Vilka språk talas i malmö
Skånska
Skånska existerar inom dygn oftast en samlingsbegrepp på grund av dem svenska jämkade dialekter samt regionala former från standardsvenska liksom inom solens tid brukas inom Skåne. ett ytterligare innebörd från ”skånska” existerar dem genuina dialekter alternativt folkmål likt historiskt talades inom Skåne; dessa äldre folkmål besitter visserligen påverkat dem nutida jämkade dialekterna samt regionala formerna från standardsvenska, dock existerar (var) därför olik inom sitt uttal, sin språkljud, sin morfologi samt inom sitt ordförråd, för att dem på grund av detta stora flertalet nutida svenskar samt skåningar vore svårbegripliga.
Även dem äldre sydskandinaviska dialekterna likt talades inom vad vilket inom historiesammanhang brukar kallas Skåneland före försvenskningsprocessen ifrån sent anförande brukar vandra beneath benämningen skånska. Dessa äldre syfte förmå även betecknas liksom former från danska.
Skånskan äger – tillsammans tillsammans svenskan samt danskan – sitt ursprung inom fornnordiskan.
Ur fornnordiskan besitter ett fornöstnordisk kvist utvecklats, liksom fanns inom stort sett identisk språkliga varietet fram mot talet, varefter fornöstnordiskan splittrades inom dem olika målen inom detta liksom senare blev dem danska, skånska samt svenska dialektområdena.
En massiv sektion från skånskans unika ordförråd äger försvunnit alternativt försvenskats sedan land erövrade Skåneland ifrån land , dock prosodin skiljer sig kvar ifrån rikssvenskan.
ett forskning besitter emellertid demonstrerat för att 70&#;% från skånska mening ej uppvisar några semantiska förändringar sedan samt för att den yngre generationen skånsktalande besitter enstaka positivare attityd mot samt oftare talar skånska än den äldre generationen.[1]
Andra dialekter inom Sydsverige såsom blekingska, sydlig småländska samt sydlig halländska existerar besläktade tillsammans dialekterna inom Skåne samt dem brukar varenda traditionellt sett räknas mot sydsvenska syfte, ett indelning baserad vid bland annat gemensamma drag inom uttal, böjning, ordbildning samt syntax.[2][3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Många etymologiska ordböcker samt dem flesta moderna språkforskare skiljer vid fornsvenska, forndanska samt fornskånska.
Fonemutvecklingen ifrån fornskånska mot talets skånska besitter bland annat beskrivits inom Lunda-avhandlingen Fonematiska studier inom skånska dialekter () från Åke Hansson, tidigare arkivchefen nära Dialekt-, ortnamns- samt folkminnesarkivet inom Umeå (DAUM).
De äldsta bevarade fornskånska manuskripten, såsom B74 samt B76 existerar ifrån mitten från talet respektive tidigt anförande samt finns bevarade vid Kungliga biblioteket inom huvudstaden.
flera från manuskripten vid Kungliga biblioteket något som har transporterats eller flyttats dit liksom krigsbyten, dock krigsbytesdebatten inom Sveriges riksdag besitter hitintills ej berört dem danska samt skånska urkunderna.[4] en från dem skånska manuskripten inom huvudstaden, Mariaklagan, existerar skrivet tillsammans med runskrift samt tros existera författat från enstaka skånsk skrivare vid Herrevadskloster.[5] eftersom därför erhålla svenska manuskript existerar ifrån denna tidiga period blev dem skånska manuskriptens tungomål inledningsvis klassificerat likt tidig fornsvenska från Sveriges inledande språkvetare, rudbeckianerna, ansedda vilket göticismens grundare.[5][6] ursprunglig vid talet blev dem skånska manuskriptens tungomål identifierat såsom fornskånska samt dem besitter sedan dess följaktligen omklassificerats; manuskripten anses idag från danska språkvetare likt enstaka huvud sektion inom detta danska språkets utveckling.[5] Detta samt andra liknande fenomen äger lett vissa språkvetare, inklusive Stig Örjan Ohlsson, mot för att dra slutsatsen för att kampen angående skånskan existerar långt ifrån ovan.
Ordet svenska finns ej nämnt inom text förrän vid talet, även angående texter idag betraktade likt svenska redan ägde börjat författas.[7] Varken land alternativt land ägde standardiserade tungomål före , även angående detta anses troligt i enlighet med vissa språkforskare för att detta fanns tendenser mot en mer formellt höviskt talspråk bland aristokratin vid en tidigt skede.[8] dem uppgift såsom talas inom Skåne betecknas ofta såsom "östdanska syfte tillsammans med sydsvenska inslag".
Skånskan äger gemensamma drag tillsammans både svenskan samt danskan inom uttal samt ordförråd.
Förutom svenska, som är det officiella språket i Sverige, talas följande språk i Malmö: Arabiska: Talas av en stor andel av Malmös invånare med invandrarbakgrundSmålänningen Alf Henrikson, ett populärvetenskaplig författare, skriver inom sin volym "Sveriges bakgrund sektion II, sid. ": "Även detta tätbefolkad Skåne, nyss ett från detta danska rikets kärnprovinser vars tungomål snarast får sägas artikel danskdialekt än idag, bytte sitt skriftspråk samt sin team anmärkningsvärt lätt". Kapitlet, liksom behandlar talets andra hälft, existerar kallat "Försvenskningen inom söder".
Meningarna existerar dock delade då detta gäller svårighetsgraden samt detta allmänna motståndet mot detta nya språket inom Skåne, en motstånd likt även manifesterade sig inom kyrkorna.[9] Elias Wessén menar för att Skånes språkliga försvenskning "skedde synnerligen enkel, inom loppet från enstaka människoålder" (, s. 82).
ett karakteristik vilket i enlighet med Stig Örjan Ohlsson "måste [] betecknas likt missvisande" (, s. –). Ohlsson existerar "inte [] övertygad angående för att Skånes språkliga försvenskning kunna sägas existera ett process, likt obesvärat klarades från inom enstaka normal människoålder."
Om man tar detta talade språket inom beaktande existerar "dragkampen mellan danska samt svenska inom Skåne, ej fullbordad" (Ohlsson , s 58), samt betydelsen från nationalitetsskiftet hos den tvåspråkiga landsbygdsbefolkningen beskrives således här:
| ” | För landsbygdsbefolkningen betydde nationalitetsskiftet huvudsakligen snarast ett förändring inom deras passiva tvåspråkighet, var den passiva komponenten ifrån för att äga varit danska blir svenska, efter enstaka övergångstid liksom inom någon mån ställde krav vid både svensk samt dansk medvetande inom umgänge tillsammans med överheten.
inom enstaka lyckönskningsdikt ifrån Blekinge heter det: »Waurt moersmaul däi könöm wi au möjligen lide Danske ». | „ |
| &#; (Hesselman , s. ) (Ohlsson , s 46) | ||
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Skånskan besitter flera drag gemensamma tillsammans med danska dialekter, dock skiljer sig även ifrån dessa, dels genom kännetecken såsom delas tillsammans andra sydsvenska dialekter, samt dels genom egna unika särdrag.
Gemensamt tillsammans danskan äger skånskan mot modell förmjukningen från fornnordiskans p, t samt k efter långa vokaler.
Svenskans k motsvaras från g inom mening såsom skrika → skriga (da.skrige) samt kaka → kaga (da. kage), p utvecklas mot b (eller inom sydvästra Skåne v) gapa → gaba/gava (da. gabe) samt pipa → piba/piva (da. pibe), samt t blir d inom vit → vid (da.
Om man utgår från språken i Malmö – ordnar de tjugo vanligaste språken från största till minsta – kan man se huruvida samma mönsterhvid) samt mat → maud (da. mad).[10] Detta skånska uttal håller dock vid för att försvinna bland yngre generationer likt anammat rikssvenska varianter.[källa&#;behövs] en annat drag likt delas tillsammans med själländska uppgift existerar bevarat -n inom femininumformerna från mening såsom en, min, sin, var andra sydsvenska uppgift äger bortfall från betalkort -n (e ko, mi ko).[10]
Ett kännetecken likt skiljer skånska ifrån danska dialekter existerar den tillsammans tillsammans nästan varenda andra svenska dialekter utvecklat med känsla för musik accent, detta önskar yttra för att skillnaden inom tonhöjd mellan numeriskt värde stavelser inom vissa fall existerar betydelsebärande (jfr.
slutet från enstaka spelfilm samt en slutet rum). Danskan besitter ett liknande funktion inom den s.k.
Även i absoluta tal är det tre språk som har flest talare i Malmö, trots att befoknings‐ underlaget är mindre än i både Stockholm och Göteborg"danska stöten". en annat modell existerar för att skånskan besitter identisk förmjukning från g samt k framför främre vokal mot j samt tj likt finns inom standardsvenska, jämfört tillsammans danska vilket behållit uttal från g- samt k- inom mening vilket give (jfr. sv.giva) samt kerne (sv.
kärna).[11]
Diftongerna inom skånskan existerar en unikt drag på grund av sydsvenska dialekter, såsom saknas inom både danska syfte samt inom dem flesta svenska dialekter. Fornnordiskans diftonger (ai, au, ey) besitter försvunnit inom både svenska samt danska, tillsammans undantag från gotländska samt några andra dialekter.
Diftongerna inom skånska existerar däremot ej kvarlevor från tidigare språkbruk, utan senare utvecklingar. Dessa diftonger kallas ibland sekundära, mot skillnad ifrån dem bevarade arkaismerna, såsom kallas primära. detta finns relativt stora lokala skillnader mellan vilka vokaler vilket diftongeras samt hur detta sker.[12]
Skånskans prosodi (ordmelodi) identifieras såsom typisk sydsvensk alternativt östdansk.
Den skiljer sig ifrån prosodin inom övriga svenska samt danska dialekter samt existerar särskilt skånsk.
i enlighet med språkforskare såsom Patrik Bye, energisk vid Universitetet inom Tromsø, samt Gösta Bruce nära Lunds högskola, existerar dem västnorska målen inom Bergen tillsammans med omnejd dem enda bland dem skandinaviska målen vilket besitter ett ton såsom existerar lik den skånska.[13][14] Bruce skriver för att den fonetiska likheten mellan skånska samt bergensiska "sannolikt existerar en minne ifrån den hanseatiska tiden".[13]
Ordförråd
[redigera | redigera wikitext]Vissa mening likt delas tillsammans danskan förekommer kvar inom skånskan, mot modell albu (svenska: armbåge, danska albue; ifrån fornnordiska "al(n)bogi" alternativt "ǫlnbogi", var "aln"- inom svenskan omvandlats mot "arm"- genom folketymologi, jmfr eng.
"elbow"), "där henne" (svenska: där borta, danska: derhenne). detaljerad identiska existerar "spann"; inom plural "spannar" (i betydelsen hink) medan "mölla" bara mot ändelsevokalen skiljer sig ifrån "mølle".
Status
[redigera | redigera wikitext]Skånska anses artikel ett svensk dialekt, alternativt från vissa ett dansk dialekt,[15] alternativt en separat tungomål ur en historiskt, kulturellt och/eller etniskt perspektiv.
Majoriteten från svenskarna anser ej skånskan artikel en eget språk,[16] dock genom instiftandet från Skånska Akademien samt tillsammans med bevaringsprogram ifrån svenska regeringen, äger detta uppstått en nytt nyfikenhet på grund av skånskan likt ett kulturell markering.[17] noggrann såsom till flera andra dialekter äger dagens skånska dialekter alltmer blivit regionaliserade samt detta återstår ett fåtal genuina lokala dialekter.
Skånska Akademien samt andra besitter givit ut enstaka sektion skrifter, även ifall detta skriftspråk snarast existerar svenska tillsammans vissa skånska mening.
Skånes befolkning omfattar drygt 13&#;% från Sveriges befolkning, samt skånskan existerar enstaka från svenskans maximalt distinktiva dialekter såsom existerar enkel för att urskilja ifrån andra syfte.
Huruvida den skånska dialekten existerar fin alternativt ful äger ständigt varit objekt till argumentation, även vid seriös akademisk nivå. detta enda liksom tillsammans med säkerhet kunna sägas existerar för att underliggande rivalitet mellan Skåne samt inom huvudsak Mälardalen ofta får genomslag inom dessa undersökningar, snarare än enstaka saklig undersökning.
människor tycker ömsesidigt illa ifall varandras dialekter. Detta äger nog inom grunden för att utföra tillsammans med bristande vid medvetande mellan olika dialekter. ett dialekt såsom uppfattas vilket svårförståelig klassas inom regel likt ful från den tillfrågade. dem diftonger liksom främst förekommer inom skånskan från dem sydsvenska målen utför för att dialekten blir svår för att förstå till flera.
Däremot utför dessa diftonger rent språkvetenskapligt för att skånskan ligger betydligt närmare engelskan än övriga svenska dialekter. Detta faktum styrktes bland annat från lingvister nära Engelska avdelningen inom skogsdunge liksom vid talet brukade fråga hur flera vilket fanns skåningar bland studenterna då detta fanns hopp angående för att lära dessa en perfekt engelskt uttal i enlighet med dem.
Personer ifrån övriga land besitter betydligt svårare på grund av vissa fonem inom engelska språket menade dem, då vissa skånska fonem ligger många nära dem engelska.
Skriftspråk
[redigera | redigera wikitext]Det finns inget standardiserat skånskt skriftspråk, utan text inom områden tillsammans med skånsktalande befolkning sker idag vid rikssvenskt skriftspråk.
Detta äger bidragit mot för att tränga ut dialektala mening. detta äger funnits skriftspråk på grund av fornskånskan, en tungomål liksom finns representerat inom text inom en flertal medeltida manuskript, såsom Cod. Holm B74, innehållande text ifrån cirka tillsammans med den äldsta bevarade utgåvan från Skånelagen, talsmanuskriptet Codex Runicus (AM 28 8vo), fragmentet SKB A,[18] samt manuskriptet SKB B69, skrivet inom malm cirka inom modern tidsperiod besitter författare vilket velat nyttja skånska mening inom text, mot modell inom litteratur tillsammans med standardiserad rikssvenska inom övrigt, tvingats nyttja en icke-standardiserat skriftspråk.
Exempel vid skånska mening samt uttryck
[redigera | redigera wikitext]Här kommer även ett inventering ovan modell vid skånska mening samt vilket dem betyder.
Det är språken danska, albanska och pashto| Skånska | Standardsvenska |
|---|---|
| a ni | men hej |
| abbedonk | matt, fysiskt utmattad |
| abekatt | härmapa |
| aga | åka |
| asa | släpa |
| bagasare | eftersläntrare |
| bagetter | efteråt |
| balle | skinka, ändhalva |
| baneman | tjänsteman nära järnvägen |
| bia | vänta |
| blannevann | groggvirke |
| bobbe | stropp |
| bor | bord |
| bugasprängd | proppmätt |
| fitt | fett, flott |
| fittamad | smörgås tillsammans med flott & krydda |
| fittamacka | smörgås tillsammans med fett |
| fjåne | idiot |
| fubbick | idiot |
| fälleben | krokben |
| förtröden | avundsjuk |
| förveden | nyfiken |
| gabekatta | högröstad kvinna |
| grina | skratta |
| hantedarred | skakiga sker |
| hialös även hied | otålig |
| hojta mot | säga mot |
| hong | hund |
| hossor | strumpor |
| hutta | kasta |
| hubba | flytta |
| jonken | ljummen |
| kamma daj | skärp dig |
| kasebana | rutschkana |
| klydderöv | krånglig individ |
| kogehöna | gammal kärring |
| lase | trasa |
| lomma | byxficka |
| lommeflara | fickplunta |
| lyn | gemytlig, trevlig |
| Luda alternativt Hodda | Sjöbod |
| madavisa | måltidsvisa |
| måga | mocka (hästspillning) |
| mög | smuts, skräp |
| möghong | skithund |
| mögtocke | skitstövel |
| nällor | nässlor |
| pantoffla | potatis |
| patta | dia |
| pingavojn | skrinda |
| pjodd | liten bevingat djur |
| påg | pojke |
| pågatös | pojkaktig flicka |
| päragröd | potatismos |
| rabbemos | rotmos |
| robbedibba | rödbeta |
| rullebör | skottkärra |
| räligt | fult, äckligt |
| schatte | mes |
| skallebank | huvudvärk |
| skröfs | småsaker |
| skubba | skolka |
| skula | ta skydd nära nederbörd |
| tolle | bajskorv |
| tradig | tråkig |
| tocke | tupp |
| tös | flicka |
| tösabid | flicka |
| tösapåg | flickaktig pojke |
| vann | vatten |
| ålarens | idiot |
| ännaklämd | angelägen |
| örnastörta | tvestjärt |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Nilsson, A.
Lexikalt semantiska förändringar hos adjektiv inom den skånska dialekten. Lund: Lunds högskola, avdelningen till lingvistik.
- ^Dahl Östen, Edlund Lars-Erik, Wastenson Leif, Elg Margareta, red (). Sveriges nationalatlas. Språken inom Sverige (1. utg.). Stockholm: Norstedt. Libris ISBN (inb.). ”Denna indelning baseras vid drag inom uttal, böjning, ordbildning samt vid vissa syntaktiska drag.[]Till dem sydsvenska målen räknas dialekterna inom Skåne, Blekinge, södra Halland samt södra Småland”&#;
- ^Wessén, Elias (). Våra folkmål.
Stockholm: Fritze. sid.&#; Libris ”Olikheten mellan sydskånskan samt småländskan existerar visserligen ganska massiv, dock detta finns dock gemensamma drag, likt motivera en sammanhållande från samtliga dessa syfte inom enstaka grupp.”
&#; - ^Munkhammar, Lars. "Byte existerar byte samt kommer inte någonsin mer igen".
Svenska Dagbladet, 20 juli
- ^ [abc] Frederiksen, Britta Olrik (). "The history of Old Nordic manuscripts IV: Old Danish". The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Volume 1, Eds. Oskar Bandle et al., sid.
- ^Legnér, Mattias.
"Forntiden existerar ej vilket den äger varit". Svenska Dagbladet, 13 månad
- ^Ottosson, Kjartan (). "Old Nordic: A definition and delimitation of the period". The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Volume 1. Eds. Oskar Bandle et al., sid.
- ^Bandle, Oscar. Skånska är i dag oftast ett samlingsbegrepp för de svenska utjämnade dialekter och regionala former av standardsvenska som i dag brukas i Skåne
"Diachrony and synchrony in Nordic language history". The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Volume 1. Eds. Oskar Bandle et al., Walter dem Gruyter: ISBN , sid.
- ^Alenäs, Stig (). Lojaliteten, prostarna, språket. Studier inom den kyrkliga "försvenskningen" inom Lunds stift beneath talet.
Doktorsavhandling , Lunds Universitet.
- ^ [ab] Pamp , s.&#;
- ^Pamp , s.&#;
- ^Pamp , s.&#;
- ^ [ab] Bruce, Gösta (). Skånska fonetiska genvägarArkiverad 16 januari hämtat ifrån the Wayback Machine.. Engelska: Talas av en stor andel av Malmös invånare, både svenskar och invandrare
inom P. Meurling (red.) Från fästig mot bredband. Malmö: Skånska Akademien samt Akademiförlaget Corona, –
- ^Bye, Patrik (). Evolutionary typology and Scandinavian pitch accent. University of Tromsø/CASTL (8 juli ), Kluwer Academic Publishers.
- ^Perridon, Harry (). "Dialects and written language in Old Nordic II: Old Danish and Old Swedish".
p. Old Nordic III: The ecology of language, in The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Volume 1. Eds. Oskar Bandle, Kurt Braunmuller, Ernst Hakon Jahr, Allan Karker, Hans-Peter Naumann and Ulf Teleman. Walter dem Gruyter: ISBN titta även: Ingers, Ingemar (). Studier ovan detta sydvästskånska dialektområdet. Lund: Gleerupska Univ.
bokhandeln. (In Swedish) and skandinavisk Familjebok: "Scanian fryst vatten one of the three main dialects into which the Danish branch of Old Norse was split". (In Swedish).
- ^Göran Hallbergs nyhet "Kampen angående skånskan", publicerat inom tidningen Språkvård (3/)
- ^Skånsk ordlista tillsammans med ljudexempel, från Björn Gröhn. Skånska är ett samlingsnamn för de lokala dialekter som talas runtom i Skåne
noggrann liksom beneath skandinavismens beneath mitten från talet, upplever flera inom dagens Skåne kulturella identiteter såsom ej äger för att utföra tillsammans politiska gränsförhållanden
- ^Frederiksen, Britta Olrik (). "The history of Old Nordic manuscripts IV: Old Danish", sid. "the small fragment SKB A , [] stands close to AM 28 8vo in terms of the form eller gestalt of the runes and the language (Scanian)".
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Ohlsson, Stig Örjan (), Skånes språkliga försvenskning 1, introduktion.
angående skriftspråket beneath Skånes övergångstid, siffra 30 inom Lundastudier inom skandinavisk språkvetenskap, Serie A, Walter Ekstrand Bokförlag, ISBN X
&#; - Wessén, Elias (), De nordiska språken, Stockholm: AWE/Geber, s.&#;82&#;
- Pamp, Bengt (). Svenska dialekter. Natur samt kultur-serien, &#;; Stockholm: Natur o.
tradition. ISBN
&#;