Förbundet mellan abraham och gud

Västra muren inom Jerusalem existerar judendomens viktigaste område. Muren existerar detta enda liksom återstår från detta gamla templet liksom förstördes från romarna 70.e.Kr.

Judendomen existerar monoteistisk (= man tror vid gud) samt räknas vilket ett från världens äldsta religioner. Judendomen ligger likt bas till både kristendomen samt islam.

i enlighet med judendomen existerar israeliterna Guds utvalda folk.

Judarna inom världen

Det finns sammanlagt nästan 15 miljoner judar inom världen [Jewish population].

nära sidan från Israel finns även större judiska grupper inom USA samt inom Ryssland. Enbart inom USA finns detta nästan lika flera judar vilket inom Israel (ca 6 miljoner). inom staden New York bor detta ca 2-3 miljoner judar.

Abraham - judarnas stamfader

Judarnas bakgrund började till ovan 4 000 kalenderår sedan inom Mesopotamien (nuvarande Irak).

inom Bibeln berättas angående ett man liksom hette Abraham. Gud uppenbarade sig på grund av Abraham samt utsåg honom samt hans efterkommande mot sitt utvalda folk.

Gud sa mot Abraham för att han samt hans släkt skulle bege sig till Kanaans land - detta förlovade landet (nuvarande Israel samt Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) tillsammans Abraham.

Förbundet innebar för att Gud skulle skydda judarna vilket ägde blivit utvalda för att sprida budskapet angående Gud inom läka världen.

Överenskommelsen innebar även för att judarna skulle följa Guds lag.

Abraham samt hans ättlingar gav därefter upphov mot Israels tolv stammar. Abraham räknas därför liksom judarnas stamfader.

Eftersom judendomen även utgör grunden på grund av kristendomen samt islam brukar dem tre religionerna tillsammans kallas till de abrahamitiska religionerna.

Mose - judendomens grundare

Judendomens egentlige grundare hette Mose.

Ibland markerar judarna detta genom för att kalla sig för mosaiska trosbekännare i stället till judar.

Mose levde vid 1300- samt 1200-talet f.Kr. såsom myndig fick denne inom uppgift från Gud för att leda sitt människor ut från Egypten var dem levde inom slaveri. Anledningen mot slaveriet fanns för att judarna beneath flera generationer efter Abraham ägde slutat för att tro vid Gud.

Gud ägde därför bestraffat sitt människor genom för att utföra dem mot slavar inom Egypten.

Under ökenvandringen, efter för att dem lämnat Egypten, träffade Mose Gud vid berget Sinai. vid berget slöt Gud ett nytt förbund med judarna samt Mose fick ta emot ett team från Gud. Dess kärna fanns dem tio budorden (eller Guds bud).

Än idag äger dem flesta från jordens kulturer sin bas inom dessa budord.

Det nya förbundet innebar för att judarna till all kommande skulle följa varenda regler likt Mose fått från Gud, samt inom gengäld skulle Gud beskydda dem.

Den judiska tron

Judarna tror vid ett enda Gud. dem uppfattar Gud såsom personlig, dock ej inom den betydelsen för att Gud skulle titta ut såsom enstaka människa.

Gud existerar enstaka ande, anser judarna.

Gud existerar god samt kräver från människorna för att dem även bör existera goda.

Människan existerar i enlighet med judendomen skapad mot Guds avbild samt dem såsom följer Guds bud kommer för att belönas till detta. dem såsom existerar onda kommer för att straffas.

Judarna anser för att Jesus fanns Messias (se viktiga begrepp).

dem avvaktar ännu vid enstaka Messias såsom inom framtiden kommer för att förena varenda människor beneath Guds herravälde samt såsom bör producera för alltid fred vid jorden.

Kärleken mot varenda medmänniskor existerar detta viktigaste inom judendomen. Därför existerar denna tro inom grunden ljus, lycklig samt hoppfull. Judarna anser för att människan existerar skapad till en liv inom glädje.

Inom judendomen råder olika uppfattningar angående existensen efter döden.

inom Toran (de fem Moseböckerna) finns inget alls skrivet ifall en liv efter döden. Judendomen fokuserar vid existensen denna plats samt idag. eftersom den planet liksom Gud besitter skapat existerar god, således bör ej människorna avstå ifrån livets goda.

Vem existerar jude?

Vilka existerar egentligen judar? Denna fråga äger vållat flera debatter.

ett definition säger för att ett individ likt bekänner sig mot den judiska tro existerar ett jude.

Enligt ortodox uppfattning bör bara den såsom besitter enstaka judisk mor räknas likt jude, även angående personen egen ej existerar religiös. Läs mer >

Judendomen existerar en sätt för att leva samt tänka

För flera judar existerar judendomen ej bara enstaka tro, utan även en sätt för att leva samt tänka.

Judarna anser för att Gud besitter ett strategi på grund av detta såsom sker inom världen. Därför spelar historien en massiv roll inom judendomen.

Guds strategi går ut vid för att detta enstaka gång bör bli fred samt lycka vid jorden. då således sker existerar "Messias rike" på denna plats. till för att nå målet äger Gud utsett detta judiska människor för att hjälpa honom, därför betraktar judarna sig själva liksom detta utvalda folket.

Det judiska människor sprider sin förståelse angående Gud mot kurera världen genom att bära sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek.

De heliga skrifterna

Den judiska bibeln kallas Tanak (den äger inom stora drag identisk innehåll likt Gamla testamentet inom dem kristnas bibel).

inom den utgör Tora (de fem Moseböckerna) den viktigaste delen. Tora beskriver bland annat Mose liv samt gärningar.

Det existerar inom Tora såsom grunden på grund av detta judiska vardagslivet finns nedtecknad.

I Tora finns 613 bud samt förbud. Genom för att följa dem blir man Guds medhjälpare inom hans strävan för att utföra världen god.

En ytterligare betydande text är Talmud.

detta existerar ett grupp från skrivna verk såsom tolkar levnadsreglerna inom Tanak. Den omfattar mer än sex tusen sidor samt var finns hundratals regler angående hur en judiskt liv bör levas inom stort samt smått.

I Talmud finns massor från regler såsom dem renläriga judarna (ortodoxa) följer. detta existerar t.ex. förbjudet för att utföra upp flamma beneath sabbaten (se nedan) alternativt för att koka föda.

ej heller får man rosta bakverk, till då bryter man mot eldförbudet.

Man får ej nedteckna något, ej ens ett namnunderskrift.

Judiska matregler

Judarna följer dem fem Moseböckernas bestämmelser angående föda. Tora tillåter samtliga vegetariska livsmedel till människan, dock man får ej förtära vilket animalisk föda såsom helst, utan bara köttet ifrån växtätande djur.

Reglerna existerar många klara vid den på denna plats punkten.

Djuren bör artikel idisslande (partåiga hovdjur) samt äga delade klövar. Därmed får man  äta svin, eftersom dem ej existerar idisslare.

Djur bör slaktas vid en visst sätt angående rättrogna judar bör förtära köttet. Djuren får ej existera bedövade då dem slaktas.

Bild: SO-rummet.se

Vid berget Sinai mottog Mose stentavlorna var Gud ägde ristat in tio budord (regler) vilket människorna skulle följa [2 Mos.

20:3-17, 2 Mos. 34:1-28 samt 5 Mos. 5:6-21].

Vid slakten bör enstaka speciellt utbildad individ utföra en tydligt snitt ovan djurets strupe. Blodet får därefter rinna ur djuret vilket dör. Denna teknik vilket kallas skäktning existerar förbjuden inom land. detta innebär för att ett rättrogen jude inom landet måste köpa skäktat animalisk föda vilket importerats ifrån andra länder.

Innan köttet tillreds bör detta läggas inom saltvatten på grund av för att fullständigt befrias ifrån blod.

Blodet anses nämligen synonymt tillsammans själen alternativt existensen. animalisk föda vilket ännu innehåller blod betraktas ej liksom rent animalisk föda eftersom djuret då ej räknas liksom en dött djur.

Tillåten föda kallas för kosher och förbjuden föda för treiff.

Synagogan

Synagogan är ett judisk samlingslokal var man håller gudstjänst, studera samt träffar bekanta.

Det viktigaste inom synagogan är arken såsom existerar skåpet var torarullarna förvaras.

detta står mot den skiljevägg vilket vetter mot Jerusalem.

Innan männen går in inom enstaka synagoga måste dem ta vid sig små mössor likt kallas kippa.

Vid gudstjänst inom synagogan hålls män samt kvinnor åtskilda.

Bön samt gudstjänst

En jude bör studera sina böner tre gånger om dagen.

angående detta sker inom synagogan måste minimalt tio män existera närvarande på grund av för att man bör behärska studera böner tillsammans.

Toraläsningen existerar upplagd sålunda för att den bör räcka en helt kalenderår. Den dagen då den sista delen existerar utläst, börjar man angående tillsammans med för att återigen studera ur den inledande boken.

således fortsätter detta ifrån kalenderår mot år.

Bild: SO-rummet.se

Davidsstjärnan existerar - nära sidan från den sjuarmade ljusstaken (Menorah) - judendomens främsta emblem. på denna plats vid enstaka grind mot enstaka judisk begravningsplats inom Krakow..

Det existerar rabbinen liksom leder gudstjänsten.

denne existerar församlingens chef samt lärare.

Även ifall predikan förekommer beneath gudstjänsten sålunda existerar läsningen ur torarullarna detta viktigaste inslaget. dem judiska gudstjänsterna äger ej förändrats många beneath dem senaste tvåtusen åren.

Sabbaten - ett festlig familjehögtid

Var sjunde ljus firar judarna sabbat. Den inleds vid fredag natt samt varar inom 24 timmar tills skymningen faller vid lördagskvällen.

Enligt Bibeln skapade Gud världen vid sex dagar.

Den sjunde dagen återhämtade sig denne. Den dagen fanns i enlighet med judendomen enstaka veckodag, samt därför bör människorna även vila vid lördagar.

Sabbaten existerar ett lycklig samt festlig familjehögtid. Då besitter familjens kvinnor städat hemmet samt lagat god föda medan männen samt pojkarna går mot synagogan.

då dem kommer bostad existerar matbordet dukat tillsammans god föda, levande ljus samt sabbatsbröd.

Sabbatsljusen bör tändas ca 20 minuter innan solen går ner, samt oftast existerar detta mamman inom huset likt utför denna övning. Den individ vilket besitter tänt ljusen bör även studera enstaka välsignelse.

Sedan hälsar man dem närvarande tillsammans orden shabbat shalom, likt betyder ”God sabbat”. Pappan inom huset brukar även studera bönen kidush, liksom betyder ”helgande”.

Efter detta bryter pappan inom familjen en stycke från sabbatsbrödet, doppar detta inom krydda, läser enstaka välsignelse ovan detta samt äter brödbiten.

Därefter får plats samt ett från dem andra kring bordet sin bit från brödet tillsammans krydda. Därmed existerar sabbaten invigd samt helgad.

Bland judar existerar sabbaten veckans stora glädjedag då man ges extra tidsperiod för att umgås tillsammans med varandra. flera anser för att detta existerar sabbatsfirandet såsom hållit ihop judarna genom historien.

Allt onödigt sysselsättning existerar förbjudet beneath sabbaten, då bör man umgås tillsammans släkt samt vänner inom lugn samt ro.

inom Talmud finns mängder från regler ifall vilket man får samt ej får utföra beneath sabbaten.

Riktningar inom judendomen

De ortodoxa (renläriga) håller fast nära judiska traditioner samt önskar ej känna till från några förändringar. dem följer regler inom den judiska läran. Man känner igen männen vid deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar samt bönekapslar.

ett bönekapsel existerar enstaka små dosa tillsammans bibelcitat inom, likt dem fäster vid armen samt pannan tillsammans remmar av läder. dem ortodoxa följer varenda sabbatsregler samt äter endast koshermat.

Reformerta, alternativt reformjudar, existerar dem ortodoxa judarnas motsats samt ser positivt vid förändringar.

Reformjudar följer ej matlagarna alternativt sabbatsreglerna således noga.

De konservativa judarna går enstaka medelväg mellan ortodoxa samt reformjudar. Deras syfte existerar för att skydda detta autentisk samt nödvändiga inom judisk tro.

Några judiska högtider

Den judiska högtidlig vecka före påsk, pesach, existerar ett från årets främsta högtider.

Judarna firar högtidlig vecka före påsk mot minnet från befrielsen ifrån slaveriet inom Egypten till mer än tretusen tid sedan. Påskhögtiden inleds tillsammans den s.k. sedermåltiden liksom omfattar ett mängd speciella maträtter. vid bordet bör detta finnas vegetabilier, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, en stekt märgben från får samt en kokt oval form vilket bränts vid skalet.

detta bör även finnas alkoholhaltig samt osyrat bröd.

Alla dessa saker bör påminna angående judarnas period inom Egypten då dem fanns slavar. inom firandet ingår sånger, böner samt uppläsningar likt följer enstaka bestämd ordning.

termen "seder" betyder just ordning. Efter denna introduktion erbjuds mat eller dryck enstaka god måltid.

Jom kippur är "försoningsdagen" samt den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta existerar ett många seriös fest. Då bör dem troende fasta inom en dygn, erkänna sina synder samt vid nytt söka försoning tillsammans med Gud.

Samtidigt bör man lova för att försöka leva i enlighet med Guds vilja.

Sukkot är "lövhyddefesten". detta existerar ett lycklig skördefest liksom varar inom åtta dagar. Den firas mot minne från israeliternas fyrtioåriga ökenvandring (efter flykten ifrån Egypten), då dem fick bo inom enkla hyddor.

LÄS MER:Några viktiga judiska högtider

LÄS MER:Judendomens grunder(artikelserie)

LÄS MER:Judiskt vardagsliv(om högtider m.m.)
 

Förbund: enstaka överenskommelse mellan flera parter.

Kosher: Betyder "tillåtet" alternativt "godkänt".

angående maten existerar kosher får den ätas från rättrogna judar.

Liv efter döden: Inom judisk tradition förekommer massiv variation gällande uppfattningen angående existensen efter döden samt tron vid paradiset samt helvetet. reflektioner angående paradiset alternativt helvetet existerar ej särskilt vanliga inom judendomen.

inom Toran (de fem Moseböckerna) finns inget alls skrivet angående en liv efter döden. Judendomen fokuserar vid existensen denna plats samt nu.

Messias: Betyder "den utvalde" samt syftar vid ett från Gud utsedd kommande härskare vilket bör producera fred samt medföra ett lyckotid till detta judiska folket.

Monoteism: Tron vid enstaka gud (mono = ett | teos = gud).

Ortodox: "Renlärighet", ifrån detta grekiska termen orthodoxos vilket betyder "sann mening".

för att leva ortodoxt innebär för att man följer enstaka viss lära samt deras skrifter (urkunder) strikt.

Rabbin: ett judisk predikant samt pedagog (ungefär såsom enstaka präst).

Sabbat: Den judiska vilodagen liksom firas varenda sju dagar, ifrån solnedgången vid fredag natt fram mot veckodag natt. beneath sabbaten umgås man tillsammans släkt samt vänner.

Inget jobb får i enlighet med den judiska traditionen utföras vid sabbaten. inom Bibelns skapelseberättelse står för att återhämtade sig Gud vid den sjunde dagen, därför bör även människor vila vid sabbaten (som existerar den sjunde dagen i enlighet med judendomen). Sabbaten existerar många betydelsefull på grund av judar samt enstaka från deras viktigaste högtider.

Sionism: ett judisk patriarkalisk rörelse tillsammans rötter inom 1800-talet vilket strävade efter för att producera enstaka judisk stat inom Palestina.

Namnet kommer från berget Sion utanför Jerusalem såsom blev ett tecken på grund av judarna samt deras hemlängtan beneath diasporan.  Sionismen uppkom såsom reaktion vid 1800-talets antisemitism samt förtryck från judarna inom Europa.

Stamfader: Den tidigast kända manliga personen inom ett släkt.

Synagoga: En judisk samlingslokal (jmf kyrka samt moské) var man kunna hålla gudstjänst, be samt analysera religiösa skrifter.

Talmud: En förteckning från skrivna verk liksom tolkar levnadsreglerna inom Tanak.

inom Talmud finns bland annat regler angående hur en judiskt liv bör levas inom stort samt smått.

Tanak alternativt Tanakh: Den judiska Bibeln alternativt den hebreiska Bibeln (den äger inom stora drag identisk innehåll likt Gamla testamentet inom den kristna Bibeln).

Tora alternativt Torah: dem fem Moseböckerna likt även ingår inom Tanak.

termen Tora kommer från detta hebreiska termen ”lära”, samt besitter numeriskt värde skilda betydelser. Å en sidan existerar Tora dem fem Moseböckerna, liksom ingår in den judiska Bibeln. Å andra sidan används begreppet inom enstaka vidare bemärkelse, såsom en samlingsbegrepp vid kurera den judiska läran.
 

Uppgifter samt frågor

Lära samt tro

1. Vilka religioner besitter bildats ur judendomen?
    
2. Vad innebar förbundet tillsammans Abraham samt Gud?
    
3. Varför fanns Moses sammanträde tillsammans med Gud nära berget Sinai viktigt till judendomen?
    
4. Hur uppfattar judarna Gud?
    
5. Vad anser judarna angående livet?
    
6. Vad anser judarna angående Messias?
    
7. Vem existerar jude?

   Förklara.
    

8. Vad existerar Guds program i enlighet med judarna?
    
9. Nämn några uppgifter ifall den judiska Bibeln.
    
10. Vad existerar Talmud?
     
11. Berätta ifall dem judiska matreglerna, jämför gärna tillsammans med andra religioner.
     
12. Varför får detta ej finnas blod inom animalisk föda såsom bör ätas?
     
13. Nämn information angående synagogan, jämför gärna tillsammans med enstaka kyrka alternativt moské.
     
14. Vilka tre huvudgrupper från judar nämns inom texten?

    informera kortfattat ifall varenda grupp.
     

15. Varför firas sabbat samt vad bör man i enlighet med judisk tradition undvika beneath sabbaten?
     
16. Ge modell vid för att sabbaten existerar enstaka lycklig högtid.
     
17. Varför firar judarna påsk?
     

Judarnas historia

1. Nämn några detaljer angående dem judiska kungarna David samt Salomo.
    
2. Vad fanns den babyloniska fångenskapen?
    
3. Hur påverkade den babyloniska fångenskapen judendomen?
    
4. Hur började diasporan?
    
5. Hur äger diasporan påverkat judarnas liv genom historien tror du?

   Resonera.

Judeförföljelser samt antisemitism

1. Varför började dem kristna förfölja judarna? Resonera.
    
2. Vad till slags team införde påven Innocentius III kalenderår 1215?
    
3. Hur kom termen getto till?
    
4. Vad ansåg Martin Luther ifall judarna?
    
5. Vad gjorde Hitler samt nazisterna beneath 1930-talet mot judarna?
    
6. Vad hände 1942 beneath Förintelsen?

Fundera på:

1. Vad tilltalar dig maximalt inom judendomen?

   ni måste nämna minimalt enstaka grej. Motivera varför.
    

LÄS MER:Sveriges nationella minoriteter

LÄS MER:Jerusalem

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Abrahams ungar : vad skiljer samt förenar judendom, kristendom samt islam?, Dialogos Förlag, 2007
Görel Byström m.fl., Gudastyrd dagligt liv – världsreligionerna inom människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
Bente Groth, Judendomen.

tradition, bakgrund, tradition, Natur & traditioner, 2002
Stefan Hahn m.fl., Judarnas historia, Prisma, 1970
 

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare samt tidigare SO-lärare
Kronologin existerar skriven från Leif Löwegren, tidigare gymnasie lärare inom religionskunskap, bakgrund samt tänkesätt nära Lerums gymnasieskola samt ämnesdidaktiker inom religionskunskap samt saga nära Lärarhögskolan inom Göteborg.