Mest framgångsrika företag i världen

En bank (av franskabanque, ifrån italienskabanca, ”bänk” alternativt ”bord”) (symbol ⛻) existerar en företag likt framförallt ägnar sig åt för att producera nya valuta inom struktur från krediter.

Utöver denna centrala funktion fungerar banken även likt ett mellanhand till valuta samt bedriver inlåning samt utlåning, samt ger ytterligare service såsom affär tillsammans värdepapper (exempelvis aktier samt obligationer) samt betalningstjänster.^[1] Banker konkurrerar tillsammans varandra, liksom andra företag vid marknaden, samt dem existerar ibland inriktade vid olika områden.

inom banksystemet liksom totalitet finns även andra aktörer nära sidan ifall själva bankerna. ej minimalt centralbanken, likt existerar ett slags huvudbank inom varenda stat.

Ordet "bank" kunna inom vardagligt anförande även syfta vid en bankkontor. andra institutioner kallas även till "bank" likt ett metafor, även angående dem ej ägnar sig åt utlåning samt inlåning.

modell vid sådana existerar spermabank, blodbank samt tidbank.

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Bankers viktigaste aktivitet existerar för att dem inom samt tillsammans med sin kreditgivning skapar större delen från samtliga valuta vilket cirkulerar inom ekonomin. enstaka ytterligare nödvändig aktivitet existerar för att fungera liksom mellanhand (motpart) nära ekonomiska avtal samt transaktioner.

Därför bedriver nästan samtliga banker utlåning samt inlåning. ett ytterligare betydande aktivitet såsom bankerna bedriver existerar betalningsförmedling, detta önskar yttra förflyttning från valuta mellan människor samt företag. Internt utgörs bankernas aktivitet mot massiv sektion från riskhantering samt minimering från risker. Ofta handlar banker samt företag tillsammans risker till för att åstadkomma diversifiering samt omfördelning från riskerna till den enskilde aktören.

Banken såsom skapare från nya pengar

[redigera | redigera wikitext]

Bankernas huvuduppgift existerar för att tillhandahålla krediter på grund av hushåll, företag samt stater.

Ställningen avgörs genom att slå samman försäljning, vinst, tillgångar och marknadsvärde till en helhet

tillsammans andra mening för att producera valuta inom struktur från krediter^{[2][3][4][5][6][7]}. Detta går mot vid nästa sätt:

När ett finansinstitut godkänna en "lån" ökas behållningen vid enstaka kredittagares ("låntagares") konto inom utbyte mot för att denne försätter sig inom lån mot banken samt lovar för att återbetala skulden mot banken, tillsammans med ränta.

Detta innebär för att banken inom samt tillsammans med ett fräsch kredit besitter skapat nya pengar; bankens balansräkning äger ökat. Den typ från konto likt banker vanligtvis ökar behållningen vid inom samband tillsammans med sin kreditgivning kallas "avistakonto". detta existerar ett typ från konto såsom innebär för att kontoinnehavaren äger riktig för att kräva från banken för att den, direkt vid begäran, betalar kontoinnehavaren fysiska mynt samt sedlar motsvarande beloppet vid kontot.

liknande fordringar vid banker fungerar inom praktiken såsom valuta samt räknas in inom den officiella statistiken ovan penningmängd. Denna kategori från valuta brukar kallas "M1", mot skillnad mot fysiska mynt samt sedlar vilket ingår inom kategorin "M0". Bankers skapande från nya valuta genom kreditgivning ökar den totala köpkraften inom ekonomin, samt stimulerar därmed den ekonomiska aktiviteten inom samhället.

Några ett fåtal banker, bland annat JAK medlemsbank, fungerar vid en annat sätt samt existerar varken vinstsyftande alternativt penningskapande. dem flesta banker skapar dock valuta inom samband tillsammans med kreditgivningen.

Banken vilket mellanhand

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även enstaka presentation från banker såsom för att dem existerar ett slags mellanhand, ett intermediär, mellan låntagare samt långivare.

Anledningen mot för att sparare samt låntagare väljer för att erlägga på grund av denna service då alternativet finns för att mötas direkt vid värdepappersmarknaden, existerar i enlighet med ekonomerna främst resurser vid information.^[8] för att låna ut sina valuta innebär ständigt ett större alternativt mindre fara till för att låntagaren ej kommer för att erlägga igen lånet.

då detta gäller för att värdera risken till detta besitter långivaren ständigt en underläge gentemot låntagaren – informationen existerar liksom man brukar yttra asymmetrisk. Låntagaren vet ju ständigt mer angående sig egen, sina avsikter samt angående sin finans än vad den presumtive långivaren vet. angående varenda företag samt hushåll skulle ta upp lån genom för att ge ut egna värdepapper skulle detta artikel helt omöjligt till ett enskild sparare för att värdera kreditvärdigheten hos varenda dessa möglich låntagare samt utföra rationella omröstning.

inom praktiken existerar detta därför bara dem största företagen samt institutionerna, vars aktivitet existerar välbekant samt väldokumenterad, såsom förmå finansiera sig vid detta sättet.^[8] Detta förstärks även från för att detta inom praktiken finns ganska avgörande fasta kostnader då detta gäller för att genomföra enstaka värdepappersemission.

andra aktörer måste därför inom huvudsak sköta sin lånefinansiering via banker samt andra intermediärer.^[8]

Grundprincip

[redigera | redigera wikitext]

Precis liksom på grund av andra företag måste bankers tillgångar motsvara deras skulder plus eget tillgångar. till för att upprätthålla enstaka god likviditet samt soliditet behöver banker ta emot sparmedel inom form eller gestalt från inlåning, likt insättarna besitter riktig för att ta ut då dem önskar, samt för att nyttja dessa sparmedel till för att finansiera mer alternativt mindre långfristig utlåning – hur detta mer konkret ser ut avspeglas inom bankernas balansräkningar.

Utlåningen sker mot ett högre ränta än inlåningen, samt skillnaden däremellan utgör bankernas räntenetto, tillsammans andra mening bankens vinst.^[8]

En vanlig missförstånd ifall bankverksamhet existerar för att inlåning måste föregå utlåning, detta önskar yttra för att enstaka finansinstitut ursprunglig behöver ta emot insättares sparmedel varefter banken kunna låna ut dessa valuta mot andra.

därför existerar ej fallet. ett finansinstitut liksom tilldela ett kredit skapar inlåningen "ur tomma intet" vid kredittagarens konto, samtidigt likt denne försätts inom lån tillsammans med identisk belopp.^[2][5] Därefter spenderar kredittagaren sina valuta likt typiskt hamnar inom enstaka ytterligare finansinstitut.

inledningsvis då behöver banken låna in pengarna ifrån marknaden på grund av för att upprätthålla sin likviditet.

Denna aktivitet existerar allt annat än riskfri; blir uttagen plötsligt stora kunna banken erhålla bekymmer tillsammans med likviditeten eftersom man ej snabbt är kapabel yttra upp alternativt avyttra låneengagemangen. Drabbas banken från stora förluster inom utlåningen blir effekten densamma.

Den typen från riskexponeringar kunna inom vissa lägen bli omöjliga för att hantera på grund av en enskilt institut samt är kapabel dessutom enkel spridas mot andra institut. Detta sker främst via dem ofta grundlig kreditexponeringar instituten äger vid varandra samt genom för att en misstroende mot en institut enkel är kapabel ”smitta” även andra institut.

detta existerar dessa latenta därför kallade systemrisker likt inom massiv utsträckning motiverar den särskilda reglering samt tillsyn såsom omgärdar finansiella företag inom allmänhet samt banker inom synnerhet. då detta gäller inlåningssidan existerar detta, tillsammans tillsammans ambitionen för att skydda insättarna/konsumenterna, motivet på grund av olika former från insättningsgarantier alternativt inlåningsförsäkringar.^[8]"

Skuldsättning existerar ett ofrånkomlig förutsättning på grund av bankverksamhet, vårt penningsystem samt all vår finans.

Detta eftersom inom stort sett samtliga valuta såsom existerar skapas från affärsbankerna inom samband tillsammans kreditgivning.

då någon går mot banken samt tar en lån, skapas nya valuta. valuta skapas liksom skulder, vilket ger enstaka direkt koppling mellan penningvolym samt lånevolym. vid identisk sätt likt nya valuta skapas inom samband tillsammans fräsch kreditgivning, därför kvittas valuta (i struktur från tillgodohavanden) mot skulder samt försvinner, då skulder amorteras ned.

Sedan 2014 utför Westnova Management AB ett jämförelse från soliditeten hos Sveriges banker. granskning 2016 visade för att landets fristående sparbanker äger enstaka genomsnittlig soliditet vid 15,9 andel, tre gånger högre än storbankernas 5,4 andel. inom höjdpunkt fanns Sparbanken Lidköping tillsammans med 33,2 andel, Virserums sparbank tillsammans 30,9 andel samt Högsby sparbank tillsammans 29,3 procent.^[9]

Centralbankens roll

[redigera | redigera wikitext]

De flesta länder inom världen äger ett centralbank tillsammans ansvar på grund av landets penningpolitik.

ett centralbank agerar såsom bankernas finansinstitut samt äger makten för att producera nya valuta vid eget initiativ, såsom dem sedan köper typiskt finansiella tillgångar alternativt guld på grund av. Detta inom kontrast mot vanliga affärsmässig banker liksom, vilket regel, är kapabel producera nya valuta endast då enstaka kredittagare frivilligt accepterar för att sätta sig inom lån mot banken.

Undantag på grund av detta finns dock; banker är kapabel genom dotterbolag, typiskt s.k. investmentbanker, bedriva affär inom personlig lärobok varmed dem förmå erhålla kredit ifrån t.ex. moderbolaget på grund av för att spekulera inom finansiella tillgångar. bedömning mot detta äger framförts eftersom detta anses producera risker, ökar den finansiella instabiliteten samt orsakar inflation inom tillgångspriser.

Och med största menar vi Världens högst värderade företag – och med värdering så menar vi vad företaget totalt är värt i och med aktiekurserna

på grund av för att hindra detta besitter förslag angående bankdelning framförts.

Med makten för att vid eget initiativ producera fräsch monetär bas därför förmå centralbanken styra nivån vid dem räntor såsom råder vid marknaden. Detta sker genom s.k. öppen marknadsoperation alternativt genom för att centralbanken ändrar sin styrränta. Centralbankens uppgift existerar för att försöka maximera tillväxten genom för att hålla ett således nedsänkt styrränta likt möjligt därför för att kreditgivningen maximeras.

Man försöker tillsammans med andra mening stimulera ekonomin genom för att utföra detta sålunda billigt vilket möjligt för att erhålla kredit. Samtidigt besitter centralbanken uppdraget för att upprätthålla den finansiella stabiliteten samt en stabilt penningvärde. ifall styrräntan hålls på grund av nedsänkt skapas på grund av många nya valuta inom samt tillsammans med kreditgivningen varvid inflation kunna uppstå.

Centralbanken besitter alltså motstridiga krav vilket den måste balansera mot varandra inom sin penningpolitik.

Kritik mot "fractional-reserve banking"

[redigera | redigera wikitext]

Den idag allmänrådande principen till hur banker skapar valuta genom kreditgivning, dvs den sorts bankverksamhet, vilket kallas Fractional-reserve banking, besitter kritiserats ifrån olika håll till för att artikel orättvis, ohållbar alternativt på grund av för att vid olika sätt orsaka bekymmer inom samhället.

modell vid sådana kritiker existerar den Österrikiska skolan, samt rörelsen till penningreform.

Bankernas risktagande

[redigera | redigera wikitext]

För för att enstaka bankverksamhet bör fungera måste banken vid en rationellt sätt behärska ta in samt hantera finansiell data samt äga kompetens för att analysera den. Därmed förmå man att nå ett mål eller resultat detta likt enstaka enskild sparare ej kunna nå, nämligen för att bli tillräckligt väl informerad ifall en stort antal lånekunder samt ifall den ekonomiska utvecklingen inom stort på grund av för att behärska överblicka samt hålla förlusterna inom utlåningen vid ett hanterbar nivå.

Detta innebär ej bara för att utföra ett granskning samt fatta en kreditbeslut likt svar vid enstaka låneansökan – detta behövs även ett löpande övervakning samt uppföljning från låntagarens vetenskapen om resurserhandel och finans även efter för att enstaka kredit äger beviljats. Detta innebär flera svårigheter, bland annat därför för att låntagaren förmå äga anledning för att framställa utvecklingen vid en sätt liksom på grund av honom existerar maximalt gynnsamt inom sin relation mot banken, snarare än för att ge enstaka objektiv foto.

Spararen, via sitt ombud banken, behöver alltså löpande bedöma låntagaren. Banken besitter därmed även fått enstaka övning likt kontrollstation.^[8]

Förtroendet till bankerna

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan från för att sålunda långt möjligt undvika förluster inom kreditgivningen, existerar den andra nyckelförutsättningen på grund av enstaka operativ bankverksamhet för att bygga upp samt upprätthålla en sådant tillit hos insättarna för att man ej riskerar plötsliga massuttag från sparmedel.

Härvid skyddas bankerna ifrån för att behöva leva upp mot sina löften för att erlägga sina skulder genom således kallad insättningsgaranti.

En nödvändig komponent inom ett sådan förtroendeuppbyggnad existerar givetvis för att man visar för att man är kapabel bemästra kreditriskerna inom utlåningen vid en utmärkt sätt.

angående detta finns flera konkurrerande banker kommer den finansinstitut liksom förmå ge den på grund av kunderna bästa kombinationen från in- samt utlåningsräntor för att ett fåtal en övertag inom konkurrensen. inom princip existerar detta även den banken likt fullfölja dem bästa kreditbedömningarna samt uppföljningarna, eftersom den banken får minimalt bekymmer tillsammans med kreditförluster.

Statsägda företag finns inte med, eftersom de saknar marknadsvärde

på det sättet kunna spararna via sina bankinsättningar påverka vilka banker likt inom sin tur blir tongivande då detta gäller fördelningen från tillgångar inom ekonomin.

Reglering

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom bankerna inom samt tillsammans sin roll såsom skapare från penningmängden existerar samhällsviktiga, samt deras aktivitet existerar förknippad tillsammans med risker, således existerar bankverksamhet reglerad.

Den maximalt uppenbara regleringen från bankverksamhet existerar centralbankens penningpolitik. Utöver centralbankens räntestyrning, regleras bankverksamhet genom lagstiftning. inom land existerar detta den statliga myndigheten finansinspektionen likt ansvarar på grund av tillsynen från bankerna. mot modell måste banker i enlighet med team upprätthålla ett viss soliditet samt likviditet.

en regelverk såsom banker måste leva upp mot existerar mot modell Basel III.

Betalningsförmedling

[redigera | redigera wikitext]

En från bankernas primär funktioner, samt möjligen den liksom existerar maximalt tydlig viktig, existerar rollen liksom betalningsförmedlare. ett utvecklad finans utan en operativ allmänt betalningsmedel, valuta, existerar närmast omöjligt för att ens tänka sig.

valuta besitter inom sin tur inom princip numeriskt värde former: pengar respektive tillgodohavanden vid inlåningskonton. Genom för att (främst) bankerna erbjuder enstaka likvid inlåning kunna dessa tillgångar användas till löpande betalningar. Den likvida bankinlåningen utgör således ett fundamental förutsättning ej bara till finansiering utan även till betalningar.

kalenderår 1997 skedde uppskattningsvis 90 andel från varenda betalningar – sett inom värdetermer – genom överföringar mellan bankkonton.^[8] inom den meningen är kapabel man yttra för att dem finansiella företagens roll inom betalningssystemet planta ovan tiden.^[8]

Samhällspåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Banker besitter enstaka huvud roll inom samhället, eftersom detta existerar banker såsom, inom samt tillsammans sin kreditgivning skapar större delen från varenda valuta inom samhället.

för att betalningar förmå genomföras säkert, snabbt samt mot låga kostnader bidrar mot ekonomins effektivitet samt därmed mot samhällets välståndsutveckling. Samtidigt existerar detta ett funktion liksom anses sålunda självklar för att den sällan existerar objekt till någon eftertanke. Betänker man hur många period samt möda såsom enskilda individer, butiker, banker tillsammans flera ägnar åt olika former från betalningshantering, inses även utan formella kalkyler för att betalningsförmedling existerar ett resurskrävande aktivitet.

Graden från effektivitet äger därför massiv samhällsekonomisk innebörd. en betalningssystems robusthet samt säkerhet bidrar även detta mot samhällsekonomisk effektivitet. All slags penninghantering innebär välbekanta risker liksom stöld, rån, förfalskning samt manipulation. dock enstaka betalningsförmedling baserad vid överföringar från inlåningsmedel kräver även för att dem kontohållande institutionerna, detta önskar yttra bankerna, existerar alternativt uppfattas existera finansiellt stabila.

detta kräver även för att dem tekniska systemen samt dem legala arrangemangen kring hanteringen existerar säkra samt robusta. Skulle störningar alternativt oklarheter uppstå då detta gäller dessa förutsättningar kunna funktionsförmågan inom betalningssystemet snabbt försämras samt inom sämsta fall upphöra. angående ett sådan således kallad systemrisk uppstår påverkas samtliga delar från ekonomin, tillsammans stora samhällsekonomiska kostnader vilket följd.^[8]

Riskhantering

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all finansiell aktivitet – samt till den delen även ytterligare aktivitet – innefattar en visst mått från risktagande; investeringar, produktutveckling samt marknadsföringssatsningar kunna lyckas dock förmå även vandra fel samt leda till inom oväntade resultat.

Riskhantering, framför allt ekonomisk riskhantering, existerar enstaka arbete eller position inom en organisation likt banker inom olika former tillhandahåller övriga delar från ekonomin. Internt existerar ett produktiv riskhantering möjligen den viktigaste konkurrensfördelen hos ett bank.^[8]

Diversifiering

[redigera | redigera wikitext]

Bankutlåning är kapabel ses liksom enstaka struktur från riskhantering - inom stället på grund av för att enstaka enskild sparare egen skall söka upp samt kreditvärdera ett alternativt flera presumtiva låntagare, lånar banken in pengarna samt lånar sen ut dessa valuta, tillsammans tillsammans valuta liksom influtit ifrån ett mängd andra insättare, vid en sådant sätt för att man dels utför ett riskbedömning från den enskilda låntagaren vid en sannolikt mer kompetent sätt än kunden egen skulle behärska utföra, dels lånar ut mot olika låntagare vid en sätt vilket innebär för att man sprider alternativt diversifierar riskerna.

en visst kalkylerat mått från kreditförluster förmå därför hanteras utan för att hota bankens fortlevnad alternativt insättarnas medel. detta vid senare tid starkt ökade sparandet inom olika värdepappersfonder vilket alternativ mot för att egen köpa aktier samt bygga upp enstaka personlig portfölj bygger även inom grunden vid identisk tänkesätt – riskerna är kapabel enklare spridas inom ett fond.

Detsamma förmå sägas angående den riskhantering likt försäkringsbolagen bedriver.^[8]

De typer från fara likt man kunna bli från tillsammans med genom diversifiering existerar liknande vilket existerar oberoende från varandra; tanken existerar för att angående låntagaren A går inom konkurs samt ej kunna erlägga igen sitt lån, ökar på grund av den skull ej sannolikheten till för att låntagaren B fullfölja detsamma.

ifall försäkringstagaren X får sin fordon stulen påverkas heller ej risken för att försäkringstagaren Y skall råka ut till identisk sak. Vissa risker kunna dock ej elimineras vid detta sättet; enstaka finansinstitut vilket enbart lånat ut mot en inom samt på grund av sig stort antal svenska företag, existerar ej hjälpt från enstaka sådan diversifiering angående dem svenska företagen ovan kurera sträcka drabbas från något såsom undergräver deras konkurrenskraft samt bedömning av ekonomisk stabilitet.

angående banken däremot äger ett internationell spridning vid sina låneengagemang förmå dock enstaka sådan ”Sverige-risk” minskas genom diversifiering. Den pågående finansiella globaliseringen förmå visserligen är kapabel ge upphov mot risker, den innebär även möjligheter för att reducera risker.^[8]

Riskomfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Finansiella risker liksom man från olika skäl ej förmå bli från tillsammans genom diversifiering förmå delas tillsammans andra samt därmed göras hanterbara.

Delning från ekonomisk fara sker genom köp tillsammans finansiella risker, var utgångspunkten existerar för att olika aktörer besitter olika vilja samt olika möjligheter för att ta vid sig mer alternativt mindre risk; detta förmå gälla risknivån allmänt alternativt vissa specifika risker – exempelvis förmå en skogsindustriföretag vilja avyttra sin valutarisk, eftersom man torde äga sin främsta kompetens inom för att tillverka samt sälja ark samt massa snarare än för att uppträda likt aktör vid valutamarknaden.^[8]

Handel tillsammans ekonomisk fara sker framförallt inom dem olika därför kallade derivatinstrument liksom handlas vid derivatmarknaderna.

Derivat existerar kontrakt vars värde baseras vid prisutvecklingen från enstaka underliggande resurs, exempelvis något stöt från värdepapper. Den enklaste formen från derivat existerar en s.k. terminskontrakt; exempelvis utsätter sig en företag vilket sålt ett artikel mot USA samt får betalt inom dollar angående tre månader på grund av ett valutarisk eftersom dollarkursen är kapabel vandra ner beneath dessa tre månader.

Företaget är kapabel då sälja sina dollar ”på termin” redan idag samt då ett fåtal ett bestämd utbildning på grund av sina inkommande dollar då dem bör växlas in. en annat alternativ existerar för att företaget köper en optionskontrakt. Då besitter företagen chansen för att sälja mot en vid förhand fastställd klass, dock besitter korrekt från avstå ifrån detta ifall kursutvecklingen går åt detta positiva hållet, sett ur företagets synpunkt.^[8]

Andra risker än finansiella risker är kapabel delas tillsammans hjälp från försäkringar likt tillhandahålls från försäkringsbolag.

Återförsäkring existerar enstaka teknik vilket utnyttjas från försäkringsbolagen på grund av för att sin tur dela sina risker tillsammans en annat försäkringsbolag. Återförsäkringens avsikt existerar för att dela risken på grund av skadekostnader likt överstiger försäkringsbolagets betalningsförmåga. inom finansiell teori utgår man ifrån för att varenda aktörer inom ekonomin handlar rationellt.

detta anses rationellt för att äga ett betalningsvilja till för att minska sin fara. Exempelvis förmå man placera sitt sparande vid en sätt likt utför för att man får ett lägre, dock tryggare, utdelning än vad man skulle behärska erhålla ifall man fanns mer chanstagande samt valde enstaka högre risknivå. ifall (finansiella) risker ej kunde diversifieras alternativt omfördelas genom affär skulle en antal riskfyllda dock högavkastande affärs- alternativt investeringsprojekt ej behärska förverkligas.

modell vid sådant existerar tillväxt samt reklam från färsk teknik samt nya varor samt nyföretagande överhuvudtaget.

Företagen på den årliga listan med världens 500 största företag är nästintill oförändrade

Samtidigt existerar detta tydlig nödvändigt på grund av ekonomins långsiktiga tillväxt för att sådana satsningar kunna genomföras. vid detta sättet bidrar alltså bank- samt finanssektorn även inom sin riskhanteringsfunktion mot utvecklingen inom den reala ekonomin.^[8]

Typer från banker

[redigera | redigera wikitext]

• Centralbank: ett statlig finansinstitut liksom garanterar resurser vid enstaka statlig valuta.

  Den svenska centralbanken existerar Sveriges riksbank, likt funnits sedan 1668, samt existerar den äldsta inom världen resultat från finansinstitut of England.

• Sparbank: enstaka icke vinstinriktad bankform, liknande ett stiftelse, vars avsikt i enlighet med den svenska Sparbankslagen anges såsom för att "att befordra sparsamhet". tillsammans med smärre skillnader inom juridiska konstruktioner finns sparbanker inom en stort antal länder.

  Flera svenska sparbanker ombildades vid 1990-talet mot bankaktiebolag (affärsbanker) ägda från sparbanksstiftelser, samt existerar således idag sparbanker endast mot namnet, ej juridiskt sett. Swedbank existerar en effekt från sammanslagningen från flertalet från dessa banker, samt senare Föreningsbanken.

  I denna artikel dyker vi in i världen av de 15 största företagen i världen 2024, deras unika vägar till framgång och det betydande avtryck de lämnar i den internationella affärsvärlden

  Stiftelserna äger idag drygt 20% från FSB. [1]

• Föreningsbank, andelsbank alternativt jordbrukskassa: ett finansiell förening tillsammans bankverksamhet. Formen möjliggjordes genom en riksdagsbeslut 1915 [2], varefter flera mindre jordbrukskassor grundades på grund av böndernas behov. inom likhet tillsammans med sparbanksrörelsen ökade centraliseringen successiv på grund av för att beneath 90-talet bli ett enda affärsbank, Föreningsbanken, såsom slutligen uppgick inom Föreningssparbanken.

  inom land i norden existerar rörelsen ännu synnerligen energisk, var beneath begreppet andelsbank.

• Medlemsbank: Efterföljaren mot föreningsbanken, kontrollerad från Lagen ifall medlemsbanker (1995:1570). detta finns idag numeriskt värde inom Sverige; JAK medlemsbank samt Ekobanken. JAK äger räntefri inlåning samt lån ges inom utbyte mot tidigare alternativt senare sparande inom motsvarande grad, medan Ekobanken erbjuder detta vilket ett från sina sparformer nära sidan från räntebaserat sparande.

  Gemensamt till dem båda existerar deras fokus vid plats, liten vetenskapen om resurserhandel och finans samt ekologi.

• Affärsbank: en aktiebolag tillsammans bankverksamhet, styrt från team angående bank- samt finansieringsrörelse (2004:297). Tidiga affärsbanker grundades ursprunglig samt främst till för att täcka företagens behov från bankprodukter, dock vid senare period besitter även föreningssparbankerna samt dem flesta sparbanker ombildats mot aktiebolag.
  Här är den kompletta listan över världens största företag

  dem största bankerna inom land existerar affärsbanker.

• Pantbank, såsom driver utlåning inom utbyte mot överlämning från objekt såsom pant.
• Bankirfirma plats enstaka bankliknande aktivitet likt drevs från enskilda personer fanns på grund av sig alternativt från vanliga handelsbolag (även såsom kommanditbolag). inom landet plats dylika särskilt vanliga beneath inledande världskriget, dock 1918 förlorade dem rätten för att nyttja inlånade medel.

Världens äldsta banker

[redigera | redigera wikitext]

• 1472 Banca Monte dei Paschi di Siena, Italien.
• 1590 Berenberg finansinstitut, Hamburg, Tyskland.
• 1664 Child & Co., London, England.
• 1668 Sveriges riksbank - världens äldsta centralbank.
• 1672 C.

  Hoare & Co., London, England.

• 1674 Metzler finansinstitut, Frankfurt am Main, Tyskland.
• 1690 Barclays, London, England.
• 1692 Coutts & Co., London, England.
• 1694 finansinstitut of England, London, England.
• 1695 finansinstitut of Scotland, Edinburgh, Skottland.^[10]

Banklagstiftning inom några olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet existerar ett finansinstitut en institut tillsammans med tillåtelse ifrån regeringen (s.k.

oktroj) för att ta emot inlåning vid bankkonton eller användarkonton ifrån allmänheten, delta inom Riksbankensclearing samt låna valuta från Riksbanken genom repotransaktioner samt placera valuta vid räntegivande bankkonton eller användarkonton hos Riksbanken. inom dem flesta länder existerar bankernas aktivitet hårt reglerad. inom landet existerar Finansinspektionen ansvarig tillsynsmyndighet ovan banksektorn.

tillsammans med finansinstitut avses inom landet bankaktiebolag, sparbank samt medlemsbank.

Listan kommer från affärstidskriften Forbes årliga rankning av världens största företag

Bankaktiebolag existerar en sådant aktiebolag liksom fått status för att driva bankrörelse. Sparbank existerar en företag liksom avses inom sparbankslagen (1987:619). Medlemsbank existerar ett finansiell förening liksom avses inom lagen (1995:1570) ifall medlemsbanker. tillsammans med bankrörelse avses i enlighet med 1 kap. 3 § lagen ifall bank- samt finansieringsrörelse, rörelse inom vilken detta ingår betalningsförmedling via generella betalsystem samt mottagande från medel liksom efter uppsägning existerar tillgängliga på grund av fordringsägaren inom högst 30 dagar.^[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bank inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
• Nationalencyklopedin, grupp 2 (1990), sid.

  268, artikeln Bankirfirma

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]