När slutade vänsterpartiet vara kommunister

För andra betydelser, titta Vänsterpartiet (olika betydelser).

Vänsterpartiet (V) existerar en svenskt område vilket i enlighet med sitt partiprogram skall verka till socialism, feminism samt antirasism vid ekologisk grund.^[8] vid partiets valsedlar anges partibeteckningen Vänsterpartiet.^[9] Partiledare existerar sedan den 31 oktober 2020 Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet antog sitt nuvarande namn 1990^[10] såsom ersatte detta tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna vilket använts ifrån 1967^[10], dessförinnan Sveriges Kommunistiska Parti ifrån 1921^[11][10] samt Sveriges socialdemokratiska vänsterparti ifrån 1917^[11][12].

Ironiskt nog kom VPK under vänstervågens tid att i stället angripas från vänster

Vänsterpartiet äger, likt socialdemokraterna, sitt tidiga ursprung inom den socialistiskaarbetarrörelsen. Bolsjevikernasmaktövertagande inom Ryssland 1917 innebar grundandet från den kommunistiska världsrörelsen samt den svenska arbetarrörelsen delades därmed inom ett reformistisk samt enstaka revolutionär sektion. inom land äger den kommunistiska delen från arbetarrörelsen historiskt varit relativt svag medan socialdemokraterna, inom jämförelse tillsammans andra länder, besitter varit starka.

Socialdemokraterna besitter historiskt betraktat Vänsterpartiet vilket splittrare från arbetarrörelsen samt äger inom perioder stött sig vid deras passiva stöd inom riksdagen.

Mellan 1998 samt 2006 agerade Vänsterpartiet tillsammans tillsammans med Miljöpartiet stödparti mot den socialdemokratiska minoritetsregeringen.^[13] Inför riksdagsvalet inom landet 2010, mellan månad 2008 samt den 26 oktober 2010, samarbetade grupp tillsammans tillsammans Socialdemokraterna samt Miljöpartiet såsom De rödgröna.^[14] ifrån riksdagsvalet 2014 mot 2019 samarbetade Vänsterpartiet tillsammans Regeringen Löfven, bestående från Socialdemokraterna samt Miljöpartiet, ifall budgeten.^[15] Detta samarbete upphörde tillsammans januariavtalet 2019.

Partiet existerar detta fjärde största inom riksdagen, tillsammans 24 mandat från 349, efter för att äga fått 6,75 andel från rösterna inom riksdagsvalet 2022.^[16][17]

Ideologi

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet ser sig vilket ett sektion från den internationella arbetar-, kvinno- samt fredsrörelsen samt baserar sin politik vid numeriskt värde teoretiska grundpelare – socialism samt feminism vid ekologisk bas.

grupp ser dem marxistiska samt feministiska analysverktygen likt viktiga till sin politik.^[18] Vänsterpartiet existerar bedömande mot vad man menar existerar den kapitalistiskamarknadsekonomins oförmåga för att behärska tillgodose människans behov, därför önskar man avskaffa kapitalismen dock även detta man kallar till patriarkatet mot förmån till en jämlikt socialistiskt samhälle.^[19][20] Vänsterpartiet sammanfattar målet på grund av sin politik vid nästa sätt: att förverkliga en samhälle grundat vid demokrati, likhet samt samhörighetskänsla, en samhälle befriat ifrån klass-, köns- samt etniskt förtryck, en rättvist samt ekologiskt hållbart samhälle var kvinnor samt män bygger sin personlig kommande inom frihet samt samverkan.^[21]

Feminism likt term introducerades inom partiprogrammet 1997, dock man anser sig ständigt äga arbetat på grund av för att stärka kvinnors rättigheter.^[22] Vänsterpartiet önskar producera en samhälle baserat vid ett socialistisk samt feministisk grund.^[23]

Politiskt program

[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi samt Skatter

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet förespråkar ett massiv offentlig zon likt bygger vid höjda skatter till framför allt höginkomsttagare samt storföretag, samt vid tillgångar.

dem önskar för att skattepolitiken bör omfördela tillgångar ifrån dem rikaste mot dem fattigaste. dem önskar för att inkomster oavsett källa bör skattas likadant, detta önskar yttra för att arbetsinkomster samt inkomster ifrån exempelvis a-kassa bör beskattas vid identisk sätt.^[24]

Europeiska unionen

[redigera | redigera wikitext]

Vid folkomröstningen ifall EU-medlemskap inom land 1994 argumenterade Vänsterpartiet mot den Europeiska unionen.

nära partikongressen inom femte månaden i året 2024, slopade dem dock kravet vid EU-uträde.^[25] dem slog därmed följe tillsammans Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna likt slopade sina utträdeskrav kalenderår 2008 respektive 2019.^[26][27] detta betyder för att samtliga svenska partier utom några småpartier idag förespråkar svenskt EU-medlemskap.

Inför EU-valet 2024 påtalade Vänsterpartiet för att "EU påverkar ditt liv varenda ljus. Allt ifrån hur upphöjd din elräkning existerar, hur långa dina arbetspass får artikel mot ifall tåget kommer inom tidsperiod påverkas från lagar samt riktlinjer ifrån EU." beneath valkampanjen fanns deras sex viktigaste EU-frågor enstaka kraftfull välfärdsstat, klimatet, god löner samt arbetsmiljö, internationell brottslighet, demokrati samt fred.^[28]

Näringsliv samt arbetsmarknad

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet driver frågan angående arbetstidsförkortning genom sex timmars arbetsdag tillsammans bibehållen lön.^[29]

Välfärd samt äldreomsorg

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet önskar förbjuda vinster inom välfärden samt menar för att välfärdsresurser skall fördelas efter behov.^[30]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet bildades 1917 från vänsteroppositionen inom Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) samt merparten från dess dåvarande ungdomsförbund, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF).

Högerfalangen inom ungdomsförbundet liksom leddes från Per Albin Hansson lämnade förbundet mot förmån till moderpartiet, samt fanns tillsammans inom bildandet från en nytt ungdomsförbund, nuvarande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Detta kom från ett strid mot SAP:s partilednings ultimatum ifall total lojalitet genom bland annat den således kallade munkorgsstadgan likt vänsterfalangen samt ungdomsförbundet bedömande menade plats mot till för att tysta oppositionen inom grupp.

detta nya grupp likt bildades genom partisplittringen, Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), fanns senare tillsammans med samt grundade Komintern 1919. grupp kantades inledningsvis från häftiga falangstrider samt medlemmar uteslöts alternativt lämnade grupp, till för att forma nya socialistiska förbund. beneath tiden inom Komintern styrdes grupp från detta sovjetiskakommunistpartiet, vilket då inom landet sågs liksom landets främsta politiska fiende.^[31]

Partiet fanns detta enda inom riksdagen vilket ej ingick inom andra världskrigets svenska samlingsregering.

Trots för att grupp inte någonsin ingick inom något regeringssamarbete kunde SAP tillgodoräkna sig Vänsterpartiets parlamentariska stöd. Även efter för att Komintern upplöstes plats grupp nära knutet mot Sovjetunionen, något vilket ändrades inledningsvis vid 1960-talet tillsammans enstaka förnyelse från partiledningen, enstaka tillväxt liksom fortsatte beneath 1970-talet efter intryck från eurokommunismen, då grupp blev mer självständigt samt detta inledande kommunistiska grupp för att principiellt acceptera politisk demokrati.

grupp fortsatte emellertid kontakterna tillsammans en flertal socialistiska folkrepubliker ända tills järnridån föll 1989 samt Sovjetunionen kollapsade 1991.

Därefter beneath 1990-talet kom grupp för att reformeras från dem således kallade "förnyarna" samt kom för att beteckna sig liksom en socialistiskt, feministiskt samt miljötänkande område, snarare än kommunistiskt, tillsammans med aktivt samarbete tillsammans dem socialdemokratiska regeringarna.

inom start från 2000-talet led "förnyarna" något från en nederlag inom maktkampen tillsammans dem sålunda kallade "traditionalisterna", vilket ledde mot för att "förnyarna" bildade Vägval Vänster. beneath 2010-talet närmade sig grupp Miljöpartiet samt Socialdemokraterna, ursprunglig inom detta rödgröna samarbetet samt sedan inom budgetsamarbete, samtidigt likt traditionalisterna marginaliserades samt förnyarna återtog kontrollen.

Föregångare

[redigera | redigera wikitext]

De europeiska socialdemokratiska organisationerna plats anslutna mot den socialistiska andra internationalen vilket bildades 1889. Man bildade dem inledande fackförbunden samt kämpade till allmän samt lika rösträtt. Internationella arbetarrörelsen splittrades då inledande världskriget bröt ut 1914 då man ej uppnådde ett enad front mot kriget.

Arbetarrörelsen ägde idag ett skiljelinje mellan reformister, vilket inom flera nationer ingick inom nationella regeringar samt förespråkade socialism tillsammans reformer, medan dem revolutionära menade för att man skulle gå vidare tillsammans med den socialistiska revolutionen. dem revolutionära falangerna började idag kalla sig kommunister.

Sverges socialdemokratiska vänsterparti (1917)

[redigera | redigera wikitext]

I land kom splittringen inom Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) 1917. Vänsteroppositionen, vilket inspirerades från Leninsbolsjeviker samt frihetliga socialister,^[32] ansåg för att grupp ägde gått på grund av långt åt höger.^[33] vid den tionde partikongressen likt hölls inom månad inledde partiordföranden, Hjalmar Branting, tillsammans med för att detta skulle bli "en uppgörelsens dag".^[34] Vänsteroppositionen uteslöts samt nästan samtliga medlemmar inom ungdomsförbundet, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF), anslöt sig mot den revolutionära organisationen.

Den nya gruppen bildade Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) 13 femte månaden i året 1917.^[35] dem inflytelserik initiativtagarna plats bland andra Ture Nerman, Kata Dalström, Carl Lindhagen, Karl Kilbom, Zeth Höglund samt Fredrik Ström. dem tre sistnämnda deltog vid den kommunistiska internationalens kongresser var bland andra Vladimir Lenin samt Lev Trotskij deltog.^[33]

SSV intog ett antimilitaristisk samt internationell hållning.

Tillsammans tillsammans med andra vänstersocialistiska partier plats man tillsammans med samt grundade tredjeplats internationalen (Komintern) 1919. dem ryska bolsjevikerna såsom inom oktoberrevolutionen tagit makten samt bildat Sovjetryssland blev inflytelserik område.

Sveriges kommunistiska område (1921)

[redigera | redigera wikitext]

År 1921 bytte SSV namn mot Sveriges kommunistiska parti (SKP) samt anammade Kominterns 21 teser.

då detta skedde bröt sig enstaka assemblage reformister ledda från Ivar Vennerström ur grupp samt tog tillsammans sig namnet mot detta från dem startade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. tid 1924 bröt sig ännu enstaka minoritet ut ur grupp tillsammans tillsammans ledargestalterna Zeth Höglund samt Fredrik Ström efter enstaka dispyt tillsammans Kominterns ordförande Grigorij Zinovjev samt den ökande centraliseringen inom Komintern.

År 1926 organiserade SKP enstaka fackföreningskonferens tillsammans ledamöter såsom representerade 80 000 person som arbetar.

Partisplittring (1929)

[redigera | redigera wikitext]

År 1929 kom den största splittringen inom partiets saga då Karl Kilbom samt större delen från medlemmarna uteslöts från Komintern, samt flera medlemmar lämnade grupp.

Kilbom drev tillsammans tillsammans med Nils luftfart samt partimajoriteten en eget SKP. landet ägde idag en SKP inom Komintern samt en utanför. detta kominterntrogna grupp reorganiserades samt leddes från Hugo Sillén samt fick tre andel från rösterna inom andrakammarvalet 1932 medan detta gamla kommunistiska grupp likt leddes från Kilbom fick 5,32 andel.

Partierna kallades på grund av enkelhetens skull efter respektive ledare; Sillénarna samt Kilbomarna. 1934 bytte Kilboms område namn mot Socialistiska partiet samt beneath 1930-talet ägde detta större stöd än Silléns område, dock upplöstes därför småningom beneath 1940-talet efter för att beneath Flygs ledning äga valt ett tyskvänlig hållning beneath andra världskriget.

1930-talet

[redigera | redigera wikitext]

De politiska förändringarna inom Europa beneath start från 1930-talet föranledde ett kursändring inom Kominterns politiska linje. Kominterns sista kongress hölls 1935 samt var fastslog man ett enad front tillsammans med samtliga partier likt motsatte sig fascism, detta likt kom för att kallas folkfront.

detta främsta samarbetet plats emellertid "enhetsfronten" likt enbart skulle bestå från arbetarklassen såsom representerades från socialistiska samt kommunistiska organisationer. enstaka sektion från dessa folkfronter deltog inom omröstning samt bildade statsmakt, mot modell inom land i västeuropa samt inom Spanien.

Folkfronten segrade inom valen såsom hölls 1936 inom Spanien, inom land i västeuropa satt ett vänsterkoalition bestående från franska kommunistpartiet, socialistpartiet samt en radikalt socialistiskt inom regeringsställning 1936–1938, likaledes inom Chile 1932–1952.

Spanska inbördeskriget bröt ut 1936 då konservativa, fascistiska samt nationalistiska krafter beneath militären Francisco Franco ledde enstaka revolt till för att krossa republikens folkfront tillsammans med våld.

Frivilliga internationella brigader åkte ned mot Spanien på grund av för att försvara republiken, däribland uppemot 500 svenskar.

Vänsterpartiet antog sitt nuvarande namn 1990 [10] som ersatte det tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna som använts från 1967 [10], dessförinnan Sveriges Kommunistiska Parti från 1921 [11] [10] och Sveriges socialdemokratiska vänsterparti från 1917 [11] [12]

Andra världskriget (1939–1945)

[redigera | redigera wikitext]

Andra världskriget plats enstaka svår period till grupp. SKP plats den enda politiska kraften inom land liksom stödde den sovjetiska sidan inom finska vinterkriget samt fanns enda riksdagspartiet likt ej fick sitta tillsammans med inom Per Albin Hanssonssamlingsregering.

Liksom resten från den kommunistiska rörelsen gjorde SKP 1939 analysen för att kriget plats en imperialistiskt konflikt, ett bedömning såsom inom mångt samt många präglades från Molotov–Ribbentrop-pakten vilket Sovjetunionen undertecknat tillsammans med Tyskland.

Dessutom internerades flera från partiets medlemmar inom arbetsläger, liksom Storsien inom Norrbotten, tillsammans motiveringen för att dem kunde tänkas organisera statsfientlig aktivitet.

Den 2 mars1940 utfördes detta största politiska terrordådet beneath 1900-talet inom land inom samt tillsammans attentatet mot partiets tidningNorrskensflamman, då redaktionen bombades från personer tillsammans med anknytning mot högertidningen Norrbottens-Kuriren samt militären. Fem människor dog.

SKP beneath ledning från Sven Linderot kom starkt igen inom andrakammarvalet 1944 var man fick rekordhöga 10,3 andel, delvis beroende vid sovjetiska arméns militära framgångar samt medverkande inom för att befria Europa ifrån nazism.^[36] grupp fick därför enstaka allt mer avgörande roll inom den svenska arbetarrörelsen.

Före partikongressen 1944 växte nya linjer inom grupp fram, man antog detta socialdemokratiska efterkrigsprogrammet samt strök begreppet proletariatets diktatur ifrån partiprogrammet.^[37] ifrån samt tillsammans med idag skulle man ej existera lika distanserade mot Socialdemokraterna samt dem icke-kommunistiska fackliga representanter liksom valdes vid arbetsplatserna.

Man förespråkade istället enstaka enad arbetarrörelse.

År 1945 ledde kommunisterna metallarbetarstrejken vilket varade ifrån månad fram mot juli samt omfattade 120 000 verkstadsarbetare.

Efterkrigstiden (1945–1967)

[redigera | redigera wikitext]

Medlemsantalet inför partikongressen 1946 ökade mot runt 48 000 medlemmar ifrån 21 234 medlemmar 1940.

År 1946 fick SKP 11,2 andel inom dem kommunala valen.^[38]

År 1948 skedde Pragkuppen samt partiets chef ser händelserna inom Tjeckoslovakien liksom ett positiv förebild på grund av Sveriges tillväxt. Partiets ledning uttalar inom enstaka riksdagsdebatt för att demokrati liksom styrelseskick ej äger en egenvärde.^[36]

Det stora inflytandet SKP fått inom fackförbunden samt genom metallarbetarstrejken 1945 minskade dock drastiskt då Tage Erlander vid 1950-talet uttalade fackföreningarnas roll såsom slagfält mot kommunisterna.

1950-talet blev enstaka minskning till SKP.

År 1951 blev Hilding Hagberg fräsch partiledare. Hagberg förde ett utrikespolitik liksom präglades från lojalitet mot Sovjetunionen, dock förespråkade en närmande mot socialdemokratin vid detta inrikespolitiska planet samt enstaka ideologisk tillväxt på grund av enstaka fredlig väg mot socialismen.

Närmande mot socialdemokratin fanns kontroversiellt inom SKP samt ledde mot intern strid. Set Persson, enstaka från vänsterfalangens främsta företrädare, borgarråd inom huvudstaden fram mot 1950 samt medlem inom partistyrelsen, kritiserade denna attityd gentemot detta regerande grupp samt förespråkade ett strängare linje mot socialdemokratin nära partikongressen 1953.

Emellertid fick Persson kongressen emot sig samt blev starkt kritiserad. inom samt tillsammans med detta begärde denne sitt utträde ur grupp, samt bildade inom juli 1956 Sveriges kommunistiska arbetarförbund (SKA), såsom förespråkade enstaka stalinistisk linje samt kritiserade Nikita Chrusjtjovs reformer inom Sovjetunionen.^[39]

För för att undvika för att bli beroende från kommunisterna inom riksdagen samt äga en bredare regeringsunderlag valde Erlander för att forma ett koalitionsregering tillsammans Bondeförbundet mellan 1951 samt 1957.^[40] Dock fanns dem numeriskt värde koalitionspartnerna delade inom frågan ifall pensionerna, var Socialdemokraterna stod närmare SKP.

Detta ledde bland annat mot enstaka gemensam kampanj inom folkomröstningen 1957 ifall ATP-frågan tillsammans tillsammans Socialdemokraterna till Linje 1 ifall allmän samt obligatorisk tjänstepension finiansierad tillsammans arbetsgivaravgifter, liksom totalt samlade 46,4% från rösterna. Kommunisternas röster samt folkpartisten Ture Königson nedlagda röst blev kritisk nära omröstningen inom andra kammaren.^[41]

Trots för att grupp tagit starkt ställning mot omsättningsskatten samt för att delade uppfattningar fanns inom arbetarrörelsen släpptes detta socialdemokratiska förslaget fram nära dem båda kammarnas gemensamma votering 1959 efter avgångshot ifrån dåvarande statsministern Erlander samt fara på grund av en maktskifte.

i enlighet med kommunisterna, LO samt delar från socialdemokratin skulle den nya skatten drabba arbetare.^[42] Denna skiljelinje gällande omväg beskattning vid konsumtion förblev återkommande mellan partierna trots likartade fördelningspolitiska syfte, då socialdemokratin strävade efter för att balansera statsbudgeten till för att möjliggöra riktade insatser medan kommunisterna ansåg för att den regressiva skatten drabbade personer tillsammans begränsade ekonomiska tillgångar hårdast.^[43][44]

Under 1950-talet samt enstaka bit in vid 1960-talet fick grupp ekonomiskt stöd ifrån Sovjetunionens kommunistiska område.

dem fick årligen ett summa likt varierade mellan 20 000 USD kalenderår 1951 mot 70 000 USD kalenderår 1962, detta största beloppet plats 150 000 dollar tid 1963 samt 1964.^[45]

Partiet startade flera frontorganisationer på grund av för att omväg behärska verka på grund av Sovjetunionen samt dess satellitstater. vid ordförandeposten brukade ett socialdemokrat placeras, dock organisationen drevs från kommunister.

Året därefter bytte Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, namn till Vänsterpartiet

Nämnas förmå Svenska Fredskommittén, Förbundet Sverige–DDR samt Förbundet Sverige–Sovjetunionen. kalenderår 1961 grundades dessutom resebyrån Folkturist likt inriktade sig vid resor mot öststaterna.

1960-talet blev ett förändringarnas tidsperiod till SKP. Sedan detta omvälvande året 1956 tillsammans Nikita Chrusjtjovs anförande var denne kritiserade Josef Stalin samt Ungernrevolten ägde en allt större internt missnöje flora mot partiledningens inslagna politik.

flera yngre medlemmar, bland andra C.-H. Hermansson, Sture fingerprydnad, Lars Werner, Kjell E. Johanson, började reagera samt fordrade förändringar från grupp. Kongressen 1964 blev ett seger till förnyarna inom grupp.

Partiet var mycket kritiskt till Vietnamkriget, och gjorde insamlingar till FNL, Sydvietnams nationella befrielsefront (från franskans Front National pour la Libération du Sud Viêt Nam)

C.-H. Hermansson blev partiets ordförande samt började successivt förändra grupp samt fjärma sig ifrån dem stalinistiska kvarlevorna samt den okritiska hållningen mot Sovjetunionen.^[46][47] Avsikten plats för att utföra grupp anpassat mot svenska förhållanden däribland för att acceptera den svenska parlamentariska demokratin fullt ut.^[48]

Med ekonomiskt stöd ifrån direktören på grund av Svenska Sovjetfilm AB köpte SKP 1964 detta vilket idag existerar Vänsterpartiets kursgård inom Syninge inom Norrtälje.^[49][50]

Vänsterpartiet kommunisterna (1967)

[redigera | redigera wikitext]

Den 16 femte månaden i året 1967 bytte SKP namn mot Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK).^[51] Namnskiftet sammanträffade tillsammans med för att ett internationellt orienterad vänstersocialism växte fram inom grupp.

detta nya namnet syftade mot för att kompromissa mellan "traditionalisterna" samt "modernisterna". i enlighet med Jörgen Hermansson, professor vid Statsvetenskapliga avdelningen nära Uppsala högskola, förhindrade omvandlingen från grupp "tillkomsten från enstaka färsk vänstersocialistisk partibildning från detta stöt vilket uppstod inom Norge samt Danmark".^[52]

År 1967 bröt sig enstaka mindre samling ut samt bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML), den inledande "ny-vänster"-organisationen inom landet såsom inspirerats från maoismen.

KFML splittrades inom sin tur ytterligare samt bytte 1973 namn mot VPK:s gamla namn Sveriges kommunistiska område.

Partiet plats starkt bedömande mot detta pågående Vietnamkriget samt anordnade insamlingar mot FNL. kalenderår 1968, ironiskt nog samtidigt vilket vänstervindarna blåste liksom starkast inom landet, gjorde grupp en från sina sämsta omröstning någonsin samt fick bara tre andel från rösterna.

Förklaringen är kapabel delvis bero vid händelserna inom Tjeckoslovakien detta kalenderår. Den Sovjetledda inmarschen inom landet samt krossandet från försöket för att demokratisera detta kommunistiska systemet inom Tjeckoslovakien, ägde skakat omvärlden. Hermansson tog många klart avstånd ifrån inmarschen, dock hans trovärdighet skadades från för att flera från den äldre generation öppet samt högljutt försvarade den sovjetiska inmarschen (däribland den tidigare partiledaren Hilding Hagberg).

beneath 1970-talet förändrades attityden mot Sovjetunionen inom flera från dem europeiska kommunistpartierna beneath intryck från eurokommunismen.

År 1970 bröt ungdomsförbundet tillsammans grupp samt en nytt ungdomsförbund bildades.

Partisplittring (1977)

[redigera | redigera wikitext]

Den senaste större splittringen kom 1977 då den mer Moskvatrogna "gammelkommunistiska"-fraktionen tröttnade vid partiets förändringsprocess.

Ungefär ett fjärdedel från medlemmarna samt numeriskt värde från dess riksdagsledamöter skapade utbrytarpartiet Arbetarpartiet Kommunisterna (APK). Detta är kapabel äga bidragit mot för att den borgerliga regeringen fick sitta kvar efter detta ytterligt jämna riksdagsvalet 1979; utbrytarna kom ej in inom Sveriges riksdag, dock angående deras röster tillfallit VPK ägde detta socialistiska blocket kunnat ett fåtal majoritet.

Trots splittringen fortsatte oklarheten gällande avsaknaden från demokrati inom östblocket för att känneteckna den interna debatten inom VPK, då delar från grupp ansåg för att Sovjetunionen samt länderna tillsammans planekonomi varit enstaka socialistisk motkraft mot imperialism samt kapitalism.^[52]

Lars Werner (1975–1993)

[redigera | redigera wikitext]

Två tid innan splittringen ägde Lars Werner tagit ovan partiledarposten.

Werner sågs vilket ett kompromisskandidat dock detta kunde alltså ej hejda splittringen. dock ändå blev detta enstaka viss tillbakagång inom partiets inställning mot dem statsbärande kommunistpartierna. Officiellt ville man betona sitt oberoende, dock vid en något delade känslor sätt bibehölls samt återupptogs dem vänskapliga förbindelserna mot broderpartier inom Sovjetunionens intressesfär samt inom synnerhet mot Sovjetunionens kommunistiska område.

VPK kritiserade öppet sidor från den sovjetiska politiken liksom exempelvis Warszawapaktens invasion från Tjeckoslovakien 1968 samt invasionen från Afghanistan.

Enligt papper ifrån SUKP centralkommittés samling fick VPK trots detta ännu inofficiellt bistånd inom form eller gestalt från betalda tjänster likt skulle synas mindre inom räkenskaperna, i enlighet med en arkiverat mötesprotokoll ifrån då VPK:s partisekreterare Bo Hammar träffade ambassadrådet Jevgenij Rymko.^[53] Detta bestod från bistånd inom struktur från betalda resekostnader mot Vietnams kommunistpartis kongress, sjukhusvård inom Sovjetunionen till enstaka från VPK:s partimedlemmar samt fiktiva beställningar från varor ifrån företag såsom ägdes från VPK.^[53] Dessa förbindelser odlades fram mot Sovjetunionens upplösning.

ett fruktan på grund av för att utbrytarna inom APK, ifrån 1977 samt framöver ta ovan kontakterna tillsammans med partierna inom dem kommunistiskt styrda länderna spelade in liksom ett drivande orsak mot den ändrade hållningen.^{[källa behövs]} beneath 80-talet ägde VPK goda förbindelser tillsammans med regimen inom Nordkorea samt man utväxlade telegram tillsammans gratulationer.

1983 besökte Lars Werner samt Bo Hammar Nordkorea. 1987 skickade Werner samt VPK gratulationer mot Kim Il-sung vid dennes 75-årsdag.^[54]

Under folkomröstningen ifall kärnkraften 1980 kampanjade VPK till Linje 3, liksom förespråkade kärnkraftens avveckling inom 10 tid. Kampanjen leddes från Lennart Daléus samt genomfördes tillsammans tillsammans med kärnkraftskritiska Centerpartiet samt KDS, dock förlorade omröstningen tillsammans endast 38,7% från rösterna, mot 39,1% till Linje 2 liksom förespråkade enstaka successiv avveckling.^[55]

I riksdagspolitiken bröts den tidigare isoleringen från dåvarande VPK 1982 inom samt tillsammans med för att grupp sade nej mot den föreslagna momshöjningen såsom föreslogs från den dåvarande socialdemokratiska regeringen Palme till för att finansiera vallöftena.

Istället fick grupp efter förhandlingar mellan Palme samt Werner ifrån riksdagens talarstol igenom höjda livsmedelssubventioner likt kompensation på grund av momshöjningen samt höjd tobaksskatt till för att finansiera dessa subventioner.^[56]

Werner fanns populär bland väljarna, samt inom ett opinionsundersökning 1988 gav 25% från dem tillfrågade högsta poäng mot honom bland Sveriges dåvarande partiledare.

Detta ledde dock enbart mot numeriskt värde nya mandat inom 1988 års riksdagsval då grupp erhöll 5,84% från rösterna.^[57]

Vid regeringskrisen 1990 röstade grupp tillsammans tillsammans med dem borgerliga ned den sittande S-regeringens förslag, vilket innebar en krispaket tillsammans bland annat strejkförbud samt lönestopp. Detta fick mot resultat för att regeringen avgick, dock tillsammans tanke vid för att detta ej fanns något underlag på grund av ett borgerlig trepartiregering, vid bas från riksdagens socialistiska majoritet, avlöstes denna statsmakt efter fjorton dagar från ett färsk S-regering, liksom VPK stödde inom riksdagen nära regeringsbildningen.^[58][59]

Efter realsocialismens sammanbrott inom Östeuropa strök grupp 1990 kommunismen ur partinamnet samt partiprogrammet.

inom valet 1991 efter namnbytet gick grupp igen mot endast 4,51% från rösterna, detta lägsta valresultatet sedan 1968, samt Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten mot dem borgerliga, vilket gjorde för att Vänsterpartiet förlorade detta påverkan grupp haft sedan 1982.

Gudrun Schyman (1993–2003)

[redigera | redigera wikitext]

I januari 1993 valdes Gudrun Schyman mot Lars Werners efterträdare.^[60] nära riksdagsvalet 1994 gick grupp vidare samt fick 6,16%, samtidigt såsom riksdagen återigen fick ett socialistisk majoritet, samt Vänsterpartiet kunde därmed inleda en budgetsamarbete tillsammans med Socialdemokraterna såsom ännu enstaka gång bildat statsmakt.

grupp fick då igenom ett höjd fastighetsskatt, högre avgift vid koldioxidutsläpp, atomenergi samt vattenkraft, samt finansiell kompensation på grund av mindre jordbruk likt drabbades från dem höjda fastighetsskatten. inom utbyte mot dessa eftergifter släpptes krav vid höjd bolagsskatt samt högre avgift på grund av höginkomsttagare.^[61] Dock blev budgetsamarbetet kortvarigt då finansminister Göran Persson valde för att istället utföra upp tillsammans Centerpartiet våren 1995.^[59] 1997 ingick grupp inom enstaka energiuppgörelse tillsammans med Socialdemokraterna samt Centerpartiet likt innebar för att båda reaktorerna inom platsnamn stängdes 1999 respektive 2005.^[62]

Gudrun Schyman fanns partiledare på grund av Vänsterpartiet då landet 1994 folkomröstade angående för att vandra tillsammans med inom EU alternativt ej.

Vänsterpartiet stod vid nej-sidan samt skrev bland annat inom sitt valmanifest för att en medlemskap skulle urholka demokratin samt hota enstaka politik på grund av välfärd samt social rättvisa.^[63] Folkomröstningen ifall svenskt medlemskap gav mot slut ett seger på grund av ja-sidan tillsammans med drygt 52 andel från rösterna mot nej-sidans knappa 47 procent.^[64]

Vänsterpartiet växte sedan beneath Gudrun Schymans partiledarskap mot Sveriges tredjeplats största politiska område.

nära riksdagsvalet 1998 erhöll detta 12 andel från väljarnas röster. Schyman positivt särbehandlade vidare dem förnyare inom grupp såsom ej såg sig själva såsom kommunister.

Resultaten talar sitt tydliga språk: de förändringar som det kommunistiska partiet i Sverige genomgick under framför allt 40-talet stöpte om den kommunistiska ideologin och lade grunden till partiets urartning till vad som idag är Vänsterpartiet – kapitalismens vänsterfalang

2000 höll Schyman en anförande liksom bland annat innehöll formuleringen "Vi besitter ett gång på grund av samtliga brutit tillsammans med den kommunistiska traditionen. oss avvisar Lenins parti- samt statsteori. oss avvisar dem kommunistiska teorierna angående den väpnade revolutionen, partiets inflytelserik roll samt enpartivälde samt planekonomi".^[65] Talet kom för att kallas "kommunismen existerar död-talet" samt skapade massiv splittring inom grupp samt Schyman hamnade vid kollisionskurs tillsammans med flera inflytelserik partiföreträdare, däribland dåvarande partisekreterare Lars Ohly.

Efter för att beneath decennier äga varit en passivt stödparti mot Socialdemokraterna blev Vänsterpartiet allt ifrån 1998 en mer aktivt stödparti, samt kunde tillsammans tillsammans med Miljöpartiet avsluta formella samarbetsavtal ifall den ekonomiska politiken tillsammans med den socialdemokratiska Regeringen Persson. grupp kunde därmed 1998–2002 infria 47 andel från 115 explicita löften, samt delvis genomföra (genom minimalt enstaka motion) ytterligare 40 procent.^[66]

I januari 2003 avgick den populära Gudrun Schyman efter enstaka uppmärksammad skattetvist, samt denna efterträddes temporärt från Ulla Hoffmann.

identisk tid publicerades en upprop beneath rubriken Vägval Vänster inom partiets interntidning Vänsterpress, liksom ett sektion från den interna maktkampen mellan således kallade förnyare samt traditionalister. Flera från dem likt undertecknade uppropet ägde riksdagsuppdrag samt andra inflytelserik positioner inom grupp, likt mot modell Johan Lönnroth, dåvarande ledamot inom programkommittén.

Mot slutet från Schymans partiledarskap ägde Vänsterpartiet börjat backa inom opinionen. Schyman lämnade Vänsterpartiet den 7 månad 2004 samt satt fram mot valet 2006 liksom politisk vilde inom riksdagen. Gudrun Schyman gick sedan ovan mot detta nybildade grupp Feministiskt initiativ likt grundades inom april 2005.^[67][68]

Ulla Hoffman (2003–2004)

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att Gudrun Schyman avgått 2003 efterträddes denna från Ulla Hoffmann liksom fanns tillförordnad partiledare mot dess för att Lars Ohly tillträdde 2004.^[69]

Hoffman ledde grupp beneath folkomröstningen ifall insättning från euron inom landet 2003, vilket blev ett seger på grund av nej-sidan såsom Vänsterpartiet tillhörde.^[70] beneath valrörelsen plats Vänsterpartiets kommande chef Jonas Sjöstedt partiets kampanjledare.^[71][72]

Ulla Hoffmann äger skrivit boken Som ett skänk ifrån ovan – Politiken på baksidan pensionssveket.^[73] Hoffmann plats medlem inom den samling vilket regeringen utsåg för att ta fram en förslag mot en nytt pensionssystem.

inom boken kritiserar denna detta nya pensionssystemet tillkomst samt skildrar hur beslutet för att reformera pensionssystemet drevs igenom.

Lars Ohly (2004–2012)

[redigera | redigera wikitext]

På kongressen inom månad 2004 led "förnyarna" en svidande nederlag. dem förlorade omröstningen angående partiprogrammet samt flera från dem likt ursprungligen undertecknat uppropet blev ej omvalda.

Samtidigt valdes Lars Ohly mot partiledare. Senare avslöjade tidningen Flamman en hemligt strategidokument, strategi B, likt bland annat riksdagsledamoten Karin Svensson Smith officiellt sagt sig äga varit tillsammans samt tagit fram.^[74] inom mitten från femte månaden i året 2004 bildade man den ekonomiska föreningen Vägval Vänster, tillsammans med säte inom Uddevalla, ordförande blev Johan Lönnroth.^[75]

2006 sammanträdde enstaka fräsch partikongress.

inom sitt öppningsanförande vid kongressen påtalade Lars Ohly för att fraktionsbildarna inom Vägval Vänster skadade grupp tillsammans sina ageranden samt öppna strid inom media. Kongressen ansågs konsolidera grupp genom för att märka slutpunkten på grund av dem interna striderna samtidigt likt partiets vänsterprofil stärktes tillsammans med antagandet från ett valplattform likt bland annat innehöll krav ifall ökade satsningar vid den offentliga sektorn.

Riksdagsvalet 2006 blev ett tillbakagång till grupp tillsammans endast 5,85% samt ledde mot en maktskifte, vilket fick mot resultat för att grupp förlorade sitt tidigare effekt.

År 2008–2010 samarbetade Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna samt Miljöpartiet inom detta rödgröna samarbetet. Målet tillsammans med samarbetet fanns för att byta statsmakt inom valet 2010.

grupp gick dock igen tillsammans endast 5,60% från rösterna, utan för att lyckas avsätta Reinfeldt samt den borgerliga Alliansregeringen.

I januari 2018 lämnade Lars Ohly Vänsterpartiet inom protest efter för att beskyllningar angående sexuella trakasserier riktats mot honom.^[76]

Jonas Sjöstedt (2012–2020)

[redigera | redigera wikitext]

Den 5 juli 2011 meddelade Jonas Sjöstedt för att han ställer upp vilket kandidat mot partiledarposten inom Vänsterpartiet.

Den 10 månad 2011 föreslog valberedningen honom såsom partiledare samt den 6 januari 2012 valdes Sjöstedt mot färsk ordförande inom grupp. inom sitt avslutningstal nära kongressen förkunnade Sjöstedt för att vänsterpartiets uppgift existerar den demokratiska socialismen.^[77] Valet från Sjöstedt blev enstaka seger på grund av förnyarna då den nya partiledaren sedan tidigare gjort sig känd likt ett sådan.^[78]

Valet från Jonas Sjöstedt ägde föregåtts från ett valprocess beneath hösten 2011 var fyra kandidater öppet meddelat för att dem kandiderade mot för att bli färsk partiledare.

Utöver Jonas Sjöstedt kandiderade även Rossana Dinamarca, Ulla Andersson samt Hans Linde.^[79] Den öppna valprocessen, även Miljöpartiet samt Centerpartiet genomförde liknande partiledarval, välkomnades från flera debattörer, inom jämförelse tillsammans med exempelvis Socialdemokraterna var valet från Håkan Juholt vilket fräsch partiledare inom mars 2011 ägde föregåtts från ett mer sluten process.^[80][81]

Den 4 månad 2012 valdes Aron Etzler mot färsk partisekreterare.^[82] Etzler plats tidigare chefredaktör på grund av den socialistiska tidningen Flamman.

identisk tid bildade grupp en eget kvinnonätverk tillsammans syftet för att stärka feminismen inom grupp samt lyfta upp dem feministiska frågorna vid den politiska dagordningen.^[83]Ida Gabrielsson, liksom tidigare lett Ung vänster, besitter sedan starten varit ordförande till kvinnonätverket.^[84] Efter valet 2014 tillsatte Vänsterpartiets mer än 50 andel kvinnor bland ledamöter vid varenda nivåer inom samhälle, landsting samt riksdag.

57,9 andel kvinnor inom landstingsfullmäktige,^[85] 50,7 andel inom kommunfullmäktige^[86] samt 57 andel inom riksdagsgruppen.^[87] Inför valet fanns detta även en uttalat uppgift efter för att grupp satt helt jämställda listor vid varenda nivåer, samtidigt vilket även partistyrelsen samt detta verkställande utskottet ägde enstaka majoritet kvinnor.^[88][89]

I riksdagsvalet 2014 fick Vänsterpartiet 5,7 andel från rösterna, enstaka ökning tillsammans med 0,1 procentenheter ifrån valet fyra tid tidigare.^[90] inom partiets egna valutvärdering sågs resultatet liksom enstaka besvikelse, dock samtidigt gjorde grupp en starkare påverkan inom kommun- samt landstingsvalen.^[91] beneath valkampanjen lyfte grupp framförallt fram frågan ifall vinster inom välfärden, vilket ledde mot intern kritik.^[92] inom landstinget landade rikssnittet vid 7,08 andel inom väljarstöd^[93] samt inom kommunvalet röstade 6,44 procent^[94] vid Vänsterpartiet.

Efter riksdagsvalet 2014 behövde den nyvalda regeringen tillsammans med Socialdemokraterna samt Miljöpartiet stöd på grund av för att ett fåtal igenom sin politik inom riksdagen samt vände sig mot Vänsterpartiet, såsom ej fick ingå inom själva regeringssamarbetet.^[95] dock till för att grupp skulle förhandla tillsammans regeringen ifall kommande budgetar fordrade Vänsterpartiet ett överenskommelse ifall enstaka välfärd utan vinstintresse.^[96] Regeringen gick tillsammans vid detta samt inom månad 2017 skrev Ali Esbati (V) samt Ardalan Shekarabi (S) vid DN debatt^[97][98][99] för att skattepengar inom välfärden ej bör vandra mot vinstjakt.

Därför bör regeringen tillsammans tillsammans med Vänsterpartiet lägga ett proposition inom riksdagen "om status på grund av för att motta offentliga medel inom skolväsendet, inklusive vuxenutbildningen samt inom socialtjänstens områden, exempelvis inom äldre- samt funktionshinderomsorgen". Partierna kom även överens ifall för att tillsätta ett analys vilket bör föreslå hur man bör titta mot för att skattemedel används mot detta dem existerar avsedda på grund av inom hälso- samt sjukvårdssektorn, skrev Shekarabi samt Esbati inom debattartikeln.

Propositionen lades fram inom mars 2018.^[100] dock enstaka majoritet från riksdagens partier plats emot förslaget angående vinstbegränsningar samt efterlyste istället skarpare kvalitetskrav inom välfärden.^[101][102]

Från 2014 mot 2019 förhandlade Vänsterpartiet tillsammans med regeringen Löfven ifall budgeten.

Den 16:e maj 1967 bytte SKP namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK)

beneath mandatperioden 2014-2018 fick grupp igenom flera reformer, såsom mot modell tio årliga miljarder på grund av för att förstärka välfärden inom kommuner samt landsting,^[103]CSN-lån mot körkort^[104] samt glasögonbidrag mot barn- samt unga.^[105] Samarbetet tog slut inom samt tillsammans med för att Socialdemokraterna samt Miljöpartiet slöt Januariavtalet tillsammans med Centerpartiet samt Liberalerna.^[106]

Från 2011 mot månad 2012 stöttade biståndsorganisation Vänsterns internationella forum, VIF, likt existerar knut mot Vänsterpartiet, den ukrainska organisationen Borotba^[107] likt i enlighet med VIF fanns en antinazistiskt samt feministiskt vänsterparti.^[108] i enlighet med FOI existerar organisationen knut mot Vladimir Putins maktspel tillsammans med avgörande inslag från separatism samt Sovjetnostalgi.^[109] Projektet avslutades formellt månad 2014, då SIDA-projektet avslutades,^[107][109] samt detta framgår för att VIF blev lurade från Borotbas grundare.^[109]

Nooshi Dadgostar (2020–)

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 oktober 2020 utsågs Nooshi Dadgostar enhälligt mot färsk partiordförande.^[110] Vänsterpartiet vägrade acceptera regeringen Löfven II:s förslag vid marknadshyror till nyproduktion från lägenheter, något liksom ingick inom uppgörelsen januariavtalet.

Vänsterpartiet fick mot ett misstroendeomröstning vilket ledde mot för att regeringen avsattes inom regeringskrisen 2021, samt ersattes från regeringen Löfven III.^[111] beneath hösten gick Vänsterpartiet fram inom opinionsundersökningarna samt Nooshi Dadgostar fick höga utfall inom förtroendemätningar.^[112]

Senvintern 2022 avgjorde riksdagen ifall en inledande stödpaket tillsammans vapen mot Ukraina tillsammans med anledning från Rysslands invasion.^[113] Vänsterpatiet plats detta enda grupp vilket ej stödde förslaget,^[114] dock ändrade sig efter för att flera företrädare på grund av grupp kritiserade beslutet samt öppnade upp på grund av för att stödja framtida vapenleveranser.^[115]

I riksdagsvalet 2022 fick grupp 6,7 andel från rösterna vilket innebar för att dem backade tillsammans med 1,3 procentenheter ifrån föregående omröstning.

inom Vänsterpartiets valanalys angavs ställningstagandet mot vapenleveranser mot Ukraina vilket en från skälen mot tillbakagången. en annat skäl vilket lyftes inom analysen plats dem interna striderna angående miljöpolitiken. Partiledningen ägde drivit igenom för att grupp skulle vandra mer försiktigt fram tillsammans med beskattning från fossila drivmedel, inom avsikt för att locka mot sig ett väljarbas vid landsbygden,^[116] vilket tolkades liksom för att dem ville locka mot sig väljare liksom normalt stöder Sverigedemokraterna vid bekostnad från miljöpolitiken.

Vänsterpartiets klimatpolitiske talesman Jens Holm ägde våren 2022 valt för att lämna uppdraget mot resultat från partiets kursändring.^[117][118]

Valet mot Europaparlamentet 2024 blev enstaka succé på grund av Vänsterpartiet likt utökade ifrån en mot numeriskt värde mandat.^[119] dem numeriskt värde mandaten intogs från Hanna Gedin samt förra partiledaren Jonas Sjöstedt.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Partisymbol

[redigera | redigera wikitext]

På partikongressen 2006 presenterades vänsterpartiets nya symbol/logotyp: en vitt V inom enstaka skarlakansröd, stiliserad kryddnejlika tillsammans med texten 'Vänsterpartiet' undertill. Både den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser samt nejlikan existerar symboler såsom sedan länge förknippats tillsammans den politiska vänstern.

Efter kongressen 2012 uppdaterades symbolen genom för att byta typsnitt vid bokstaven, samt ta försvunnen texten 'Vänsterpartiet'.

Den röda färgens innebörd såsom emblem på grund av frihet samt kamp går åter mot antiken. Den ses även såsom livets, kärlekens samt upprorets färg. beneath 1848 års revolutionära rörelser ansågs den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser företräda likhet samt social rätt och jämlikhet.

detta återspeglade inom viss mån den borgerliga franska revolutionens krav ifrån 1789 tillsammans dess devis frihet, likhet, broderskap.

De revolutionära arbetarkvinnorna inom arbetarrörelsen, likt ursprunglig uppges äga valt den röda rosen liksom emblem, övergick snart mot den röda nejlikan då den plats en enklare samt mer prisvärd alternativ på grund av detta fattiga proletariatet.

tid 1889 beslöts för att den 1 femte månaden i året skulle artikel arbetarrörelsens högtidsdag. för att kvinnorna smyckade sig tillsammans den röda nejlikan torde äga bidragit mot för att ge inledande femte månaden i året dess prägel från fest samt fest. tillsammans med start inom dem tyskspråkiga delarna från Europa blev, mot 1800-talets slut, användningen från den röda nejlikan utbredd inom dem ursprungliga socialdemokratiska samt socialistiska partierna.

I vår period äger socialdemokrater/socialister vid flera håll behållit nejlikan likt emblem, ej minimalt inom den fackliga rörelsen, trots för att bruket från den röda rosen för tillfället äger återtagits från flera socialdemokratiska partier.

Fram till Berlinmurens fall 1989 kallade sig också Vänsterpartiet för kommunister

I landet introducerades den röda nejlikan likt tecken tid 1913 från detta dåvarande Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF), nuvarande Ung Vänster. då Vänsterpartiet senare bildades följde traditionen tillsammans med nejlikan liksom demonstrationsmärke tillsammans. ifrån samt tillsammans med 1 femte månaden i året 1918 blev den inom material tillverkade nejlikan, vänsterns samt kommunisternas demonstrationsmärke samt den traditionen skulle bestå ända fram mot 1941.

vid bas från textilransoneringen beneath andra världskriget måste man sedan övergå mot märken från metall.

Den röda nejlikan plats även vänsterns tecken inom kampen mot fascismen inom Europa. en klart modell existerar den röda nejlikans självklara roll nära fascismens fall inom Portugal 1974. inom denna nejlikornas revolution förenades den demokratiska samt sociala kampen tillsammans med befrielsen ifrån fascismen samt upplösningen från Portugals kolonialvälde.

Lokalföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiets medlemmar existerar organiserade inom partiföreningar liksom samlas beneath en från 27 region såsom vanligen utgörs från partiföreningarna inom respektive län.

Partikongress

[redigera | redigera wikitext]

Partiets högsta beslutande kroppsdel existerar Kongressen, likt sammanträder vartannat kalenderår.

Mellan kongresserna existerar detta partiledaren samt partistyrelsen liksom leder grupp.

Partiledare

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1917 samt 1921 ägde grupp ingen partiordförande, endast ordförande till arbetsutskottet.^{[källa behövs]} Fram mot samt tillsammans kongressen 1964 utsågs partiordföranden från centralkommittén/partistyrelsen, därefter från kongressen.^{[källa behövs]}

Partisekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Partistyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Partistyrelsen existerar Vänsterpartiets högsta beslutande instans mellan kongresserna.

Den leder verksamheten samt fattar beslut angående partiets politiska inriktning. Partistyrelsen består från ledamöter samt suppleanter. Partiordföranden existerar direktvald från kongressen. varenda andra förtroendeuppdrag utses inom partistyrelsen. Verkställande utskottet (VU) består från sju ledamöter vilket utses inom partistyrelsen.^[126]

Partistyrelsens verkställande utskott 2022–2024

Partistyrelsens övriga ledamöter 2022–2024

Finanser

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet får sin största intäkt (73 %) ifrån detta statliga partistödet.^[128]

Samverkande organisationer

[redigera | redigera wikitext]

Ungdomar

[redigera | redigera wikitext]

Ung Vänster existerar Vänsterpartiets ungdomsförbund.

Förbundet grundades 1903, dock den nuvarande organisationen bildades formellt 1970. Förbundet beskriver sin tankesystem liksom socialism samt feminism vid ekologisk bas.

Vänsterns Studentförbund (VSF) bildades 1998 samt organiserade studenter samt doktorander nära högskola samt högskolor, samt folkhögskoleelever till socialism samt feminism.

VSF fattade beslut angående avveckling 2020. Nya studentföreningar inom Vänsterpartiet äger därefter tillkommit, bland annat inom partidistriktet Storstockholm, var Vänsterns studentförening äger valt för att behålla förkortningen VSF.^[129]

Kristna

[redigera | redigera wikitext]

Partiet besitter ej längre någon nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan, utan besitter ersatts från nomineringsgruppen Vänstern inom Svenska kyrkan (ViSK) vilket formellt sett existerar partipolitiskt obunden.

Stiftelser

[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsen Centrum på grund av marxistiska samhällsstudier (CMS) bildades 1977 vid initiativ från Vänsterpartiet kommunisterna, dock existerar obundet från partiintressen samt verkar inom enstaka öppen anda till för att främja ett bred vänsterdiskussion.

Stiftelsen Fristadsfonden bildades 1995 samt finansierar juridiskt stöd inom flyktingärenden.

Media

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet ger sedan 2013 ut tidningen Rött, likt går ut mot partiets medlemmar. Den äger haft flera föregångare, bland annat Vänsterpress (1991–2012).^{[källa behövs]}

Den oberoende socialistiska tidningen Flamman