Vad heter allhelgonadagen på finska

Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum alternativt Dominica in natali sanctorum, existerar ett kristen fest likt firas mot martyrers samt helgons ära.

Kekri markerade arbetsårets slut och många spådomar och seder kring festen har senare förflyttats till jul och nyår

Den äger utan avbrott ingått inom detta svenska kyrkoåret sedan medeltiden. inom land i norden samt land existerar samtliga helgons dygn enstaka allmän helgdag. Den inföll tidigare ständigt den 1 november dock flyttades 1772 mot inledande söndagen inom november. nära den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den mot den veckodag såsom infaller mellan den 31 oktober samt 6 november.^[1] inom land i norden flyttades den numeriskt värde tid senare, mot lördagen.^[2]

Ursprungligen fanns dagen alltså ett fast helgdag den 1 november, ett område den behållit inom andra länder.

Inom den latinska riten inom romersk-katolska kyrkan existerar den 1 november, såsom varenda helgons ljus, ett från dem förpliktande helgdagarna.

Den egentliga dagen för firandet är julafton den 24 december

Efter motioner inom Sveriges riksdag angående för att öka antalet arbetsfria dagar beneath hösten flyttades samtliga helgons dygn 1953 mot ett veckodag, såsom därmed blev allmän helgdag (lördag fanns dåförtiden ett arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn vid 1 november mot Allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter samtliga helgons ljus fick 1983 karaktären från samtliga själars dygn, mot minne från samtliga döda.

Sedan 2002 existerar detta även en från dagens officiella namn inom Den svenska evangelieboken.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Seden för att uppmärksamma helgon samt martyrer vid olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, samt snart även nödvändigheten från enstaka samlingsdag till mindre avgörande helgon liksom ej fått ett personlig område inom kalendern.

Därför infördes enstaka ”alla (övriga) helgons dag” till dessa. Inom dem ortodoxa kyrkorna sker firandet ej vid hösten utan inledande söndagen efter pingst. till ortodoxa kyrkan plats åminnelsedagens ursprung varenda martyrers fest, vilken firades mot modell inom Antiokia. Även inom den romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen äga skett vid våren. Efter Pantheons invigning mot kyrka den 13 maj608 hänsköts firandet mot den 1 november.

pyhäinpäivä, pyhäinmiestenpäivä, pyhäinpäivä är de bästa översättningarna av "allhelgonadagen" till finska

Datumet fastslogs beneath påven Gregorius VII.^[3]

En koppling mot mer allmän minnesdag ovan dem döda uppstod även tidigt. Detta besitter rötter inom förkristna keltiska traditioner samt övertogs sedan från dem kristnade germanerna. Man trodde för att dem döda inom samband tillsammans med sommarens slut samt vinterns start återvände bostad samt behövde vägledas tillsammans med ljus samt eldar, vilket lever kvar inom den moderna seden för att tända ljus, smycka samt vaka ovan anhörigas gravar.

Inom den katolska kyrkan infördes vid 1000-talet (med start inom Cluny tid 998) alla själars dag den 2 november, likt ett solens tid då man bör minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan till dem döda, samt kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar dem döda "requiem aeternam" – "evig vila".

4)

I samband tillsammans med reformationen upphörde varenda själars dygn för att artikel helgdag inom protestantiska länder dock ägde inom land ännu inom 1700-talets almanackor namnet Själadagen. Den återinfördes inom Svenska kyrkan liksom helgdag 2002 samt infaller vid söndagen efter varenda helgons dag; den ägde då informellt firats denna ljus sedan 1950-talet.

på grund av för att ej blanda samman "alla helgon" samt "alla döda" firas i enlighet med 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" ständigt vid enstaka veckodag inom start från november. Den nästa "söndagen efter varenda helgons dag" äger namnet "Alla själars dag". Kollektbönen beneath varenda helgons ljus markerar församlings officiella inställning mot helgonen, då man ber för att "förebilden" från "helgonens skara" skall "väcka oss mot en heligt liv således för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar".^[4] inom Svenska kyrkan existerar detta just "helgonen" likt existerar temat vid varenda helgons dag.^[5]:

Seden för att tända ljus vid gravarna inom allhelgonatid växte inom land fram mot slutet från 1800-talet.

inom äldre tradition tändes gravljus maximalt vid julafton, ett sed likt levde kvar in vid 1940-talet.^[6]

I den finska folktraditionen firades tidigare skördefesten kekri, såsom sammanföll tillsammans allhelgonadagen.

Kekri markerade arbetsårets slut samt flera spådomar samt seder kring festen äger senare förflyttats mot jul samt nyår. Halloween besitter ibland setts likt enstaka modern utgåva från kekri.^[7]

Halloween – samtliga helgons afton

[redigera | redigera wikitext]

I anglosaxiska länder motsvaras dagen före varenda helgons dygn snarast från den folkliga Halloween – ett förvanskning från detta ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton) – tillsammans barnupptåg från olika stöt, enstaka sed liksom sedan mitten från 1990-talet besitter vunnit spridning även inom land, var detta fått ta ovan ett sektion seder ifrån detta folkliga påskfirandet.

beneath Halloween inom anglosaxiska länder besöker små människor klädda inom skräckmundering byggnad utanför vilka enstaka urgröpt pumpa ställts fram. Barnen förmå artikel utklädda mot onda väsen såsom häxor, spöken alternativt liemannen. Ur den utplacerade pumpan besitter en skräckinjagande låtsasansikte skurits inom avsikt för att skrämma försvunnen onda andar.

Barnen ringer vid samt ifall någon öppnar frågar barnen "bus alternativt godis?".

för att välja bus innebär för att en skämtsamt rackartyg kommer för att drabba dem vilket besitter besöks. Detta bör symbolisera dem onda andar vilket följt tillsammans med upp nära årets resultat. ej bara kära anhöriga såsom äger lämnat oss beneath året kommer upp vilket goda andar; även dem onda frigörs nära skörden. Därför ställs pumpan fram på grund av för att mota försvunnen dem onda andarna ifrån våra bostad.

dem onda andarna avskyr allt tillsammans med ljus, liksom solljus alternativt eldsken. Därför existerar detta viktigt för att tända en levande ljus inom pumpan till för att öka den avskräckande effekten. enstaka sektion från seden går ut vid för att respektera dem såsom ej firar Halloween, samt en bostad utan pumpa nära ingången anses fredat samt deltar ej inom firandet.^[8][9]

Halloween infaller inom dem länder var sederna uppstått samt vuxit fram ständigt den 31 oktober, eftersom detta existerar den dagen såsom existerar All Hallow's Eve inom dessa länder, tillsammans samtliga helgons solens tid likt fast helgdag dagen därpå, den 1 november.

inom landet existerar detta ju rent faktiskt "Alla helgons afton" dagen före varenda helgons ljus, dvs fredagen vilket infaller mellan 30 oktober samt 5 november, dock detta finns ingen levande praxis inom landet till då Halloween vore rimligast för att fira denna plats.

1) Trettondagsafton (6

eftersom detta tidigt fanns ett motsättning var svenskar vana nära traditionellt svenskt allhelgonafirande tillsammans ljus vid gravar ej ville titta utklädda spöken löpa omkring identisk dygn äger frågan varit livligt debatterad samt detta finns alternativt äger funnits ett opinion på grund av "fredag bus, veckodag ljus" dock vid senare kalenderår (senare delen från 2010-talet) verkar enstaka mer dogmatisk linje bunden mot datumet 31 oktober dominera bland dem vilket yttrar sig inom frågan.

Traditionellt sker beneath allhelgonhelgen högtidlighållandet från döda släktingars minne genom för att besöka samt dekorera deras gravar.^[10][11] Kyrkan markerar detta genom gudstjänster vid samtliga själars ljus, likt infaller dagen efter, detta önskar yttra vid söndagen.

Kyrkoårets texter

[redigera | redigera wikitext]

I Svenska kyrkan läses nästa texter vid samtliga helgons ljus, beroende vid årgång:^[1]

Årgång 1	Årgång 2	Årgång 3
Gammaltestamentlig text:	Jesaja 49:8–10	Jesaja 60:18–22	5 Mos 34:1–5
Epistel:	Uppb 7:9–17	Hebr 12:1–3	Hebr 12:22–24
Evangelium:	Matt 5:1–12	Matt 5:13–16	Luk 6:20–26

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]