Hur djup är nordre älv

Göta älv existerar enstaka massiv älv inom sydvästra landet. Den avvattnar Vänern samt mynnar ut inom Kattegatt inom götet vid svenska västkusten.

Vid inloppet ifrån Vänern besitter staden Vänersborg anlagts. Totala höjdskillnaden ner mot havsnivån existerar 44 meter, varav 32 meter historiskt besitter utgjorts från dem väldiga Trollhättefallen.

Dessa existerar idag normalt ersatta från vattenkraftverk samt slussar (Trollhätte kanal). Resten från älven besitter en lugnt flöde tillsammans med cirka 12 meters nivåskillnad vid 80 km. nära Kungälv delar sig älven inom numeriskt värde armar. Den östra armen heter fortsatt Göta flod samt passerar genom götet innan den mynnar inom Älvsborgsfjorden inom Kattegatt. Den andra flodarmen existerar Nordre flod, liksom mynnar 12 km längre norrut.

Ön Hisingen utgör landet mellan dem numeriskt värde flodarmarna.

Älvens längd existerar 93 km. Tillsammans tillsammans med Klarälven blir total längd 731 km. Avrinningsområdet ifall 50 000 km² existerar Sveriges största. Medelvattenflödet ifall 565 m³/s existerar även högst inom landet, dock beneath vårfloden existerar flera norrlandsälvar vattenrikare.

Före freden inom Roskilde 1658 fanns Göta flod delvis gränsflod mellan land samt Norge, mellan landskapen Västergötland samt Bohuslän. Idag ligger vattendrag helt inom Västra Götalands län.^{[1][2][3][4][5]}

Vattenföring samt topografi

[redigera | redigera wikitext]

Medelvattenföringen nära mynningen existerar cirka 570 kubikmeter inom sekunden, tillsammans en maxflöde vid cirka 1 000 kubikmeter per kort tid (genomsnitt på grund av perioden 1961–1990).

Avrinningsområdet existerar 50 229 kvadratkilometer (inklusive Vänerns varenda tillflöden), varav 42 468 kvadratkilometer inom land samt resten inom Norge.^[6] Göta älvs dal existerar en cirka 850 kvadratkilometer stort enhet, inom ett cirka 4 kilometer bred korridor längs Göta flod, ifrån Vänern mot Agnesberg inom relaterat till göteborg samhälle.

Därefter fortsätter dalgången liksom tektonisk område tvärs ovan Säveådalen samt går mot Kungsbacka, var den löper vidare vid östsidan från Onsalalandet. Ännu längre söderut fortsätter sprickzonen ut inom Kattegatts urberg.

Topografin existerar 0–100 meter ovan älvens yta,^[7] medan den relativa reliefen – avståndet mellan högsta samt lägsta nivå hos bergytan inom dalgången – uppgår mot 200–250 meter, vilket existerar inom nivå tillsammans dem djupaste fjordarna inom Bohuslän.^[8]

Både tillsammans med avseende vid vattenföring samt område där vatten rinner av existerar Göta flod Sveriges största vattendrag.

Vänerns största tillflöde existerar Klarälven. Räknat ifrån Klarälvens källa, vilket ligger inom västra Härjedalen, utgör Göta flod dessutom sista angripen inom Sveriges längsta vattendrag, vanligen benämnt Göta älv–Klarälven, tillsammans med ett total längd vid 756 kilometer ifrån källan mot havet.^[9]

Den egentliga Göta flod lämnar Vänern nära Vargön, strax öster angående Vänersborg, går söderut via Trollhättan, Lilla Edet, Ale samt Kungälv, var den delar sig inom numeriskt värde armar.

Den norra armen kallas Nordre flod, medan den södra behåller namnet Göta flod (även kallad Göteborgsgrenen). Båda rinner ut inom Kattegatt, vid enstaka dryg mils avstånd ifrån varandra. Mellan dessa numeriskt värde älvarmar ligger ön Hisingen. Upp mot 75 andel från vattenföringen går ut inom Nordre flod. Rinntiden ifrån Vänern mot havet existerar 1,5–5 dagar.^[10] Den totala fallhöjden mellan Vänern samt havet existerar 44 meter.

nära kraftverksdammen inom Trollhättan sänker sig vattenytan cirka 33 meter genom Trollhättefallen.

Gränsen mellan älven samt havet nära mynningen går i enlighet med Fiskeriverket längs enstaka linje ifrån nordligaste udden vid Älvnabben nära Västerberget inom Långedrag ovan Knippelholmens fyr mot västra piren nära Arendals småbåtshamn vid Hisingen.^[11]

En från dem viktigaste användningarna från älven existerar liksom vattentäkt på grund av vatten till inemot 700 000^[12] personer, likt får sitt vätska helt alternativt delvis ifrån Göta flod.

Älven används även från industrin på grund av kyl- samt processvatten, vilket recipient till avloppsvatten, till kraftproduktion samt likt farled.

1937 trädde Vänernregleringen inom kraft. Sedan dess existerar vattenföringen reglerad såväl dygnsvis vilket ovan längre tid.^[13] Olika risker måste vägas mot varandra: dem ökade riskerna till översvämningar uppströms Vänern mot resultat från klimatförändringen vägs mot riskerna till fler jordskred nedströms Vänern.

Göta älvs vattenvårdsförbund bildades 1957, till för att ett fåtal övervakning ovan dem nära denna period kraftiga föroreningarna. i enlighet med förbundet plats nivån vid organiska föroreningar tid 2000 nere vid 1905 års nivå.^[14]

(Notera för att listorna nedan inom möjligaste mån existerar organiserade medströms.)

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Adam från Bremen omtalade inom Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum ifrån omkring 1070 samt bevarad inom ett avskrift ifrån 1200-talet Göta flod både såsom Albis, ett latinisering från den germanska formen från termen älv, samt likt Gothelba, enstaka latinisering från detta fornvästnordiskaGautelfr.

Båda benämningarna äger sin motsvarighet inom fornvästnordiska skrifter. Snorre Sturlasson kallade före 1240 älven på grund av enbart Elfin. Namnet skrevs vid 1200-talet Gautelfr, omkring 1325 Elfr, 1644 Stora Elffwan samt inledningsvis 1686 Giötha Ellf. för att kalla älven på grund av enbart Älven besitter sin motsvarighet inom tyska Elbe.^[15][16]

Det finns numeriskt värde tolkningar från Gautelfr.

i enlighet med den en är kapabel förleden härledas mot substantivetgaut tillsammans betydelsen "utgjutning, utflöde, utlopp", syftande vid älvens inlopp ifrån Vänern.^[16] i enlighet med den andra tolkningen, liksom existerar den för tillfället förhärskande, syftar förleden vid folkslaget götar samt Gautelfr skulle då helt enkelt stå till "götarnas älv".^[15][16]

Geologisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Stora förändringar äger skett ifrån isavsmältningen samt fram mot idag.

Inlandsisen försvann ifrån Göteborgsområdet till cirka 14500 tid sedan. Drygt 2000 tid senare ägde isen smält försvunnen ifrån läka Götaälvdalen. Den snabba landhöjningen medförde för att älvdalen till 11000 tid sedan utvecklades ifrån ögrupp mot en havssund. Vänern fanns vilket en innanhav tillsammans förbindelser mot öppet ocean via en antal smala sund.

nära denna tidsperiod nedsänkt kvar inlandsisen ovan norra Vänernområdet. till drygt 10000 kalenderår sedan, inom samband tillsammans med för att klimatet blev varmare, blev Vänern ett insjö.

Göta älvdalens berggrund domineras från gnejs, dock äger även inslag från diabas samt granit. Göta älvdalen existerar ett utpräglad sprickdal tillsammans med både väl utbildade samt oregelbundna dalsidor.

Älvdalens ravinlandskap äger bildats genom vattenerosion, ras samt skred. Dalgången avgränsas från karga en stor naturlig upphöjning av jordens yta såsom reser sig cirka 100 m ovan dalbotten. då inlandsisen smälte försvunnen kom stora mängder suspenderade silt- samt lerpartiklar för att föras ut inom havet var dem avsattes såsom glacial lera.

Nära iskanten samt nära stora flöden från smältvatten bildades glacial lera. Efter isavsmältningen äger delar från den glaciala leran samt andra jordarter successivt eroderats. enstaka färsk jordart äger bildats, vilket benämns postglacial lera. då klimatet blev varmare började även enstaka hel sektion organiskt ämne såsom mot modell alger för att inlagras inom lerorna.

Glacial lera utgör den helt ledande jordarten samt lermäktigheten existerar normalt större inom dem södra delarna än inom dem norra.

Tidigare delade sig älven ovanför Lindholmen inom relaterat till göteborg hamnbassäng. Den en grenen fanns den ännu befintlig älvfåran, den andra fanns Kvillen, ej för att förväxla tillsammans Kvillebäcken.

Kvillen passerade mellan Ramberget samt Lindholmen samt fortsatte genom Sannegårdsviken mot dess för att den förenade sig tillsammans med huvudfåran mellan Slotts- samt Sörhallsbergen.^[17]

Farled

[redigera | redigera wikitext]

Trollhätte kanal existerar farleden genom Göta flod ifrån Vänern mot Kattegatt tillsammans anslutande slussverk (i Vänersborg, Trollhättan samt Lilla Edet) samt kanaler.

Övrig trafik

[redigera | redigera wikitext]

Broar

[redigera | redigera wikitext]

Se även Trollhätte kanal samt Nordre älv.

• Stålbron, järnvägsbro ovan Göta flod, byggdes ursprungligen till Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ) 1867
• Landsvägsbro ovan Göta flod mellan Vänersborg samt Vargön, Östra vägen / Länsväg 2050
• Stallbackabron, E45, Trollhättan, frihöjd 28 meter, 1981
• Lyftbron, järnvägsbro, Trollhättan, maximal frihöjd 27 meter, 2001

Fortsätter inom ett fast järnvägsbro.

1877–1913 fanns ett provisorisk svängbro vid platsen, liksom 1913 ersattes från ett permanent.

Ursprungligen byggd till Bergslagernas Järnvägar (BJ).

I Trollhättan finns en antal broar mot samt ifrån öarna inom älven. Dessa korsar ej farleden^[18]:

• Mossbergsbron, mellan Mossberget samt Hjulkvarnsholmen
• Lilla Spiköbron, mellan Prästskedesholmen samt Mossberget
• Spiköbron, mellan Spikön samt västra älvstranden, 1941
• Malgöbron, mellan Spikön samt Malgön, 1990

Ersatte enstaka äldre bro.

• Strömkarlsbron, mellan Malgön samt västra älvstranden via Gullön, 1908
• Stora Luckans betongbro, ovan Olidans regleringskanal, mellan Spikön samt Malgön via gård, 1915
• Kyrkbron, ovan Olidans samt Hojums intagningskanaler, mellan gård samt Toppön via Malgön
• Oscarsbron, mellan Toppön samt västra älvstranden, 1969

Det äger även funnits enstaka äldre monark Oscars bro vid identisk plats.

• Betongbron nära Olidans reparationshall ovan Olidans intagningskanal, 1921
• Flottbergsbron, ett hängbro nedströms Olidestationen.

  Ursprungligen använd nära utbyggnaden från Olidestationen.

Nedströms Trollhättan:

• Lilla Edetbron, klaffbro, 1926. Nedmonterad, ersatt från Nya Lilla Edetbron.
• Lilla Edetbron, klaffbro, någon gång mellan 1978 samt 1980
• Bron mot Tjurholmen, Romelanda socken
• Jordfallsbron, Bohus, klaffbro, 1965
• Angeredsbron, frihöjd 47 meter, 1978
• Orrekulla bro, Agnesberg nära Nyebro, Kärra inom säve, cirka 1680–1786.

  Bron ägde flyttats ifrån Lärjeholmen,^[19] samt ersattes kring 1786 från enstaka färsk bro liksom fanns denna plats mot cirka 1820

• Marieholmsbron, järnvägsbro, svängbro, 1908, ersatt 1996
• Södra Marieholmsbron, järnvägsbro, lyftsvängbro, 2016
• Hisingsbron, bil- samt spårvägstrafik, lyftsvängbro, 2021
• Götaälvbron, bil- samt spårvägstrafik, klaffbro, 1939-2022
• Hisingsbron (1874), svängbro, 1874–1968
• Älvsborgsbron, frihöjd 45 meter, 1966

Tunnlar

[redigera | redigera wikitext]

Färjelägen

[redigera | redigera wikitext]

Se även Nordre flod samt relaterat till göteborg hamn.

Ångbåtstrafik

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel Göta älvs ångbåtslinjer.

titta även Göta kanal.

Lokal passagerartrafik inom linjefart vid Göta flod samt Nordre flod pågick ifrån 1830-talet mot 1950-talet.^[20][21] Innan tågtrafiken vid Bergslagsbanan mellan götet samt Trollhättan började 1877, fanns ångbåt detta snabbaste färdmedlet vid sträckan.

Naturresurser samt miljö

[redigera | redigera wikitext]

Kraftstationer

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 1800-talet började vattenkraftverk för att byggas på grund av elproduktion inom land.

dem inledande kraftstationerna anlades vid 1880-talet till för att förse städer samt industrier tillsammans belysning. inom start från 1900-talet bestämde sig staten till för att bli företagare inom kraftverksbranschen samt byggandet från detta inledande kraftverket inom Göta flod bidrog mot "det moderna Sveriges födelse." Bygget från slussar samt kraftstationer medförde för att Göta flod kunde nyttjas på grund av transport- samt industriverksamheter.

Vattenkraftverken utnyttjar älvens fallhöjd samt vattenflöde. detta existerar tillsammans med andra mening vattnets lägesenergi mellan numeriskt värde nivåer vilket utnyttjas på grund av för att producera elektricitet. till för att öka fallhöjden samt behärska lagra dricksvatten bygger man dammar. Dammarna skapar stora vattenmagasin såsom utför detta möjligt för att justera elproduktionen efter säsong samt användning.

Överskottsvatten, såsom förmå bildas nära snösmältning samt regn under hösten, är kapabel lagras på grund av för att användas beneath dem perioder då mer el behövs. Vänern, Sveriges största vattendrag, besitter detta största vattenmagasinet inom land samt detta tar cirka nio kalenderår för att byta ut allt dricksvatten inom Vänern.

från Vänerns totala volym, liksom uppgår mot 153000 miljoner kubikmeter, existerar cirka 6 andel (9180 miljoner kubikmeter) tänkbara för att utnyttja på grund av vattenkraft.

Första etappen från Olidanstationen invigdes 1910, samt stationen plats färdigbyggd 1921. Olidan fanns detta inledande större vattenkraftsprojektet inom landet, anpassat på grund av ett vattenföring vid 250 kubikmeter per kort tid samt plats Sveriges största kraftstation ända in vid 1940-talet.

inom solens tid klarar anläggningen 950 kubikmeter per kort tid samt effekten existerar 220 megawatt.

Cirka två tredjedelar av vattnet rinner i Nordre älv men fördelningen varierar beroende på det totala flödet

vid Fallens dygn öppnas dammarna samt dagens turister är kapabel erhålla uppleva lite från dem forna fallens mäktighet.

Det finns inom ljus cirka 1800 vattenkraftverk inom landet samt från dem existerar drygt 200 större tillsammans definitionen för att dem besitter enstaka utfall vid 10 megawatt alternativt mer. Kraftverken inom Norrland svarar på grund av cirka 80 andel från vattenkraftsproduktionen inom landet, var Stornorrfors inom Umeå flod, tillsammans med enstaka årsproduktion vid 2 252 GWh , existerar detta största vattenkraftverket.

inom södra land existerar Göta flod enstaka avgörande kraftleverantör.

Totalt är medelflödet ur Göta älvs båda grenar cirka 600 kubikmeter per sekund ut i havet

kalenderår 2004 producerade Göta flod 1,4 terawattimmar, vilket motsvarar 4 andel från Sveriges vattenkraftsproduktion samt elbehovet till cirka 80 000 eluppvärmda småhus. såsom jämförelse kunna nämnas för att detta inom Lule flod producerades 13,2 terawattimmar tid 2004.

Råvattentäkt

[redigera | redigera wikitext]

Älven utgör råvattentäkt till kommunerna Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv, götet, Mölndal, Partille samt Öckerö.

Vid råvattenintaget nära Lärjeholm tas detta in cirka 2 000 liter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig per kort tid. detta existerar mindre än enstaka halv andel från älvens flöde. Ungefär hälften från detta vätska såsom tas in leds direkt mot vattenverketAlelyckan. Resten pumpas genom ett bergtunnel mot Delsjöarna likt fungerar vilket råvattenmagasin till detta andra vattenverket, Lackarebäck.

dem numeriskt värde vattenverken producerar tillsammans 170 miljoner liter vatten varenda dygn, vilket pumpas ut inom detta nästan 180 mil långa ledningsnätet.

Namnet Nordre älv användes först på 1700-talet, dessförinnan kallades den Kongälv, Göta älv eller bara Älven

götet vätska besitter sju mätstationer längs älven likt förmå meddela förhöjda halter från vissa föroreningar. detta finns även en samarbete tillsammans räddningstjänsten samt kommuner uppströms angående för att meddela tragedier samt utsläpp av ämnenofta föroreningar. nära indikationer alternativt misstankar angående nedgången vattenkvalitet stängs intaget nära Lärjeholm samt allt råvatten tas ifrån Delsjöarna.

vätska kunna nära behov även pumpas ifrån Rådasjön mot Delsjöarna alternativt mot vattenverket nära Lackarebäck. Tillsammans klarar Delsjöarna samt Rådasjön relaterat till göteborg råvattenförsörjning inom mer än ett tidsperiod. Råvattenintaget nära Lärjeholm stängs ungefär 100 dagar angående året, samt den vanligaste orsaken mot detta existerar för att saltvatten ifrån havet tränger in nära pålandsvind alternativt andra väderfenomen.

nära fara på grund av saltvatteninträngning förmå skärmen inom Ormo skärmanläggning aktiveras, vilket omfördelar flöde ifrån Nordre flod mot Göteborgsgrenen. detta högre flödet utför för att gränsen mellan sött samt krydda dricksvatten hamnar närmare havet.

Vattenverken är:

Råvattenkvalitet: inom sju mätstationer, ifrån Vänerns utlopp mot råvattenintaget nära Lärjeholm, övervakas vattenkvaliteten kontinuerligt.

Mätvärden på grund av pH, turbiditet (grumlighet), konduktivitet (salthalt) samt redoxpotential (syra/basförhållande) överförs mot kontrollrummet vid Alelyckans vattenverk samt testning kunna automatiskt starta angående vattenkvaliteten skulle avvika ifrån detta normala. Utöver detta finns en grundlig provtagningsprogram såväl vid vattnet inom Göta flod vilket vid detta råvatten vilket tas in vid vattenverken.

Totalt analyseras en 70-tal ämnen (parametrar).

Råvattenskydd: Råvattentäkterna är kapabel sägas utgöra enstaka känslig sektion inom dricksvattenförsörjningen eftersom dem påverkas från dem verksamheter samt aktiviteter likt förekommer inom detta aktuella avrinningsområdet. dem måste därför skyddas mot utsläpp av ämnenofta föroreningar, föroreningar samt sådan användning från mark samt dricksvatten liksom vid sikt är kapabel påverka vattenkvaliteten negativt.

Göta älvs skyddsområde omfattar en cirka 28 kvadratkilometer stort enhet ifrån Lärjeholm inom söder mot Surte hamn inom norr. Rinntiden ifrån skyddsområdets norra gräns ner mot råvattenintaget nära Lärjeholm existerar tre timmar.

Sportfiske

[redigera | redigera wikitext]

Sportfiskemöjligheterna inom Göta flod existerar många goda.

dem maximalt viktiga arterna till sportfisket existerar lax, öring, gädda, sötvattensfisk, ål, sik samt karpfisk såsom mört, id samt braxen. Nordre flod besitter en från Västsveriges bästa gäddvatten samt laxfisket inom Göta flod existerar en från dem förnämsta inom landet.

Nordre älv löper från Göta älv vid Kungälv och ut i havet, en sträcka på ungefär 16 kilometer

Lilla Edets laxfiske nedströms Lilla Edets kraftverk existerar möjligen Sveriges bästa laxfiskeplats. beneath kalenderår 2000 fångades ovan 2000 laxar vid den 700 meter långa sträckan, vilket motsvarar lika flera laxar vilket totalt fångades inom varenda andra västkustälvar beneath identisk kalenderår.

Göta älvs ursprungliga laxstam dog sannolikt ut inom samband tillsammans den grundlig vattenkraftverksutbyggnaden inom Trollhättan samt Lilla Edet beneath 1900-talets inledande hälft.

Regleringen från Vänern innebar för att den unika Göta älvlaxen försvann, medan biflödena Säveån samt Grönån äger lyckats behålla sina. dem senaste årens återinplantering från relaterat till gener närstående lax ifrån Säveån äger dock gjort Göta flod mot ett från Sveriges bästa laxfiskevatten. Laxen inom Säveån, Grönån samt Göta flod uppehåller sig såsom myndig inom Nordatlanten, dock går eller reser beneath leken åter upp inom dessa vattendrag.

Göta flod existerar enstaka från Sveriges fiskrikaste älvar. Även artrikedomen existerar stor; från 59 svenska insjöfiskar (enligt Naturhistoriska Riksmuseet)^[22], existerar 35 arter belagda inom Göta flod. Förutom dem liksom nämnts ovan även vimma, färna, stäm, bäcknejonöga, björkna, ruda samt elritsa. Sex arter existerar rödlistade: havsnejonöga, hornsimpa samt öring klassas såsom hänsynskrävande; faren klassas vilket sällsynt; medan lax samt asp existerar klassade likt känsliga.

Härutöver klassas numeriskt värde arter såsom försvunna: harr samt atlantisk stör.^[14]

Den senaste stören såsom säkert observerats nära Göta flod, fångades 1985 utanför Hanstholm vid Jylland samt vägde 137 kilo.^[14]

Fiskodling

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde fiskodlingar inom anslutning mot Göta älvs område där vatten rinner av nedströms Vänern.

enstaka laxodling finns inom Anten samt enstaka nära Delsjön (Sjölyckans fiskodling). Tidigare fanns även enstaka fiskuppfödning nära Vargön utanför Vänersborg, dock denna existerar nedlagd.

Sjölyckans fiskuppfödning nära Delsjön producerar nästan bara laxsmolt på grund av utsättning inom Göta flod, dock även inom Mölndalsån.

Totalt sätts cirka 30000 laxsmolt ut varenda tid. Förutom lax kultiveras öring inom en mindre antal. Verksamheten nära Antens fiskuppfödning besitter minskat betydligt beneath senare kalenderår.

Reningsverk

[redigera | redigera wikitext]

Reningsverk finns inom området. Bland annat Ryaverket nära Hisingen inom götet.

När den rinner in i Sverige igen kallas den Klarälven

Tillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Varv

[redigera | redigera wikitext]

Det äger funnits minimalt 33 varv mellan Vänersborg samt götet. flera äger varit små samt lokala.^[23][24] dem större är:

• Torskogs Mekaniska Verkstad, Västerlanda socken, 1865-?
• Lödöse varv, Sankt Peders samling, 1300-talet – 1985
• Götaverken (Göteborgs Mekaniska Verkstad), Brämaregården, Hisingen, götet, 1841–1977
• Cityvarvet, Brämaregården
• Lindholmens varv, Brämaregården, 1844–1976
• Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Sannegården, Hisingen, 1853–1978
• Arendalsvarvet, Arendal, Hisingen 1963–1989
• Gamla varvet (Amiralitetsvarvet), inom nuvarande Stigberget, Göteborg
• Nya varvet, Hagen, Göteborg

Industrier

[redigera | redigera wikitext]

Älven vilket transportled samt resurser vid vattenkraft, gav Göta älvdalen ett kraftig fabriksmässig expansion ifrån mitten från 1800-talet.

Se även Nordre flod, Säveån samt Mölndalsån.

Wargöns AB Vargön Alloys AB Saab Automobile AB, Trollhättan Volvo Aero, Trollhättan AB Ferrolegeringar, Trollhättan Stridsberg & Biörck, Trollhättan Trollhättans pappersbruk, 1880-? Gustaf dem Lavalskarbidfabrik, Trollhättan, 1896-? NOHAB, Nydqvist & Holm, Trollhättan AB Sjuntorp (vid Slumpån) Edets Bruk, Lilla Edet Göta Bruk, 1905–1980 P A Carlmarks repslageri, Älvängen, 1917–2003 Wicanders korkfabriker, Älvängen, 1946–1990 samt Gårda (vid Mölndalsån), nuvarande Heden, Göteborg Ahlafors spinneri (vid Hältorpsån), 1855–1966 Tudor, Nol, 1914–1999

Perstorp Oxo (tidigare Neste Oxo), Nol Höganäs-Bohusverken, Stora Viken, Bohus, 1958–1992 Ledu (tidigare Wasoverken), Stora Viken, Bohus nedlagd 1995 Eka Chemicals AB, Bohus, 1924– Surte glasbruk, 1862–1978 SKF, Gamlestaden, götet, 1907- Pripps bryggeriföretag, Stampen, götet, 1828–1974 Hasselblad AB, Inom Vallgraven, Göteborg Rörstrands fabrik, Brämaregården, Hisingen, götet, 1926–1936 Qville Mekaniska Verkstad, Brämaregården Preems raffinaderi, Arendal, Hisingen Shells raffinaderi, Torslanda, Hisingen Volvo Personvagnar, Torslanda Volvokoncernen, Torslanda samt Lundby, Hisingen Carnegie sockerbruk, Kungsladugård, götet, 1808–1976

Administration samt befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Kommuner samt tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Se även Nordre flod, Säveån samt Mölndalsån.

Före detta städer [redigera | redigera wikitext] Före detta köpingar [redigera | redigera wikitext]

Före detta härader [redigera | redigera wikitext] Väne härad, Västergötland Flundre härad, Västergötland Inlands Torpe härad, Bohuslän Ale härad, Västergötland Inlands Södre härad, Bohuslän Västra Hisings härad, Bohuslän Vättle härad, Västergötland Sävedals härad, Västergötland Östra Hisings härad, Västergötland Askims härad, Västergötland Före detta municipalsamhällen [redigera | redigera wikitext]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta arkeologiska fynden nära Göta flod tillsammans anknytning mot sjöfart existerar Äskekärrsskeppen.

detta inledande från dessa hittades 1933 nordväst ifall Alafors inom Starrkärrs kyrka, Ale samhälle samt plats en fraktfartyg, daterat mot 930-talet.^[25][26][27] Fram mot slutet från 1800-talet kantades Göta älvs stränder inom götet från stora vassbälten, vilket kallades stadsvassarna.

Tullstationer

[redigera | redigera wikitext]

Före Freden inom Roskilde1658 utgjorde enstaka mindre samt ett längre sträcka från älven riksgräns mellan Norge samt Sverige: Dels ifrån Kvillebäcken vid Hisingen mot strax söder angående nuvarande Surte; dels ifrån Viken, strax norr ifall nuvarande Bohus mot Åkerströmsån, väderstreck ifall nuvarande Trollhättan.

inom Ale härad fanns tullstationer nära Lödöse inom Sankt Peders socken, Hamnen inom Skepplanda socken samt Viken inom Nödinge socken. inom Vättle härad fanns enstaka nära Lärje inom Angereds socken.^[28]

Fästningar [redigera | redigera wikitext] Före mitten från 1200-talet plats Göta flod skärningspunkt på grund av samtliga dem tre nordiska rikena. Redan tidigare ägde älven varit ett betydelsefull handelsled, varför den även plats enstaka angelägenhet ur försvarssynpunkt.[25][29] Se även Nordre flod samt relaterat till göteborg befästningar. Ekholm, Slottsön, Trollhättan Lödöse bostad, Sankt Peders socken Bohus fästning, Kungälvs församling Gullbergs fästning, inom nuvarande Stampen, Göteborg Skansen Lejonet, Stampen Lindholmens borg, inom nuvarande Brämaregården, Hisingen, Göteborg Skansen Kronan, Haga, Göteborg Älvsborg, Kungsladugård, Göteborg Rya Nabbe, Arendal, Göteborg Nya Älvsborg, Aspholmarna, Långedrag, Göteborg

Sätesgårdar [redigera | redigera wikitext] Se även Nordre flod samt relaterat till göteborg landerier. Nygårds säteri, Västra Tunhems socken[30] Rånnums herrgård, Västra Tunhems socken[31] Torpa säteri, Fors socken[32] Ströms säteri, Hjärtums socken[33] Haneströms säteri, Fuxerna socken[34] Thorskogs herrgård, Västerlanda socken[35] Alvhems kungsgård, Skepplanda socken[36] Backa säteri, Nödinge socken[37] Stora Vikens herrgård, Nödinge socken[38][39] Södra Surte herrgård,[40]Angereds socken -1935, därefter Nödinge socken. Ellesbo herrgård, Rödbo socken, Hisingen, Göteborg[41] Lärjeholms herrgård, inom primärområdetGamlestaden, Göteborg[42] Bäckebols herrgård, inom primärområdet Bäckebol, Hisingen, Göteborg[43] Sävenäs säteri, inom primärområdet Gamlestaden, Göteborg Hökälla säteri, inom primärområdet Skogome, Hisingen[44] Lindholmens herrgård, inom primärområdet Brämaregården, Hisingen[45] Lindholmens säteri, inom primärområdet Brämaregården, Hisingen[46] Sannegårdens säteri, inom primärområdet Eriksberg, Hisingen[47] Gathenhielmska egendomen, inom primärområdet Stigberget, Göteborg Älvsborgs Kungsladugård, inom primärområdet Kungsladugård, Göteborg[48]

Natur samt geografi

[redigera | redigera wikitext]

Jordskred

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Jordskred

Det äger skett minimalt 15 grundlig jordskred inom Göta flod (med tillflöden) mellan 1150 samt 1996, var detta äldsta noterade skredet, detta sålunda kallade Jordfallet (fall = gammalt namn på grund av skred) inträffade omkring tid 1150 vid älvens östra blad inom Bohus.

Skredet (60–65 ha) omfattade inom stort all nuvarande Bohus samhälle samt skredkanten ligger cirka 1,5 kilometer ifrån älvens strandlinje.

Det började emellertid luckras upp beneath 1300-talets inledande decennium. på grund av 800 kalenderår sedan nedsänkt havsytan cirka numeriskt värde meter högre än inom solens tid (2006) samt dem båda älvgrenarna vilket omger Hisingen fanns snarare för att betrakta liksom numeriskt värde havsfjordar.

Någon gång inom mitten från 1100-talet inträffade alltså Jordfallet, detta maximalt dramatiska från varenda ras inom älven likt man känner mot. Plötsligt, vid någon 60 sekunder, täpptes detta fem hundra meter breda sundet nära Bohus mot, ifall ej helt sålunda nästan. Bara enstaka små sektion från vattnet kunde ta vägen genom den östra älvarmen.

Härifrån fortsätter vattnet vidare ut i Vänern och bildar sedan den del av sträckningen som har namnet Göta älv

Allt dricksvatten ifrån älven tvingades ut inom Nordre flod, sannolikt tillsammans enstaka tsunamis såsom resultat. E45 liksom järnvägen samt EKA Chemicals AB ligger inom ljus vid rasmassorna ifrån Jordfallet.

Skreden existerar bland andra:

• 1648 Jordfallet nära Åkerström nära Intagan nära Åkerström söder ifall Trollhättan 27 äga, minimalt 85 personer omkom.
• 1690 (ca) Torpa strax norr ifall Slumpåns mynning cirka 8 ha.
• 1733 Ballabo, västra älvsstranden cirka 3 ha.
• 1750 (ca) Västerlanda socken, västra älvsstranden cirka 5 ha.
• 1759 norr angående Ström, Lilla Edets kommun.
• 1806 Utby, cirka 4,5km norr angående Hjärtums kyrka.
• 1830-talet Västerlanda socken, västra älvstranden > 5 ha.
• 1950 Surteraset, cirka 24 äga, 1 individ omkom.
• 1953 Guntorpsraset, strandbanken sjönk tillsammans med enstaka längd från 60 m.
• 1957 Götaraset, cirka 32 äga, 3 personer omkom.
• 1977 Tuveraset, cirka 30 äga, 9 personer omkom.
• 1993 Agnesbergsskredet, skred, huvudsakligen beneath dricksvatten 0,24 ha.
• 1996 Ballaboskredet, cirka 0,7 ha.

Naturreservat

[redigera | redigera wikitext]

Invid samt inom älven finns flera naturreservat liksom förvaltas från Västkuststiftelsen.^[49]

• Brattorpsån
• Halle- samt Hunnebergs platåer, Vänersborgs samt Trollhättans kommuner
• Halle- samt Hunnebergs rasbranter (Natura 2000), Vänersborgs samt Trollhättans kommuner
• Älvrummet, Trollhättans kommun
• Åkerström, Trollhättans samt Lilla Edets kommuner
• Svartedalen (Natura 2000), Lilla Edets samt Kungälvs kommuner
• Lysegården (Natura 2000), Kungälvs kommun
• Tjurholmen, södra delen, Kungälvs kommun
• Dösebackaplatån (sydöst ifall Diseröd), Kungälvs kommun
• Marieberg, Kungälvs kommun
• Fontin, Kungälvs kommun
• Göta samt Nordre älvs dalgångar (Natura 2000), Kungälvs samt relaterat till göteborg kommuner

Öar

[redigera | redigera wikitext]

Se även Trollhätte kanal samt Nordre älv.

Älvens största ö existerar Hisingen mellan Göta flod, Nordre flod samt Kattegatt.

Den näst största naturliga ön existerar Tjurholmen nära Romelanda. Flera småöar äger bildats då kanalerna anlagts. Några småöar besitter sprängts försvunnen inom samband tillsammans kanalbyggena, medan andra äger förbundits tillsammans med fastlandet genom meandring samt utfyllnad.

Huvudnäsön, Vänersborg Näset, Västra Tunhems socken Korsön, Trollhättan Kolön, Trollhättan Lövön, Trollhättan Flintön, Trollhättan Grötholmen, Trollhättan Bockön, Trollhättan Sågarön, Trollhättan Slottsön, Trollhättan Ljungön, Trollhättan Långön, Trollhättan

Hjulkvarnsholmen, Trollhättan Spikön, fördelad på: Mossberget, Trollhättan Prästskedesholmen, Trollhättan Malgön, Trollhättan Gullön, Trollhättan Toppön, Trollhättan Sävholmen, Lilla edet Ängsholmen, Sankt Peders socken Bäcksholmen, Sankt Peders socken Tjurholmen, Romelanda socken Sävön (Sävtuvan), Kungälv Aspholmarna, Långedrag, Göteborg

Tillflöden

[redigera | redigera wikitext]

Se även Nordre älv.

Tillflödenas namn samt positioner kunna hittas inom Internetbaserade karttjänster^[50][51].^[52][53]

Flera från dem åar samt bäckar vilket rinner ut inom Göta flod existerar viktiga lokaler på grund av den rödlistadeflodpärlmusslan.

Bland annat finns arten inom Åkerströmsån samt Grönån.

Bastån, Vänersborg (öst) Stallbackaån, Trollhättan (öst) Åkerströmsån, vid gränsen mellan Trollhättan samt Hjärtums socken (väst) Slumpån, Fors socken (öst) Sollumsån, Hjärtums socken (väst) Brattorpsån, Hjärtums socken (väst) Sannersbybäcken, Västerlanda socken (väst) Västerlandaån, Västerlanda socken (väst) Ryrsjöbäcken, Fuxerna socken (öst) Torskogsbäcken, Västerlanda socken (väst) Gårdaån (Ljudaån), Sankt Peders socken (öst) Grönån, Skepplanda socken (öst)

Solbergsån, Romelanda socken (väst) Vallerån, Romelanda socken (väst) Välabäcken, Romelanda socken (väst) Hältorpsån, Starrkärrs socken (öst) Nolån (Sköldsån), Starrkärrs socken (öst) Hållsdammsbäcken (Nödingeån), Nödinge socken (öst) Kungälvsbäcken, Kungälv (väst) Lärjeån, Gamlestaden, götet (öst) Säveån, vid gränsen mellan Gamlestaden samt Olskroken, götet (öst), Mölndalsån, vid gränsen mellan Gamlestaden samt Olskroken, götet (öst) Kvillebäcken, Brämaregården, Hisingen, götet (väst)

Sjöar

[redigera | redigera wikitext]

Några större sjöar tillsammans med avrinning inom Göta flod.

Sjöarnas namn samt positioner kunna hittas inom Internetbaserade karttjänster^[50][51].^[52][53]

• Hullsjön, Stallbackaån, Vänersborgs samt Trollhättans kommuner
• Gravlången, Slumpån, Lilla Edets samt Trollhättans kommuner
• Vanderydsvattnet, Slumpån, Lilla Edets samt Trollhättans kommuner
• Anten, Säveån, Alingsås kommun
• Mjörn^[54], Säveån, Lerums samt Alingsås kommuner
• Färgen, Säveån, Alingsås kommun
• Sävelången, Säveån, Lerums kommun
• Aspen, Säveån, Lerums samhälle samt Partille kommun
• Ömmern, Säveån, Alingsås samt Bollebygds kommuner
• Östra Nedsjön, Mölndalsån, Bollebygds kommun
• Västra Nedsjön, Mölndalsån, Härryda samt Bollebygds kommuner
• Landvettersjön (Gröen), Mölndalsån, Härryda kommun
• Rådasjön, Mölndalsån, Mölndals samt Härryda kommuner

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Avenius, Malin (1998). ”Hela gästgiveriet försvann inom vattnet : än syns spåren från naturkatastrofen nära Göta flod 1648”. Populär historia (Lund : Populär historia) 1998:4: sid. 46-48 : färgill.

  ISSN1102-0822 ISSN 1102-0822.