Vem kom på kemiska tecken

Bohrs atommodell

I gymnasiekemin existerar förståelsen på grund av atomens uppbyggnad huvud, samt ett välkänd modell vilket används på grund av för att förklara dess struktur existerar Bohrs atommodell. Denna modell, trots för att den utgör ett förenkling från den verkliga komplexiteten, existerar särskilt användbar inom kemin på grund av för att förklara fundamentala aspekter från atomens funktion.

på denna plats följer enstaka överblick ovan atomens uppbyggnad, presenterad genom enstaka informativ film.

Atomens kärna utgörs från protoner samt neutroner, medan elektronerna kretsar inom olika elektronskal runt denna kärna.

Protonen små frukter från växter ett positiv elementarladdning, medan elektronen små frukter från växter ett negativ elementarladdning.

Neutronen existerar oladdad.

Inom atomfysiken existerar detta primär för att förstå för att detta ständigt finns lika flera protoner likt elektroner inom enstaka atom. ifall dessa antal avviker skapas ett jon från atomarten.

Atomens uppbyggnad möjliggörs från neutronernas roll inom för att hålla ihop dem positivt laddade protonerna inom kärnan genom kraftfull interaktion.

Utan denna kraft skulle protonerna repelleras vid bas från deras liknande positiva laddning. Antalet neutroner är kapabel variera inom enstaka atom tillsammans med en särskilt antal protoner, dock oftast finns detta ungefär lika flera neutroner liksom protoner.

För för att mäta massan hos atomens beståndsdelar används den atomära massenheten (u).

ett proton besitter massan 1,007 u, ett neutron äger massan 1,009 u, samt ett elektron besitter massan 0,000549 u. enstaka jämförelse från dessa partiklars massor ger enstaka ytterligare inblick inom atomens uppbyggnad.

Denna elementär medvetande på grund av atomens uppbyggnad existerar kritisk inom kemin samt atomfysiken, samt detta existerar viktigt för att gå vidare utforska detta tema till för att fördjupa kunskapen angående kemiska reaktioner samt andra kemiska fenomen.

Det kemiska språket i äldre tider

på grund av ytterligare upplysning ifall isotoper samt andra aspekter från atomens uppbyggnad, rekommenderas detta för att utforska relevanta föremål eller textstycken samt tillgångar inom området.

Symbol	Massa	Laddning
Proton	p+	1,0073 u	+1
Elektron	e−	0,000549 u	−1
Neutron	n	1,0087 u	0

Elektronens egenskaper

Elektroner existerar elementarpartiklar tillsammans ett negativ elementarladdning samt minimal massa.

vilket viktiga beståndsdelar från atomens uppbyggnad agerar dem ett huvud roll inom dess egenskaper.

I motsats mot elektroner består protoner samt neutroner från mindre komponenter kallade kvarkar. Denna komplexa interaktion från elementarpartiklar existerar nyckeln mot för att förstå atomens struktur.

En jämförelse mellan dem olika komponenterna inom ett atom ger insikter ifall deras roller.

Atomens uppbyggnad, inklusive elektroner, protoner samt neutroner, existerar kritisk till för att förklara fysikaliska samt kemiska fenomen. Fördjupad insikt angående atomens uppbyggnad bidrar mot enstaka förbättrad medvetande från elementär principer inom atomfysik samt kemi.

Symbol	Massa	Laddning
Proton	p+	1,0073 u	+1
Elektron	e−	0,000549 u	−1
Neutron	n	1,0087 u	0

I atomens uppbyggnad existerar antalet elektroner lika tillsammans med antalet protoner inom kärnan.

Elektronerna, negativt laddade, avstöter varandra, vilket leder mot för att dem fördelas på grund av för att minimera avståndet mellan dem. Denna dynamik påverkar kemiska bindningar samt atomens stabilitet.

Samtidigt attraheras elektronerna från protonernas positiva laddning inom kärnan, skapande ett subtil balans mellan avstötning samt attraktion. Förståelsen från denna balans existerar huvud till atomens uppbyggnad samt dess inverkan vid kemiska interaktioner.

Elektroner finns inom elektronskal

In atomens uppbyggnad rör sig elektronerna extremt snabbt runt atomkärnan.

Förutspå detaljerad fanns dem befinner sig nära en självklart situation existerar principiellt omöjligt; istället kunna man förklara enstaka sannolikhet på grund av deras ställe. Elektronerna bildar en sfäriskt elektronmoln runt atomen, samt detta finns platser var dem äger högre sannolikhet för att befinna sig, vilket kallas till elektronskal i enlighet med Bohrs atommodell.

Speciellt viktiga existerar valenselektronerna, dem vilket befinner sig inom detta yttersta elektronskalet, då dem starkt påverkar atomens attribut inom atomens uppbyggnad.

Ett många betydelsefull sektion från hur atomerna beter sig beror vid hur deras elektronskal ser ut. en elektronskal beskrivs i Bohrs atommodell liksom en skal runt kärnan vid en visst avstånd var detta får område en särskilt antal elektroner likt cirkulerar runt kärnan.

Elektronskalens namn

Elektronskalen räknas ifrån kärnan samt utåt.

detta innersta skalet kallas för K-skalet, nästa skal kallas för L-skalet, samt därefter kommer M-skalet. vid identisk sätt fortsätter man inom alfabetet tills man når Q-skalet, vilket existerar detta yttsta skalet man behandlar inom modellen.

Det yttersta elektronskalet liksom detta finns elektroner inom kallas för valensskalet.

detta existerar elektronerna inom detta skal såsom ger atomen dess speciella egenskaper.

Antalet elektroner per skal

Antalet e^– (elektroner) liksom maximalt är kapabel finnas inom en skal är kapabel beräknas tillsammans med denna enkla formel: Antale−=2⋅n2Antale−=2⋅n2,
där n är elektronskalets siffra.

K-skalet existerar detta inledande (innersta) skalet, alltså besitter detta 1 likt siffra. Via formeln konstaterar oss för att detta högsta kunna finnas numeriskt värde elektroner inom detta skalet. vid identisk sätt är kapabel oss konstatera för att detta får ställe 8 elektroner inom L-skalet (n = 2) samt 18 elektroner inom M-skalet (n = 3).

Hur elektronerna fördelas inom skal

Inom atomens uppbyggnad placeras elektroner allmänt sett inom dem inre elektronskalen före dem yttre.

Detta mönster uppstår eftersom elektronerna, ju närmare dem existerar kärnan, får mindre energi. Begreppet “hur elektronskal fylls” refererar mot den teoretiska processen var elektroner skulle tas försvunnen ifrån atomen samt placeras igen enstaka efter ett, samt detta ger inblickar inom atomens uppbyggnad. detta existerar genom detta sätt för att fyllning elektronskalen liksom atomens uppbyggnad samt energinivåer förstås samt beskrivs.

Elektronkonfiguration

Elektronkonfigurationen, baserad vid Bohrs atommodell, ger ett omfattande redogörelse från atomens uppbyggnad genom för att specificera vilka elektronskal elektronerna befinner sig inom.

Denna notering från elektronkonfigurationen ger förståelse inom hur elektronerna fyller år dem olika skal såsom omger atomkärnan, samt detta existerar huvud resultat till för att förstå atomens uppbyggnad baserat vid Bohrs atommodell.Nedan ses ett exempel:

Kalcium (Ca) äger enstaka atomstruktur tillsammans 20 protoner samt motsvarande 20 elektroner.

I det periodiska systemet finns alla grundämnen med deras kemiska tecken samlade

Elektronerna fylls inom atomens skal i enlighet med följande:

• Först fylls K-skalet tillsammans 2 elektroner, vilket utför K-skalet fullt.
• Därefter fylls L-skalet tillsammans med 8 elektroner samt blir därmed fullt.
• M-skalet innehåller 8 elektroner dock existerar ej helt fullt.
• Det yttersta skalet, N-skalet, innehåller 2 elektroner.

Denna strukturbeskrivning ger förståelse inom hur elektronerna existerar organiserade runt kalciumatomen samt bidrar mot förståelsen från atomens uppbyggnad.

Ett nytt modell ses nedan:

Zink (Zn) besitter enstaka atomstruktur tillsammans 30 elektroner.

Elektronerna fylls inom atomens skal i enlighet med följande:

• K-skalet samt L-skalet fylls ursprunglig helt.
• M-skalet existerar även helt fyllt tillsammans elektroner.
• Det yttersta skalet, N-skalet, innehåller 2 elektroner.

Denna strukturbeskrivning ger förståelse inom hur elektronerna existerar organiserade runt zinkatomen samt bidrar mot förståelsen från atomens uppbyggnad.

Riktlinjer till hur elektronskalen fylls

Elektronfyllnaden inom atomer, i enlighet med Hunds regel, ger oss enstaka inblick inom atomens uppbyggnad genom nästa mönster:

(1) K-skalet fylls mot 2 (fullt).

(2) L-skalet fylls mot 8 (fullt). (3) M-skalet fylls mot 8 (ej fullt).

Dessa riktlinjer gäller på grund av atomer upp mot 18 elektroner samt ger ett bas på grund av förståelsen från atomens uppbyggnad. Vidare blir elektronfyllnaden mer komplext definierad.

(4) N-skalet fylls mot ungefär 2 elektroner (ej fullt). (5) M-skalet fylls mot 18 elektroner (därefter fullt).

(6) N-skalet fylls mot 8 elektroner (ej fullt).

För för att förstå mer angående atomens uppbyggnad rekommenderas för att utforska ämnet längre, var yttre elektronskal fylls innan inre elektronskal.

Kemiska tecken eller symboler har sedan urminnes tider varit ett uttryck för kemiskt vetande

Bohrs atommodell, trots för att den existerar enstaka förenkling, ger oss ett användbar bas på grund av för att förstå elektronernas arrangemang, även ifall enstaka fullständig förklaring kräver enstaka passage mot orbitaler, vilket dock ej ingår inom gymnasiekemin.

Excitation

Genom för att tillföra energi kunna ett elektron exciteras, vilket innebär för att den hoppar ifrån sitt vanliga elektronskal mot en skal längre försvunnen ifrån atomkärnan.

Denna process ger oss insikter angående energinivåerna inom atomens uppbyggnad. Trots för att elektronen innehåller mer energi kommer den förr alternativt senare för att återvända mot sitt ursprungliga elektronskal tillsammans lägre energinivå. beneath denna återgång avges överskottsenergi inom form eller gestalt från ljus alternativt värme. Fenomenet från excitation samt återgång ger därmed ett medvetande på grund av dynamiken inom atomens uppbyggnad samt dess samband tillsammans med energi.

I valensskalet, detta yttersta elektronskalet vilket ingår inom atomens uppbyggnad samt innehåller elektroner, finns detta 8 alternativt färre elektroner.

K-skalet besitter ett maxkapacitet vid 2 elektroner liksom valensskal inom atomens uppbyggnad. Trots för att elektronskalet kunna rymma fler än 8 elektroner fylls detta endast mot 8 ifall detta agerar likt valensskal, vilket kallas till oktettregeln samt existerar ett nödvändig sektion från atomens uppbyggnad.

Antalet valenselektroner existerar kritisk till atomens attribut inom atomens uppbyggnad, samt atomer tillsammans med identisk antal valenselektroner uppvisar liknande beteenden, särskilt då detta gäller bindningar.

enstaka atom alternativt jon tillsammans med 8 valenselektroner anses äga en ädelgasskal, vilket fullfölja den stabilt samt motståndskraftig mot reaktioner tillsammans med andra ämnen inom atomens uppbyggnad.

Vid övergångsmetaller fylls dem inre elektronskalen inom stället på grund av detta yttre, enstaka nödvändig aspekt från atomens uppbyggnad.

Även ifall övergångsmetaller besitter fler totala elektroner än dem efterföljande besitter dem ej nödvändigtvis fler valenselektroner.

Atomer tenderar spontant för att reagera till för att nå en fullt valensskal inom atomens uppbyggnad, vilket leder mot ökad energistabilitet. Detta redogör flera från dem kemiska egenskaperna samt reaktiviteten hos olika ämnen inom atomens uppbyggnad.

Elektronformel

För för att ett fåtal förståelse inom atomens uppbyggnad samt antalet valenselektroner används ofta ett elektronformel.

Elektronformeln ger enstaka visuell representation från hur valenselektronerna existerar spridda runt atomens uppbyggnad.

För för att producera enstaka elektronformel börjar ni tillsammans med för att nedteckna detta kemiska tecknet på grund av atomen. Atomens fyra sidor – vänster, ovan, motsats till vänster samt beneath – äger lokal på grund av totalt numeriskt värde elektroner vardera.

Beroende vid antalet valenselektroner såsom atomen äger, placerar man inledningsvis enstaka elektron åt respektive håll.

Därefter tillförs ytterligare enstaka elektron vid varenda lokal. Detta illustreras visuellt, såsom inom exemplet nedan:

Elektronformler är kapabel ses såsom ett förenklad variant från lewisstrukturer till molekyler, vilket oss går igenom senare.

Oktettregeln postulerar för att atomens uppbyggnad existerar maximalt stadig då detta yttersta elektronskalet, ofta kallat ädelgasskal, innehåller 8 valenselektroner.

Alla grundämnen har ett kemiskt tecken [2] bestående av en eller två bokstäver

Denna stabilitet förmå uppnås genom läka elektronövergångar var joner bildas alternativt genom kovalenta bindningar var elektroner delas mellan atomerna inom bindningen.

Det existerar viktigt för att förstå för att oktettregeln utgör enstaka övervakning snarare än ett självständig kemisk drivkraft. Reaktioner likt resulterar inom mer stabila kemiska föreningar leder oftast (men ej alltid) mot ädelgasskal i enlighet med oktettregeln.

detta finns dock ämnen såsom möter oktettregeln dock ej existerar stabila, såsom Li⁷⁻, samt ämnen såsom existerar stabila trots för att dem ej möter oktettregeln, vilket sulfatjonen SO₄²⁻.

Undantag

Ett undantag inom oktettregeln finns på grund av dem minsta atomerna. K-skalet kunna ej innehålla fler än numeriskt värde valenselektroner, vilket utför för att detta var istället tillämpas duettregeln.

inom övrigt är principen densamma.

Hur oktettregeln används

Oktettregeln används främst såsom en praktiskt verktyg till för att snabbt besluta laddningar på grund av atomjoner samt till för att att fatta beslut eller bestämma något antalet tänkbara kovalenta bindningar mellan atomer, vilket existerar viktigt på grund av för att förstå atomens uppbyggnad.

på grund av för att nyttja oktettregeln effektivt existerar detta fördelaktigt för att äga resurser mot en periodiskt struktur. detta underlättar snabba beräkningar samt bedömningar från atomers elektronarrangemang nära bildandet från joner samt kovalenta bindningar.

Begreppet “grundämne” förmå förstås vid numeriskt värde olika sätt, samt båda belyser viktiga aspekter från atomens uppbyggnad samt kemiska sammansättning:

1. En typ från atom tillsammans med enstaka bestämd mängd protoner inom atomkärnan: på denna plats syftar grundämne vid enstaka enskild atomtyp, kännetecknad från en särskilt antal protoner inom atomkärnan.

   Denna egenskap definierar atomens kemiska identitet samt dess område inom detta periodiska systemet, vilket existerar kritisk på grund av för att förstå atomens uppbyggnad.

2. Ett kurs bestående från enbart enstaka atomtyp: Å andra sidan betecknar grundämne en material såsom består uteslutande från atomer från identisk typ.
   
   
3. 



detta innebär för att varenda atomer inom detta aktuella ämnet äger identiskt antal protoner, vilket skapar enhetlighet inom dess kemiska sammansättning samt ger inblick inom atomens uppbyggnad.

För för att ytterligare utforska samt förklara dessa aspekter går oss igenom dem detaljerat inom dem nästa rubrikerna.

1. enstaka typ från atom likt innehåller enstaka viss mängd protoner inom atomkärnan (atomslag)

Begreppet “grundämne” tolkas vanligtvis vilket “atomslag”, vilket refererar mot ett från dem ungefär 120 identifierade typerna från atomer.

varenda atomslag karakteriseras från en unikt atomnummer, baserat vid antalet protoner inom dess kärna samt ger därmed enstaka nödvändig förståelse inom atomens uppbyggnad.

För för att ytterligare känna igen samt leda mot dessa atomslag används kemiska indikator, förkortningar från deras fullständiga namn. Några modell vid grundämnen alternativt atomslag inkluderar:

• Väte (H)
• Helium (He)
• Syre (O)
• Kol (C)

Dessa modell ger enstaka sammanfattning ovan mångfalden från atomslag samt illustrerar hur kemiska indikator används till för att företräda dem, samtidigt vilket dem ger insikter ifall atomens uppbyggnad.

Antal protoner	Namn	Kemiskt tecken
1	Väte	H
2	Helium	He
6	Kol	C
20	Kalcium	Ca

När man skriver en kemiskt indikator innehåller detta flera viktiga data relaterade mot atomens uppbyggnad:

• I detta nedre vänstra hörnet är kapabel man notera atomnumret, vilket representerar antalet protoner inom atomkärnan.

  Detta utelämnas oftast eftersom atomnumret redan omväg inkluderas inom detta kemiska tecknet.

• I detta övre vänstra hörnet återfinns masstalet, liksom existerar summan från antalet protoner samt neutroner.
• I detta övre högra hörnet kunna man omfatta laddningen, speciellt angående detta rör sig angående ett jon.

  Laddningen vilket noteras existerar nettoladdningen, särskilt betydelsefull ifall detta finns flera laddade atomer tillsammans identisk beteckning.

• I detta nedre högra hörnet är kapabel man notera in antalet atomer, vilket existerar särskilt användbart angående detta finns fler från identisk atomslag.

  ifall antalet atomer existerar 1 utelämnas siffran oftast. Denna resultat ger ett överblick ovan förekomsten från detta specifika atomslaget samt bidrar mot förståelsen från atomens uppbyggnad.

Notera för att varenda dessa delar ej framträda vid identisk gång. nära studie från enskilda atomer/joner kunna informationen ifall masstal samt atomnummer inträffa samt ge insikter ifall atomens uppbyggnad.

Å andra sidan, nära betraktande från kemiska ämnen samt föreningar, återfinns oftast endast informationen såsom skrivs mot motsats till vänster, detta önskar yttra laddning samt antal atomer. Denna anpassning från data beroende vid kontexten underlättar förståelsen från atomens uppbyggnad samt dess roll inom olika kemiska sammanhang.

2.

en material likt består endast från enstaka typ från atomer

Den andra definitionen från grundämne existerar en kemiskt material vilket består endast från en atomslag. en modell vid detta existerar atomslaget syre (O).

Med hjälp av siffror i det nedre högra hörnet på det kemiska tecknet visas vilket antal atomer som finns i molekylen

enstaka enskild syreatom existerar ej stadig inom detta sammanhang; istället bildar syre grundämnet O2, ofta kallat syrgas. Den sänkta tvåan efter den kemiska beteckningen indikerar för att syrgasen består från numeriskt värde syreatomer. Denna bild exemplifierar hur enskilda atomer förmå förena sig samt forma stabila grundämnen, vilket existerar kritisk på grund av för att förstå atomens uppbyggnad samt dess förekomst inom olika kemiska former.

Sammanfattning

Ett grundämne förmå alltså syfta vid antingen atomslag, vilket existerar vilken typ från atomer detta handlar ifall, alternativt grundämne såsom inom kemiskt material liksom består från endast en atomslag.

Om man säger ”grundämnet natrium”, är kapabel man alltså syfta vid antingen natriumatomer inom allmänhet (atomslaget), alternativt metallen natrium (kemiskt kurs liksom endast består från natriumatomer).

För för att skilja mellan dem numeriskt värde använder man ofta termen atomslag till den inledande tolkningen från grundämne, på grund av för att undvika den förvirring likt uppstår pga dem dubbla betydelserna.

Denna distinktion existerar betydelsefull till för att ett fåtal ett genomskinlig medvetande från atomens uppbyggnad samt dess representation inom olika kemiska kontext. ett klar begreppsdifferentiering underlättar till studenter för att förstå atomens uppbyggnad vid en exakt sätt.

Som tidigare nämnts angående Bohrs atommodell förmå antalet neutroner variera inom enstaka bestämd atomtyp.

då numeriskt värde atomer besitter identiskt antal protoner dock skiljer sig inom antalet neutroner, benämns dem vilket isotoper från identisk grundämne. Denna egenskap existerar karakteristisk på grund av isotoper samt bidrar mot enstaka djupare medvetande från atomens uppbyggnad samt varietet inom elementen. Genom för att analysera isotoper förmå vetenskapsman samt studenter utforska dem olika former såsom en grundämne är kapabel anta, vilket existerar betydelsefull till flera kemiska samt fysikaliska sammanhang.

Att förklara ett isotop

När man önskar förklara ett bestämd isotop från en grundämne skrivs masstalet upphöjt vid vänster blad ifall atombeteckningen.

Masstalet representerar summan från antalet protoner samt neutroner inom ett atom, var antalet protoner kunna tecknas nedsänkt vid vänster blad angående atombeteckningen. till för att illustrera detta, ta exemplet tillsammans med enstaka isotop från klor liksom besitter 17 protoner samt 18 neutroner, vilket resulterar inom masstalet.

Normalt sett anses informationen ifall antalet protoner artikel överflödigt, eftersom varenda kloratomer innehåller 17 protoner.

ifall antalet protoner ägde varit speciell, ägde atombeteckningen förändrats. Därför skrivs oftast såsom nedan.

För för att verbalt förklara isotopen används namnet “klor-35,” vilket refererar mot antalet neutroner inom atomens uppbyggnad. Likaså finns enstaka variant från klor tillsammans 17 protoner samt 20 neutroner, kallad “klor-37.” en annat modell existerar “kol-14,” såsom används nära datering från gamla objekt samt ger insikter ifall atomens uppbyggnad.

nära den verbala beskrivningen från isotopen placeras atomslaget ursprunglig samt masstalet senaste. Denna praxis underlättar förståelsen samt kommunikationen kring atomens uppbyggnad samt dess olika varianter.

Många isotoper från identisk grundämne

Ett samt identisk grundämne besitter vanligtvis flera isotoper, vilka skiljer sig åt inom massa vid bas från olika antal neutroner inom atomens uppbyggnad.

Majoriteten från dem isotoper oss stöter vid inom vardagen existerar stabila samt förändras ej ovan tiden.

ifall oss placerar atomerna inom ett kista, förhindrar deras interaktion tillsammans varandra alternativt omgivningen, kunna oss efter 1 miljon tid plocka ut identisk atomer utan för att dem äger genomgått förändringar.

Det existerar viktigt för att notera för att då man anger massan på grund av en grundämne, såsom inom detta periodiska systemet, representerar detta en medelvärde från varenda förekommande isotoper.

Denna data ger ett primär medvetande till atomens uppbyggnad samt attribut. Nästa produkt kommer för att fördjupa sig inom ämnet atommassa samt ge ytterligare insikter angående atomens uppbyggnad.

Radioaktiv isotop

En icke-stabil isotop från en grundämne kallas på grund av ett radioaktiv isotop. flera från dem tunga grundämnena innehåller exempelvis inga stabila isotoper alls, utan sönderfaller ständigt spontant inom ett viss hastighet efter för att dem besitter skapats.

beneath sönderfallet sänder dem ut olika former från strålning, samtidigt liksom detta bildas  isotoper från andra grundämnen. Strålningen består ofta från dels någon struktur från partiklar (t.ex. α-strålning, vilket består från helium-4-kärnor, alternativt β-strålning, såsom består från elektroner) kombinerat tillsammans elektromagnetiska vågor (t.ex.

γ-strålning).

Halveringstid

Ett viktigt term till för att förstå radioaktiva isotoper, samt därmed även atomens uppbyggnad, existerar halveringstid. Halveringstid existerar den period detta tar tills bara hälften från originalämnet återstår. ifall halveringstiden till en kurs existerar 100 tid kommer endast hälften från den radioaktiva isotopen för att finnas kvar efter 100 tid, samt resten kommer för att äga sönderfallit mot stabilare grundämnen.

detta existerar värt för att notera för att halveringstiden är kapabel existera mindre än ett kort tid, vilket innebär för att detta finns enstaka bred variation inom halveringstider till olika radioaktiva isotoper. Denna resultat existerar huvud på grund av för att värdera stabiliteten samt hållbarheten hos radioaktiva ämne samt äger innebörd till ämnen vilket påverkar atomens uppbyggnad.

Ett modell vid enstaka radioaktiv isotop

In atomens uppbyggnad existerar detta värt för att notera hur isotoper agerar enstaka roll.

en exemplar från enstaka svagt radioaktiv isotop existerar kol-14, vilket oss tidigare nämnt inom denna nyhet. Kol-14, tillsammans enstaka halveringstid vid cirka 5700 kalenderår, existerar ej stabilt samt genomgår sönderfall. Processen var kol-14 bildas sker inom atmosfären genom inflytande från kosmiska partiklar. Isotopen inkorporeras inom levande organismer genom fotosyntesen, var koldioxid omvandlas.

Efter för att en organiskt ämne dör, kommer detta ej längre för att existera synkroniserat tillsammans den aktuella nivån från kol-14 inom levande organismer, eftersom kol-14 successivt sönderfaller. Genom för att mäta halterna från kol-14 inom gamla objekt förmå vetenskapsman beräkna hur utdragen tidsperiod detta besitter gått sedan dem slutade för att utbyta kol tillsammans omgivningen.

Denna teknik, känd såsom kol-14-datering, existerar en användbart verktyg inom arkeologi samt geovetenskap.

Vid betraktande från individuella atomer samt molekyler stöter oss vid utmaningen för att förklara deras massa inom enhet för massa (kg) alternativt gram (g) vid bas från dem extremt små massorna. detta existerar ej praktiskt för att yttra för att enstaka bestämd atom, vilket kol-12 inom detta fall, äger massan 1,99⋅10−26 kg alternativt 1,99⋅10−23 g.

Dessa siffror ger oss ingen äkta perception ifall atomens storlek.

För för att förklara massan hos atomer samt molekyler används atomära massenheten (u). 1 u definieras vilket 1/12 från massan från kol-12 atomen, vilket ungefär motsvarar 1,7⋅10−27 kg. Fördelen tillsammans med enheten u existerar för att den fullfölja jämförelser mellan atomer enklare.

Genom för att nyttja atommassan kunna oss snabbt att fatta beslut eller bestämma något för att magnesium, tillsammans enstaka atomvikt vid 24,305 u, balanserar ungefär dubbelt således många vilket kol, likt äger ett atomvikt vid 12,011 u.

Denna jämförelse ger förståelse ifall dem relativa massorna hos olika atomer. inom studiet från atomens uppbyggnad existerar detta kritisk för att förstå samt tillämpa begreppet atomära massenheten på grund av för att underlätta beskrivningen från atomers massa samt jämförelse mellan olika atomer.

Dalton

Enheten Dalton (Da), liksom ibland används vilket ett synonym mot atomära massenheten (u), ger oss chansen för att jämföra massan hos olika atomer samt molekyler vid en praktiskt sätt inom studiet från atomens uppbyggnad.

Dalton används främst nära presentation från stora atommassor, samt detta existerar möjligt för att nyttja SI-prefix framför Dalton inom dessa kontext, vilket ger ytterligare flexibilitet.

Några få människoskapade grundämnen med hög kärnladdning (atomnummer) har haft tillfälliga tecken med tre bokstäver innan det slutliga namnet har

mot modell kunna massan vid en protein uttryckas liksom 14 kDa (kiloDalton), dock ej såsom 14 ku (kiloatomära massenheter).

För för att konvertera mellan atomära massenheter (u) samt Dalton (Da) existerar detta enkelt för att byta avdelning vid ditt mätetal: 1 u = 1 Da samt 1 Da = 1 u. Denna konvertering existerar värdefull till undersökning angående atomens uppbyggnad samt möjliggör enklare hantering från olika atommassenheter.

Atomslag och deras atommassa

I detta periodiska systemet observerar man för att atommassorna till grundämnen ibland anges vilket icke-heltal.

Denna företeelse förmå förklaras genom tre primära faktorer.

För detta inledande existerar masstalet på grund av ett atom ej identiskt tillsammans med dess atommassa. Även ifall protoner samt neutroner besitter ungefär identisk massa (cirka 1 u), existerar dem ej precist likvärdiga.

För detta andra kunna avvikelsen ifrån heltal bero vid förekomsten från flera isotoper från en grundämne.

då detta finns olika naturligt förekommande isotoper används den genomsnittliga atommassan till för att återspegla deras variation.

Den tredjeplats faktorn existerar för att ett atoms totala massa ej ständigt motsvarar summan från dess beståndsdelars massor. Denna avvikelse relaterar mot den speciella relativitetsteorin (E = mc²), ett aspekt likt ej fördjupas inom ramen på grund av gymnasiekemin.

Därmed kunna förekomsten från icke-heltal inom atommassor förklaras genom för att beakta dessa tre faktorer. inom studiet från atomens uppbyggnad existerar detta viktigt för att förstå dessa komplexa samband samt dem teoretiska grundvalarna på grund av för att tolka atommassor samt deras representation inom detta periodiska systemet.

Beräkna atommassan på grund av en grundämne

För för att beräkna atommassan på grund av en grundämne, självklart dess isotoper, används nästa formel:

Genomsnittlig atommassa=atommassa(isotop1)⋅relativ fo¨rekomst(isotop1)+atommassa(isotop2)⋅relativ fo¨rekomst(isotop2)+…Genomsnittlig atommassa=atommassa(isotop1​)⋅relativ fo¨rekomst(isotop1​)+atommassa(isotop2​)⋅relativ fo¨rekomst(isotop2​)+…

För för att illustrera detta används klor såsom modell.

Klor förekommer inom numeriskt värde isotoper: klor-35 (masstal 35, cirka 35 u) tillsammans 76 % förekomst samt klor-37 (masstal 37, cirka 37 u) tillsammans med 24 % förekomst. Den genomsnittliga atommassan på grund av klor beräknas således enligt:

35⋅0,76+37⋅0,24=35,48 u35⋅0,76+37⋅0,24=35,48u

Denna kalkyl ger enstaka siffra likt existerar relativt nära dem 35,45 u liksom vanligtvis används inom detta periodiska systemet.

ifall dem exakta värdena till atommassan till klor-35 (34,969 u) samt klor-37 (36,965 u) ägde använts, skulle detta avrundade svaret äga blivit 35,45 u. inom gymnasiekemin brukar man dock oftast utgå ifrån masstalet på grund av för att utföra ett ungefärlig kalkyl, eftersom dem exakta isotopmassorna vanligtvis ej anges inom läromaterialen.

Förståelsen från hur man kalkylerar den genomsnittliga atommassan på grund av en grundämne existerar nödvändig till för att tolka samt nyttja informationen inom detta periodiska systemet. på grund av för att förstå atomens uppbyggnad existerar detta nödvändigt för att äga förståelse inom hur isotoper samt atommassor relaterar mot varandra.

Det periodiska systemet utgör enstaka strukturerad tabell liksom organiserar atomslagen inom kemin.

på grund av för att tolka en periodiskt struktur samt förstå hur atomslagen existerar indelade inom grupper (vertikalt) samt perioder (horisontellt) tillsammans med hänsyn mot deras gemensamma attribut, existerar detta rekommenderat för att äga en periodiskt struktur mot hands. ni kunna nyttja detta likt finns tillgängligt vid den på denna plats länken.

I detta periodiska systemet besitter varenda atomslag tilldelats enstaka bestämd lokal alternativt fyrkant.

på grund av för att illustrera detta, låt oss ta exemplet kol.

I detta modell existerar kol (C) placerat inom den fjärde perioden samt fjärde gruppen inom detta periodiska systemet. Genom för att analysera systemets uppbyggnad kunna man observera mönster samt samband mellan atomslag tillsammans liknande attribut. för att förstå detta periodiska systemet existerar elementär på grund av för att behärska tolka samt nyttja informationen angående atomslag samt deras attribut inom kemin.

Detta idé existerar viktigt på grund av för att erhålla förståelse inom atomens uppbyggnad samt dess innebörd inom den kemiska vetenskapen. på grund av för att utforska atomens uppbyggnad vidare, rekommenderas detta för att analysera dem specifika egenskaperna hos olika atomslag samt deras placering inom detta periodiska systemet.

Informationen inom varenda atomslags fyrkant förmå variera mellan olika periodiska struktur.

Kemiska tecken eller symboler har sedan urminnes tider varit ett uttryck för kemiskt vetande

Ibland inkluderas specifikation likt antalet elektroner inom varenda skal, samt detta är kapabel variera särskilt mellan Internet-baserade struktur samt pappersbaserade tabeller. Online-plattformar tenderar för att tillhandahålla mer omfattande resultat ifall atomens uppbyggnad.

Atomslagen klassificeras ofta inom tre huvudgrupper: metaller, icke-metaller samt halvmetaller.

Dessa kategorier indikeras ibland tillsammans olika färger, dock detta existerar viktigt för att notera för att färgkodningen kunna variera beroende vid den specifika illustrationen alternativt detta periodiska systemet.

Metaller existerar ämnen tillsammans med karakteristiska attribut, såsom god elektrisk ledningsförmåga samt blank yta.

Icke-metaller saknar metallernas attribut samt förmå existera inom form eller gestalt från gaser alternativt forma kovalenta bindningar till för att producera större molekyler.

Ett kemiskt tecken (äldre benämning kemisk symbol[1]) är en förkortning för namnet på ett grundämne

Begreppet halvmetaller används lite svepande, eftersom deras attribut ej existerar helt metalliska alternativt icke-metalliska. Halvmetaller besitter ofta metalliska attribut nära vissa temperaturer alternativt tryckförhållanden, vilket ger ytterligare insikter inom atomens uppbyggnad.

Det existerar värt för att notera för att dessa kategorier ger ett överblick ovan atomslagens attribut, samt deras exakta uppdelning samt färgkodning förmå variera beroende vid presentationen.

för att förstå dessa kategorier existerar viktigt till för att erhålla förståelse inom atomens uppbyggnad samt dem olika attribut vilket existerar karakteristiska till olika grupper från atomer.

För ytterligare fördjupning samt källor angående atomens uppbyggnad samt periodiska systemet, rekommenderas för att konsultera pålitliga källor såsom kemiböcker, vetenskapliga föremål eller textstycken samt akademiska tillgångar vilket Periodiska systemet – KTH samt Kemiskt lexikon – Naturvetenskap.

Grupper samt perioder

Det periodiska systemet, strukturerat inom grupper (vertikala kolumner) samt perioder (horisontella rader), ger enstaka strukturerad överblick ovan atomernas attribut baserat vid deras elektronarrangemang samt elektronskal.

Inom identisk lag delar atomslagen gemensamma attribut samt äger tendenser för att forma liknande typer från kemiska bindningar, medan atomer inom identisk period delar liknande antal elektronskal, påverkande storlek samt bindningsförmåga.

För för att förstå atomens uppbyggnad samt detta periodiska systemets roll inom kemin, existerar detta värdefullt för att utforska relevanta källor likt kemilitteratur samt vetenskapliga föremål eller textstycken.

på grund av ett djupare inblick inom atomens uppbyggnad är kapabel man fördjupa sig inom teorier ifall elektronkonfiguration samt orbitalsystem.