Vad heter bonden i värmland

För andra betydelser, titta Bonde (olika betydelser).

Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particippresens från bua, boa; 'boende', 'bofast') existerar enstaka individ liksom arbetar inom jordbruk.

Tidsperioden mellan omkring 3800–1800 f Kr kallas neolitikum (bondestenåldern)

termen existerar synonymt tillsammans med orden lantbrukare alternativt jordbrukare. inom vidare fras besitter detta använts även ifall andra vid ruralt område bosatta befolkningen, detta önskar yttra allmogen inom stort.

Idag inkluderas normalt även boskapsskötare (person vilket arbetar inom djurskötsel) inom begreppet. Bonde kunna även syfta vid ett individ såsom tillhörde bondeståndet. termen bonde besitter inom olika tider samt situationer antingen använts likt enstaka neutral yrkesbeteckning, en skällsord alternativt enstaka hedersbenämning.

I Värmland är tidsperioden främst representerad genom en rad lösfynd av redskap där olika slags yxor är vanliga

Bönders ställning inom olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Böndernas ställning besitter hos olika människor samt vid olika tider varit olika. Greker samt romare saknade fria jordägare, likt själva deltog inom jordbruksarbetet, samt jorden sköttes istället från slavar. Bland germanerna fanns inom äldre tider – nära sidan från halvfria samt slavar – fria jordägare vilka jämte sin släkt brukade jorden, dock inom efterhand tvingades dem flesta bland dessa för att ställa sig inom en slags skyddsförhållande mot sina mäktigare likar samt nedsjönk således småningom sedan uppkomsten från privilegierade klasser främjat förtryck inom identisk status såsom dem ofria.

Endast vid den skandinaviska halvön, land i norden, inom Dithmarschen, inom England, nära nedre Rhen samt inom Schweiz' samt Tyrolens alpdalar kunde små jordbrukare inom massa skydda sin frihet.

Ordet är synonymt med orden lantbrukare eller jordbrukare

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

I land i västeuropa föll fjättrarna från dem inledningsvis genom Franska revolutionen 1789. mot resultat från för att allmän rösträtt infördes äger bönderna inom landet – vilka förr ej ens ansågs respektabla för att representeras inom tredjeplats ståndet – numera, såsom utgörande 7/8 från valmännens läka antal,^{[källa behövs]} en alldeles kritisk politiskt effekt.

Någon bonde torde dock inte någonsin haft lokal inom ett fransk riksförsamling.^{[källa behövs]}

Latinamerika

[redigera | redigera wikitext]

I Latinamerika används benämningen campesinos (spanska till person vid landsbygden), dock om detta bör användas inom betydelsen bonde alternativt lantbrukare existerar omtvistat.^[1]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

När arbetsdelningen inom samhället beneath tidig medeltid medförde enstaka större mängd sysselsatta inom icke-agrara näringar liksom bergsbruk samt stadsnäringar, blev detta mera nödvändigt tillsammans ett speciell beteckning på grund av jordbrukare.

Andelen sysselsatta inom jordbruket existerar delvis enstaka bedömningsfråga samt är kapabel avgöras tillsammans med större noggrannhet ursprunglig till dem senaste århundradena.

I vidare mening har det använts även om andra på landsbygden bosatta befolkningen, det vill säga allmogen i stort

detta svenska jordbruket utmärktes från binäringarnas stora innebörd. Förutom för att bönderna arbetade tillsammans med forkörning, hemslöjd m.m. beneath den långa vinterperioden ägde flera arbetare inom städerna samt bergsmän egna odlingar. detta besitter beräknats för att närmare 80 andel från befolkningen huvudsakligen fanns sysselsatta inom jordbruket nära mitten från 1700-talet samt nästan identisk andel ännu hundra kalenderår senare.

inom slutet från 1800-talet började andelen långsamt minska samt plats omkring 1930 nere inom knappt 40 andel.

Så här kan det till exempel heta: ”Han var den bäste bonden i Kil”; ”De bodde i Runby och ägde där gård”; ”De ägde byn Släbro, Frösten och Rolf, dugande män”

Efter andra världskriget kom detta stora fallet inom jordbrukarnas andel från befolkningen. kalenderår 1985 utgjorde sysselsatta inom jordbruk (inklusive skogsbruk samt fiske) cirka fyra andel från bota antalet yrkesverksamma. kalenderår 2007 fanns andelen verksamma inom jordbruket cirka 1,5 andel från den totala sysselsättningen inom landet.

från dessa plats 40 andel kvinnor.

Den moderna utvecklingen besitter även inneburit för att deltidsjordbrukarnas andel ökat. från landets något mer än 70 000 lantbruk tillsammans med ovan numeriskt värde hektar kalenderår 2007 förmå cirka enstaka tredjedel betecknas liksom deltidsjordbruk.

Neolitikum, 3800-1800 f Kr

enstaka betydelsefull faktor vilket bidragit mot för att jordbrukarnas andel från totalbefolkningen minskat existerar för att enstaka rad arbeten avspjälkats ifrån bondgården. dem ifrån sysselsättningssynpunkt viktigaste existerar mejerihanteringen samt slakten.

Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland försökte bönderna inom start från 1500-talet tillsammans vapen inom grabb slå sig fram mot socialt oberoende (se Bondekrig).

Deras syfte vanns icke, dock dock skönjdes efter reformationen indikator mot ett förbättring inom deras ställning.

Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particip presens av bua, boa; 'boende', 'bofast') är en person som arbetar inom jordbruk

detta plats ursprunglig inom senare hälften från 1700-talet, samt inom synnerhet efter franska revolutionen, såsom emancipationen tog sin start vid allvar; livegenskapen upphävdes då inom dem flesta staterna, samt tillsammans den blev flera reala onera^{[förtydliga]} liksom förr utgått från jorden mot någon "herre", borttagna alternativt förklarade avlösliga.

dem flesta nya lagar besitter tillerkänt bonden full äganderätt mot mark, samt varenda tyska länders nya författningar besitter lämnat honom politisk rösträtt.

Östeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Slaverna ägde från gammalt både livegna jordarbetare samt fria jordbrukare, dock såväl inom Polen samt Böhmen såsom inom Ryssland miste dem smärre bland dem senare sin egendom samt sin frihet genom uppkomsten från ett krigisk privilegierad adelsklass.

inom sistnämnda nation fortsatte likväl bönderna, ifall ock inom själva verket många förtryckta från furstar samt adel, för att i enlighet med team äga personlig frihet ända tills Boris Godunov (genom sina ukaser 1592–1601) fäste dem nära torvan.

Men det fanns inte ett slags bonde, det var en hierarki med många benämningar

Livegenskapen blev beneath den därpå nästa tiden allt starkare. Efter många förberedande eller inledande steg beneath 1800-talet fick bönderna slutligen 1861 allmänt, genom Alexander II personlig frihet, varjämte dem mot avlöslig grundränta skulle erhålla mark från adeln.

Ordets användning

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet bonde besitter å en sidan använts nedsättande likt beteckning till vad vilket ansågs existera ett lat, obildad samt dum arbetarklass vid landet, vilket existerar bevarat inom formulering liksom "bondlurk" samt "bondtölp".^[2] Å andra sidan användes termen liksom ett hedersbeteckning, ifrån Peder Månssons lovord inom start från 1500-talet från bonden likt "väl brukar sin jordbruksmaskin samt harv" mot Erik Gustaf Geijers hyllning från odalbonden inom start från 1800-talet.

Idag används bonde vilket ett allmän beteckning på grund av jordbrukare vilket bland annat äger för att utföra tillsammans med för att familjejordbruket förblivit den ledande företagsformen samt tillsammans för att jordbruket därför inom sin drift bevarar många från den förindustriella organisationen.^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons besitter media likt rör bonde.