I vilka länder är trettondagen helgdag
Denna dag firas med processioner och gudstjänster, och många barn klär ut sig till de heliga tre konungarnaTrettondedag jul
Trettondedag jul, även kallat trettondedagen alternativt trettondagen, (västkyrkligt även Epifania (uttalas [epifaní:a]) – "uppenbarelse" – samt östkyrkligtTheofania (uttalas [teofaní:a]) – "gudsuppenbarelse") existerar ett kristenhögtid likt infaller vid den 13:e dagen inom julhögtiden, detta önskar yttra den 6 januari.
Dagen existerar ett allmän helgdag inom bland annat Sverige[1][2] samt Finland.[3] Trettondedagen firas bland kristna mot åminnelse från uppenbarelsen från Jesus såsom Guds son genom hans barnafödande, genom hans Kristi dop, genom hans inledande underverk (vinundret inom Kana) samt uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan på grund av dem vise männen.
Detta tema äger inom västlig kristendom kommit för att överskuggas från dem vise männen, såsom skall äga kommit mot Jesus tillsammans guld, rökelse samt myrra.[1][2]
Trettondedagen existerar 13:e dagen beneath julen tillsammans med juldagen inräknad. inom äldre svenska talades detta angående såväl Þrættandi dagher likt Tolfti dagher (iula).
vid engelska talar man ifall Twelve Days of Christmas, samt trettondagsafton blir då Twelfth Night (eller Epiphany Eve, eftersom trettondedagen heter Epiphany).
Vad är trettondagen? I många länder är trettondagen slutet på julen, som sträcker sig från den 25 december (kvällen den 24:e i Norden) fram till den 6 januariinom Tyskland kallas dagarna mellan juldagen samt trettondagen die zwölf Heiligen Nächte alternativt Rauhnächte.[4] inom dem flesta kristna länder anses denna solens tid slutföra julen (till skillnad ifrån inom Norden, var julen allmänt anses avslutad tillsammans tjugondedag jul).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Trettondedagens äldsta namn plats epifanía alternativt epifaniadagen (latin: epiphanīa, klassisk grekiska: ἐπῐφᾰ́νειᾰ, epipháneia, ’synligblivande uppenbarelse’).[1]Epifania existerar känd tidigast hos dem basilidianskagnostikerna omkring tid 150.
Snart efter gnostikerna kom dopfesten inom bruk även inom östkyrkan (dock ej inom Västerlandet) samt firades den 6 januari. Åtminstone inom Syrien samt Palestina utsträcktes festens innebörd mot för att omfatta även Jesu barnafödande, såsom troddes äga infallit vid identisk årsdag liksom dopet. beneath 300-talet utvidgades epifaniafirandet tillsammans med flera andra festdagar inom anslutning mot evangeliernas allegori ifall Jesu barndom; centrum inom festcykeln plats 6 januari (Jesu födelse- samt dopdag).
Vid identisk period ägde emellertid inom Rom uppkommit seden för att fira Jesu barnafödande redan 25 månad, medan däremot ingen epifanifest fanns var. dem bägge traditionerna kom inom strid; nära 300-talets slut bilades den genom enstaka kompromiss vid därför vis, för att Roms tradition ifall Jesu barnafödande 25 månad överallt antogs, medan Rom accepterade den österländska festcykeln ovan Jesu tidig del av ett liv, även epifanifesten 6 januari.
Då Jesu barnafödande (och dop) tagits försvunnen ifrån epifaniafesten, berövades den emellertid sitt egentliga innehåll, samt centrum inom festkretsen blev juldagen. Epiphania inordnades inom stället inom Jesu barndomshistoria såsom dagen på grund av dem tre vise männens mottagning, tre konungars fest. vilket sådan uppfattades den sedan även vilket den begynnande hednamissionens dag.[5]
I Uppsalamissalet ifrån kalenderår 1513 står: Kyrkan firar denna solens tid vid bas från ett trefaldig uppenbarelse, varför den ock äger en trefaldigt namn.
Den kallas inledningsvis epifania, vid bas från uppenbarelsen genom himlakroppen på grund av dem tre konungarna. på grund av detta andra kallas den theofania, emedan nära Jesu dop vid denna ljus inom Jordan läka Trefaldigheten manifesterade sig. på grund av detta tredjeplats kallas den bethfania från beth, vilket betyder byggnad, emedan Jesus inom bröllopshuset inom Kana genom för att förvandla dricksvatten mot alkoholhaltig visade sig existera Gud.[1]
Traditioner
[redigera | redigera wikitext]I likhet tillsammans med den äldre österländska kyrkan, firar den grekiska kyrkan kvar denna solens tid mot minne från Kristidop.[4]
Även inom den västerländska kyrkan firades ursprungligen dagen mot minne från Kristi dop (därav namnet Balneatio), dock tillsammans detta sårskydd kyrkan även minnet från hans uppenbarelse till den avgudadyrkande världen.
Den definitiva slutpunkten sätts i Sverige och i det svenskspråkiga Finland på tjugondedag jul, det vill säga trettondedagens så kallade oktavdag en vecka senareHedningarna representerades från dem tre vise männen samt därav detta äldre namnet Heliga tre konungars dag, beneath vilket den ännu firas inom mot modell Antillerna, Belgien samt land. beneath medeltiden blev dagen inom väst helgad uteslutande åt uppenbarelsen vilket den kvar existerar inom den romersk-katolska samt lutherska kyrkan, samt dagen betraktas var liksom missionens särskilda ljus.
De därför kallade stjärngossarna, vilket numera oftast förknippas tillsammans med Luciafirandet inom land, framträdde ursprungligen inom dem dramer samt mysteriespel liksom framfördes vid trettondedagen.[4]
Samtidigt likt trettondagen avslutar julfirandet startar den även den således kallade epifaniatiden likt (beroende vid då högtidlig vecka före påsk infaller) varar beneath högst sex söndagar fram mot fastan.
I Svenska kyrkan existerar temat denna dygn "Guds härlighet inom Kristus".[6]:
Spanien
[redigera | redigera wikitext]I spansk tradition heter dagen El dia dem los Reyes magos, dem tre vise männens ljus, samt firas den 6 januari. Den 5 januari ställer barnen ut sina gamla fotbeklädnad vid fönsterblecket samt då dem vaknar morgonen därpå ligger var julklappar inom stället.
Svenska kyrkan förknippar därför trettondagen med vår delaktighet i världenSverige samt Svenskfinland
[redigera | redigera wikitext]Trettondedag jul existerar den sista stora helgdagen inom detta kyrkliga firandet från julen. Den definitiva slutpunkten sätts inom land samt inom detta svenskspråkiga land i norden vid tjugondedag jul, detta önskar yttra trettondedagens sålunda kallade oktavdag enstaka sju dagar senare.
inom östra land i norden besitter man hållit fast nära trettondagen likt julavslutning.[7]
Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Texter
[redigera | redigera wikitext]Onsdagens tema i enlighet med 2003 års evangeliebok existerar Guds härlighet inom Kristus.
dem bibeltexter likt används på grund av för att illuminera dagens tema är:[8]
Firande i enlighet med gamla stilen
[redigera | redigera wikitext]De östkyrkor likt använder den julianska kalendern likt liturgisk kalender, t ex den Serbisk-ortodoxa kyrkan, firar sedan kalenderår 1901 trettondedagen den 19 januari, i enlighet med nya stilen, mot resultat från skillnaden mot den gregorianska kalendern, 13 dagar fram mot tid 2100.