Information från hjärnan till skelettmuskler

Tvärstrimmig skelettmuskulatur existerar den vanligaste typen från muskel inom vår lekamen samt dem flesta ryggradsdjur.

Muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera

Den existerar viljestyrd samt detta finns cirka 640 skelettmuskler inom människokroppen, varav den största heter gluteus maximus.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Varje separat muskel innehåller en antal muskelbuntar. Runt dessa finns detta en bindvävslager (muskel-fascia). Detta besitter mot övning för att producera en glidlager mot andra muskler samt vid detta sättet ge muskeln struktur.

Känseln kan känna temperatur, beröring, tryck, vibrationer och smärta

varenda muskelbunt innehåller inom sin tur en visst antal muskelceller (myon). Dessa kallas även muskelfibrer. ett muskelcell existerar uppbyggd från mindre komponenter: muskelfibriller. Muskelfibriller ligger nära sidan angående varandra samt existerar tvärrandiga inom normalt mikroskop.

De är viljestyrda

Detta beror vid för att fibrillerna existerar uppbyggda från mindre komponenter, myofilament, såsom inom sin tur består från numeriskt värde typer: aktin samt myosin' filament. då muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet. Följden från detta existerar för att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket inom sin tur leder mot för att dem elastiska trådarna runt muskelcellen samt bindvävslagret (som omger muskeln samt besitter sin förlängning ut inom muskelns sena) ger upphov mot enstaka kraft liksom påverkar muskelns fäste samt ursprung, således för att rörelser uppstår inom skelettet.

Motorisk enhet

[redigera | redigera wikitext]

För för att muskeln överhuvudtaget skall behärska utföra enstaka kontraktion måste ett meddelande ifrån hjärnan skickas via ryggmärgensnervceller samt ner mot enstaka nervtråd vilket inom sin tur förgrenar sig samt når ner mot muskelceller. Den på denna plats funktionella enheten kallas "motorisk enhet" samt består från ett nervcell tillsammans varenda muskelceller såsom den innerverar.

angående erhålla celler ingår inom varenda rörelse enheter kallas den muskeln finmotorisk samt angående flera celler ingår inom varenda rörelse avdelning kallas den muskeln grovmotorisk'. då enstaka rörelse grupp sätts inom sysselsättning, kontraherar sig samtliga celler inom den enheten tillsammans maximal kraft. detta existerar ständigt identisk muskler såsom arbetar nära enkel tryck samt detta existerar ständigt identisk enheter vilket därefter kopplas in ifall belastningen ökar.

Muskeln skyddas från nervceller såsom består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar. Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna samt följer passivt tillsammans dem något som ligger nära eller är i närheten muskelcellernas rörelse. angående muskelcellerna töjs således töjs även muskelspolen. angående muskelns töjs till många samt detta finns fara på grund av för att den skall brista, sänder muskelspolen enstaka kontraktionsignal mot detta centrala nervsystemet, likt inom sin tur skickar tillbaka ett meddelande likt utför för att muskeln drar ihop sig samt hindrar för att ett skada uppkommer.

Denna skyddsmekanism kallas på grund av sträckreflex.

inom övergången mellan muskelceller samt senvävnad sitter senspolarna. Denna ger inom motsats mot muskelspolarna enstaka meddelande vilket fullfölja för att muskeln slutar för att kontraheras samt enstaka skada inom senan förmå undvikas.

Fibertyper

[redigera | redigera wikitext]

Man vet idag för att detta finns numeriskt värde olika fibertyper: den långsamma (Typ I) samt den snabba (Typ II). Beteckningen långsam innebär ej för att den hindrar muskeln ifrån för att utföra enstaka, till idrotten, snabb rörelse. inom dessa kontext existerar exempelvis ett tennis-smash många långsam.

dem långsamma får sin energiförsörjning via syre ifrån blodet. dem snabba får inom huvudsak sin energi ifrån inom muskeln lagrad energi (glukos).

De autonoma neuronen är inte viljestyrka neuron och de förmedlar information från hjärnan till glatt- eller hjärtmuskulatur eller till körtlar

Typ II-fibrerna delas senare in inom tre olika underavdelningar: typ IIa, typ IIx samt typ IIc.

• Typ IIa: besitter dem bästa egenskaperna hos plats samt enstaka från dem andra typerna, detta önskar yttra upphöjd styrka samt god uthållighet.
• Typ IIx: existerar den maximalt explosiva tillsammans många dålig uthållighet.
• Typ IIc: vetenskapsman besitter beneath senare tid försökt förklara hur olika muskelceller förändras beneath olika träningsmetoder.

Det existerar känt för att typ I-fibrer styrs från ett viss typ från nervceller (liten) samt typ II-fibrer från enstaka ytterligare (stor), samt nervceller förändras ej.

Forskarna tror emellertid för att efter många långvarig uthållighetsträning förmå muskelfiber från typ II lära sig för att nyttja syre vilket energi, samt kallas då typ IIc.

Karaktärsbeskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Fibertyp	Typ I-fiber	Typ IIa-fiber	Typ IIx-fiber
Kontraktionstid	Långsam	Snabb	Mycket snabb
Storlek vid rörelse enhet	Liten	Stor	Mycket massiv
Uthållighet	Hög	Medium	Låg
Lämplig aktivitet	Aerob	Långtids anaerob	Korttids anaerob
Kraftalstring	Låg	Hög	Mycket upphöjd
Mitokondrietäthet	Hög	Hög	Låg
Kapillärtäthet	Hög	Medium	Låg
Oxidativ kapacitet	Hög	Hög	Låg
Glukoskapacitet	Låg	Hög	Hög
Mest lagrat bränsle	Triglycerider	Glukos	Glukos

Typ I-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Med relativt nedsänkt intensitet samt långvarigt jobb äger man framför allt kommit fram mot för att typ I-fibrerna reagerar tillsammans nästa förändringar:

• Kapillärnätet inom muskeln samt dess förmåga för att tillföra syre mot muskeln ökar, framför allt runt typ I-fibern.

  (aerob)

• Mitokondrierna ökar inom muskelcellen samt dess arbetsuppgift existerar för att frigöra energi. (ATP)
• Antal repetitioner vid ett submaximal nivå ökar.

Typ II-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Träning tillsammans med höga belastningar påverkar inom huvudsak typ II-fibrer.

För att muskeln överhuvudtaget skall kunna utföra en kontraktion måste en signal från hjärnan skickas via ryggmärgens nervceller och ner till en nervtråd som i sin tur förgrenar sig och når ner till muskelceller

Förändringar blir inom huvudsak:

• Cellernas tvärsnitt ökar samt därmed dess förmåga för att förbättra mer kraft.
• Cellernas förmåga för att jobba utan syretillgång (anaerob) ökar.
• Nerv- samt muskelsamspelet förbättras. Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).

När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den en dynamiskt sysselsättning.

då den drar ihop sig kallas detta till koncentrisk kontraktion. då muskeln försöker dra ihop sig dock dras ut på grund av för att detta yttre motståndet existerar större, kallas detta på grund av excentrisk (bromsande) aktion.

Motoriska neuron hör till det motoriska nervsystemet och de här neuronen förmedlar information från hjärnan till våra skelettmuskler när vi ska röra på oss

Muskeln kunna då förbättra störst kraft. då den inre muskelkraften existerar lika tillsammans med detta yttre motståndet därför uppstår ingen rörelse. Detta kallas till isometrisk kontraktion alternativt statiskt sysselsättning.

Muskelns kraft samt styrka

[redigera | redigera wikitext]

För för att behärska mäta ett muskels styrka behövs kunskap dels ifall ursprung samt fäste till den aktuella muskeln, dels hur den passerar leden detta önskar yttra detta vinkelräta avståndet ifrån muskelkraftens verkningslinje mot ledens rotationslinje.

nästa uppgifter behövs:

• hävstångens längd (l)
• vikten vid redskapet (F)
• avståndet mellan ledaxel samt fäste.(l m)

En muskel är kapabel förbättra enstaka maximal kraft vilket existerar cirka 50N/cm² från muskelns tvärsnitt. tillsammans tvärsnitt menas detta antal fibriller vilket muskeln innehåller.

Afferenta nervbanor leder in till det centrala nervsystemet, dessa producerar sensorisk information

Muskelns förmåga för att lyfta en tungt objekt beror alltså vid numeriskt värde förhållanden: dels dess fysiologiska tvärsnitt, dels hur den passerar leden. Muskelns kraftutveckling kunna påverkas tillsammans hjälp från styrketräning, dock muskelns fäste existerar individerna födda tillsammans. tillsammans andra mening, vissa individer äger förbättrad förutsättningar till vissa aktiviteter.

Se även register ovan skelettmuskler.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]