Har etta och tvåa rote

Rote (fornsvenskt ord^[1] besläktat tillsammans med tyska rotte, fornfranska rote, medeltida latin rutta, rupta, finska ruotu) betyder utbruten sektion, område, skara alternativt sektion. Begreppet äger beneath utdragen period inom svenska språket använts på grund av skilda funktioner: främst (1) på grund av minsta truppavdelning inom ett formering alternativt en förband; (2) till uppdelning från tätort inom region på grund av folkbokföring, brandförsvar, tillsammans med mera; samt (3) till indelning från socken inom region.

ägare av mark vilket tillhörde ett rote plats gemensamt ansvariga till olika data, exempelvis indelningsverketsrotering (vid soldatrote, båtsmansrote alternativt ryttarrote), fattigvård (vid fattigrote) samt på grund av för att arrangera husförhör (vid husförhörsrote).

Ordet rote används idag inom svenska språket liksom armé begrepp, avseende enstaka formering från numeriskt värde stridsenheter, exempelvis numeriskt värde flygplan alternativt numeriskt värde fartyg.^[2] Begreppet används även ännu inom viss föreningsverksamhet samt Svenska kyrkan, samt inom släktforskning.

Swedish numerals

Historisk betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Parti inom högfrälset

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Folkungarna

Erikskrönikan, författad mellan 1250 samt 1319, kallar Folkungarna på grund av Folkunga rote, detta önskar yttra ett lag alternativt en område inom detta svenska högfrälset vid 1200-talet.

Ännu in vid tidigt 1900-tal besitter begreppet använts ifall sektion inom politiskt parti.^[1]

Arbetslag samt delägare

[redigera | redigera wikitext]

I källor ifrån 1500- samt 1600-talet används rote ifall arbetslag nära gruva alternativt hytta, samt dem gruvandelar såsom ägdes samt brukades från sådan rote. detta kunde även åsyfta enstaka underavdelning mot hyttelag.

vid 1700-talet fanns järnbärarna inom huvudstaden uppdelade inom arbetslag liksom benämndes rotar. inom enstaka källa ifrån 1800 åsyftar begreppet delägare inom enstaka ängsmark, alternativt deras ängslott.^[1]

Minsta truppavdelning

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Rote (arméförband) och Rote (flyg)

Under 1500- samt 1600-talet avser rote enstaka armé underavdelning från enstaka fänika alternativt en kompani.

beneath 1600- samt 1700-talet bestod ett rote från 6-10 man beneath ledare från ett rotemästare.^[3][4] Fyra rotar bildade en korpralskap. beneath 1800-talet samt tidigt 1900-tal betecknade ett rote inom infanteriet nära truppavdelning ifall numeriskt värde led ett man inom förstaledet (rotens inledande man) samt den på baksidan honom stående (rotens andra man).

Numbers up to 20: etta = winner

nära kavalleriet kallades motsvarande män över- samt underrotmästare. Rotevis kolonn kallades nära infanteriet den formering likt uppkom då bataljonens båda flyglar ställdes inom flankställning bredvid varandra tillsammans inledande ledet utåt; den avskaffades kalenderår 1889. Begreppet besitter även kommit för att överföras vid numeriskt värde samarbetande flyg alternativt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom strid, samt motsvarar tyskans Rotte liksom även kunde bestå från tre enheter.

Stadsdel samt folkbokföringsdistrikt

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Stockholms rotemanssystem

Svenska stadsplaner delades vid 1500- samt 1600-talet in inom rotar,^[1] vilka tillsammans med tiden fick liknande funktion liksom våra dagars stadsdelar, samt ägde innebörd till brandväsende, ordningsförhållanden samt folkräkning.

åtta = an eight, as in figure skating

Städernas rotar betecknades ibland tillsammans med siffra, ibland namn. Exempelvis fanns relaterat till göteborg ort uppdelad inom tio rotar både innanför samt utanför vallgraven sedan 1600-talet.^[5]

För Stockholms tätort plats roteindelningen från massiv byråkratisk innebörd samt den övertog folkbokföringen ifrån församlings ansvarsområde inom samband tillsammans för att rotemanssystemet infördes kalenderår 1878–1926.

inom varenda rote levde cirka 10 000 invånare. ett roteman alternativt en roteombud plats ett tjänsteman ansvarig till folkbokföring samt för att mantalsföra varenda inflyttningar samt utflyttingar till varenda egendomar vilket roten omfattade.^[6][7]

Sockendel

[redigera | redigera wikitext]

Allt sedan knektehållet infördes 1682 plats varenda socken vid den svenska landbygden indelad inom en antal rotar bestående från ett alternativt flera byar.

Denna administrativa indelning kom för att överföras även vid kommunal samhällsservice samt kyrkan.

Note: Ett is neuter, en is common gender; "the digit 1" is "siffran ett" or "en etta" in Swedish

Rotens ägare av mark fick tillsammans tiden gemensamt ansvar till alltfler aktiviteter. Roten kunde utöver soldatrote även ett fåtal funktion liksom fattigrote, husförhörsrote, skolrote, brandstodsrote, postrote, skjutsningsrote etc. Socknens rotar skulle existera jämstora samt bärkraftiga, därför för att dem olika bördorna kunde fördelas rättvist.

ett rote bestod därför från en antal större samt mindre gårdar. detta vanligaste fanns dock för att skolrotar, husförhörsrotar, brandstodsrotar samt soldatrotar fanns anpassade efter sina specifika funktioner samt därför ofta ägde helt olika indelning samt storlek.

inom soldatrotarna blandades mot modell ej gårdar från olika jordenatur eftersom dem ägde olika ansvar, medan detta inom allmänhet ej spelade någon roll på grund av övriga typer från rotar.

Militär rekryteringsenhet

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Indelningsverket, Rotering och Utskrivning

Under den tidsperiod då manskap mot fotfolket inom land uttogs genom utskrivning avsåg soldatrote dem personer alternativt gårdar vilket gemensamt lämnade samt underhöll ett knekt, ett ryttare alternativt enstaka båtsman.

kalenderår 1682 införde Karl XIgeneralindelningsverket samt detta konstanta knektehållet samt roteindelningen blev då fast. Detta innebar för att landet delades in inom små administrativa områden såsom samtliga skulle äga minimalt enstaka knekt. dem gårdar likt ingick inom området försåg samt underhöll enstaka soldat på grund av den indelta armén tillsammans en soldattorp, alternativt ett båtsman tillsammans en båtsmanstorp nära kustnära orter alternativt ett ryttare tillsammans en ryttartorp.

Invånarna inom gårdarna kom för att kallas rotebönder alternativt rotehållare samt personen såsom tog grabb angående soldattorpet kallades rotemästare.

Svar för HAR ETTAN OCH TVÅAN i korsord, pilord och 2 andra möjliga svar

Före 1715 existerar roten ej ansvarig för att hålla soldattorp. Därefter skulle roten bygga samt underhålla en torp tillsammans med gård samt fält vilket soldaten brukade. Den likt upplät soldattorp fick enstaka mindre pengar transaktion alternativt fick erlägga mindre inom knektlega. angående soldattorp anlades vid byns gemensamma allmänning utgick ingen belöning.

Denna militära struktur användes fram mot 1901 då indelningsverket upphörde samt 1901 års försvarsreform infördes. Begreppet rote motsvarade på denna plats danskans lægd samt finskans ruotu.

Fattigrote

[redigera | redigera wikitext]

Fattigvården plats nära mitten från 1800-talet ofta organiserad således för att dem fattiga samt gamla fick sitt underhåll genom för att vandra rotegång.

See also nollåtta

enstaka alternativt flera byar kunde forma ett rote, samt varenda gård inom denna fick hysa dem mot roten anvisade fattighjonen en bestämt antal dagar, olika allt efter gårdens storlek. Denna rotegång kallades för att dygna samt dem fattiga, likt vid detta vis drog ifrån gård mot gård, dyngenjon.^[8] Rotegång förbjöds 1918.^[1]

En individ såsom underhölls från ett fattigrote kallades rotehjon.

till varenda fattigrote utsågs enstaka fattigvårdsföreståndare samt eventuellt enstaka speciell fattigvårdsstyrelse.

Skolrote

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Folkundervisningsstadgan ifrån 1882 skulle skolrådet efter samråd tillsammans kyrkostämman indela området for flyttande utbildningsinstitution inom rotar, något likt länge tillämpades vid den ambulerande samiska befolkningens skolgång.^[1] inom socknar tillsammans flera fasta skolor (byskolor) fanns skolrote upptagningsområdet på grund av enstaka utbildningsinstitution, samt plats enstaka sektion inom en större skoldistrikt (som vanligen fanns ett socken alternativt en pastorat).^[1]

Husförhörsrote samt bönerote

[redigera | redigera wikitext]

Gårdar långt ifrån ett kyrka, exempelvis inom nykolonialiserade områden inom norra Norrland, fick arrangera byabön ledd från ett bonde liksom fanns bönpräst.

Flera byar kunde forma ett bönerote (begrepp myntat från Sven Hansson) tillsammans gemensam byabön samt bönpräst, liksom senare ofta även fick funktion vilket husförhörsrote samt skolrote tillsammans identisk upptagningsområde.^[9]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Rote, 10 oktober 1923.