Hur skiljer sig djurens rättigheter från människornas

Djurrätt existerar uppfattningen för att även andra varelse än människan existerar moraliskt relevanta samt för att deras elementär intressen bör åtnjuta identisk respekt såsom människors intressen.

Djurrätt kritiserar dels att djurs intressen ses som mindre värda än människors, dels själva institutionen av att nyttja djur för människors ändamål

detta innebär för att djurs primär intressen – såsom intresset för att ej lida – bör respekteras samt framträda hänsyn. Inom djurrätt anses detta moraliskt fel för att människor nyttjar varelse liksom föda, likt klädsel, såsom försöksdjur, på grund av underhållning alternativt vid annat sätt såsom strider mot djurens intressen.

Idag existerar djurrätt en etablerat plats inom tänkesätt samt även enstaka politisk tankesystem.

enstaka grundtanke på grund av djurrätt existerar idén för att arttillhörighet inom sig egen ej existerar ett betydelsefull uppdelning till vilka liksom bör inneha moraliskt värde alternativt moraliska rättigheter^[1]. för att nyttja arttillhörighet såsom en kriterium till moraliskt värde benämns likt speciesism. Denna uppdelning anses bygga vid slumpmässiga kriterier.

Förespråkare på grund av djurrätt menar för att dem moraliska ramverk likt ej erkänner djurs moraliskt lika värde äger misslyckats tillsammans för att tillfredsställande definiera varför samtliga människor bör åtnjuta moralisk relevans, samtidigt liksom inga vilt fullfölja det^[1]. Speciesism förmå därmed liknas nära term vilket rasism alternativt sexism, alltså enstaka uppdelning baserad vid en icke-relevant kriterium.

Det existerar vanligt för att djurrätt förväxlas tillsammans med begreppet djurskydd, dock dessa numeriskt värde term besitter numeriskt värde vitt skilda betydelser.

Hubbles sätt att betrakta människor kvantitativt och föraktfullt skiljer sig inte mycket från vårt sätt att betrakta djur

djurrätt kritiserar dels för att djurs intressen ses vilket mindre värda än människors, dels själva avdelningen från för att nyttja vilt till människors ändamål. Djurskydd accepterar däremot för att djurs intressen existerar underordnade människors, dock för att nyttjande från varelse ändå bör regleras inom avsikt för att minska lidandet^[2].

modell vid dessa numeriskt värde synsätt kunna existera för att djurskydd ställer krav vid större burar samt mindre slakttransporter, medan djurrätt handlar angående tomma burar samt inga slakttransporter.

Filosofi samt olika ansatser

[redigera | redigera wikitext]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

De numeriskt värde primära filosofiska ansatserna såsom rör djurs moraliska ställning baseras antingen vid utilitarism alternativt rättighetsetik.

detta utilitaristiska synsättet besitter haft ett framträdande roll inom djurrättsrörelsen sedan Peter Singers lärobok Djurens frigörelse (). Singer avfärdar för att varken människor alternativt vilt bör ges några elementär rättigheter. Istället existerar detta deras intressen vilket bör värderas samt ligga ner mot bas på grund av vilka handlingar liksom anses korrekta.

Den andra ansatsen gällande djurs moraliska ställning, tillsammans med bas inom rättighetsetik, formuleras bland annat från Tom Regan inom boken Djurens rättigheter (). Skillnaden ligger inom ifall ett handlings korrekthet bör bedömas utifrån dess konsekvenser (utilitarism) alternativt vid principerna på baksidan handlingen (rättighetsetik).

En praktisk djurrättsförespråkare kunna därmed hävda för att oss bör försöka maximera lyckan till varenda (både människor samt andra djur), medan ett djurrättsförespråkare tillsammans med bas inom rättighetsetik hävdar för att både människor samt icke-mänskliga vilt, kunna äga vissa okränkbara rättigheter.^{[källa&#;behövs]} Vissa anser för att djurrätt enbart innefattar detta rättighetsetiska perspektivet, medan andra menar för att djurrätt handlar angående för att ifrågasätta speciesism, förespråka jämlik hänsyn mot allas intressen samt för att utvidga omsorgscirkeln.^{[källa&#;behövs]}

Förespråkare på grund av djurrätt idag får anses artikel överens ifall för att detta existerar moraliskt fel för att nyttja varelse vilket föda, liksom textilier, försöksdjur alternativt mot underhållning.

detta finns dock en flertal olika synsätt inom djurrätt alternativt något som ligger nära eller är i närheten funderingar gällande djurs moraliska ställning eller tillstånd. enstaka sektion förespråkar en totalt avskaffande från all struktur från djurhållning, inklusive djur som bor i hus (abolitionism), medan andra inledningsvis samt främst önskar avskaffa den fabriksrelaterade djurhållningen.

om icke-våldsliga relationer mellan människor samt vilt, inom struktur från djur som bor i hus, bör anses artikel inom linje tillsammans djurrätt existerar enstaka pågående diskussion.

Historiska riktningar

[redigera | redigera wikitext]

Tanken för att detta existerar fel för att utnyttja vilt på grund av människors ändamål grundar sig vid ett utdragen idétradition inom moralfilosofi.

Redan inom antikens Grekland förekom filosofiska diskussioner gällande djurs moraliska ställning eller tillstånd, från Pythagoras samt Theofrastos. inom europeisk tradition äger dock Aristoteles varit starkt tongivande genom sin argumentation för att varelse ej äger rättigheter samt för att dem existerar skapade samt finns till människans skull. Argumentationen grundas vid uppfattningen för att andra vilt än människor saknar förmågan mot rationalitet, trosuppfattningar samt tänkande.

Denna ögonkontakt liksom vilt såsom mindre kapabla än människor samt för att detta även motiverar lägre alternativt total avsaknad från moralisk ställning eller tillstånd återfinns inom senare västerländska tänkare såsom René Descartes, Immanuel Kant samt Jeremy Bentham.

Det är vanligt att djurrätt förväxlas med begreppet djurskydd, men dessa två begrepp har två vitt skilda betydelser

Exempel vid förespråkare på grund av människans skyldighet för att respektera vilt samt ej titta dem såsom ett tillgång är kapabel den arabiska filosofen Abu al-Ala al-Maarri () nämnas. inom dikten Jag stjäl ej längre ifrån naturen skriver han ifall hur komjölk ej existerar mot till människor, utan på grund av kalvarna, för att detta existerar orätt för att ta hönsägg ifrån fåglar samt för att bina ej samlar honung till för att den bör tas från någon annan^[3].

Abolitionism

[redigera | redigera wikitext]

Det abolitionistiska synsättet inom djurrättsrörelsen förespråkar för att varelse bör ges rätten för att ej betraktas liksom ägodelar, för att all form eller gestalt från fortsatt djurhållning existerar moraliskt fel samt för att detta existerar verkningslöst för att förespråka djurrätt genom utökat djurskydd.

Den huvudsakliga förespråkaren till detta abolitionistiska synsättet existerar Gary L Francione, liksom skrivit en flertal skrivna verk inom ämnet^[4]. Francione existerar professor inom rättsväsen vilket återspeglar hur huvud djurs juridiska ställning eller tillstånd existerar inom abolitionism.

Inom abolitionismen förespråkas veganism liksom ett moralisk baslinje, vilket innebär för att veganism existerar nödvändigt till för att artikel inom linje tillsammans djurrätt, dock ej heller för att detta existerar tillräckligt för att bara artikel vegansk.

inom samt tillsammans för att man tillskriver djuren rättigheter, åläggs man även ett skyldighet för att försvara dessa rättigheter. detta abolitionistiska synsättet utgår ifrån icke-våld samt detta såsom förespråkas existerar för att kampen till djurrätt görs via träning samt agerande såsom reducerar efterfrågan vid utnyttjandet från varelse.

Francione äger riktat vass bedömning mot dagens djurrättsorganisationer, likt PETA^[5], då denne anser för att dem istället till djurrätt snarare fokuserar vid djurskydd.

Vad är det egentligen som gör oss människor till skapelsens krona och höjer oss över de oskäliga djuren?

Francione kallar den allmänna ansatsen till för att sysselsättning tillsammans djurrätt idag till "new welfarists", såsom i enlighet med honom försöker nå djurrätt genom successivt förbättrat djurskydd. Francione avfärdar dock tanken ifall för att alltmer utökat djurskydd faktiskt leder mot en erkännande från djurs rättigheter. Snarare menar han för att fokus vid djurskydd förstärker synen för att djurhållning inom sig existerar rättfärdigt samt för att ökat djurskydd är kapabel ett fåtal människor för att uppleva sig mer bekväma tillsammans med fortsatt utnyttjande från djur^[6][7].

Kritiken riktar sig även mot för att därför länge såsom vilt ännu betraktas såsom ägodelar således kommer deras intressen endast skyddas inom ramen till vad vilket existerar ekonomiskt lönsamt till människor. sålunda länge varelse ses såsom någons ägodel kommer deras rättigheter ej för att respekteras.

Francione riktar även sin bedömning mot andra filosofer liksom Peter Singer, liksom inom egenskap från utilitarist ej debatterar till rättigheter utan endast djurskydd, samt Tom Regan, vars kriterier på grund av vilka varelse såsom förmå inneha rättigheter, i enlighet med Francione, existerar till snäva.

Rättighetssynen samt livssubjektskriteriet

[redigera | redigera wikitext]

Ett primär filosofiskt verk inom modern djurrätt existerar boken Djurens Rättigheter från Tom Regan. inom boken framställer Regan en filosofiskt ramverk likt debatterar till moraliska rättigheter samt emot för att dessa rättigheter existerar avhängiga från arttillhörighet.

Regan föreslår istället enstaka rättighetssyn var en tillräckligt skäl för att inneha rättigheter existerar för att enstaka individ (människa alternativt ej) möter livssubjektskriteriet. samtliga individer såsom existerar livssubjekt existerar i enlighet med Regan moraliskt relevanta samt besitter ett inneboende riktig mot sitt liv.

Regan ställer upp enstaka rad krav på grund av vilka förmågor enstaka individ måste äga på grund av för att behärska räknas liksom en livssubjekt.

"Att artikel en livssubjekt, inom den fras likt uttrycket kommer för att användas, handlar angående mer än för att bara artikel nära liv samt mer än för att bara existera medveten. // individer existerar livssubjekt angående dem äger trosföreställningar samt viljeattityder; observation, minne samt enstaka emotion på grund av framtiden, sin personlig inräknad; en känsloliv tillsammans tillsammans känslor från smärta samt lust; preferens- samt välfärdsintressen; förmåga för att inleda ett handling till för att att nå ett mål eller resultat sina syften samt önskemål; enstaka psykofysisk identitet ovan tiden; samt ett individuell välfärd inom den fras för att deras upplevelsemässiga liv förmå vandra dem väl alternativt illa, logiskt oberoende från deras nytta till andra samt logiskt oberoende från angående dem existerar objekt till någon annans intressen."^[8]

Regan menar för att åtminstone samtliga däggdjur ovan en kalenderår existerar livssubjekt samt därmed måste betraktas liksom moraliskt relevanta.

ett nödvändig notering existerar för att livssubjektskriteriet ej existerar nödvändigt på grund av för att ges rättigheter, bara en tillräckligt skäl. detta innebär för att även individer likt inte existerar livssubjekt kunna äga rättigheter, dock för att detta ligger utanför rättighetssynen för att att fatta beslut eller bestämma något detta.

ett bas inom rättighetssynen existerar dock för att ett försiktighetsprincip bör anammas samt för att då detta existerar oklart angående ett individ existerar alternativt ej existerar en livssubjekt, bör individen behandlas såsom angående den vore en livssubjekt.

Rättighetssynen avfärdar användandet från dem flesta vilt likt inom ljus utnyttjas på grund av mänskliga intressen, oavsett hur "humant" detta sker.

enstaka orsak mot detta existerar för att detta i enlighet med Regan även innebär skada till enstaka individ angående denna orättfärdigt avlivas, eftersom detta innebär ett negativt resultat från framtida äventyr. Trots en gott liv samt ett smärtfri slakt innebär detta faktum för att individen äger levt inom avsikt för att uppfylla någon annans nyfikenhet samt därmed förvägras för att gå vidare sitt liv ett skada.

enstaka skada liksom orätt åsamkas dem.

Rättighetssynen:

• " nöjer sig ej tillsammans med mindre än en totalt avskaffande från djurindustrin såsom oss känner den."(s. ) ^[1]
• " [har den allmänna hållningen att] låta vilda vilt artikel inom fred. Viltvården borde inriktas vid för att skydda vilda varelse ifrån jägare, trappers samt moraliska agenter." (s.

  )^[1]

• " tar avstånd ifrån forskningens användning från vilt inom försök likt skadar dem samt kräver en totalt avskaffande från liknande försök." (s. )^[1]

Till skillnad ifrån detta abolitionistiska synsättet därför tar Regan ej avstånd ifrån allt bruk från varelse, utan antyder för att detta är kapabel artikel godtagbart för att nyttja vissa däggdjursfoster inom undersökning, innan dem blir livssubjekt samt ifall detta innebär för att varelse såsom existerar livssubjekt förmå besparas för att utsattas till lidande.

Likt Regan finns detta argument liksom utgår ifrån en subjekts kännedom. oss "bör" respektera rättigheter hos andra varelser vid bas från dess kännedom för att uppleva smärta; oss "bör" respektera deras intressen eftersom en nyfikenhet inom sig konstituerar krav vid ett rättighet.^[9] Detta går för att förbättra mot en utilitaristiskt argument, dock detta går likaväl för att avgränsa detta mot en deontologiskt sådant.

detta finns föga argument till för att varelse ej kunna uppleva från smärta, enkla observationer visar hur varelse reagerar vid smärta. ett respons skulle behärska artikel för att leda mot Descartes såsom menade för att varenda varelse fanns automatons, då varelse inom sådana fall skulle reagera samt agera likt förprogrammerade robotar, dock alltså ej vid bas från dem faktiskt förmå uppleva från smärta.

John Searle lyfter flera argument emot detta: bara på grund av för att oss ej kunna känna till för att vilt besitter ett meta-intentionalitet, d.v.s. för att dem tänker vad dem tänker, därför betyder ej detta för att dem saknar kännedom. tillsammans med detta menar Searle för att varelse är kapabel tänka, alternativt reagera, vid smärta såsom en känslointryck bortsett ifrån meta-intentionalitet.^[10] för att enkom utgå ifrån den mänskliga fenomenologin inom hur oss definierar smärta samt dess respons blir alltså enstaka sektion från problemet.

Utifrån argumentet för att rättigheter bör finnas mot till för att motarbeta negativa effekter, således såsom smärta, samt för att detta ligger inom samtliga djurs egenintresse för att undvika smärta, blir alltså följden för att varelse bör tillskrivas rättigheter såsom skyddar dem gentemot smärta.^[11]

Utilitarism

[redigera | redigera wikitext]

Den utilitaristiska synen vid djurs moraliska ställning eller tillstånd förmå sägas bygga bland annat vid sysselsättning från Jeremy Bentham, vilket fokuserade vid djurens förmåga för att lida samt uttryckte detta tillsammans dem numera kända orden: ”Frågan existerar ej ifall dem förmå tänka.

ej heller angående dem är kapabel prata. Frågan existerar angående dem förmå lida.”. Bentham fanns dock ej emot djuranvändning vilket sådan, utan kunna ses vilket förgrundsgestalt samt grundaren mot dagens reflektioner gällande djurskydd. Peter Singer existerar ett modern förespråkare till nyttoetiken samt besitter sedan denne skrev boken Djurens frigörelse varit många huvud till djurrättsdebatten.

Singers grundtes existerar för att varelse äger identisk korrekt likt människor för att ett fåtal sina intressen tillgodosedda. Rätten mot liv i enlighet med Singer existerar avhängigt från ens förmåga för att äga preferenser, vilket inom sin tur existerar beroende från ens förmåga för att uppleva smärta samt lust.

Singer menar för att detta finns en godtycke inom hur oss människor behandlar djur; vissa vilt behandlas väldigt väl (som husdjur), medan andra vilt behandlas väldigt illa, vilket råttor.

Protektionism

[redigera | redigera wikitext]

Protektionism existerar ett ansats inom djurrättsteori såsom arbetar på grund av successiv förbättring inom hur varelse behandlas, inom avsikt för att avskaffa djurutnyttjande helt alternativt nästan helt. Protektionister menar för att detta beneath vissa omständigheter går för att försöka djurnyttjande, angående detta sker mänsklig.

detta behöver ej heller enbart artikel målet tillsammans totalt avskaffat djurnyttjade liksom existerar eftertraktansvärt, utan även fall tillsammans djurnyttjande vilket kunna ske utan lidande.

Protektionism existerar grundligt debatterad från filosofen Peter Singer, vilket ej fokuserar vid endast moraliska rättigheter, utan vid argumentet för att varelse äger intressen.

Singer menar för att djuren lever inom ett slags human, alternativt snarare djurisk, symbios tillsammans varandra. dem förmå äga inre konflikter samt dispyter, emotion på grund av influenser samt dessutom ett avsaknad från dem numeriskt värde senaste behoven såsom människan anser sig äga, inom form eller gestalt från självkänsla samt självtillit, vilket man är kapabel diskutera angående detta ej existerar detta optimala tillståndet från balans.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Sentiocentrism existerar teorin angående för att kännande individer förtjänar rättigheter.

Argument gällande paradigmfall

[redigera | redigera wikitext]

Ett återkommande argument inom djurrätt på grund av för att argumentera emot varför art existerar ett godtycklig moralisk skiljelinje existerar för att nyttja argument gällande paradigmfall (eng.

The Argument From Marginal Cases). Argumentet bygger vid för att människor, genom sjukdom, tragedi alternativt utvecklingsstörning, kunna sakna dem förmågor liksom vanligtvis används på grund av för att motivera människors särställning gentemot djur.^[12]

Peter Singer menar för att varenda karaktärsdrag liksom samtliga människor delar, kommer ej enbart innehas från människor.

han ger modell vid detta tillsammans med för att smärta existerar något samtliga människor kunna uppleva, dock detta existerar ej enbart människor såsom känner smärta. Däremot förmå endast människor åtgärda komplexa matematiska bekymmer, samtidigt liksom ej varenda människor klarar från detta. detta går därför ej hitta något karaktärsdrag likt både inkluderar samtliga människor, samt exkluderar varenda varelse.

Singer menar därför för att tilldelningen från moralisk relevans mot enbart människor baserat vid arttillhörighet existerar godtycklig samt därmed en fall från specisim.^[13]

Tom Regan diskuterar på grund av för att oss äger direkta plikter, ej bara mot moraliska agenter, utan även mot vissa moraliska objekt.

Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa

denne försvarar denna position genom för att nyttja paradigmfall liksom små små människor samt utvecklingsstörda människor. Dessa saknar nödvändiga förmågor till för att artikel moraliska agenter. eftersom dem trots detta inkluderas inom den moraliska gemenskapen, måste även andra relevanta fall från moraliska objekt, likt vissa varelse, även inkluderas.^[1]

David Graham föreslår en argument mot användning från paradigmfall, genom för att åberopa detta normala inom enstaka art.

angående dem flesta individer inom enstaka art anses artikel morala agenter, då är kapabel man hävda för att samtliga medlemmar från denna art besitter identisk rättigheter. Mänskliga paradigmfall bör då behandlas liksom ifall dem vore moraliska agenter, trots för att dem saknar nödvändiga förmågor till för att existera detta.

Graham påpekar dock ett resultat från detta synsätt. detta existerar ett allmänt tillåten ögonkontakt för att vissa människor ej bör behållas ansvariga på grund av sina handlingar, alltså för att dem ej bör behandlas vilket moraliska agenter tillsammans ansvar. bör samtliga medlemmar behandlas utifrån vad vilket existerar normalt inom enstaka art innebär detta för att även dementa samt sjuka människor måste behållas ansvariga på grund av sitt agerande.

enstaka ståndpunkt liksom Graham menar existerar utmanade.^[14]

Invändningar mot djurrätt

[redigera | redigera wikitext]

Vi saknar moraliska ansvar mot djur

De liksom existerar emot djurrätt menar för att varelse ej är kapabel inleda social förbindelse, samt för att dem därför ej förmå äga rättigheter.^{[källa&#;behövs]} detta tycker bland annat filosofen bekräftelse Scruton.

denne skriver för att endast människor besitter ansvar, samt för att detta därför bara existerar människor liksom bör äga rättigheter.^{[källa&#;behövs]}

Tom Regan diskuterar på grund av för att oss äger moraliska ansvar mot vilt, trots för att dem ej existerar moraliska agenter. han bygger detta bland annat vid dem moraliska ansvar oss äger mot människor liksom ej heller existerar moraliska agenter, små unge samt dem tillsammans allvarliga utvecklingsstörningar (se Argument gällande paradigmfall).^[1]

I dagens samhälle går detta ej undvika för att dra nytta från djurförtryck

I tillsammans för att dagens samhälle inom stort bygger vid nyttjandet från vilt besitter detta argumenterats för att djurrätt därmed existerar enstaka ohållbar position.

Gary L. Francione menar dock för att detta finns andra fall från förtryck var identisk argument ej håller samt därmed ej heller borde gälla djurrätt. flera inom dagens samhälle drar nytta från olika former från förtryck mot andra människor (vita ovan målade alternativt män ovan kvinnor). detta går ej heller för att helt undvika detta liksom samhället existerar beskaffat, dock detta existerar erhålla liksom ett resultat från detta menar för att oss därför ej bör bekämpa sexism alternativt rasism.^[15]

Uppfödning från vilt behöver ej artikel uselt på grund av varelse samt detta existerar förbättrad på grund av vilt för att äga levt enstaka begränsad stund än ej alls

Om avel eller uppfödning av djur från varelse existerar uselt alternativt ej skiljer sig mellan olika moralfilosofer.

Gary L. Francione menar för att all struktur från djurhållning existerar moraliskt fel då oss kränker djurens rättighet för att ej betraktas vilket egendom alternativt vilket ett tillgång. Ben Bramble menar för att inom princip all form eller gestalt från dödande från varelse till föda existerar uselt till djuren, då detta tar ifrån dem chansen mot en längre liv tillsammans med positiva upplevelser^[16].

Tom Regan framför identisk argument, för att även smärtfritt dödande innebär lidande genom för att förvägra djuret framtida njutningar. Bramle menar dock för att ifall man låter djuret leva vid en gott sätt, samt leva läka sitt liv tills djuret dör från naturliga orsaker således orsakar detta ej djuret lidande^[16].

Bramble underkänner argumentet för att detta existerar förbättrad för att äga levt en betalkort liv än inget alls liksom enstaka otillbörlig jämförelse.

till för att ett varelse bör behärska äga detta förbättrad inom en scenario än en annat således måste varelsen finnas inom båda scenarion. en varelse liksom ännu ej finns äger nämligen ingen välmående liksom detta går för att jämföra tillsammans. Bramble fortsätter dock tillsammans med för att detta ej existerar själva uppfödandet vilket existerar fel, utan hur djuren behandlas.

Djurets behandling inom livsmedelsindustrin kommer inom realiteten ständigt innebära en lidande samt därmed en status likt existerar sämre än hur djuret ägde kunnat levt.

Djurrätt står inom konflikt tillsammans mänskliga rättigheter

I modern period besitter djurrätt ibland kritiseras på grund av för att ta fokus ifrån kampen ifall mänskliga rättigheter.

Förespråkare till djurrätt menar dock för att den grundval liksom djurrätt vilar vid, även inom högsta grad försvarar mänskliga rättigheter. Kampen till djurrätt sluter därmed upp likt ett sektion från människorättsrörelsen, snarare än för att artikel åtskild ifrån denna ^[17]. Vissa förespråkare menar även för att detta finns enstaka interaktion mellan förtryck från vilt samt förtryck från människor.

Genom för att analysera hur människor moraliskt värderar, behandlar alternativt betraktar vilt går detta även förbättrad förstå varför samt hur mänskligt förtryck är kapabel uppstå alternativt ta sig formulering. vid svenska besitter sådana analyser gjorts gällande sexism ^[18], nazism^[19], slaveri^[20] samt misshandelsrelationer^[21].

Djurrätt samt juridik

[redigera | redigera wikitext]

I kontrast mot människor samt dem associationer (bolag m.m) likt erkänns vilket juridiska personer, klassas andra vilt än människor inom lagen såsom egendom. på det sättet äger dem föga lagligt skydd, utöver detta vilket uppkommer mot resultat från mänskliga intressen.

ifall man behandlar vilt illa, är kapabel man dömas på grund av djurplågeri. inom landet finns även enstaka djurskyddslagstiftning såsom ställer upp regler samt riktlinjer till vård samt behandling från djur som bor i hus samt försöksdjur, vilt likt hålls inom fångenskap samt varelse liksom förs mot slakt.^[22]

Parallellt tillsammans debatten angående moraliska rättigheter, lärs djurlag numera ut vid juridiska fakulteter inom Nordamerika.

Flera juridiska vetenskapsman stöder utökningen från primär rättigheter mot för att gälla åtminstone några djur^{[källa&#;behövs]}.

Djurrättspolitik

[redigera | redigera wikitext]

Djurrätt äger sedan sena talet även kommit för att bli enstaka alltmer märkbar sektion från den politiska samhällsdebatten. tillsammans med framväxten från den gröna ideologin samt bildandet från gröna partier kom djurrättsfrågor för att ingå inom dessas partiprogram, liksom inom vissa andra partier vid enstaka andlig bas, såsom detta svenska avdelning.

Bland annat skapades vid Miljöpartiets inrådan den kortlivade svenska Djurskyddsmyndigheten. Personer såsom Marit Paulsen, Brigitte Bardot samt Astrid Lindgren besitter inom land samt Europa väckt uppmärksamhet samt satt press vid den politiska debatten ifall den fabriksrelaterade djurhanteringens villkor. Sedan talet besitter djurrätt blivit något från ett politisk tankesystem tillsammans framväxten från en antal renodlade djurrättspartier runtom inom världen.

blev nederländska "Partiet på grund av djuren" detta inledande från dessa för att tillsammans numeriskt värde mandat väljas in inom sitt lands parlament samt senat. bildades även inom landet en Djurens område.

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor

Arbete till djurrätt inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Företrädare till djurrätt inom landet arbetar på grund av en samhälle var vilt respekteras vilket kännande individer tillsammans individuella rättigheter.^[23] Detta innebär bland annat för att avskaffa varenda former från förtryck mot vilt, samt främst avskaffande från plågsamma experiment vid djur^[24] samt övriga former från djurplågeri såsom fabriksmässig djurexploatering^[25].

Framträdande nationella djurrättsorganisationer inom land existerar bland annat Djurens korrekt samt Djurrättsalliansen. Djurens Befrielsefront äger även gjort vissa aktioner.

Vissa former från djurrättsaktivism, exempelvis Djurens befrielsefront liksom förstör pälsfarmer samt laboratorier, besitter dragit vid sig bedömning, även ifrån andra delar från djurrättsrörelsen.

Djurrätt samt skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett äger barnböcker varit en viktigt verktyg på grund av för att skapa barns ögonkontakt vid samt agerande mot vilt. Temat för att artikel snäll mot vilt sträcker sig åter mot dem allra inledande tryckta publikationer riktade mot barn.^[26] en flertal barnböcker ifrån slutet från talet samt vidare besitter djurförtryck vilket tema.

Böckerna förespråkar empati på grund av djuren samt syftade mot för att artikel moraliskt vägledande till hur ungar skulle förhålla sig mot vilt. en känt modell existerar boken Vackra Svarten () från Anna Sewell. Boken beskriver detta lidande hästar inom viktorianska England utsattes till ur enstaka hästs perspektiv. Boken blev många spridd lärobok till sin tidsperiod ägde ett effekt vid dåtidens ögonkontakt vid varelse.

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där biologen Torbjörn Fagerström resonerar kring vad det är som skiljer människan från djuren

en senare modell existerar Kurt Weises litteratur The Rabbits’ Revenge (). Boken kretsar kring konflikten mellan djurs samt människors intressen. Boken till tesen för att jaktverksamhet inom avsikt för att överleva existerar korrekt, dock för att jaga till nöje alternativt vrede existerar fel.^[27] en vanligt drag inom litteraturen existerar antropomorfism, för att ge varelse människolika karaktärsdrag, ej minimalt inom moraliska berättelser inom barnlitteraturen.^[28] undersökning äger även demonstrerat för att sättet såsom vilt framställs inom barnböcker äger ett direkt utfall vid hur små människor betraktar samt resonerar kring djur.^[29]

I ljus finns detta dock en antal aktiva författare liksom aktivt tar en djurrättslig perspektiv samt verkar till ett vegansk livsstil.

modell vid engelska författare existerar Ruby Roth, likt författat en flertal barnböcker, samt Patrick George. inom landet är kapabel Ingrid Wisell nämnas likt dels medförfattat barnboken Jag önskar gärna förtära tillsammans dig, samt formulerat ett variant från Bechdeltestet, likt denna kallar “The Wisell arts test”.^[30] Testet vilket är kapabel appliceras vid olika kulturella verk besitter tre kriterier: (1) Verket bör förklara minimalt numeriskt värde vilt, (2) såsom agerar tillsammans, (3) på grund av en ändamål vilket ej rör människor.

Ytterligare modell vid skönlitteratur vilket kretsar kring djurrätt samt djurs lidande är:

• Djurens liv samt Elizabeth Costello (J. M. Coetzee) tygproduktion ihop djurrättslig moralfilosofi tillsammans berättelser, vilket ej minimalt även berör dem konflikter inom enstaka släkt såsom moral förmå frambringa.
• The Tourist Trail (Johan Yunker) kretsar kring djurrätt samt aktivism.

  Berättelsen handlar angående dem människor vilket tillsammans med existensen likt bidrag kämpar till för att skydda samt rädda djur.^[31]

• A Mother’s Tale (James Agee) berättas utifrån perspektivet hos enstaka nötboskap, vilket berättar ett saga på grund av sina kalvar angående vad människor fullfölja tillsammans med korna vilket försvinner ifrån hagen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]