I vilket land ligger david

Kanaan existerar inom Gamla testamentet inom Bibeln namnet vid landet väster angående vattendrag Jordan, senare känt vilket kungariket Israel samt - efter detta israelitiska folkets splittring inom numeriskt värde riken - sydriket Juda respektive nordriket Israel. Området erövrades inom rundor från Assyrier, Babylonier, Perser samt Makedonier (Alexander den Store), tillsammans viss självständighet beneath dom judiska Mackabéerna, innan Romarriket erövrade detta.

inom ^[1]Nya Testamentet existerar den romerska provinsen benämnd Judéen resp Samarien samt Galiléen samt dem regeras periodvis beneath lyd-Kungar såsom Herodes den Store samt hans söner.

Kung David och drömmen om templet • 2 Sam

ifrån ca 120 e.Kr. Syria Palaestina vilket romarna kallade landet efter judarnas gamla fiender, dem grekiska filisteerna, på grund av för att förnedra judarna - samt inom nutid staten Israel samt dem palestinska områdena Gazaremsan resp. Västbanken. Namnet Kanaan existerar även känt ifrån äldre egyptiska källor, samt landet tillhörde tidvis detta forntida Egypten.

Därefter intar David staden Jerusalem som han vill göra till centrum för tillbedjan av Herren

Enligt judarnas heliga skrifter samt Gamla Testamentet existerar Kanaan "det förlovade landet", detta vilket Gud lovade dem vid Abrahams tidsperiod samt dit dem vandrade inom fyrtio kalenderår beneath detta från Moses ledda uttåget, Exodus, ur Egypten efter för att Israels tolv stammar förökade sig var. ursprunglig likt Faraos gäster, dock flera generationer senare vilket slavar.

Kanaan existerar även namnet vid enstaka son mot Ham, såsom inom sin tur existerar son mot Noa. (1 Mos 10:6)

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidig bronsålder (3200-2000 f.Kr)

[redigera | redigera wikitext]

Områdena inom vilket likt kom för att kallas Kanaan omnämns till inledande gången inom källor ifrån Ebla samt detta Akkadiska imperiet.

Området kallas var på grund av Martu vilket betyder "de såsom bor inom tält". Både monark Enshakushanna från Uruk samt Lugal-Anne-Mundu från Adab påstås haft viss övervakning ovan området. detta existerar dock oklart ifall således plats fallet då dem källor liksom berättar för att kungarna haft inflytande var skrevs århundraden efter deras död.

inom Eblaitiska källor berättas för att området skall äga haft stadsstater sålunda liksom Hazor, Jerusalem samt Kadesh. Städerna skall äga bedrivit affär tillsammans både Egypten, Mesopotamien samt Anatolien samt området skulle gå vidare fungera liksom en viktigt handelsområde fram mot järnåldern. produkter vilket producerades på grund av köp beneath perioden verkar äga varit alkoholhaltig samt oliver^[2].

10–11, 13–17, 22–29

När detta Akkadiska riket föll 2154 f.Kr verkar enstaka invandring från människor ifrån Zagrosbergen äga skett. dem städer såsom nedsänkt inom området verkar inom stort sett äga övergivits inom samt tillsammans med detta samt befolkningen återgick mot mindre jordbruksbyar samt boskapsskötsel. Handelsvägarna förblev dock öppna samt handelsstationer existerade^[3].

Mellanbronsålder (2000-1550 f.Kr)

[redigera | redigera wikitext]

På sent 2000-tal f.Kr blev området åter urbaniserat samt flera mindre stadsstater uppstod varav den maximalt framstående fanns Hazor^[3]. Området kallades för tillfället Amarru från sina mesopotamiska grannar samt ansågs artikel en från världens fyra "hörn".

Kulturen inom Kanaan fanns nära detta etapp kraftigt influerad från Mesopotamisk tradition samt delar från Mesopotamien erövrades från folkslag ifrån Kanaan. Dessa "Amoriter" kom för att erövra städer såsom Larsa, Isin samt dem grundade även Babylon. Amoriterna skulle härska inom Mesopotamien fram mot 1595 f.Kr.^[3]

På 1800-talet f.Kr ägde Kanaan delats upp inom numeriskt värde konfederationer.

I den här artikeln om Gamla testamentets berättelser kan du läsa kortfattat om några av de viktigaste händelserna från 1200-talet f

Södra Kanaan styrdes ifrån staden Megiddo inom Jezreeldalen samt norra Kanaan ifrån Kadesh nära Orontesfloden. vid 1600-talet f.Kr invaderade Kanaaiterna Egypten samt dem erövrade nedre Egypten. dem kom från Egypterna för att kallas på grund av Hyksosfolket. Egypterna använde sig även dem från termen Amarru dock då endast gällande amoriterna såsom bodde inom norra Kanaan kring Kadesh^[3].

Sen bronsålder (1550-1200 f.Kr)

[redigera | redigera wikitext]

Under den sena bronsåldern fortsatte städerna Megiddo samt Kadesh för att dominera Kanaan dock för tillfället beneath påtryckningar från dem Hettitiska samt Egyptiska rikena.

Babylons fall resulterade inom enstaka återvandring från dem mesopotamiska Amoriterna mot området samt dem beblandade sig tillsammans lokalbefolkningen.

Liknande skedde tillsammans Hyksosfolket likt drevs ut ur nedre Egypten samt likt flydde åter mot Kanaan. Hyksosfolket plats dock jagat från den Egyptiska armén vilket passade vid för att erövra dem sydligaste delarna från Kanaan.

I Koranen nämns på 16 ställen en kung vid namn Daud som enligt Islam är identisk med Bibelns David

Ungefär samtidigt ägde hettiterna utvidgat sitt effekt ned inom Syrien samt norra Kanaan föll in inom deras intressesfär. Kungen från Kadesh började vid 1400-talet f.Kr tillsammans med backning från detta HurritiskaMitanniriket uppvigla dem olika kananitiska städerna samt stammarna mot Egyptierna inom en försök för att föra området närmare detta Hettitiska riket såsom fanns långt mindre påträngande än Egypterna samt denne lyckades erhålla tillsammans sig stora delar från Kanaan inklusive stadsstaten Megiddo.

Detta resulterade inom farao Thutmosis III:s Kananitiska kampanjer vilka kom för att krigshärja området beneath årtionden framöver samt vars slutresultat blev detta slutliga inlemmandet från södra Kanaan samt Megiddo inom detta Egyptiska riket. enstaka till Thutmosis III oönskad utfall från krigstågen fanns dock uppkomsten från Habiru-folket. Habiru-folket plats inget eget folkslag utan snarare samlingar från legosoldater, fredlösa samt stråtrövare såsom från olika skäl lämnat sina bofasta levnadssätt samt börjat leva såsom nomader.

dem saknade lojalitet mot någon konung utan ställde sig vid den blad såsom betalade maximalt. Habiru-folket drog även mot sig lösdrivare ifrån områdena utanför Kanaan samt enstaka massiv sektion från dem skall äga varit Hurrier tillsammans inslag från lyckosökande Kassiter samt Luwier.

Under Amenhotep III (1391–1353 f.Kr) plats läget inom Kanaan extremt ostabilt.

Haribu-folket fortsatte för att växa sig starkare samt starkare samt dem började försöka skapa sina egna stater inom Kanaan. Hettiterriket erövrade dessutom resten från Syrien samt deras södra gräns gick för tillfället nära norra Kanaan.

Och det finns också Via Maris, ”Havets väg”, som går från Egypten längs Medelhavskusten och sedan genom Israel och vidare till Syrien

nära Amenhotep III:s död tog Amenhotep IV "Akhenaten" (1353–1336 f.Kr) makten inom Egypten. mot skillnad ifrån sina företrädare ägde Akhenaten en bristande nyfikenhet på grund av utrikesaffärer samt mellersta Kanaan gjorde sig idag åter igen självständigt dock kvar beneath viss influens från antingen Egypten alternativt Hettiterna.^[4]

på 1200-talet f.Kr föll både Kanaan samt Syrien mot detta Assyriska riket vilket innebar slutet på grund av både Egyptiska samt Hettitiska influenser inom området.

Enbart sydligaste Kanaan förblev inom Egyptisk kontroll^[5].

Bronsålderskollapsen verkar äga gjort slut vid samtliga stormakters aktiviteter inom Kanaan. Egypten kämpade till för att hålla sitt kärnland säkert samt utmattades både ekonomiskt samt militärt. Hettiterriket föll samt assyrierna drog sig tillbaka mot sitt ursprungliga hemland.

Järnålder

[redigera | redigera wikitext]

På järnåldern dominerades södra Kanaan från dem nyuppkomna kungadömena Israel samt Juda.

Det finns Kungarnas väg, som är en av de viktigaste handelsvägarna i det antika Mellanöstern och som går från Akabaviken vid Röda havet till Damaskus

dem gränsade mot dem filisteiska stadsstaterna likt nedsänkt längsmed Medelhavskusten, kungadömena Moab, Ammon samt Aram-Damaskus inom öst samt Edom inom syd. Norra Kanaan plats en lapptäcke från syro-hettitiska småstater samt feniciska stadsstater längsmed landremsa vid havet. kurera området kom för att erövras från assyrierna än enstaka gång vid 900-talet f.Kr beneath detta ny-assyriska imperiet samt förblev sektion från imperiet inom 300 kalenderår fram tills 600-talet f.Kr.

Egypterna gjorde en nytt försök för att invadera Kanaan dock besegrades från assyrierna såsom sedan invaderade samt erövrade Egypten. Detta resulterade även inom detta kushitiska rikets fall^[5].

Mellan 616 samt 605 f.Kr kollapsade detta Assyriska riket efter enstaka serie inbördeskrig följt från en anfall ifrån allierade babylonier, meder, perser samt schyter.

Babylon kom för tillfället för att ta makten inom Kanaan samt dem besegrade Egypterna då dem åter gjorde en misslyckat försök för att erövra området. 539 f.Kr kollapsade detta ny-babyloniska riket samt Kanaan kom för tillfället för att erövras från Perserna samt området blev därmed ett sektion från akemenidiska riket.

Koranens framställning av honom följer till viss del Bibelns (om än mycket mer knapphändig) men tonvikten ligger på att han är en muslimsk profet och en Guds kalif (Sura 38:26)

332 f.Kr erövrades dem från Alexander den store samt efter hans död kom riket för att växla grabb mellan Seleukiderna samt Ptolemeiska Egypten fram tills 100-talet f.Kr då området erövrades från Romerska riket. Kanaan förblev sektion från inledningsvis Rom samt efter Romerska rikets splittring Bysantinska riket fram mot den muslimska erövringen vid 600-talet^[5].

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Thomsen, Rudi (red.) (1983) "Det förlovade landet" inom Bra Böckers Världshistoria, grupp 2. Höganäs: Bokförlaget utmärkt Böcker.