse.

2 § När detta finns olika redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning tillgängliga bör patienten ges chans för att välja detta alternativ liksom han alternativt denna föredrar. Patienten bör ett fåtal detta valda hjälpmedlet, angående detta tillsammans hänsyn mot hans alternativt hennes behov samt mot kostnaderna till hjälpmedlet framstår likt befogat.

8 kap. färsk medicinsk analys

1 § En patient tillsammans med livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada bör ett fåtal chans för att inom alternativt utom detta egna landstinget erhålla enstaka fräsch medicinsk granskning.

Patienten bör erbjudas den behandling liksom den nya bedömningen är kapabel ge anledning mot ifall

1.

behandlingen står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse, samt

2. detta tillsammans hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna på grund av behandlingen framstår likt befogat.

9 kap. omröstning från tjänsteleverantör

1 § En patient vilket omfattas från en landstings ansvar på grund av hälso- samt medicinsk vård bör inom alternativt utom detta landsting erhålla chans för att välja tjänsteleverantör från offentligt finansierad öppen vård.

10 kap. Personuppgifter samt intyg

1 § Inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet bör personuppgifter utformas samt inom övrigt behandlas därför för att patientens samt övriga registrerades integritet respekteras.

Bestämmelser ifall patientens riktig för att ta sektion från journalhandlingar samt andra fakta samt för att motsätta sig behandling från personuppgifter samt andra bestämmelser ifall behandling från personuppgifter inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet finns inom patientdatalagen ().

2 § Bestämmelser ifall sekretess inom allmän hälso- samt sjukvårdsverksamhet finns inom 25 kap. offentlighets- samt sekretesslagen ().

Bestämmelser ifall tystnadsplikt inom enskild hälso- samt sjukvårdsverksamhet finns inom 6 kap, 13 samt 16 §§patientsäkerhetslagen ().

3 § Den såsom existerar ansvarig för att föra patientjournal bör vid begäran från patienten utfärda intyg ifall vården.

11 kap. Synpunkter, klagomål samt patientsäkerhet

1 § Patientnämnderna bör i enlighet med lagen () angående patientnämndsverksamhet m.m.

1. tillhandahålla alternativt hjälpa patienter för att erhålla den kunskap patienterna behöver till för att behärska ta mot artikel sina intressen,

2. främja kontakterna mellan patienter samt vårdpersonal, samt

3.

hjälpa patienter för att vända sig mot korrekt myndighet.

2 § En patient likt äger drabbats från enstaka vårdskada bör snarast informeras angående

1. för att detta äger skett enstaka incident vilket medfört enstaka vårdskada,

2. vilka åtgärder liksom vårdgivaren avser för att vidta på grund av för att enstaka liknande incident ej bör inträffa igen,

3.

chansen för att anmäla klagomål mot Inspektionen till vård samt vård,

4. chansen för att begära kompensation i enlighet med patientskadelagen () alternativt ifrån läkemedelsförsäkringen, samt

5. patientnämndernas aktivitet.

3 § Inspektionen på grund av vård samt vård bör i enlighet med vad likt anges inom 7 kap–18 §§patientsäkerhetslagen () efter registrering testa klagomål mot verksamheter likt bedriver hälso- samt medicinsk hjälp samt mot hälso- samt sjukvårdspersonal.

4 § Patienten samt dennes närstående bör erhålla tillfälle för att delta inom vårdrelaterad patientsäkerhetsarbete.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

Förslag mot team angående förändring inom hälso- samt lagar om sjukvård ()

Härigenom ordineras inom fråga angående hälso- samt lagar om sjukvård ()¹

dels för att 2 d § bör upphöra för att gälla,

dels för att 2 a–2 c, 3 a, 3 b, 3 g, 4, 5, 7, 18 a samt 18 b §§ bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §²

Hälso- samt sjukvården skall bedrivas sålunda för att den möter kraven vid ett god vård. Detta innebär för att den skall särskilt

Hälso- samt sjukvården ska bedrivas således för att den möter kraven vid enstaka god vård.

Detta innebär för att den ska särskilt

1. existera från god standard tillsammans med ett god hygienisk standard samt tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen,

2. artikel enkel tillgänglig,

3. bygga vid respekt till patientens självbestämmande samt integritet,

4. främja goda kontakter mellan patienten samt hälso- samt sjukvårdspersonalen,

5.

tillgodose patientens behov från kontinuitet samt säkerhet inom vården.

Vården samt behandlingen skall därför långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans patienten. Olika insatser på grund av patienten skall samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

Varje patient vilket vänder sig mot hälso- samt sjukvården skall, angående detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast ges ett medicinsk utvärdering från sitt hälsotillstånd.

Olika insatser till patienten ska samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

Varje patient vilket vänder sig mot hälso- samt sjukvården ska, angående detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast ges enstaka medicinsk analys från sitt hälsotillstånd.

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

2 b § 3

Patienten bör ges individuellt anpassad resultat om

1.

sitt hälsotillstånd, 2. dem metoder såsom finns till analys, vård samt behandling samt dem redskap för hjälp liksom finns till personer tillsammans funktionsnedsätt-

Patienten och dennes närstående ska ges data enligt vad vilket anges inom 3 kap. patientlagen ().

¹ Lagen omtryckt Senaste lydelse från 2 d § ² Senaste lydelse ³ Ändringen innebär bl.a.

för att andra stycket upphävs.

ning,

3. sina möjligheter för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör inom den offentligt finansierade hälso- samt sjukvården, samt

4. vårdgarantin. angående informationen ej kunna lämnas mot patienten bör den inom stället lämnas mot ett närstående mot patienten.

Informationen får dock ej lämnas mot patienten alternativt någon närstående ifall detta finns hinder på grund av detta inom 25 kap. 6 alternativt 7 § offentlighets- samt sekretesslagen () alternativt inom 6 kap. 12 § andra stycket alternativt 13 § inledande stycket patientsäkerhetslagen ().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 c §⁴

Hälso- samt sjukvården skall arbeta på grund av för att förebygga ohälsa.

Den likt vänder sig mot hälso- samt sjukvården skall då detta existerar lämpligt ges upplysningar angående metoder till för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Hälso- samt sjukvården ska arbeta på grund av för att förebygga ohälsa.

3 a §⁵

När detta finns flera behandlingsalternativ vilket står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse bör landstinget ge patienten chans för att välja det alternativ vilket denne alternativt denna föredrar.

Landstinget bör ge patienten den valda behandlingen angående detta tillsammans med hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna på grund av behandlingen framstår likt befogat.

Landstinget bör ge en patient tillsammans livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada möjlighet för att inom alternativt utom detta

Landstinget bör ge patienten tillfälle för att välja behandlingsalternativ i enlighet med vilket såsom anges inom 7 kap.

1 § patientlagen ().

Landstinget bör ge patienten möjlighet för att ett fåtal enstaka ny medicinsk utvärdering enligt vilket likt anges inom 8 kap. 1 § patientlagen.

⁴ Senaste lydelse ⁵ Senaste lydelse

egna landstinget erhålla enstaka förnyad medicinsk utvärdering, om detta medicinska ställningstagandet är kapabel innebära särskilda risker på grund av patienten alternativt besitter massiv innebörd till dennes framtida livskvalitet.

Patienten bör erbjudas den behandling den förnyade bedömningen är kapabel ge anledning till.

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

3 b §

Landstinget bör tillhandahålla dem såsom existerar bosatta inom landstinget alternativt likt existerar kvarskrivna i enlighet med 16 § folkbokföringslagen () samt stadigvarande vistas var,

1.

habilitering samt rehabilitering,

2. redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning, samt

3. tolktjänst till vardagstolkning på grund av barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva samt hörselskadade.

Landstingets ansvar omfattar dock ej habilitering, rehabilitering samt redskap för hjälp såsom ett samhälle inom landstinget besitter ansvar till i enlighet med 18 b §.

Landstingets ansvar innebär ej någon inskränkning inom dem ansvar liksom arbetsgivare alternativt andra är kapabel äga i enlighet med ytterligare team.

Habilitering alternativt rehabilitering samt tillhandahållande från redskap för hjälp bör planeras inom samverkan tillsammans den enskilde. från planen bör planerade samt avgjorde insatser framgå.

När detta finns olika redskap för hjälp tillgängliga ska landstinget ge den enskilde chans för att välja detta alternativ likt denne alternativt denna föredrar. Landstinget bör tillhandahålla detta valda hjälpmedlet, angående detta tillsammans hänsyn mot den enskildes behov samt mot kostnaderna på grund av hjälpmedlet framstår vilket befogat.

Landstinget ska ge den enskilde tillfälle för att välja redskap för hjälp i enlighet med vilket likt anges inom 7 kap. 2 § patientlagen ().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 g §

6

Landstinget bör tillhandahålla dem såsom är bosatta inom landstinget vårdgaranti. Vårdgarantin bör innehålla enstaka försäkran ifall för att den enskilde inom viss period får

Landstinget bör tillhandahålla vårdgaranti åt dem likt omfattas från landstingets ansvar i enlighet med 3 alternativt 3 c §.

Vårdgarantin bör innehålla ett försäkran ifall för att den enskilde inom viss tidsperiod får

1. förbindelse tillsammans primärvården (tillgänglighetsgaranti),

⁶ Senaste lydelse

2. besöka medicinsk expert inom primärvården (besöksgaranti),

3. besöka den inriktade vården (besöksgaranti), samt

4.

planerad vård (behandlingsgaranti). Regeringen, alternativt den myndighet liksom regeringen bestämmer, får informera föreskrifter ifall dem tidsperioder inom vilka vårdgarantin bör existera uppfylld samt föreskrifter inom övrigt angående vårdgarantins innehåll.

Regeringen alternativt den myndighet såsom regeringen bestämmer får informera föreskrifter ifall dem tidsperioder inom vilka vårdgarantin bör artikel uppfylld samt föreskrifter inom övrigt ifall vårdgarantins innehåll.

4 §⁷

Om någon liksom vistas inom landstinget utan för att existera bosatt var behöver omedelbar hälso- samt medicinsk hjälp, bör landstinget tillhandahålla sådan vård.

Ett landsting får även inom andra fall tillhandahålla hälso- samt medicinsk vård åt den liksom är bosatt i en annat landsting, ifall landstingen kommer överens angående detta.

Landstinget bör tillhandahålla öppen vård åt dem såsom omfattas från en annat landstings ansvar på grund av hälso- samt medicinsk vård. Dessa patienter omfattas ej från landstingets vårdgaranti. inom övrigt bör vården ges vid identisk villkor såsom dem liksom gäller till dem egna invånarna.

Om patienten omfattas från en annat landstings ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med 3 § svarar detta landstinget på grund av kostnaderna på grund av vård likt patienten ges tillsammans med stöd från andra stycket.

Detta gäller dock ej angående detta landstinget ställer krav vid remiss på grund av vården samt dessa remissregler ej följs.

Ett landsting får även inom andra fall tillhandahålla hälso- samt medicinsk vård åt den likt omfattas av en annat landstings ansvar till hälso- samt sjukvård, angående landstingen kommer överens ifall detta.

Särskilda bestämmelser ifall hälso- samt medicinsk vård finns inom lagen () angående hälso- samt medicinsk hjälp åt asylsökande samt lagen () ifall hälso- samt medicinsk hjälp mot vissa utlänningar såsom vistas inom land utan nödvändiga status.

5 § 8

För hälso- samt medicinsk hjälp liksom kräver intagning inom vårdinrättning bör detta finnas vårdinrättning.

Vård likt ges beneath intagning benämns sluten vård. ytterligare hälso- samt medicinsk hjälp

För hälso- samt medicinsk hjälp såsom kräver intagning inom vårdinrättning bör detta finnas vårdinrättning. Vård liksom ges beneath intagning benämns sluten vård. ytterligare hälso- samt medicinsk hjälp

⁷ Senaste lydelse ⁸ Senaste lydelse

benämns öppen vård.

Primärvården bör såsom ett sektion från den öppna vården utan avgränsning vilket gäller sjukdomar, ålder alternativt patientgrupper svara till befolkningens behov från sådan primär medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande sysselsättning samt rehabilitering likt ej kräver sjukhusens medicinska samt tekniska tillgångar alternativt ytterligare speciell kompetens.

Landstinget bör strukturera primärvården därför för att varenda likt är bosatta inom landstinget kan välja tjänsteleverantör från hälso- samt sjukvårdstjänster samt erhålla ingång mot samt välja ett fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Landstinget får ej begränsa den enskildes omröstning mot en visst geografiskt sektor inom landstinget.

benämns öppen vård. Primärvården bör liksom ett sektion från den öppna vården utan avgränsning vilket gäller sjukdomar, ålder alternativt patientgrupper svara på grund av behovet från sådan primär medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande jobb samt rehabilitering likt ej kräver sjukhusens medicinska samt tekniska tillgångar alternativt ytterligare speciell kompetens.

Landstinget bör strukturera primärvården därför för att varenda likt omfattas från landstingets ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp kan välja tjänsteleverantör från hälso- samt sjukvårdstjänster samt ett fåtal resurs mot samt välja ett fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Landstinget får ej begränsa den enskildes omröstning mot en visst geografiskt enhet inom landstinget.

Landstinget bör utforma vårdvalssystemet sålunda för att varenda tjänsteleverantör behandlas lika, angående detta ej finns skäl till något annat. Ersättningen ifrån landstinget mot tjänsteleverantör inom en vårdvalssystem bör följa den enskildes omröstning från tjänsteleverantör.

När landstinget beslutat för att införa en vårdvalssystem bör lagen () angående valfrihetssystem tillämpas.

7 §

9

Landstinget skall organisera sin hälso- samt medicinsk hjälp tillsammans utgångspunkt inom befolkningens behov av sådan vård.

Planeringen skall avse även den hälso- samt medicinsk hjälp såsom erbjuds från privata samt andra vårdgivare.

Landstinget skall även organisera sin hälso- samt medicinsk vård således för att ett katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

Landstinget ska organisera sin hälso- samt medicinsk vård tillsammans med utgångspunkt inom behovet av vård hos dem likt omfattas från landstingets ansvar till hälso- samt sjukvård.

Planeringen ska avse även den hälso- samt medicinsk hjälp såsom erbjuds från privata samt andra vårdgivare.

Landstinget ska även organisera sin hälso- samt medicinsk vård därför för att ett katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

18 a §¹⁰

När detta finns flera behandlingsalternativ likt står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt

Kommunen bör ge den enskilde chans för att välja behandlingsalternativ inom sådan hälso- samt

⁹ Senaste lydelse ¹⁰ Senaste lydelse Ändringen innebär bl.a.

för att andra stycket upphävs.

beprövad upplevelse skall kommunen ge den som omfattas från sådan hälso- samt medicinsk hjälp såsom avses inom 18 § första–tredje styckena möjlighet för att välja detta alternativ såsom han alternativt denna föredrar. Kommunen skall tillhandahålla den valda behandlingen ifall detta tillsammans med hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna på grund av behandlingen framstår såsom befogat.

Den enskilde äger ej riktig mot behandling utanför den samhälle inom vilken denne alternativt denna existerar bosatt, angående denna förmå tillhandahålla ett behandling såsom står inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt testad upplevelse.

sjukvård liksom avses inom 18 § första– tredjeplats styckena i enlighet med vilket vilket anges inom 7 kap.

1 § patientlagen ().

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

18 b §

Kommunen bör inom samband tillsammans sådan hälso- samt medicinsk vård såsom avses inom 18 § första–tredje styckena tillhandahålla även habilitering, rehabilitering samt redskap för hjälp till personer tillsammans funktionsnedsättning.

Landstinget får även utan samband tillsammans med överlåtelse från ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med 18 § träffa överenskommelse tillsammans med ett samhälle inom landstinget angående för att kommunen bör äga ansvar på grund av redskap för hjälp till personer tillsammans funktionsnedsättning.

Vad likt sägs inom 3 b § tredjeplats stycket gäller även inom fråga ifall habilitering, rehabilitering samt redskap för hjälp på grund av personer tillsammans med funktionsnedsättning liksom ombesörjs från enstaka samhälle.

När detta finns olika redskap för hjälp tillgängliga ska kommunen ge den enskilde chans för att välja det alternativ vilket han alternativt denna föredrar.

Kommunen bör tillhandahålla detta valda hjälpmedlet, ifall detta tillsammans med hänsyn mot den enskildes behov samt mot kostnaderna till hjälpmedlet framstår likt befogat.

Kommunen ska ge den enskilde chans för att välja hjälpmedel i enlighet med vad såsom anges inom 7 kap. 2 § patientlagen ().

1. Denna team träder inom kraft den 1 januari

2.

Bestämmelsen inom 4 § andra stycket gäller ej vård vilket ges i enlighet med avtal ifall hälso- samt sjukvårdstjänster vilket landstinget träffat tillsammans vårdgivare före lagens ikraftträdande, således länge avtalet gäller. Efter ikraftträdandet får en sådant avtal ej förlängas utan för att 4 § andra stycket beaktas.

Förslag mot team angående förändring inom tandvårdslagen ()

Härigenom ordineras inom fråga angående tandvårdslagen ()

dels för att 3 § bör äga nästa lydelse,

dels för att detta inom lagen bör införas numeriskt värde nya paragrafer, 3 a samt 3 b §§, från nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

1

Tandvården bör bedrivas sålunda för att den möter kravet vid enstaka god vård av tänder. Detta innebär för att den bör

1. existera från god standard tillsammans ett god hygienisk standard samt lägga speciell vikt nära förebyggande åtgärder,

2. tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen,

3.

existera enkel tillgänglig,

4. bygga vid respekt till patientens självbestämmande samt integritet,

5. främja goda kontakter mellan patienten samt tandvårdspersonalen.

Vården samt behandlingen bör således långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten.

Akuta fall bör behandlas tillsammans med förtur.

Patienten bör upplysas ifall sitt tandhälsotillstånd samt ifall dem behandlingsmetoder vilket står mot buds.

När vård av tänder ges mot små människor bör barnets bästa särskilt beaktas.

Bestämmelser angående skyldighet för att anmäla mot socialnämnden för att en små människor är kapabel behöva nämndens skydd finns inom 14 kap.

1 § socialtjänstlagen ().

3 a §

Vården samt behandlingen bör således långt såsom möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans patienten.

När patienten existerar en små människor bör barnets inställning mot den aktuella åtgärden sålunda långt vilket möjligt klarläggas. Barnets inställning bör tillmätas innebörd inom förhållande mot hans alternativt hennes ålder samt mognad.

¹ Senaste lydelse

3 b §

Patienten bör erhålla kunskap ifall sitt tandhälsotillstånd samt ifall dem behandlingsmetoder liksom står mot buds.

När patienten existerar en små människor bör även patientens vårdnadshavare erhålla data i enlighet med inledande stycket. Informationen får ej lämnas ifall bestämmelser ifall sekretess alternativt tystnadsplikt hindrar detta.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

Förslag mot team angående förändring inom lagen () angående psykiatrisk tvångsvård

Härigenom ordineras för att 1 § lagen () angående psykiatrisk tvångsvård bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §¹

Föreskrifterna inom hälso- samt lagar om sjukvård () gäller all psykiatrisk vård.

Kompletterande föreskrifter ifall psykiatrisk vård likt existerar förenad tillsammans med arrestering samt annat tvång (tvångsvård) ges inom denna team.

Föreskrifterna inom hälso- samt lagar om sjukvård ()och patientlagen ()gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter ifall psykiatrisk vård liksom existerar förenad tillsammans arrestering samt annat tvång (tvångsvård) ges inom denna team.

Föreskrifter ifall psykiatrisk tvångsvård finns även inom lagen () angående rättspsykiatrisk vård.

Vad såsom sägs inom denna team angående en landsting gäller även ett samhälle såsom ej ingår inom en landsting.

Med chefsöverläkare avses inom denna team chefsöverläkaren nära den sjukvårdsinrättning var patienten existerar inskriven.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

¹ Senaste lydelse

Förslag mot team ifall förändring inom lagen () ifall patientnämndsverksamhet m.m.

Härigenom ordineras för att 2 § lagen () angående patientnämndsverksamhet m.m. bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §¹

Nämnderna bör utifrån synpunkter samt klagomål stödja samt hjälpa enskilda patienter samt bidra mot kvalitetsutveckling samt upphöjd patientsäkerhet inom hälso- samt sjukvården genom för att

1.

hjälpa patienter för att ett fåtal den data de behöver till för att behärska ta mot existera sina intressen inom hälso- samt sjukvården,

1. tillhandahålla alternativt hjälpa patienter för att erhålla den kunskap patienterna behöver till för att behärska ta mot existera sina intressen inom hälso- samt sjukvården,

2. främja kontakterna mellan patienter samt vårdpersonal,

3.

hjälpa patienter för att vända sig mot riktig myndighet, samt

4. meddela iakttagelser samt avvikelser från innebörd till patienterna mot vårdgivare samt vårdenheter.

Nämnderna bör informera allmänheten, hälso- samt sjukvårdspersonalen samt andra berörda angående sin aktivitet.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

¹ Senaste lydelse

Förslag mot team angående förändring inom lagen () angående genetisk integritet m.m.

Härigenom ordineras för att 1 kap.

3 § lagen () ifall genetisk integritet m.m. bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §¹

I hälso- samt lagar om sjukvård () ges elementär bestämmelser ifall patientens självbestämmande samt ifall respekt till människors lika värde inom hälso- samt sjukvården, samt inom patientsäkerhetslagen () ordineras ifall ansvar på grund av hälso- samt sjukvårdspersonal.

I hälso- samt lagar om sjukvård ()och patientlagen () ges primär bestämmelser angående patientens självbestämmande samt angående respekt till människors lika värde inom hälso- samt sjukvården, samt inom patientsäkerhetslagen () ordineras angående ansvar på grund av hälso- samt sjukvårdspersonal.

I lagen () ifall biobanker inom hälso- samt sjukvården m.m.

regleras hur humanbiologiskt ämne, tillsammans med respekt till den enskilda människans integritet, bör erhålla samlas in, förvaras samt användas till vissa ändamål.

När detta gäller för att skydda den enskilda människan samt respektera människovärdet nära undersökning finns bestämmelser inom lagen () angående etikprövning från undersökning vilket avser människor.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

¹ Senaste lydelse

Förslag mot team ifall förändring inom patientdatalagen ()

Härigenom ordineras för att 3 kap. 6 § patientdatalagen () bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

En patientjournal bör innehålla dem information likt behövs på grund av enstaka god samt trygg vård från patienten.

Om uppgifterna finns tillgängliga, bör enstaka patientjournal ständigt innehålla

1. övning ifall patientens identitet,

2. väsentliga data ifall bakgrunden mot vården,

3. övning ifall ställd bedömning samt anledning mot mera avgörande åtgärder,

4.

väsentliga information angående vidtagna samt planerade åtgärder, och

5. övning angående den upplysning vilket lämnats mot patienten samt angående dem ställningstaganden liksom gjorts inom fråga angående omröstning från behandlingsalternativ samt angående chansen mot enstaka förnyad medicinsk utvärdering.

4. väsentliga information angående vidtagna samt planerade åtgärder,

5.

övning angående den resultat likt lämnats mot patienten, dennes vårdnadshavare samt övriga närstående samt ifall dem ställningstaganden såsom gjorts inom fråga ifall omröstning från behandlingsalternativ samt ifall chansen mot ett ny medicinsk bedömning, samt

6. övning ifall för att ett patient besitter beslutat för att avstå ifrån viss vård alternativt behandling.

Patientjournalen bör vidare innehålla arbetsuppgift angående vem likt äger gjort enstaka viss anteckning inom journalen samt då anteckningen gjordes.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

Förslag mot team angående förändring inom patientsäkerhetslagen ()

Härigenom ordineras för att 1 kap.

1 §, 6 kap.6 samt 7 §§ samt 8 kap. 10 §patientsäkerhetslagen () bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

1

Denna team syftar mot för att främja upphöjd patientsäkerhet inom hälso- samt medicinsk hjälp samt därmed jämförlig aktivitet.

inom lagen finns bestämmelser angående

– registrering från aktivitet m.m. (2 kap.), – vårdrelaterad skyldighet för att bedriva en systematiskt patientsäkerhetsarbete (3 kap.),

– behörighetsfrågor (4 kap.), – begränsningar inom rätten till andra än hälso- samt sjukvårdspersonal för att vidta vissa hälso- samt sjukvårdande åtgärder (5 kap.),

– ansvar på grund av hälso- samt sjukvårdspersonal (6 kap.), – Inspektionen till vård samt omsorgs tillsyn (7 kap.), – prövotid samt återkallelse från legitimation m.m.

(8 kap.), – Hälso- samt sjukvårdens ansvarsnämnd (9 kap.), samt – straffbestämmelser samt överklagande m.m. (10 kap.). Allmänna bestämmelser ifall uppgift samt krav vid hälso- samt sjukvården samt tandvården finns inom hälso- samt lagar om sjukvård () samt tandvårdslagen ().

Allmänna bestämmelser ifall syfte samt krav vid hälso- samt sjukvården samt tandvården finns inom hälso- samt lagar om sjukvård (), patientlagen () samt tandvårdslagen ().

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

6 kap.

6 §

2

Den såsom äger ansvaret till hälso- samt sjukvården från enstaka patient bör titta mot för att patienten ges individuellt anpassad data om

1. sitt hälsotillstånd, 2. dem metoder vilket finns på grund av granskning, vård samt behandling samt dem redskap för hjälp vilket finns till personer tillsammans funktionsnedsättning,

3.

sina möjligheter för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör inom den

Den vilket äger ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient bör titta mot för att patienten och dennes närstående ges resultat enligt 3 kap. patientlagen ().

¹ Senaste lydelse ² Ändringen innebär bl.a. för att andra stycket upphävs.

offentligt finansierade hälso- samt sjukvården, samt

4. vårdgarantin. ifall informationen ej kunna lämnas mot patienten bör den inom stället lämnas mot ett närstående mot patienten. Informationen får dock ej lämnas mot patienten alternativt någon närstående ifall detta finns hinder på grund av detta inom 12 § andra stycket alternativt 13 § inledande stycket alternativt inom 25 kap.

6 alternativt 7 § offentlighets- samt sekretesslagen ().

7 §

När detta finns flera behandlingsalternativ vilket står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse alternativt då detta finns olika redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning tillgängliga, bör den såsom äger ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient medverka mot för att patienten ges chans för att välja det alternativ vilket han alternativt denna föredrar.

Den såsom besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från enstaka patient bör medverka mot för att en patient tillsammans livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada får enstaka förnyad medicinsk utvärdering, om detta medicinska ställningstagandet förmå innebära särskilda risker till patienten alternativt besitter massiv innebörd på grund av dennes framtida livskvalitet.

Den som äger ansvaret till hälso- samt sjukvården från enstaka patient ska medverka mot för att patienten ges chans för att välja behandlingsalternativ respektive redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning i enlighet med vad vilket anges inom 7 kap.1 samt 2 §§patientlagen ().

Den liksom besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient bör medverka mot för att patienten får enstaka ny medicinsk analys enligt vad liksom anges inom 8 kap. 1 § patientlagen.

Denna paragraf omfattar ej vård av tänder i enlighet med tandvårdslagen ().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

10 §

Om enstaka medicinsk expert alternativt person som behandlar tänder missbrukar sin behörighet för att förskriva narkotiska medicin, andra särskilda medicin, alkoholhaltiga medicin alternativt mekanisk sprit, bör denna behörighet dras in

Om enstaka doktor alternativt person som behandlar tänder har missbrukat sin behörighet för att förskriva narkotiska medicin, andra särskilda medicin, alkoholhaltiga medicin alternativt mekanisk sprit, bör denna behörighet dras in

eller begränsas.

Behörigheten bör även dras in alternativt begränsas angående läkaren alternativt tandläkaren egen begär detta.

eller begränsas. Behörigheten bör även dras in alternativt begränsas angående läkaren alternativt tandläkaren egen begär detta.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

3. ärende samt dess beredning

Regeringen bemyndigade den 24 mars ansvarigt statsråd för att tillkalla enstaka speciell utredare tillsammans uppgift för att föreslå hur patientens ställning inom samt påverkan ovan hälso- samt sjukvården kunna stärkas (dir.

). Utredningen antog namnet Patientmaktsutredningen (S). Den 29 mars beslöt regeringen för att ge utredningen tilläggsdirektiv (dir. ).

Utredningen överlämnade mot regeringen delbetänkandet Patientlag (SOU ) inom januari Betänkandet innehåller bl.a. förslag mot enstaka färsk patientlag var bestämmelser ifrån bl.a. hälso- samt lagar om sjukvård (), förkortad HSL, såsom tydliggör patienters möjligheter mot effekt inom hälso- samt sjukvården alternativt äger direkt innebörd på grund av vårdens utformning samlas.

Utredningen föreslår även nya alternativt utvecklade lagbestämmelser vid flera områden. enstaka beskrivning från utredningens betänkande finns inom bilaga 1. Utredningens lagförslag finns inom bilaga 2.

Patientmaktsutredningens delbetänkande besitter remissbehandlats. enstaka katalog ovan remissinstanserna finns inom bilaga 3.

enstaka sammanställning från remissyttrandena finns tillgänglig inom Socialdepartementet (dnr S//FS).

Den 15 november beslöt regeringen för att ge utredningen tilläggsdirektiv (dir. ). i enlighet med tilläggsdirektiven skulle utredningen bl.a. lämna förslag mot enstaka fräsch team angående hälso- samt sjukvårdens organisation likt ersätter HSL. Utredningen överlämnade mot regeringen slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- samt medicinsk vård (SOU ) inom juni inom slutbetänkandet behandlar utredningen inom enlighet tillsammans direktiven problem att diskutera ifall hur vården förmå ges vid mer likvärdiga villkor, hur patientberättelser inom klagomåls- samt anmälningsärenden systematiskt kunna samlas in samt bearbetas samt föreslår ett fräsch team angående organisation från hälso- samt sjukvårdsverksamhet.

Slutbetänkandet besitter remissbehandlats. Förslagen bereds på grund av närvarande inom Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen avgjorde den 23 januari för att inhämta Lagrådets yttrande ovan dem lagförslag såsom finns inom bilaga 4. Lagrådets yttrande finns inom bilaga 5. Bestämmelserna besitter utformats tillsammans med beaktande från Lagrådets förslag.

Lagrådets synpunkter kommenteras inom segment 6, – samt 9 samt inom författningskommentaren, segment inom förhållande mot lagrådsremissens förslag besitter vidare vissa språkliga samt redaktionella ändringar gjorts.

4. Patientens ställning

Ett stort antal bestämmelser inom flera lagar samt andra författningar påverkar patientens ställning inom hälso- samt sjukvården.

Detta segment inleds tillsammans med ett redogörelse från dem bestämmelser samt åtaganden ifrån landstingen vilket existerar maximalt väsentliga då detta gäller patientens ställning. Därefter redovisas vissa detaljer samt viss statistik angående användningen från bestämmelserna.

Allmänt angående lagstiftningen

Det nuvarande svenska hälso- samt sjukvårdsrättsliga regelverket existerar grundlig.

Förutom en flertal lagar samt förordningar finns närmare tvåhundra föreskrifter samt allmänna råd ifrån Socialstyrelsen samt andra myndigheter vilket rör hälso- samt sjukvården.

Lagarna förmå något förenklat delas in inom numeriskt värde kategorier. Den en kategorin existerar lagar från generell karaktär. mot den kategorin hör hälso- samt lagar om sjukvård (), tandvårdslagen (), patientsäkerhetslagen () samt patientdatalagen ().

Den andra kategorin består från enstaka rad lagar såsom reglerar vissa specifika områden inom hälso- samt sjukvården, exempelvis smittskyddslagen () samt lagen () angående psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- samt sjukvårdslagen samt tandvårdslagen

Hälso- samt lagar om sjukvård, förkortad HSL, trädde inom kraft den 1 januari samt existerar den centrala lagen på grund av hälso- samt sjukvården.

HSL existerar framförallt ett målinriktad ramlag. detta innebär för att den innehåller omfattande uppgift samt riktlinjer på grund av verksamheten, främst hos sjukvårdshuvudmännen, samt således ej existerar omfattande. Skälen existerar bl.a. för att huvudmännen utifrån detta kommunala autonomi bör äga viss frihet för att utforma insatserna efter lokala samt regionala behov.

Med hälso- samt medicinsk vård avses i enlighet med lagen åtgärder till för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador. Begreppet hälso- samt medicinsk vård omfattar sålunda dels dem sjukdomsförebyggande åtgärderna, dels den egentliga sjukvården.

Enligt HSL existerar målet på grund av hälso- samt sjukvården ett god välbefinnande samt ett god vård vid lika villkor på grund av läka befolkningen.

Vården bör ges tillsammans respekt till varenda människors lika värde samt på grund av den enskilda människans värdighet. Den vilket äger detta största nödvändigheten från hälso- samt medicinsk vård bör ges prioritet mot vården. en från dem omfattande syftena tillsammans HSL existerar för att stärka patientens ställning inom hälso- samt sjukvården.

Hälso- samt medicinsk vård bör i enlighet med HSL bedrivas sålunda för att kraven vid ett god vård uppfylls. Detta innebär för att hälso- samt medicinsk vård särskilt bör existera från god standard tillsammans god hygienisk standard samt tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen, existera enkel tillgänglig, bygga vid respekt till patientens självbestämmande samt integritet samt främja goda kontakter mellan patienten samt personalen.

Vården samt behandlingen bör därför långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans patienten.

Enligt HSL bör vården tillgodose patientens behov från kontinuitet samt säkerhet inom vården samt olika insatser till patienten bör samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

I fråga ifall vård av tänder finns bestämmelser inom bl.a. tandvårdslagen. tillsammans vård av tänder avses i enlighet med lagen åtgärder till för att förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador inom munhålan. Målet på grund av tandvården existerar enstaka god tandhälsa samt ett vård av tänder vid lika villkor på grund av läka befolkningen.

vid identisk sätt liksom inom HSL tydliggörs inom tandvårdslagen för att vård av tänder bör bedrivas sålunda för att den möter kravet vid enstaka god vård av tänder, vilket innebär för att den bl.a. bör existera från god standard tillsammans med ett god hygienisk standard samt lägga speciell vikt nära förebyggande åtgärder, tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen, existera enkel tillgänglig, bygga vid respekt på grund av patientens självbestämmande samt integritet samt främja goda kontakter mellan patienten samt tandvårdspersonalen.

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen trädde inom kraft den 1 januari samt ersatte lagen () ifall yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens zon. i enlighet med patientsäkerhetslagen bör vårdgivarna bedriva en systematiskt patientsäkerhetsarbete. detta innebär bl.a. för att vårdgivaren ansvarar till för att utreda händelser, förebygga vårdskador samt titta mot för att personalens kompetens tillgodoser kravet vid god vård.

inom patientsäkerhetslagen regleras dessutom ansvar på grund av hälso- samt sjukvårdspersonalen, Inspektionen på grund av vård samt omsorgs tillsyn samt befogenheter samt vilka åtgärder såsom kunna vidtas mot hälso- samt sjukvårdspersonal vilket ej möter sina åligganden alternativt vilket är kapabel utgöra enstaka fara på grund av patienternas säkerhet.

Patientsäkerhetslagen innehåller bestämmelser från innebörd på grund av både hälso- samt sjukvården samt tandvården.

Patientdatalagen

Patientdatalagen trädde inom kraft den 1 juli samt ersatte då patientjournallagen (). Lagen tillämpas nära vårdgivares behandling från personuppgifter inom hälso- samt sjukvården.

inom patientdatalagen finns bl.a. bestämmelser ifall skyldighet för att föra patientjournal, vilket enstaka journal bör innehålla samt vilket tungomål liksom bör användas. tillsammans med stöd från lagen är kapabel behörig anställda tillsammans patientens samtycke elektroniskt ta sektion från upplysning hos andra vårdgivare ovan huvudmannagränserna.

Patientdatalagen reglerar vidare inre sekretess samt elektronisk åtkomst inom ett vårdgivares aktivitet, patientens chans för att begränsa elektronisk åtkomst på grund av vårdsyfte, utlämnande från arbetsuppgift, sammanhållen journalföring samt kvalitetsregister.

Av patientdatalagen framgår vissa rättigheter till den enskilde, bl.a. rätten för att ta sektion från övning, korrekt mot förstörande från patientjournal inom vissa fall samt rätten mot viss data.

ett sektion beslut, bl.a. beslut för att avslå enstaka begäran ifall förstörelse från enstaka patientjournal, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. noteringar ifall enstaka patient får ej existera kränkande.

Patientdatalagen innehåller bestämmelser från innebörd till både hälso- samt sjukvården samt tandvården.

Tillsyn samt andra stödfunktioner till patienten

Tillsyn ovan hälso- samt sjukvården

Den 1 juni bildades den nya myndigheten Inspektionen till vård samt vård (IVO), likt besitter tagit ovan tillsynsverksamheten ifrån Socialstyrelsen. IVO ansvarar på grund av tillsyn ovan främst hälso- samt medicinsk hjälp, socialtjänst samt aktivitet i enlighet med lagen ifall stöd samt service mot vissa funktionshindrade (LSS) samt viss tillståndsprövning.

inom tillsynsuppdraget ingår handläggningen från anmälningar, mot modell i enlighet med lex Sarah samt lex Maria.

Huvuduppgiften existerar för att undersöka för att befolkningen får vård samt vård likt existerar trygg, besitter god standard samt bedrivs inom enlighet tillsammans med lagar samt andra föreskrifter. IVO äger ej tillfälle för att granska all aktivitet.

Ansvaret på grund av för att detta bedrivs god samt trygg vård samt vård ligger hos huvudmännen samt deras aktivitet. IVO är kapabel däremot genom enstaka väl operativ analysverksamhet samt inspektioner såsom fokuserar vid egenkontroll kombinerat tillsammans med stickprovskontroller bidra mot ett positiv tillväxt från vården samt omsorgen.

Patientnämnderna

I varenda landsting samt samhälle bör detta finnas enstaka alternativt flera nämnder tillsammans med arbetsuppgift för att stödja samt hjälpa patienter. Patientnämnderna, alternativt förtroendenämnderna vilket dem ursprunglig benämndes, inrättades Patientnämndernas aktivitet regleras inom lagen () ifall patientnämndsverksamhet m.m.

Patientnämndernas aktivitet omfattar all offentligt finansierad hälso- samt medicinsk vård, vård av tänder likt bedrivs alternativt finansieras från landstingen samt vissa omvårdnadsinsatser i enlighet med socialtjänstlagen (). Nämnderna bör utifrån synpunkter samt klagomål stödja samt hjälpa enskilda patienter samt bidra mot kvalitetsutveckling inom hälso- samt sjukvården genom för att bl.a.

hjälpa patienter för att erhålla upplysning, främja kontakter mellan patienter samt vårdpersonal samt för att meddela iakttagelser samt avvikelser från innebörd till patienterna mot vården.

Uppföljning från patienternas perspektiv

Under dem senaste år äger patienters samt medborgares perception samt synpunkter vid svensk hälso- samt medicinsk vård inhämtats samt sammanställts vid en allt mer systematiskt sätt, såväl inom landet såsom inom jämförande internationella studier.

Vårdbarometern existerar enstaka kontinuerlig befolkningsstudie vars avsikt existerar för att systematiskt samt ovan tidsperiod ge landstingen enstaka perception angående den vuxna befolkningens attityder mot, kunskaper angående samt erfarenheter från hälso- samt sjukvården inom landet. Årligen telefonintervjuas ungefär 0,5 andel från den vuxna befolkningen inom dem landsting liksom deltar inom granskning.

Syftet tillsammans Vårdbarometern existerar för att ge politiker, kontorspersonal samt företrädare till vården ett foto från hur hälso- samt sjukvården uppfattas från medborgarna samt stimulera mot jämförelser samt utbyte från erfarenheter mellan landsting.

Nationell patientenkät existerar enstaka återkommande mätning från hur patienterna bedömer vården inom olika verksamheter.

Enkäten äger genomförts sedan samt arbetet samordnas från Sveriges Kommuner samt Landsting

(SKL). Mätningar genomförs årligen, vartannat tid inom primärvården samt vartannat tid inom den inriktade vården. Genom patientenkäten får patienter tillfälle för att informera ifall samt bedöma sina erfarenheter.

Frågorna handlar bl.a. angående bemötande, delaktighet, tillit samt resultat.

Sverige, samt tretton andra länder, medverkar sedan inom den årliga internationella granskning The Commonwealth Fund International Health Policy Survey (IHP-studien). Fokus existerar bl.a. vid patientsäkerhet, tillgänglighet samt vårdplanering samt samverkan. inom års rapport intervjuades befolkningen inom dem olika länderna angående tillit samt upplevd effektivitet inom respektive hälso- samt sjukvårdssystem.

på grund av planeras granskning fokusera särskilt vid hur vården fungerar på grund av personer tillsammans långvariga alternativt kroniska sjukdomar.

Patienternas erfarenheter samt synpunkter är kapabel även hämtas ifrån bl.a. Inspektionen till vård samt vård, Myndigheten på grund av analys av vård, Socialstyrelsen, patientnämnderna samt patientorganisationerna.

Patientlagstiftning inom Norden

Samtliga nordiska grannländer äger ett lagstiftning såsom reglerar patientens tillfälle mot delaktighet samt effekt. detta finns dock vissa skillnader mellan länderna då detta gäller exempelvis valfrihet samt garantier på grund av tillgänglighet. Dessa skillnader är kapabel bero vid för att hälso- samt sjukvården varken organiseras alternativt finansieras vid identisk sätt inom dem olika länderna, existerar graden från decentralisering enstaka sak såsom skiljer dem nordiska ländernas vårdsystem åt.

Finland

Den finska lagstiftningen angående patientens ställning trädde inom kraft redan land i norden plats därmed inledningsvis ut bland dem nordiska länderna för att inom team fastställa omfattande patienträttigheter. inom lagen behandlas bl.a. patientens riktig mot god hälso- samt medicinsk vård samt mot en gott bemötande, patientens riktig mot resultat, patientens självbestämmande, minderåriga patienters ställning, personalens tystnadsplikt m.m.

Island

Islands patienträttighetslag trädde inom kraft i enlighet med dem start bestämmelserna bör lagen syfta mot för att säkerställa patientens rättigheter inom enlighet tillsammans med allmänna mänskliga rättigheter samt mänsklig värdighet samt därmed stärka dennes rättsliga ställning inom förhållande mot hälso- samt sjukvården. Vidare bör lagen stödja detta förtroliga förhållandet mellan patienten samt hälso- samt sjukvårdspersonalen.

Danmark

Danmark äger sedan haft ett speciell lagstiftning liksom reglerar patienters rättsställning. Sedan den 1 januari utgör bestämmelserna ifall patienters ställning en segment inom ett omfattande bom, sundhedsloven.

Lagen fastställer hälso- samt sjukvårdens skyldighet för att säkerställa respekten till individen, dennes integritet samt självbestämmande samt ansvaret till för att uppfylla nödvändigheten från bl.a.

lika resurs mot hälso- samt medicinsk hjälp, valfrihet samt resurs mot resultat.

Norge

Den norska lagen ifall patient- samt brukarrättigheter trädde inom kraft Lagen omfattar såväl patienter vilket brukare, dvs. personer såsom ansöker angående alternativt mottar tjänster liksom omfattas från hälso- samt omsorgstjänstlagen. Lagens ändamål existerar bl.a.

för att bidra mot för att säkerställa likvärdig resurser mot hälso- samt sjukvårdstjänster från god standard till befolkningen. Lagens bestämmelser bör även bidra mot för att främja förtroendet mellan patienten samt hälso- samt sjukvården samt tillvarata respekten på grund av den enskilda patientens liv, integritet samt människovärde.

Målet på grund av hälso- samt sjukvården

Regeringens uppgift till hälso- samt sjukvården existerar för att befolkningen bör erbjudas ett behovsanpassad, tillgänglig samt produktiv vård från god standard (budgetpropositionen på grund av ). Målet signalerar för att allt förbättringsarbete inom hälso- samt sjukvården sker på grund av enstaka klar publik, befolkningen, var även dem såsom ännu ej existerar patienter inkluderas.

Hälso- samt sjukvården bör således bedrivas vid en effektivt sätt samt tillsammans en därför gott effekt på grund av patienterna för att den åtnjuter en högt tillit hos allmänheten.

Arbetet inom hälso- samt sjukvården bör särskilt inriktas vid att: - säkerställa för att patienterna ges möjligheter mot delaktighet samt

självbestämmande - säkerställa för att hälso- samt sjukvården existerar kunskapsbaserad - säkerställa enstaka god tillgänglighet samt valfrihet bland enstaka diversitet från

vårdgivare - producera förutsättningar på grund av för att hälso- samt sjukvårdens utfall följs upp

på en öppet samt jämförbart sätt - tillvarata insikt samt erfarenheter till för att systematiskt utveckla

hälso- samt sjukvården.

Insatser på grund av för att stärka patientens ställning

Under en antal tid äger regeringen genom bl.a. lagstiftning samt olika överenskommelser tillsammans Sveriges Kommuner samt Landsting (SKL) lanserat viktiga reformer vilket bidragit mot för att flytta fram positionerna då detta gäller för att stärka samt förtydliga patientens ställning.

I hälso- samt lagar om sjukvård, förkortad HSL, besitter flera bestämmelser förts in till för att stärka inflytandet, bl.a. ett lagstadgad vårdgaranti samt enstaka

skyldighet på grund av landstingen för att tillhandahålla ett fast vårdkontakt samt förnyad medicinsk utvärdering. Regeringen äger även beneath dem senaste år avslutat reformer till för att öka patientens valfrihet, bl.a.

besitter samtliga landsting, ifrån samt tillsammans den 1 januari , skyldighet för att införa vårdvalssystem inom primärvården. beneath perioden – avsätter regeringen dessutom totalt miljoner kronor mot insatser nationellt samt inom landstingen på grund av för att stimulera utvecklingen från vårdval inom den inriktade vården.

Regeringen genomför flera andra satsningar inom avsikt för att stimulera huvudmännens sysselsättning, bl.a.

genom den s.k. kömiljarden såsom syftar mot för att utveckla tillgängligheten inom hälso- samt sjukvården. andra satsningar existerar patientsäkerhetssatsningen, vilket äger likt uppgift för att successiv minska antalet undvikbara vårdskador, samt PRIO – riktade insatser på grund av personer tillsammans psykisk ohälsa.

Ett grundlig sysselsättning äger även bedrivits på grund av för att minska skillnaderna inom hälso- samt sjukvården.

Regeringen äger beslutat ifall ett metod på grund av jämlik vård – Strategin handlar ifall för att synliggöra samt undanröja samt följa utvecklingen från omotiverade skillnader inom utfall samt bemötande inom vården.

Flera utredningar besitter dessutom tillsatts inom avsikt för att vid olika sätt stärka patientens ställning samt effekt inom vården, Frittvalutredningen (S ), Patientsäkerhetsutredningen (S ), Patientens riktig inom vården (S ), Statens vård- samt omsorgsutredning (S ) samt Utredningen ifall korrekt kunskap inom vård samt vård (S ).

Den 1 januari inrättades Myndigheten på grund av analys av vård vilket besitter inom uppgift för att ur en patient-, brukar- samt medborgarperspektiv följa upp samt analysera aktivitet samt förhållanden inom hälso- samt sjukvården samt delar från socialtjänsten. Myndigheten genomför framför allt analyser samt granskningar inom områden var detta finns ett klar förbättringspotential på grund av patienter, brukare samt medborgare.

detta handlar angående för att titta ovan inom vilken mån patienter, brukare samt medborgare äger resurs mot den data dem behöver.

Regeringen samt SKL äger sedan samarbetat kring utvecklingen från ett nationellt samordnad samt kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgivning per mobil samt webb, Vårdguiden. Vårdguiden syftar mot för att stärka patientens ställning inom vården genom för att existera ett naturlig samt samlad inträde mot detta liksom rör den egna hälsan alternativt närståendes välmående.

på grund av tillfället pågår detta en sysselsättning tillsammans för att förbättra enstaka vårdvalsfunktion vid titta. Vårdvalsfunktionen bör ge medborgare samt patienter chans för att förbättrad behärska orientera sig mellan olika vårdgivare utifrån egna preferenser.

Även andra initiativ äger tagits på grund av för att öka både jämförbarheten inom samt informationen ifall vården, bl.a.

öppna jämförelser samt utvecklingen från etjänsten Mina vårdkontakter samt tillsammans e-tjänsten Mina vårdkontakter kunna patienten beställa period, av- samt omboka period alternativt förnya anvisning.

I oktober inbjöd regeringen in SKL, dem branschorganisationer såsom organiserar dem privata samt idéburna vårdgivarna samt fackliga organisationer mot enstaka dialog på grund av för att ta fram ett moralisk plattform till vård samt vård.

Målsättningen fanns för att öka allmänhetens insyn hos samtliga tjänsteleverantör, oavsett driftsform, avseende standard, vetenskapen om resurserhandel och finans samt anställningsvillkor. Arbetet

har resulterat inom enstaka överenskommelse mellan dem kollektivavtalsslutande parterna inom vård samt vård likt presenterades inom september (överenskommelsen angående enstaka moralisk plattform på grund av öppenhet angående standard, vetenskapen om resurserhandel och finans samt anställningsvillkor hos tjänsteleverantör inom vård samt vård tillsammans med offentlig finansiering).

Övriga insatser

Socialstyrelsen äger sedan publicerat enstaka handbok, riktad mot vårdgivare, verksamhetschefer, hälso- samt sjukvårdspersonal samt andra vilket ansvarar till samt arbetar tillsammans med upplysning samt informationsutbyte mot patienter samt närstående (Din skyldighet för att informera samt utföra patienten delaktig – Handbok till vårdgivare, chefer samt anställda ).

Handboken ger ett samlad redogörelse från lagstiftningen, Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd samt andra regelverk liksom gäller patienters ställning samt rätten mot självbestämmande, kunskap, delaktighet samt kontinuitet. inom handboken ges bl.a. råd mot vårdpersonalen angående hur dem vid enkelt sätt kunna förbättra sin överföring tillsammans patienterna.

Socialstyrelsen besitter även haft inom uppgift för att ta fram en utbildningspaket till fortbildning från vårdpersonal ifall olika aspekter från värdigt samt professionellt bemötande samt agerande inom vården. Utbildningspaketet bör bl.a. förmedla insikt ifall aktuell lagstiftning, sambanden mellan diskriminering alternativt social utsatthet samt ohälsa, vikten från för att uppmärksamma patientens egna önskemål samt förståelse samt metoder till för att systematiskt jobba tillsammans med bemötande likt tillgänglighetsaspekt inom den egna organisationen.

Uppdraget besitter genomförts bl.a. inom samverkan tillsammans Diskrimineringsombudsmannen samt redovisades mot Regeringskansliet (Socialdepartementet) inom september

För för att öka patienternas möjligheter för att medverka mot enstaka trygg samt trygg vård besitter Socialstyrelsen tagit fram handboken Min guide mot trygg vård. Handboken bör delas ut från vårdpersonalen, inom inledande grabb mot patienter vilket äger alternativt kunna ett fåtal upprepade kontakter tillsammans med hälso- samt sjukvården samt tandvården.

Den innehåller vägledning samt råd, förslag vid problem att diskutera likt patienten är kapabel ställa samt ett fåtal samt data angående bl.a. vilka lagar samt regler såsom styr patientens möjligheter mot effekt inom vården.

SKL besitter, bl.a. likt en led inom för att utveckla patientsäkerheten, utarbetat handböcker samt råd på grund av förbättrad informationsutbyte mellan patient samt vårdpersonal.

inom samband tillsammans genomförandet från patientsäkerhetslagen, liksom trädde inom kraft den 1 januari , avgjorde regeringen för att ge SKL en finansiellt bidrag på grund av för att förbättra metoder alternativt modeller till hur patienter samt närstående dels bör behärska bidra mot vårdgivarnas löpande patientsäkerhetsarbete, dels bemötas samt informeras inom samband tillsammans för att enstaka vårdskada äger skett.

bekymmer tillsammans med nuvarande förhållanden

Hälso- samt sjukvården bör i enlighet med HSL främja befolkningens välbefinnande samt ge enstaka god vård vid lika villkor samt efter behov. ifrån den utgångspunkten borde patienter äga enstaka kraftfull ställning inom hälso- samt sjukvården. Den

offentliga gemensamma finansieringen, ett medicinsk hjälp vilket omfattar samtliga, behovsprincipen samt den nära politiska styrningen existerar mot på grund av för att garantera detta.

Flera studier samt enkätundersökningar visar dock vid för att detta finns områden var patienter systematiskt äger ett alltför svag samt ibland, åtminstone upplevd, underordnad ställning.

Socialstyrelsen äger inom flera rapporter pekat vid vissa brister då detta gäller för att informera patienter samt ge dem möjligheter för att diskutera behandlingsalternativ.

Myndigheten menar för att många tyder vid för att vården ännu domineras från en verksamhets- samt yrkesperspektiv.

Även anmälningar mot patientnämnderna vittnar ifall för att vården ej tar patienten vid allvar. i enlighet med anmälningarna upplever patienterna för att vården brister inom för att informera angående sjukdomen samt dess prognos, behandling samt samordning från insatser.

Patienter skrivs även ut ifrån slutenvården tillsammans med bristfällig kunskap ifall medicinering, återbesök, provsvar samt kontaktvägar tillsammans mera.

analys av vård redovisning ifall patientcentrering inom svensk hälso- samt sjukvård

Myndigheten på grund av analys av vård presenterade inom juli ett redovisning var graden från patientcentrering inom svensk hälso- samt medicinsk vård bedöms utifrån fem olika dimensioner: - Patienter vilket medaktörer inom vården genom kunskap samt träning - Respekt till patienters individuella behov, preferenser samt värderingar - Samordning samt kontinuitet såväl inom likt mellan vård samt vård - Helhetssyn vid patienter såsom människor tillsammans med både medicinska samt

icke-medicinska behov - Involvering från släkt samt närstående inom vården i enlighet med patienters önske-

mål Rapporten visar bl.a.

för att detta äger gjorts vissa framsteg inom land på grund av för att stärka patientens ställning, bl.a. äger flera steg tagits på grund av för att förbättra samt utveckla informations- samt utbildningsinsatser riktade mot patienterna. Myndigheten på grund av analys av vård påpekar dock för att detta finns vissa uppenbara brister.

Hälso- samt sjukvården brister ofta inom för att möta patienters individuella behov, värderingar samt preferenser. enstaka ytterligare svaghet existerar bristande samordning samt samverkan mellan vårdgivare. Rapporten innehåller flera centrala rekommendationer på grund av för att öka patientcentreringen inom svensk hälso- samt medicinsk hjälp, säkerställa för att lagstiftningen till för att stärka patientens ställning efterlevs, möjliggöra på grund av patienten för att existera medaktör inom sin personlig vård samt engagera samt involvera patienter samt patientföreträdare inom beslut ifall hälso- samt sjukvårdens tillväxt.

Patientens ställning behöver stärkas

Som framgår från ovanstående uppföljningar samt bedömningar från hälso- samt sjukvården finns detta trots dem senaste årens insatser kvar brister för att åtgärda då detta gäller patientens ställning. Patienterna äger ej fullt ut kunnat tillgodogöra sig dem effekter liksom varit åsyftade.

Sett utifrån den demografiska utvecklingen inom samhället, likt bl.a.

innebär för att andelen äldre inom befolkningen förväntas öka tillsammans 30 andel mellan samt , finns detta all anledning för att bygga struktur inom hälso- samt sjukvården vilket vid en effektivt sätt utnyttjar samtliga befintliga tillgångar. beneath dem senaste år äger därför patienten samt dennes roll inom hälso- samt sjukvården lyfts fram såsom enstaka betydande källa mot förståelse.

Även den tekniska utvecklingen inom vården gör starkare patienters möjligheter för att inom allt högre grad ta ansvar på grund av sin välbefinnande samt inom viss mån även sin personlig behandling.

Mycket talar till för att patientens medverkan inom planerings-, genomförande- samt uppföljningsfasen ökar både standard samt effektivitet inom hälso- samt sjukvården.

undersökning visar för att viktiga faktorer på grund av utfallet från vårdinsatsen existerar patientens självkänsla samt vilja för att ta ansvar. Patienten bör därför ses likt enstaka partner inom relationen tillsammans vårdgivaren samt bör ges enstaka energisk roll inom beslut kring den egna vården. Studier visar även för att stöd mot patientmedverkan samt egenvård radikalt kunna minska antalet läkar- samt slutenvårdsbesök, minska antalet sjukskrivningsdagar samt öka patienternas livskvalitet samt självförtroende.

Patientmaktsutredningens utgångspunkter

En utgångspunkt på grund av Patientmaktsutredningens jobb besitter varit för att utveckla förutsättningarna på grund av enstaka god samt jämlik vård inom enlighet tillsammans målen på grund av hälso- samt sjukvården såsom besitter formulerats inom HSL (se del ).

ett ytterligare utgångspunkt existerar för att detta existerar dem medicinska professionerna, vårdgivarna samt ytterst sjukvårdshuvudmännen liksom små frukter från växter detta medicinska ansvaret, liksom ansvaret till vilka prioriteringar vilket måste göras beträffande hur vårdens tillgångar bör utnyttjas. på denna plats nedan följer en antal ämnen vilket utredningen ansåg fanns dem maximalt centrala på grund av sitt uppgift.

Vård vid patientens villkor

Enligt utredningen framstår dagens hälso- samt medicinsk hjälp vilket en komplext struktur vars tillväxt allt mer präglas från försök mot effektivisering.

inom detta perspektiv existerar detta ofta vårdorganisationen inom sig samt dess anställda liksom står inom fokus. detta görs samt besitter gjorts flera insatser på grund av för att utveckla den interna produktiviteten. flera från dem uppföljningar vilket genomförts äger varit kopplade mot organisationens operativa aktivitet samt konsekvens.

Faktorer liksom står beneath hälso- samt sjukvårdens övervakning existerar jämförelsevis lätta för att följa upp samt påverka. andra faktorer existerar svårare för att följa upp samt avsevärt svårare för att påverka. Patientens ställning äger mot massiv sektion hamnat utanför fokus inom samband tillsammans för att vården effektiviserats.

Mot bakgrund från den generella bilden från hälso- samt sjukvården likt organisationscentrerad äger detta vuxit fram ett motpol inom framför allt forskningsvärlden. Teoribildningar såsom patientcentrerad vård, patientmedverkan samt egenvård sätter patienten inom fokus.

I enstaka patientcentrerad vård existerar patienten ett partner inom relationen tillsammans vårdgivaren samt tar enstaka mer energisk roll inom beslut kring den egna vården.

Detta ställer ökade krav vid hälso- samt sjukvårdspersonalen för att erbjuda in patienten inom diskussioner kring utformningen samt genomförandet från vårdinsatser. vid patienten ställs samtidigt ökade krav vid kunskaper till för att

han alternativt denna aktivt bör behärska delta inom beslut samt utformning från vårdinsatsen. undersökning visar för att ökad delaktighet ifrån patientens blad ökar kvaliteten inom vårdinsatsen.

Studier likt besitter genomförts vid patientcentrerad vård visar allmänt vid positiva effekter inom hur patienten uppfattar den vård dem erhållit. andra effekter vilket identifierats existerar minskad personalomsättning samt en minskat antal felbehandlingar. inom enstaka forskning nära Sahlgrenska sjukhuset undersöktes hur enstaka modell tillsammans ett patientcentrerad vårdkedja påverkade vårdresultat hos patienter tillsammans höftledsfraktur.

inom studien kunde detta bl.a. påvisas för att kostnaderna sjönk tillsammans med 40 andel inom den patientgrupp var modellen tillämpades. Studien visade även för att 75 andel från deltagarna inom gruppen blev framgångsrikt rehabiliterade jämfört tillsammans med 55 andel inom kontrollgruppen.¹

Utredningen menar för att patienten äger blivit en objekt tillsammans med enstaka bedömning utan koppling mot individ alternativt situation.

Särskilt klart blir detta då patienten remitteras mellan olika vårdinstanser var patienten tvingas mot för att etablera nya vårdrelationer tillsammans återkommande uppbrott. Avsaknad från helhetsförståelse till individen innebär enstaka funktionell ögonkontakt såsom fragmenterar vårdinsatsen samt patientens upplevelse. Patienten blir åskådare samt ej ett energisk deltagare inom dem vårdinsatser liksom görs, hävdar utredningen.

Information samt överföring

Att öka patientens förståelse existerar en medel till för att stärka dennes inflytande samt effekt. Patientens kunskaper angående sitt eget hälsotillstånd existerar viktiga på grund av för att denne alternativt denna bör behärska förhålla sig mot sin vårdsituation samt formulera sina behov samt behärska ställa krav vid hälso- samt sjukvården.

tillsammans med fördjupad insikt är kapabel även patientens chans för att analysera samt utföra aktiva omröstning mellan olika vårdinsatser samt vårdgivare förbättras.

Enligt utredningen existerar den resultat vilket finns tillgänglig inom dygn inom mångt samt många från omfattande natur. Lättillgänglig kunskap angående vårdens standard samt utfall, nedbrutet vid verksamhetsnivå, saknas mot massiv sektion.

Sådan data existerar emellertid från massiv innebörd på grund av patienter såsom exempelvis befinner sig inom enstaka valsituation samt bör väga olika alternativa vårdgivare mot varandra. bristande vid kvalitetssäkrad kunskap ifrån offentliga aktörer likt myndigheter alternativt exempelvis landsting kunna leda mot för att patienter vid personlig grabb skapar plattformar på grund av för att jämföra vård alternativt dela tillsammans sig från sina egna omdömen.

modell vid detta existerar s.k. ratingsajter vid internet.

Att stärka patientens möjligheter mot betydelsefull samt användbar insikt existerar i enlighet med utredningen en medel till för att stärka patientens kraft. enstaka förbättrad maktbalans mellan patienten samt hälso- samt sjukvårdens professioner skapar även förbättrad förutsättningar på grund av för att engagera patienten inom sin personlig behandling.

Det existerar inom detta personliga mötet mellan enstaka patient samt behandlande vårdpersonal likt många från den resultat såsom patienten behöver bör

¹ Olsson, L., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (). A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway.

kommuniceras.

Flera uppföljningar samt bedömningar visar för att patienter ej ständigt får den data liksom dem behöver.

Utredningen menar för att frågan angående data mot patienter mot massiv sektion existerar ett ledarskapsfråga. plats ansvaret till olika data etc. bör ligga ner måste givetvis existera klart uttalat inom dem ramverk liksom finns, dock detta existerar verksamhetschefen nära respektive reception samt vårdcentral eller sjukhusavdelning vilket måste titta mot för att detta sker samt för att eventuella negativa attityder samt kulturer inom organisationen motverkas.

Även andra aktörer inom samhället förmå tänkas behöva ett fåtal en klart angivet ansvar till för att tillhandahålla patientinformation.

Ökad valfrihet till patienten

Med valfrihet kommer chansen för att välja detta vilket existerar utmärkt samt för att välja försvunnen detta likt existerar mindre utmärkt.

ett förutsättning till för att ge utrymme åt personliga preferenser samt möjliggöra ett sortering mellan detta liksom existerar god samt detta likt existerar mindre utmärkt, existerar för att detta finns enstaka transparens likt utför detta möjligt för att jämföra alternativ. Inom hälso- samt sjukvården innebär detta tre centrala krav liksom måste uppfyllas.

detta måste, på grund av detta inledande, finnas en utbud vilket ger konkreta alternativ för att välja mellan. till detta andra behövs insikt angående vårdens standard samt medicinska påverkan. en instrument till detta existerar uppföljning samt evaluering från dem vårdinsatser vilket görs. till detta tredjeplats måste kunskapen ifall vårdens standard samt tillgänglighet m.m.

anlända patienten mot sektion vid en på grund av patienten begripligt sätt. Tjänsten Hitta samt jämför vård vid webbplatsen titta existerar denna plats en möjligt instrument.

Att stärka patientens valmöjligheter är kapabel bl.a. handla ifall för att genom lagstiftning utföra befintligt vårdutbud inom än högre grad tillgängligt på grund av patienten. inom ljus finns detta en fritt vårdval vilket utför för att patienten är kapabel välja vårdleverantör inom primärvården.

Vidare finns möjligheter för att välja vård inom andra länder inom EU/EES-området.

Utredningen lyfter fram ökad transparens, förbättrad patientinformation samt ett klar lagstiftning liksom några från dem viktigaste områdena till för att åstadkomma ökad valfrihet. resurser mot resultat samt förståelse existerar kritisk på grund av för att patienten bör behärska utnyttja sin valfrihet.

6. enstaka fräsch patientlag

Regeringens förslag: ett färsk team, patientlagen, införs. Lagen syftar mot för att inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet stärka samt tydliggöra patientens ställning samt mot för att främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet. Lagen innehåller bestämmelser likt rör patientens chans mot påverkan inom hälso- samt sjukvården alternativt likt äger direkt innebörd på grund av vårdens utformning.

Patientlagen innehåller även hänvisningar mot bestämmelser ifall patientens ställning inom andra lagar.

Med hälso- samt medicinsk hjälp avses i enlighet med lagen dels åtgärder på grund av för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador, dels sjuktransporter.

Vissa bestämmelser bör endast gälla hälso- samt sjukvårdsverksamhet likt bedrivs tillsammans med en landsting alternativt enstaka samhälle likt huvudman.

Patientlagen bör ej omfatta vård av tänder. Följdändringar görs inom några lagar tillsammans med anledning från den nya lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom huvudsak tillsammans med regeringens förslag. Utredningen föreslår för att vård från avlidna bör ingå inom definitionen från vilket vilket existerar för att anse såsom hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med lagen.

Utredningen föreslår vidare ett definition från offentligt finansierad vård.

Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser välkomnar förslaget samt existerar överlag positiva mot förslagets utformning. dem anser för att detta existerar en viktigt verktyg på grund av för att stärka samt tydliggöra patientens ställning.

Vårdförbundet anser för att vården kvar domineras från en verksamhets- samt yrkesperspektiv. Förbundet menar för att detta behövs en paradigmskifte var oss genom för att flytta fokus ifrån organisation mot individ skapar förutsättningar på grund av vårdtagarens delaktighet samt självbestämmande samt ett bas till säkerhet samt tillit.

Akademikerförbundet SSR menar för att patienten länge besitter varit ett outnyttjad tillgång dock tillsammans stärkt effekt samt tillfälle för att inom ökad utsträckning påverka sin vård kommer patientlagstiftningen för att leda mot nöjdare patienter, ökad följsamhet, minskat antal mottagning hos vårdgivare samt ökad effektivisering från vården.

Sveriges sjuksköterskeförening menar för att eftersom patientlagen således klart betonar bl.a. patientcentrering samt en mer individanpassat synsätt ökar möjligheterna till personer tillsammans med annat modersmål alternativt ifrån ytterligare kulturell bakgrund för att tillvarata sina intressen inom vården. Diskrimineringsombudsmannen menar för att såväl enskilda patienter såsom patientföreningar samt vårdpersonal kunna bli medvetna ifall, samt verka aktivt till, enstaka patientcentrerad vård vilket utgår ifrån varenda människors lika värde samt rättigheter.

Göteborgs universitet anser för att enstaka patientlagstiftning förmå producera förutsättningar till en nytt tänkande samt nya arbetssätt såsom existerar baserade vid delaktighet inom en strukturerat partnerskap mellan patient samt vårdgivare samt baserad vid evidens. Statskontoret anser för att betänkandet brister inom klarhet samt konkretisering samt för att detta existerar tveksamt ifall betänkandet utgör en tillräckligt underlag på grund av beslut ifall enstaka fräsch patientlag.

Sveriges Pensionärers Riksförbund avstyrker förslaget vid bas från för att utredningen ej förordar enstaka rättighetslagstiftning samt för att tandvården ej

ska ingå. Även bl.a. Nätverket mot cancer samt Demensförbundet anser för att patientlagen bör innehålla rättigheter såsom existerar utkrävbara inom domstol.

Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges läkarförbund, Blekinge läns landsting samt

Reumatikerförbundet, anser dock för att ett rättighetslagstiftning tillsammans tillfälle för att bestrida inom domstol ej skulle artikel mot gagn till patienterna eftersom modellen skulle artikel både tids- samt resursödande samt för att detta ej skulle leda mot den maktförskjutning man önskar uppnå. Vårdföretagarna, Handikappförbunden samt Svenskt Näringsliv menar för att detta bör finnas chans mot sanktioner angående lagen ej följs.

Praktikertjänst, Privattandläkarna, Gotlands samhälle och Jämtlands läns landsting ger stöd mot utredningens förslag för att patientlagen ej bör omfatta vård av tänder. Praktikertjänst menar för att en inkluderande från tandvården sannolikt skulle avsevärt försvåra en genomförande samt allvarligt komplicera lagstiftningen tillsammans med fara för att dess huvudsakliga uppgift samt avsikt skulle vandra tappat bort eller missat.

Flera remissinstanser, . Sveriges Tandläkarförbund, Socialstyrelsen och en flertal landsting, anser dock för att tandvårdens patienter bör omfattas från den nya patientlagen.

Flera instanser, bl.a. Praktikertjänst samt Handikappförbunden, menar för att den nya patientlagen existerar lättillgänglig, lärorik samt överskådlig.

Lagen existerar uppbyggd vid en sätt liksom möjliggör på grund av envar för att tillgodogöra sig dess innehåll. Riksdagens ombudsmän (JO) ifrågasätter däremot starkt den valda lagtekniska konstruktionen. JO existerar många tveksam både mot dubbelreglering samt mot för att inom enstaka team inom således massiv utsträckning äga mer alternativt mindre innehållslösa bestämmelser såsom upplyser ifall för att den materiella bestämmelsen finns inom ytterligare lagstiftning.

Justitiekanslern anför för att detta kanske inom den vidare beredningen mer allmänt bör övervägas angående dubbelregleringar kunna undvikas. Uppsala universitet förordar ett sammanhållen lagstiftning vid hälso- samt sjukvårdsområdet. Ytterligare enstaka team, liksom mot största delen bygger vid reglering ifrån annat håll, förstärker intrycket från regleringen vid hälso- samt sjukvårdsområdet såsom splittrad samt fragmentiserad.

Skälen till regeringens förslag

Behovet från enstaka patientlagstiftning

Under dem senaste år äger patientens ställning förtydligats samt stärkts inom flera avseenden (se vidare segment ). Särskilt är kapabel nämnas reformer till ökad valfrihet på grund av patienten, lagstadgad vårdgaranti, skärpt tillsyn samt förbättrad tillgänglighet inom hälso- samt sjukvården.

Flera rapporter visar dock vid för att detta kvar finns enstaka rad områden var patientens ställning behöver stärkas. detta existerar svårt på grund av medborgarna, patienterna, vårdgivarna samt huvudmännen för att ett fåtal enstaka klar foto från bestämmelserna vid området eftersom landet saknar ett lagstiftning likt samlat beskriver patientens ställning inom vården.

Vidare anger lagstiftningen inom princip genomgående sjukvårdshuvudmännens, vårdgivarnas samt personalens ansvar gentemot patienten, inom stället på grund av för att ange vilka möjligheter mot påverkan samt delaktighet likt patienten besitter. Mot denna bakgrund utför regeringen, inom likhet tillsammans med utredningen, bedömningen för att detta finns behov från för att införa enstaka patientlag liksom samlar bestämmelser från innebörd på grund av patientens ställning inom avsikt för att förtydliga samt stärka patientens ställning samtidigt vilket överskådligheten samt tillgängligheten ökar på grund av

medborgarna.

Samtidigt synliggörs patienten liksom aktör samt ej bara liksom en objekt på grund av vårdrelaterad agerande. ett patientlagstiftning ger sannolikt även enstaka generell resultat vid hälso- samt sjukvården. för att stärka patientens ställning existerar i enlighet med flera studier en effektivt sätt för att utveckla resultaten inom hälso- samt sjukvården.

vid sikt leder detta även mot ett effektivare användning från hälso- samt sjukvårdens tillgångar. Därför existerar detta från huvud innebörd för att patientlagen ej enbart riktar sig mot patienter, deras närstående samt allmänheten utan även mot hälso- samt sjukvården samt dess anställda.

Lagen bör äga likt omfattande avsikt för att stärka samt tydliggöra patientens ställning.

Den bör vidare främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet. Lagen bör även stödja patientens möjligheter för att medverka samt existera medskapande inom sin personlig vårdprocess.

Ingen rättighetslagstiftning

Frågan ifall ett patientlagstiftning bör ange inom domstol utkrävbara rättigheter mot vård samt behandling besitter varit objekt till samtal inom flera tidigare statliga utredningar.

chansen för att frångå systemet tillsammans med skyldighetslagstiftning mot förmån till ett rättighetsbaserad lagstiftning lyftes bl.a. fram inom en delbetänkande (SOU ) från Kommittén angående hälso- samt sjukvårdens finansiering samt organisation (HSU ). ett sådan konstruktion skulle innebära för att patienten äger tillfälle för att erhålla sin sak prövad från domstol.

Kommittén påpekade för att detta finns ett rad svårigheter tillsammans med för att införa utkrävbara rättigheter vid hälso- samt sjukvårdsområdet, eftersom domstolsprövningar från detta slaget tillsammans många komplicerade medicinska bedömningar skulle kräva grundlig expertmedverkan samt därmed bli både tidsödande samt resurskrävande såväl på grund av rättsväsendet likt på grund av hälso- samt sjukvården.

Kommittén slog fast för att ett sådan situation ofrånkomligen medför för att dem tillgångar såsom tas inom krav på grund av domstolsprövningarna drabbar den sjukvårdande verksamheten negativt. en annat bekymmer likt utredningen lyfte fram fanns svårigheten för att utforma adekvata sanktioner liksom existerar mot nytta till den enskilda patienten.

En ytterligare aspekt, såsom tidigare lyfts fram från Prioriteringsutredningen (SOU ), existerar för att en rättighetsbaserat struktur inskränker utrymmet till kommunalt fattade demokratiska beslut ifall prioriteringar inom vården inom förhållande mot befintliga tillgångar.

på det sättet skulle en struktur liksom genomgående bygger vid rättighetsbaserade principer bli svårt för att förena tillsammans med sjukvårdshuvudmännens generella planeringsansvar på grund av hälso- samt medicinsk vård.

På bas från dem beskrivna principiella svårigheterna ställer sig regeringen på baksidan tidigare utredningars bedömningar.

Regeringen tydliggjorde detta redan inom direktiven mot Patientmaktsutredningen samt utredningen valde därför för att ej argumentera vare sig till alternativt emot enstaka rättighetslagstiftning.

Regeringen anser således för att patientlagen ej bör innehålla utkrävbara rättigheter inom den meningen för att beslut såsom saknas inom vården bör behärska överprövas från domstol.

detta betyder för att patientlagstiftningen inom huvudsak bör bygga vid dem ansvar såsom vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen äger gentemot patienterna.

Patientlagens innehåll

Det existerar svårt för att avgränsa patientlagens innehåll samt att fatta beslut eller bestämma något vilka bestämmelser såsom bör tas in inom den nya lagen.

Utredningen menade för att detta ej kunde bli fråga angående någon uttömmande reglering likt samlar samtliga dem bestämmelser liksom besitter innebörd till patienten. enstaka sådan team skulle bli alltför grundlig samt svåröverskådlig. detta ökar ej heller tydligheten för att avbryta ut enskilda bestämmelser såsom inom dygn återfinns inom speciallagstiftning samt föra dem mot ett patientlag.

Däremot anser både utredningen samt regeringen för att detta existerar från stort värde på grund av såväl patienter samt närstående vilket hälso- samt sjukvårdspersonalen för att patientlagen innehåller dem maximalt primär bestämmelserna från generell karaktär vilket besitter direkt innebörd till vårdens beskaffenhet alternativt liksom tydliggör möjligheter mot påverkan på grund av patienterna.

Bestämmelser ifall landstingens samt kommunernas förberedelse samt arrangemang från hälso- samt medicinsk vård, anställda, undersökning, samverkan etc. kommer däremot även fortsättningsvis för att finnas inom hälso- samt lagar om sjukvård (), förkortad HSL. Regeringen står inom huvudsak på baksidan detta urval från bestämmelser såsom utredningen bedömer bör finnas inom enstaka fräsch patientlag.

För huvudmännen, vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen existerar HSL samt patientsäkerhetslagen () dem huvudsakliga källorna mot data angående hur vården bör artikel beskaffad samt vilka ansvar likt vårdgivarna äger (se del ). Regeringen menar dock för att detta finns en värde inom för att även vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen äger patientlagen likt inträde mot hälso- samt sjukvårdslagstiftningen, nära sidan från övriga lagar.

ifall lagen uteslutande skulle äga patienten liksom publik skulle ändringar inom HSL samt en pedagogiskt designat faktablad behärska ge identisk resultat. Regeringens, samt även utredningens, ambition tillsammans med den nya lagen existerar emellertid för att åstadkomma ett perspektivförskjutning inom vården vilket även lagstiftningen bör återspegla. Flera remissinstanser delar denna perception.

Tillämpningsområdet

Definitionen från vad såsom bör anses liksom hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med patientlagen äger innebörd på grund av lagens användningsområde. Utredningen föreslår identisk definition såsom finns inom HSL, dvs. åtgärder till för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador, sjuktransporter samt för att ta grabb angående avlidna.

Patientlagen rör inom princip uteslutande levande patienter. Regeringen anser därför för att vård från avlidna ej bör ingå inom definitionen från vad likt anses likt hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med lagen. Redan inom ljus gäller i enlighet med 6 kap. 8 § patientsäkerhetslagen för att angående enstaka patient äger avlidit bör den såsom tillhör hälso- samt sjukvårdspersonalen fullgöra sina information tillsammans med respekt till den avlidne samt visa hänsyn samt omtanke gentemot närstående.

Denna bestämmelse bör ej återkomma inom patientlagen.

De flesta från bestämmelserna inom patientlagen bör gälla inom all hälso- samt sjukvårdsverksamhet, oavsett ifall utföraren existerar offentlig alternativt privat, oavsett vem vilket existerar huvudman samt oavsett vem såsom finansierar vården. Vissa bestämmelser, exempelvis ifall omröstning från behandlingsalternativ, bör däremot, liksom deras motsvarigheter inom HSL, enbart gälla aktivitet likt bedrivs tillsammans med en landsting alternativt ett samhälle såsom huvudman.

andra

bestämmelser, angående vårdgaranti, fast läkarkontakt samt färsk medicinsk analys, gäller enbart ifall huvudmannen existerar en landsting. Utredningen föreslår för att uttrycket ”offentligt finansierad hälso- samt sjukvård” – dvs.

i enlighet med förslaget mot definition hälso- samt medicinsk vård liksom finansieras från landsting, samhälle alternativt stat – används till för att avgränsa tillämpningsområdet på grund av vissa bestämmelser. Regeringen väljer för att inom stället inom enstaka speciell paragraf ange vilka bestämmelser såsom enbart gäller till aktivitet såsom bedrivs tillsammans med en landsting alternativt ett samhälle vilket huvudman.

Lagrådet anser för att lagens användningsområde existerar alltför obestämt.

Lagrådet föreslår därför för att detta inom förslaget mot 1 kap. 1 § patientlagen dels preciseras för att lagen syftar mot för att stärka patientens ställning inom hälso- samt sjukvårdsverksamheten, dels införs enstaka definition från begreppet patient.

Lagrådet föreslår även enstaka redaktionell justering. Regeringen ställer sig på baksidan förslaget för att inom lagtexten förtydliga syftet tillsammans med den nya lagen. Regeringen instämmer vidare tillsammans med Lagrådet för att enstaka definition från vilket vilket avses tillsammans patient skulle artikel värdefull till för att avgränsa lagens användningsområde.

Regeringen anser däremot ej för att detta finns tillräckligt beredningsunderlag på grund av för att införa enstaka bestämmelse från sådan huvud innebörd vid hälso- samt sjukvårdsområdet inom detta lagstiftningsärende.

Lagteknisk utformning

Den föreslagna patientlagen innehåller en stort antal bestämmelser likt, inom vart fall mot sitt sakliga innehåll, redan inom ljus återfinns inom andra lagar.

dem flesta från bestämmelserna innebär dubbelregleringar vid detta sättet för att dem mer alternativt mindre upprepar vad vilket ordineras inom dem andra författningarna. Flera bestämmelser inom patientlagen hänvisar inom stället mot dem andra lagarna, inom vissa fall tillsammans angivande från vad den andra bestämmelsen innebär.

Även detta motsatta förhållandet förekommer. då detta gäller bestämmelserna angående kunskap samt angående fräsch medicinsk evaluering föreslås för att nuvarande paragrafer inom HSL samt patientsäkerhetslagen ändras mot upplysningsbestämmelser såsom hänvisar mot dem nya bestämmelserna inom patientlagen. JO, Justitiekanslern samt Uppsala högskola äger inom sina remissvar ifrågasatt den lagtekniska konstruktionen.

Lagrådet anför för att den valda lagstiftningstekniken fullfölja för att lagen ger en splittrat intryck. detta existerar dessutom svårt för att titta motiven på baksidan för att detta inom ett sektion fall ansetts berättigat för att införa ett dubbelreglering medan detta inom andra samt liknande fall föreslås mer alternativt mindre utförliga hänvisningar.

tillsammans hänsyn mot dem tillämpningsproblem samt andra olägenheter vilket dubbelregleringar erfarenhetsmässigt kunna ge upphov mot, anser Lagrådet för att detta ej existerar berättigat tillsammans med dubbelregleringar inom den stora omfattning likt föreslås. Lagrådet önskar dock inom detta ärende ej motsätta sig den valda lagstiftningstekniken.

Dubbelregleringar anses, såsom Lagrådet påpekat, normalt sett olämpliga inom lagtekniskt hänseende. i enlighet med regeringens fras får dock nackdelarna tillsammans med dem denna plats aktuella dubbelregleringarna anses uppvägas från för att bestämmelserna existerar från elementär innebörd på grund av såväl patienter såsom vårdgivare samt hälso- samt sjukvårdspersonal samt för att regleringen därför bör ett fåtal finnas inom mer än ett team.

Bestämmelser vilket innebär långtgående ansvar på grund av landsting samt kommuner bör finnas kvar inom

HSL även fortsättningsvis, även angående motsvarande bestämmelser förs in inom patientlagen. Föreskrifter angående exempelvis vilken standard vården bör äga samt hur vården bör utformas äger en därför starkt signalvärde för att dem från den anledningen svårligen är kapabel tas försvunnen ifrån HSL samt patientsäkerhetslagen.

Någon fara till för att bestämmelserna tolkas vid olika sätt, samt därmed föranleder olägenheter inom tillsynssammanhang, finns i enlighet med regeringens analys ej. dem bestämmelser inom den nya lagen vilket innebär dubbelregleringar går inom dem flesta fall heller ej för att ersätta tillsammans tydliga samt informativa hänvisningar utan för att ange innehållet inom dem andra bestämmelserna inom sin totalitet.

Då faller från naturliga skäl syftet tillsammans hänvisningarna.

Även hänvisningarna existerar i enlighet med regeringens fras nödvändiga från pedagogiska skäl. var detta existerar möjligt anges till tydlighets skull begränsad vad den bestämmelse vilket detta hänvisas mot innehåller. inom andra fall existerar detta ej möjligt utan för att utföra lagen alltför omfångsrik samt därmed tynga texten.

Exempelvis existerar flera bestämmelser inom patientdatalagen samt föreskrifter ifall sekretess samt tystnadsplikt visserligen viktiga till patienten för att uppleva mot, dock för att närmare förklara innebörden från dem inom patientlagen äger ej ansetts görligt.

I sammanhanget bör detta beaktas för att utredningen i enlighet med sina direktiv äger haft inom uppgift för att föreslå enstaka patientlag vilket existerar sålunda lättillgänglig, överskådlig samt lärorik vilket möjligt till såväl patienter samt allmänhet liksom hälso- samt sjukvårdspersonal.

Tandvård

Utredningen äger övervägt angående patientlagen bör omfatta verksamheter inom såväl hälso- samt medicinsk hjälp liksom vård av tänder. detta finns patienter inom både hälso- samt sjukvården samt tandvården, vilket talar på grund av för att tandvården bör omfattas från lagen. Tandvården existerar dessutom en region såsom bl.a.

Socialstyrelsen lyfter fram liksom en modell vid ojämlik vård. Utredningen menar dock för att detta finns skäl såsom talar mot för att inom varenda delar omfatta vård av tänder inom den nya patientlagen. dem brister liksom finns vid tandvårdsområdet avhjälps i enlighet med utredningens fras ej genom för att tydliggöra vilket patienter bör erhålla inom struktur från valfrihet alternativt enstaka färsk medicinsk utvärdering.

Såväl finansiering liksom arrangemang samt styrning från tandvården skiljer sig avsevärt ifrån vad såsom gäller inom hälso- samt sjukvården.

Regering samt riksdag äger valt enstaka ytterligare finansieringsmodell till tandvården. Den övervägande delen från vuxentandvården ges inom ljus inom systemet på grund av detta statliga tandvårdsstödet, tillsammans med massiv sektion egenfinansiering ifrån patienten.

nära sidan ifall detta statliga tandvårdsstödet finansierar samt ansvarar landstingen på grund av viss vård av tänder inom enlighet tillsammans tandvårdslagens bestämmelser. detta råder fri etableringsrätt inom tandvården samt den statliga ersättningen existerar oberoende från vårdgivarnas driftform. Detta leder mot för att tandvården utmärker sig genom för att patienten besitter massiv chans för att egen välja vårdgivare samt påverka vilken vård vilket bör utföras.

Utredningen anser därför för att patientlagen tills vidare ej bör omfatta vård av tänder. Förslaget får stöd från flera remissinstanser. andra remissinstanser anser däremot för att tandvårdens patienter bör omfattas från patientlagen eftersom den nya lagen existerar lika betydelsefull till tandvårdspatienter liksom till patienter inom hälso- samt sjukvården.

Regeringen instämmer inom utredningens analys samt förslag. för att patientlagen ej bör omfatta vård av tänder förtydligas inom enstaka speciell bestämmelse inom lagen. detta existerar dock viktigt för att understryka för att tandvårdslagen redan innehåller vissa bestämmelser likt syftar mot för att stärka patientens ställning.

Tandvården bör bl.a. tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen, existera enkel tillgänglig samt bygga vid respekt till patientens självbestämmande samt integritet. Vården samt behandlingen bör således långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans patienten. Vidare bör patienten upplysas angående sitt hälsotillstånd samt ifall dem behandlingsmetoder såsom står mot buds.

Innan enstaka analys alternativt viss behandling starta bör vårdgivaren upplysa patienten ifall kostnaden på grund av åtgärden samt dem beräknade sammanlagda kostnaderna till enstaka resultat från behandlingar.

Regeringen föreslår emellertid för att vissa bestämmelser avseende barns ställning inom hälso- samt sjukvården även bör gälla inom tandvården (se segment ).

Tandvården existerar en prioriterat sektor till regeringen. Syftet tillsammans med regeringens insatser existerar för att bidra mot detta omfattande målet angående enstaka god tandhälsa inom kurera befolkningen. på grund av för att nå målen äger regeringen bl.a. infört en allmänt tandvårdsbidrag samt en försäkring. Den 1 januari infördes även en särskilt tandvårdsbidrag riktat mot personer tillsammans med vissa sjukdomar samt funktionsnedsättningar.

dem allra flesta patienter existerar nöjda tillsammans med den vård av tänder dem får. Regeringen önskar försäkra sig ifall för att tandvårdsreformens uppgift uppnås samt avser därför för att utreda statens insatser vid området.

Följdändringar

Med anledning från införandet från patientlagen görs följdändringar inom lagen () angående psykiatrisk tvångsvård, lagen () ifall genetisk integritet m.m.

samt patientsäkerhetslagen.

Av 2 § lagen () ifall hälso- samt medicinsk vård åt asylsökande följer för att dem föreskrifter såsom existerar tillämpliga vid vård såsom ges tillsammans med stöd från HSL även gäller på grund av vård liksom ges i enlighet med den förstnämnda lagen. Patientlagen gäller på grund av vård liksom ges tillsammans med stöd från HSL samt därmed även till vård såsom ges i enlighet med lagen angående hälso- samt medicinsk vård åt asylsökande Någon förändring inom den lagen vid detta sätt såsom utredningen föreslår existerar därmed ej viktig.

7. Individuell resultat mot patienter

kunskap angående vård samt behandling

Regeringens förslag: Patienten bör ett fåtal data angående

1.

sitt hälsotillstånd,

2. dem metoder vilket finns på grund av rapport, vård samt behandling,

3. dem redskap för hjälp liksom finns till personer tillsammans funktionsnedsättning,

4. nära vilken tidpunkt denne alternativt denna är kapabel förvänta sig för att ett fåtal vård,

5. detta förväntade vård- samt behandlingsförloppet,

6.

väsentliga risker till komplikationer samt biverkningar,

7. eftervård, samt

8. metoder till för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom sak inom stort sett tillsammans med regeringens förslag. Utredningen föreslår ej för att detta inom bestämmelsen bör tydliggöras för att patienten bör erhålla data angående redskap för hjälp.

Remissinstanserna: Förslaget välkomnas från remissinstanserna. dem instämmer tillsammans med utredningen inom för att begriplig samt precis upplysning inom korrekt period existerar essentiell på grund av för att stärka patientens ställning samt chans för att artikel delaktig inom sin vård. Vårdförbundet tycker för att detta existerar utmärkt för att informationspliktens omfattning samt innehåll förtydligas.

Informationen bör ges inom en kontext såsom ger patienten förutsättningar för att ta mot sig informationen vid en utmärkt sätt: lugn samt ro, gott angående period, tillfälle för att ställa ämnen m.m. Svenska Diabetesförbundet menar för att informationsskyldigheten måste omfatta samtliga från dem vanligaste förekommande metoderna, även angående detta existerar metoder likt från någon anledning ej används inom detta aktuella landstinget.

Jönköpings läns landsting anser för att vårdgivarnas informationsplikt bör förtydligas därför för att patienter samt närstående ständigt får god kunskap angående hälsotillstånd, tillgängliga undersöknings- samt behandlingsmetoder, relevanta patienträttigheter samt stöd. vid detaljnivå saknas enstaka paragraf inom lagen likt gör starkare patientens korrekt för att erhålla svar vid konsekvens från genomförda prover samt undersökningar.

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) anser för att detta inom lagen bör tillföras enstaka punkt ifall för att patienten bör ett fåtal upplysning ifall chansen för att erhålla skriftlig upplysning. Konsumentverket påpekar för att detta existerar viktigt för att betydelsefull kunskap kommer vårdkonsumenten mot handa inom olika steg genom vårdprocessen.

Socialstyrelsen anser för att detta bör förtydligas för att informationen bör baseras vid bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, samt inom andra grabb vid testad kunskap. Vårdföretagarna välkomnar förslaget dock anser för att angående vårdgivaren underlåter för att informera patienten bör detta kopplas mot enstaka sanktion.

Reumatikerförbundet samt Socialstyrelsen anser för att detta ej framgår tillräckligt klart vilken aktör inom vården, vårdgivaren alternativt personalen, såsom bör informera patienten.

Skälen till regeringens förslag

Informationen mot patienten behöver stärkas

Information behövs på grund av för att patienten bör behärska utöva sitt självbestämmande samt ta ställning mot angående denne alternativt denna önskar acceptera den vård likt erbjuds, dock den underlättar även till patienten för att uppleva ökad övervakning ovan sin tillvaro genom för att undanröja alternativt minska ovisshet samt möjliggöra förberedelse.

Bristande upplysning är kapabel vidare uppfattas likt bristande respekt alternativt uselt bemötande. detta framgår ej minimalt från patientklagomålen mot Inspektionen på grund av vård samt vård (IVO) samt patientnämnderna. chansen mot data existerar således från kritisk innebörd på grund av patientens chans för att utöva självbestämmande samt artikel delaktig inom vården samt bör därför genomsyra bota hälso- samt sjukvården.

Socialstyrelsen äger kunnat påvisa för att brister inom bemötande samt överföring mellan patient samt vårdgivare leder mot överdödlighet samt onödig behandling inom slutenvården. detta äger även demonstrerat sig för att god upplysning mot patienter ökar följsamheten mot ordinationer likt läkemedelsbehandling, dvs.

patienten väljer inom större utsträckning för att följa dem råd samt ordinationer vilket dem får exempelvis nära en läkarbesök.

Undersökningar likt den nationella patientenkäten samt IHPstudien (se segment ) besitter demonstrerat för att patienter ej ständigt får den data liksom dem behöver samt för att kommunikationen fungerar mindre god.

Nuvarande bestämmelser inom HSL samt patientsäkerhetslagen angående informationsplikt existerar relativt allmänt formulerade.

Patienten bör ges individuellt anpassad kunskap bl.a. angående sitt hälsotillstånd samt dem metoder på grund av utredning, vård samt behandling liksom finns.

Regeringen anser för att detta existerar otillfredsställande för att flera patienter ej tycker sig erhålla tillräckligt tillsammans resultat. för att öka patientens förståelse existerar en medel till för att stärka dennes inflytande samt effekt.

Patientens kunskaper ifall sitt eget hälsotillstånd existerar viktiga till för att han alternativt denna bör behärska förhålla sig mot sin vårdsituation samt formulera sina behov samt behärska ställa krav vid hälso- samt sjukvården. ett informerad patient existerar även ett förutsättning till enstaka produktiv vård. Regeringen anser därför, liksom utredningen, för att informationspliktens omfattning samt innehåll behöver förtydligas inom den svenska lagstiftningen.

Patienten förmå vid sålunda sätt erhålla ett förbättrad perception angående vilken data vilket denne alternativt denna är kapabel förvänta sig. på grund av personalen innebär förslaget för att deras skyldighet för att informera understryks samt förtydligas.

Några remissinstanser anser för att detta ej framgår tillräckligt klart vilken aktör inom vården, vårdgivaren alternativt personalen, vilket bör informera patienten.

Regeringen önskar förtydliga för att i enlighet med HSL besitter landstinget detta omfattande ansvaret till för att strukturera verksamheten således för att kravet vid fullgod kunskap mot patienten är kapabel upprätthållas (prop. / s. 46). detta existerar dock inom detta personliga mötet mellan patient samt behandlande vårdpersonal liksom många från den resultat likt patienten behöver bör kommuniceras.

från patientsäkerhetslagen följer för att den vilket äger ansvaret till vården från ett patient äger enstaka skyldighet för att ge honom alternativt hon resultat. Informationsskyldigheten åligger således inom inledande grabb den vilket äger detta direkta ansvaret till den vårdsituation såsom

informationen avser. detta existerar däremot vårdrelaterad ansvar för att strukturera verksamheten därför för att hälso- samt sjukvårdspersonalen kunna uppfylla sin informationsskyldighet.

Verksamhetschefen nära enheten ansvarar på grund av för att detta finns rutiner alternativt lokala instruktioner likt både möjliggör samt säkerställer för att patienten förmå ett fåtal sektion från data från sådant innehåll samt inom sådan omfattning såsom ordineras.

Informationspliktens omfattning samt innehåll

Regeringen anser för att detta från patientlagen bör framgå för att patienten bör ett fåtal resultat ifall sitt hälsotillstånd, dem metoder till granskning, vård samt behandling vilket finns, nära vilken tidpunkt liksom patienten kunna förvänta sig för att erhålla vård, detta förväntade vård- samt behandlingsförloppet, väsentliga risker till komplikationer samt biverkningar samt eftervård.

Patienten bör erhålla vetenskapligt grundad data ifall för- samt nackdelarna tillsammans med dem olika behandlingsalternativen nära detta aktuella tillståndet, till för att behärska fatta en välgrundat beslut. Ibland förmå en behandlingsalternativ artikel för att inom ett aktuell situation avvakta tillsammans för att sätta in ett behandling.

detta existerar självklart även en alternativ patienterna bör ett fåtal resultat angående, tillsammans tillsammans med tänkbara konsekvenser från en beslut ifall för att avvakta. Informationen bör lämnas därför tidigt liksom möjligt inom ett vårdprocess.

Vidare existerar ett angelägen fråga på grund av flera patienter för att ett fåtal känna till då man kommer för att ett fåtal vård.

för att undvika osäkerhet kring då man kommer för att erhålla enstaka kallelse mot enstaka granskning alternativt enstaka behandling ger patienterna ökad säkerhet samt förbättrad möjligheter mot personlig övervakning samt förberedelse. från patientlagen bör detta därför framgå för att patienten bör ett fåtal data ifall nära vilken tidpunkt han alternativt denna är kapabel förvänta sig för att erhålla vård.

inom detta ingår för att ett fåtal känna till hur samt då patienten bör erhålla svar vid effekt från genomförda prover samt undersökningar. Denna bestämmelse äger inget samband tillsammans med den nationella vårdgarantin, utan gäller oavsett ifall vården kunna ges inom ramen till vårdgarantin alternativt ej.

Information ifall vad likt kommer för att hända efter utskrivning ifrån enstaka vårdinrättning, ifall symptom för att existera uppmärksam vid samt ifall fortsatt vård alternativt uppföljning, verkar, i enlighet med utredningen, artikel något liksom flera patienter saknar.

från lagen bör detta därför även framgå för att patienten då enstaka vårdepisod avslutas bör informeras angående eftervård, dvs. viktiga ämnen såsom gäller uppföljande behandling samt omvårdnad, läkemedelsbehandling samt rehabilitering.

Utredningen föreslår enstaka speciell bestämmelse ifall för att den såsom vänder sig mot vården då detta existerar lämpligt bör ett fåtal upplysningar ifall metoder till för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Regeringen anser för att detta inom stället bör ingå såsom ett speciell punkt inom den aktuella informationsbestämmelsen.

I propositionen Mer påverkan på grund av den enskilde inom valet från redskap för hjälp (prop. /) föreslås ändringar inom HSL samt patientsäkerhetslagen tillsammans med innebörd för att patienten bör ges upplysning ifall dem redskap för hjälp till personer tillsammans med funktionsnedsättning såsom finns.

Lagändringarna föreslås träda inom kraft den 1 juli såsom enstaka effekt från dem föreslagna ändringarna bör även upplysning angående redskap för hjälp omfattas från patientlagen.

Lagrådet påpekar för att den föreslagna 3 kap. 1 § patientlagen existerar kategoriskt utformad vid därför sätt för att detta ordineras för att patienten ska få viss resultat.

Emellertid anges inom författningskommentaren för att informationen bör anpassas mot vilket liksom existerar aktuellt inom detta enskilda fallet. Även ifall detta är kapabel synas artikel enstaka självklarhet, förordar Lagrådet tillsammans hänsyn mot paragrafens innebörd på grund av hälso- samt sjukvårdspersonalen för att denna begränsning kommer mot formulering inom lagtexten.

Lagrådet anser för att ingressen mot paragrafen därför bör lyda ”Patienten bör erhålla den data likt behövs om…” i enlighet med regeringens fras bör emellertid informationsbestämmelsen inom 3 kap. 1 §, till för att ett fåtal sålunda massiv genomslagskraft såsom möjligt, utformas kategoriskt samt utan begränsningar.

inom praktiken måste självklart informationen anpassas efter vad liksom existerar betydelsefull inom detta enskilda fallet, dock detta ligger inom sakens natur samt behöver ej anges särskilt inom lagtexten.

kunskap angående valfrihet samt vårdgaranti m.m.

Regeringens förslag: Patienten bör även ett fåtal resultat angående

1.

chansen för att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare samt tjänsteleverantör från offentligt finansierad hälso- samt medicinsk hjälp,

2. chansen för att erhålla enstaka färsk medicinsk evaluering samt enstaka fast vårdkontakt,

3. vårdgarantin, samt

4. chansen för att hos Försäkringskassan erhålla upplysningar angående vård inom en annat EES-land alternativt inom Schweiz.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom stora delar tillsammans regeringens förslag. Utredningen föreslår ej för att detta inom bestämmelsen bör tydliggöras för att patienten bör ett fåtal kunskap ifall omröstning från behandlingsalternativ samt fast läkarkontakt alternativt angående fräsch medicinsk granskning samt fast vårdkontakt.

Remissinstanserna: dem remissinstanser liksom besitter uttalat sig existerar positiva mot utredningens förslag. Örebro läns landsting önskar dock understryka för att då detta gäller kompensation till vård inom en annat EES-land sålunda existerar sjukvårdens roll inom sammanhanget enbart för att informera ifall för att chansen finns, dock för att Försäkringskassan svarar till fakta angående innehållet inom förmånen.

Värmlands läns landsting anser för att informationsskyldigheten angående valfrihet, vårdgarantin samt belöning på grund av vård inom en annat EES-land bör ligga ner vid vårdgivaren (ej personalen) liksom äger betydligt större tillfälle för att via olika informationskanaler ge patienter rätt samt klar kunskap. Sveriges läkarförbund menar för att informationen är kapabel omfatta väldigt många samt för att detta därför existerar viktigt för att utredningens skrivning ”när detta existerar aktuellt” tolkas vid en rimligt sätt, således för att denna resultat bara behöver lämnas då detta verkligen existerar betydelsefull.

Myndigheten på grund av vårdanalys anser för att detta ägde varit rimligt för att tydliggöra för att informationsplikten även gäller bestämmelserna ifall omröstning från behandlingsalternativ, förnyad medicinsk utvärdering, fast vårdkontakt samt fast läkarkontakt.

Skälen på grund av regeringens förslag

Information angående valmöjligheter samt vårdgaranti

En elementär förutsättning på grund av för att patienter bör behärska agera samt styra inom en valfrihetssystem existerar för att dem får kunskap ifall chansen för att välja samt för att välja försvunnen vårdgivare.

Bestämmelser ifall för att patienter bör erhålla sådan resultat samt vem vilket ansvarar till denna finns inom både HSL samt patientsäkerhetslagen. i enlighet med HSL bör patienten ges kunskap ifall bl.a. sina möjligheter för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör inom den offentligt finansierade hälso- samt sjukvården.

från patientsäkerhetslagen följer för att den vilket äger ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient, dvs. behandlande hälso- samt sjukvårdspersonal, bör titta mot för att patienten ges sådan data. Ansvaret är kapabel därmed sägas existera delat mellan vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen. Konkurrensverket besitter dock inom sin narrativ omröstning från vårdcentral pekat vid för att detta inom vissa landsting existerar mindre än hälften från dem tillfrågade vilket anser för att dem besitter tillräcklig resultat på grund av för att behärska utföra en aktivt omröstning.

I samband tillsammans för att den nationella vårdgarantin lagfästes tydliggjordes inom HSL samt patientsäkerhetslagen för att patienten bör ges individuellt anpassad kunskap ifall bl.a. vårdgarantin. inom kravet ligger för att, utifrån vad situationen inom detta enskilda fallet kräver, informera ifall både innehållet inom samt innebörden från vårdgarantin samt ifall detta är kapabel förväntas för att patienten förmå ges mottagning alternativt åtgärd inom dem tidsgränser liksom följer från vårdgarantin.

Patienten bör därmed ges resultat ifall eventuell väntetid till mottagning alternativt åtgärd. Patienten bör vidare informeras angående om detta bedöms för att landstinget ej kommer för att klara för att upprätthålla dem tidsgränser såsom gäller samt vilket landstinget avser för att vidta till åtgärder, hur man bör titta mot för att patienten är kapabel ges vård hos enstaka ytterligare vårdgivare.

Informationsskyldigheten gäller beneath kurera vårdförloppet. ifall detta uppkommer ett situation såsom påverkar väntetiden mot vård bör patienten informeras angående detta (prop. / s. 49).

För för att vårdgarantin bör fungera inom praktiken existerar detta nödvändigt för att såväl allmänhet samt patienter vilket vårdgivare besitter god kunskap ifall vårdgarantins regelverk samt innehåll.

Socialstyrelsens uppföljningar från den nationella vårdgarantin besitter dock demonstrerat vid för att allmänhetens kunskap ifall vårdgarantin existerar förhållandevis nedsänkt. Allmänheten vet ej heller vart man bör vända sig på grund av för att ett fåtal data alternativt till för att påtala för att man besitter fått vänta till länge.

då detta gäller hälso- samt sjukvårdspersonalen känner merparten mot tidsgränserna dock kunskapen existerar förhållandevis nedsänkt ifall detaljerna inom vårdgarantins regelverk. Dessutom anser personalen flera gånger för att detta ej existerar deras övning alternativt ansvar för att informera angående vare sig vårdgarantin alternativt patientens valmöjligheter.

Regeringen delar utredningens perception för att individuellt anpassad kunskap inom ett aktuell vårdsituation existerar detta vilket ger störst resultat till för att inom praktiken genomföra vårdgarantin samt hjälpa patienten för att utnyttja garantin alternativt sina valmöjligheter. för att informera handlar även angående för att guida patienterna således för att dem är kapabel erhålla den praktiska hjälp vilket behövs till för att dem bör behärska ta mot existera sina möjligheter.

Regeringen anser därför för att detta existerar problematiskt för att allmänheten samt patienterna ej äger tillräcklig upplysning ifall valmöjligheter samt vårdgarantin. Mot bakgrund från detta existerar detta angeläget för att ett bestämmelse angående skyldigheten för att informera

patienten ifall chansen för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör samt ifall vårdgarantin tas in inom den nya patientlagen.

Utredningen föreslår för att patienten även bör erhålla resultat ifall övrigt innehåll inom patientlagen. i enlighet med utredningen förmå detta röra sig ifall chansen för att begära enstaka fast vårdkontakt alternativt enstaka färsk medicinsk evaluering alternativt någon från dem andra möjligheter såsom patienter besitter i enlighet med lagen.

Regeringen anser för att detta inom patientlagen inom stället uttryckligen bör anges för att patienten bör ett fåtal kunskap angående chansen för att välja behandlingsalternativ, färsk medicinsk evaluering, fast vårdkontakt samt fast läkarkontakt inom primärvården (se segment 12, 13 samt ). Dessa områden existerar centrala till för att stärka patientens ställning samt därför bör informationsplikten utvidgas genom för att den aktuella informationsbestämmelsen kompletteras tillsammans med dem uppräknade områdena.

Vård inom en annat EES-land samt inom Schweiz

Sverige besitter genom dem förslag liksom lämnas inom propositionen Patientrörlighet inom EU – förslag mot färsk lagstiftning (prop. ) utfört detta s.k. patientrörlighetsdirektivet. Direktivet syftar mot för att utföra detta enklare på grund av EU-medborgare för att ett fåtal passage mot trygg gränsöverskridande hälso- samt medicinsk hjälp från god standard.

Rätten för att välja vårdgivare ovan medlemsstatsgränserna samt söka kompensation till denna utlandsvård ifrån sitt bosättningsland existerar väl förankrad inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt. Den grundar sig inom rätten mot fri rörlighet till tjänster samt individer samt är kapabel ses likt en led inom utvecklingen mot större valmöjligheter till patienten.

Den nya lagstiftningen trädde inom kraft den 1 oktober

Försäkringskassan besitter inom uppgift för att existera nationell kontaktpunkt då detta handlar angående för att informera ifall detta befintliga regelverket mot dem likt existerar kvalificerade för att ansöka ifall belöning till vård inom andra EES-länder. detta innebär för att Försäkringskassan besitter informationsansvar ifall gränsöverskridande vård gentemot allmänheten inom landet.

Försäkringskassan besitter haft en sådant ansvar ett längre tidsperiod samt detta existerar därför relativt inarbetat hos allmänheten för att detta existerar mot Försäkringskassan man vänder sig tillsammans problem att diskutera gällande vård utomlands. detta säkerställer enstaka enhetlig upplysning mot allmänheten samt ett inträde oberoende från fanns ett individ bor inom landet.

Regeringen anser mot bakgrund från ovanstående för att detta existerar maximalt ändamålsenligt för att Försäkringskassan fortsätter för att ansvara till resultat ifall chansen för att söka vård inom andra EES-länder samt inom Schweiz. detta existerar en relativt komplicerat regelverk liksom styr denna riktig samt detta existerar knappast ändamålsenligt för att kräva för att vårdgivarna alternativt hälso- samt sjukvårdspersonalen bör ansvara till denna kunskap.

Däremot anser regeringen, noggrann såsom utredningen, för att detta från patientlagen bör framgå för att hälso- samt sjukvårdspersonalen existerar skyldiga för att leda mot Försäkringskassan angående frågan aktualiseras nära ett vårdkontakt. Utredningens förslag bör justeras således för att skyldigheten även omfattar resultat ifall chansen för att ansöka angående förhandstillstånd alternativt förhandsbesked samt även avser resultat angående vård inom Schweiz (se vidare författningskommentaren mot 3 kap.

2 § patientlagen).

Regleringen från informationsskyldigheten

Information angående vilket likt gäller till färsk medicinsk granskning, fast vårdkontakt samt fast läkarkontakt, vårdgarantin samt chansen för att söka vård inom alternativt utom detta egna landstinget alternativt inom en annat EES-land existerar från delvis ytterligare karaktär än den direkta vård- samt behandlingsinformationen mot patienten likt besitter berörts inom segment resultat angående dessa ämnen bör därför regleras inom ett personlig paragraf inom patientlagen.

Lagrådet anser för att förslaget mot 3 kap. 2 § patientlagen bör utformas vid motsvarande sätt likt 1 § identisk avsnitt, titta del i enlighet med regeringens fras bör dock ej heller bestämmelsen inom 3 kap. 2 § förses tillsammans några uttryckliga undantag angående då data ej behöver lämnas mot patienten eftersom detta skulle behärska medföra för att bestämmelsens genomslagskraft försvagas.

inom praktiken måste informationen anpassas efter vad såsom existerar aktuellt inom detta enskilda fallet, dock detta existerar enstaka självklarhet vilket ej behöver anlända mot formulering inom lagtexten.

Individuellt anpassad information

Regeringens förslag: