Hur lång tid tar matrester att sönderdelas

Vårt matsmältningssystem existerar en för att virrvarr från långa samt korta tarmar samt olika syror liksom smidigt samarbetar på grund av för att smälta den föda oss äter.

Maten gård genom magsäckens vidare mot tunntarmen.

Tunntarmen förmå artikel upp mot sex meter utdragen. inom tunntarmen sugs näringen upp från tarmluddet. Därifrån gård färdas maten vidare mot tjocktarmen, var den sista vätskan sugs upp. Sedan förs detta likt ännu existerar kvar från maten ut inom ändtarmen samt vidare ut ur kroppen.

Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester

Matens väg genom kroppen tar cirka en dygn.

Äta bör man, annars dör man

Att förtära existerar ett funktion liksom utöver den fysiologiska nödvändigheten även besitter enstaka psykisk, social samt kulturell innebörd till oss. Lusten för att förtära, matlusten, existerar individuell samt ett resultat från varenda människas välbefinnande alternativt vanor.

Vissa människor tappar aptiten då dem existerar vid uselt humör alternativt känner sig ledsna, medan andra tröstäter.

I dem flesta kulturer existerar detta vanligt för att utföra måltiden mot något centralt var människor existerar tillsammans.

detta förmå variera ifrån enstaka utsökt kvällsmål mot något enkelt liksom enstaka enstaka fat bryggdryck alternativt te.

Vanligtvis önskar oss förtära då oss existerar hungriga. Kroppen signalerar för att buk existerar tom genom en kurrande alternativt knorrande ljud.

Alternativrätter i bufféserveringar kan också bestå av rester

denna plats kunna ni studera mer angående kurrande mage samt vilket såsom sker inom kroppen angående oss ej äter.

Vad oss väljer för att förtära blir bestämt ofta mer från kostvanor samt från omgivningen än från genomtänkta överväganden ifall kroppens fysiologiska balans mellan intag samt förbrukning. Fysiologiskt existerar detta livsviktigt till oss för att inta att ge liv eftersom cellernas ämnesomsättning existerar helt beroende från det.

Vid matspjälkningsprocessen bearbetas födan allra inledningsvis genom mekanisk finfördelning, tuggandet, samt sedan genom kemisk spjälkning därför för att näringsämnena förmå tas upp inom mag- samt tarmkanalen.

Den kemiska spjälkningen från näringsämnen sker tillsammans hjälp från enzymer.

en enzym existerar en material liksom medverkar inom enstaka kemisk process utan för att egen förändras.

Många kroppsdel samarbetar nära matsmältning

Här går oss närmare in vid hur den komplicerade matspjälkningsprocessen går mot :

Munhålan (cavitas oris)
inom munhålan bits tuggorna från tillsammans med hjälp från framtänderna samt finfördelas tillsammans med hjälp från kindtänderna.

Tungans samt kindtändernas rörelser ser mot för att maten hamnar mellan kindtänderna.

De osmälta matresterna har stor betydelse för tarmfunktionen genom att de fungerar som tarmfyllnad, vilket stimulerar tarmrörelserna

Saliven ifrån spottkörtlarna hjälper mot inom spjälkningsprocessen.

Matstrupen (oesophagus)
Genom matstrupen förs födan mot magsäckens tillsammans med hjälp från peristaltiken såsom existerar såsom små vågrörelser likt uppstår genom omväxlande sammandragning samt avslappning inom matstrupens glatta muskulatur.

dem på denna plats vågrörelserna resulterar inom för att födan transporteras mot magsäckens oavsett inom vilken ställning man intar födan.

Magsäcken (ventriculus)
inom magsäckens blandas födan tillsammans med magsaft likt produceras från körtlar inom magsäckens slemhinna. Bildningen från magsaft stimuleras från både ögonkontakt, doft samt smaksinnet.

inom magsaften finns enzymet pepsin, slem samt saltsyra.

Tiden det tar att smälta maten är olika för olika personer

Pepsin påbörjar spjälkningen från proteiner. Saltsyra utför för att miljön existerar sur vilket gynnar pepsinets verkan. Slemmet skyddar magsäckens ifrån den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör magsaften. Saltsyran besitter även enstaka enstaka hämmande konsekvens vid risken till tillväxt från mikroorganismer inom maginnehållet.

Magsäckens storlek förändras efter innehållets storlek.

Rester kan även användas som reservmat om de ordinarie rätterna tar slut

Den tomma magsäckens ligger platt tillsammans starkt veckad slemhinna samt utvidgas efterhand den fylls sålunda för att den senast anlända maten ligger inom mitten. inom magsäckens ryms detta ett liter att födas åt gången.

Tolvfingertarmen (duodenum)
Tolvfingertarmen tar emot matspjälkningssekret ifrån gallblåsan, (vesica fellea)

och bukspottskörteln, (pancreas)

Övergången mellan magsäckens samt tolvfingertarmen går via den nedre magmunnen.

enstaka ringmuskel öppnar samt sluter övergången sålunda för att födan portioneras ut mot tolvfingertarmen inom lagom stora portioner.

Födan äger idag fått konsistensen från välling. detta kunna ta upp mot fyra timmar innan magsäckens hunnit bearbeta födan samt den släpper igenom den sista portionen mot tolvfingertarmen.

Tolvfingertarmen besitter till övrigt fått sitt namn efter sin längd – den existerar ungefär lika utdragen vilket bredden från tolv fingrar.

Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det

inom tolvfingertarmen blandas maginnehållet tillsammans med galla ifrån gallblåsan samt bukspott ifrån bukspottskörteln.

Tunntarmen (jejunum samt ileum)
Den inledande halvan från tunntarmen kallas jejunum samt den sista halvan ileum.

I tunntarmen utsöndras tarmsaft ifrån små körtlar inom slemhinnan mot tarminnehållet.

tillsammans med hjälp från tarmsaften sker den slutliga spjälkningen från näringsämnen samt upptar plats från dem spjälkande näringsämnena fortsätter.

Slemhinnan inom tunntarmen existerar starkt veckad samt får vid detta sättet ett massiv yta vilket underlättar kroppens absorption från dem spjälkande näringsämnena.

Tarmludd (villi)
Tarmludd existerar enstaka typ från vävnad inom tunntarmen, bestående från runt 0,5-0,6 millimeter höga villi, likt upptar näringsämnen.

dem bildar enstaka tät golvtextil vid tunntarmens tarmvägg. Tarmluddet ger slemhinnan en sammetsliknande utseende.

Tjocktarmen (colon)
tillsammans hjälp från vågliknande rörelser förs tarminnehållet vidare ifrån tunntarmen mot tjocktarmen. Tjocktarmen delas in inom tre delar: den uppåtgående, den tvärgående samt den nedåtgående delen.

detta kunna ni titta vid bilden nedan. Tunntarmen mynnar ut inom tjocktarmens uppåtgående sektion, strax ovanför dess slutna inledande sektion. Den på denna plats slutna delen kallas till blindtarmen, (caecum), likt ni vid bilden ser liksom ett små svans inom ändan vid tarmen(appendix). detta existerar på denna plats liksom blindtarmsinfektion, (appendictius), uppstår.

Vid övergången mot tjocktarmen existerar näringsämnena inom tarminnehållet absorberade, upptagna, från kroppen.

De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter

Tarminnehållet består för tillfället från vätska, krydda samt matrester vilket kroppen ej kunna spjälka. dem osmälta matresterna besitter massiv innebörd till tarmfunktionen genom för att dem fungerar liksom tarmfyllnad, vilket stimulerar tarmrörelserna.

Ospjälkbara matrester existerar mot modell fibrer likt ej förmå spjälkas inom människans mag- samt tarmkanal.

inom tjocktarmen sugs en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt salter tillbaka in inom kroppen ifrån tarminnehållet.

De processer likt pågår inom tjocktarmen medverkar mot för att tarminnehållet, likt tidigare varit mer alternativt mindre flytande, för tillfället får enstaka mjuk samt formad konsistens nära övergången ifrån tjocktarm mot ändtarm.

Ändtarmen (rectum)
Ändtarmen existerar normalt tom.

Avföringen glider ner inom ändtarmen samt uppehåller sig var tills man känner för att man behöver vandra vid toaletten.

Ändtarmen stängs från ringmuskler: ett inre från glatt muskulatur, likt styrs från autonoma nervbanor (icke viljestyrd), samt enstaka yttre från tvärstrimmig muskulatur, vilket via motoriska nervbanor styrs från viljan.

Så denna plats ser matsmältningssystemet ut:

Avföringens sammansättning
Avföring består från ospjälkta matrester, bakterier, vätska, salter, gallfärgämnen samt slem.

såsom regel blir man bajsnödig enstaka gång per dygn, dock detta förekommer individuella skillnader.

Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person

Daglig motion, rikligt intag av vätska samt fiberrik kost äger innebörd på grund av tarmtömningsbehovet.

Visste ni för att den bruna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser såsom bajset besitter kommer från gallämnet galla pigment såsom frigörs då dem äldsta blodkropparna bryts ner? Nedbrytningen sker inom levern samt inom mjälten.

galla pigment frisätts tillsammans tillsammans med galla mot tolvfingertarmen.

Källor:
läkemedel 1, Avsedd för: Vård- samt omsorgsprogrammet, kompetensutveckling på grund av vård- samt omsorgspersonal samt Yrkeshögskolan. Författare: Urban Gillå, omvårdnadslärare.

Wikipedia