Vilka företag omsätter mest i världen

En bank (av franskabanque, ifrån italienskabanca, ”bänk” alternativt ”bord”) (symbol ⛻) existerar en företag liksom framförallt ägnar sig åt för att producera nya valuta inom struktur från krediter.

Utöver denna centrala funktion fungerar banken även såsom enstaka mellanhand till valuta samt bedriver inlåning samt utlåning, samt ger ytterligare service likt affär tillsammans värdepapper (exempelvis aktier samt obligationer) samt betalningstjänster.^[1] Banker konkurrerar tillsammans varandra, vilket andra företag vid marknaden, samt dem existerar ibland inriktade vid olika områden.

inom banksystemet liksom totalitet finns även andra aktörer nära sidan ifall själva bankerna. ej minimalt centralbanken, vilket existerar enstaka slags huvudbank inom varenda stat.

Ordet "bank" förmå inom vardagligt anförande även syfta vid en bankkontor. andra institutioner kallas även på grund av "bank" liksom enstaka metafor, även ifall dem ej ägnar sig åt utlåning samt inlåning.

modell vid sådana existerar spermabank, blodbank samt tidbank.

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Bankers viktigaste aktivitet existerar för att dem inom samt tillsammans sin kreditgivning skapar större delen från samtliga valuta liksom cirkulerar inom ekonomin. enstaka ytterligare betydande aktivitet existerar för att fungera vilket mellanhand (motpart) nära ekonomiska avtal samt transaktioner.

Därför bedriver nästan varenda banker utlåning samt inlåning. enstaka ytterligare betydelsefull aktivitet såsom bankerna bedriver existerar betalningsförmedling, detta önskar yttra förflyttning från valuta mellan människor samt företag. Internt utgörs bankernas aktivitet mot massiv sektion från riskhantering samt minimering från risker.

Ofta handlar banker samt företag tillsammans risker på grund av för att åstadkomma diversifiering samt omfördelning från riskerna på grund av den enskilde aktören.

Banken vilket skapare från nya pengar

[redigera | redigera wikitext]

Bankernas huvuduppgift existerar för att tillhandahålla krediter till hushåll, företag samt stater. tillsammans med andra mening för att producera valuta inom form eller gestalt från krediter^{[2][3][4][5][6][7]}.

Detta går mot vid nästa sätt:

När enstaka finansinstitut godkänna en "lån" ökas behållningen vid enstaka kredittagares ("låntagares") konto inom utbyte mot för att denne försätter sig inom lån mot banken samt lovar för att återbetala skulden mot banken, tillsammans ränta. Detta innebär för att banken inom samt tillsammans med enstaka fräsch kredit besitter skapat nya pengar; bankens balansräkning besitter ökat.

Den typ från konto liksom banker vanligtvis ökar behållningen vid inom samband tillsammans med sin kreditgivning kallas "avistakonto". detta existerar enstaka typ från konto såsom innebär för att kontoinnehavaren äger korrekt för att kräva från banken för att den, direkt vid begäran, betalar kontoinnehavaren fysiska mynt samt sedlar motsvarande beloppet vid kontot.

Ställningen avgörs genom att slå samman försäljning, vinst, tillgångar och marknadsvärde till en helhet

liknande fordringar vid banker fungerar inom praktiken vilket valuta samt räknas in inom den officiella statistiken ovan penningmängd. Denna kategori från valuta brukar kallas "M1", mot skillnad mot fysiska mynt samt sedlar vilket ingår inom kategorin "M0". Bankers skapande från nya valuta genom kreditgivning ökar den totala köpkraften inom ekonomin, samt stimulerar därmed den ekonomiska aktiviteten inom samhället.

Några erhålla banker, bland annat JAK medlemsbank, fungerar vid en annat sätt samt existerar varken vinstsyftande alternativt penningskapande. dem flesta banker skapar dock valuta inom samband tillsammans med kreditgivningen.

Banken likt mellanhand

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även enstaka redogörelse från banker likt för att dem existerar enstaka slags mellanhand, enstaka intermediär, mellan låntagare samt långivare.

Anledningen mot för att sparare samt låntagare väljer för att erlägga på grund av denna arbete eller position inom en organisation då alternativet finns för att mötas direkt vid värdepappersmarknaden, existerar i enlighet med ekonomerna främst resurser vid information.^[8] för att låna ut sina valuta innebär ständigt ett större alternativt mindre fara på grund av för att låntagaren ej kommer för att erlägga igen lånet.

då detta gäller för att värdera risken på grund av detta äger långivaren ständigt en underläge gentemot låntagaren – informationen existerar såsom man brukar yttra asymmetrisk. Låntagaren vet ju ständigt mer angående sig egen, sina avsikter samt angående sin finans än vilket den presumtive långivaren vet. angående samtliga företag samt hushåll skulle ta upp lån genom för att ge ut egna värdepapper skulle detta artikel helt omöjligt på grund av ett enskild sparare för att värdera kreditvärdigheten hos varenda dessa denkbar låntagare samt utföra rationella omröstning.

inom praktiken existerar detta därför bara dem största företagen samt institutionerna, vars aktivitet existerar välbekant samt väldokumenterad, såsom förmå finansiera sig vid detta sättet.^[8] Detta förstärks även från för att detta inom praktiken finns ganska avgörande fasta kostnader då detta gäller för att genomföra ett värdepappersemission.

andra aktörer måste därför inom huvudsak sköta sin lånefinansiering via banker samt andra intermediärer.^[8]

Grundprincip

[redigera | redigera wikitext]

Precis liksom till andra företag måste bankers tillgångar motsvara deras skulder plus eget tillgångar. till för att upprätthålla enstaka god likviditet samt soliditet behöver banker ta emot sparmedel inom struktur från inlåning, liksom insättarna besitter riktig för att ta ut då dem önskar, samt för att nyttja dessa sparmedel till för att finansiera mer alternativt mindre långfristig utlåning – hur detta mer konkret ser ut avspeglas inom bankernas balansräkningar.

Utlåningen sker mot enstaka högre ränta än inlåningen, samt skillnaden däremellan utgör bankernas räntenetto, tillsammans andra mening bankens vinst.^[8]

En vanlig missförstånd ifall bankverksamhet existerar för att inlåning måste föregå utlåning, detta önskar yttra för att enstaka finansinstitut inledningsvis behöver ta emot insättares sparmedel varefter banken förmå låna ut dessa valuta mot andra.

därför existerar ej fallet. ett finansinstitut liksom godkänna ett kredit skapar inlåningen "ur tomma intet" vid kredittagarens konto, samtidigt likt denne försätts inom lån tillsammans med identisk belopp.^[2][5] Därefter spenderar kredittagaren sina valuta såsom typiskt hamnar inom ett ytterligare finansinstitut. ursprunglig då behöver banken låna in pengarna ifrån marknaden till för att upprätthålla sin likviditet.

Denna aktivitet existerar allt annat än riskfri; blir uttagen plötsligt stora är kapabel banken erhålla bekymmer tillsammans med likviditeten eftersom man ej snabbt kunna yttra upp alternativt avyttra låneengagemangen. Drabbas banken från stora förluster inom utlåningen blir effekten densamma. Den typen från riskexponeringar kunna inom vissa lägen bli omöjliga för att hantera till en enskilt institut samt är kapabel dessutom enkel spridas mot andra institut.

Detta sker främst via dem ofta grundlig kreditexponeringar instituten äger vid varandra samt genom för att en misstroende mot en institut enkel är kapabel ”smitta” även andra institut. detta existerar dessa latenta sålunda kallade systemrisker vilket inom massiv utsträckning motiverar den särskilda reglering samt tillsyn liksom omgärdar finansiella företag inom allmänhet samt banker inom synnerhet.

På andra plats hamnar den kinesiska oljejätten Sinpoec Group som omsätter 3 miljarder kronor

då detta gäller inlåningssidan existerar detta, tillsammans tillsammans ambitionen för att skydda insättarna/konsumenterna, motivet till olika former från insättningsgarantier alternativt inlåningsförsäkringar.^[8]"

Skuldsättning existerar ett ofrånkomlig förutsättning till bankverksamhet, vårt penningsystem samt läka vår vetenskapen om resurserhandel och finans.

Detta eftersom inom stort sett varenda valuta vilket existerar skapas från affärsbankerna inom samband tillsammans med kreditgivning. då någon går mot banken samt tar en lån, skapas nya valuta. valuta skapas såsom skulder, vilket ger ett direkt koppling mellan penningvolym samt lånevolym.

Dock slår deras totala omsättning rekord med sammanlagda intäkter på 41 biljoner dollar under , med en ökning på 0,1% jämfört med föregående år

vid identisk sätt likt nya valuta skapas inom samband tillsammans med färsk kreditgivning, sålunda kvittas valuta (i struktur från tillgodohavanden) mot skulder samt försvinner, då skulder amorteras ned.

Sedan utför Westnova Management AB enstaka jämförelse från soliditeten hos Sveriges banker. granskning visade för att landets fristående sparbanker äger ett genomsnittlig soliditet vid 15,9 andel, tre gånger högre än storbankernas 5,4 andel.

inom höjdpunkt fanns Sparbanken Lidköping tillsammans med 33,2 andel, Virserums sparbank tillsammans med 30,9 andel samt Högsby sparbank tillsammans med 29,3 procent.^[9]

Centralbankens roll

[redigera | redigera wikitext]

De flesta länder inom världen äger enstaka centralbank tillsammans med ansvar på grund av landets penningpolitik.

ett centralbank agerar liksom bankernas finansinstitut samt äger makten för att producera nya valuta vid eget initiativ, vilket dem sedan köper typiskt finansiella tillgångar alternativt guld till. Detta inom kontrast mot vanliga affärsmässig banker liksom, likt regel, förmå producera nya valuta endast då enstaka kredittagare frivilligt accepterar för att sätta sig inom lån mot banken.

Undantag på grund av detta finns dock; banker förmå genom dotterbolag, typiskt s.k. investmentbanker, bedriva köp inom personlig läsning varmed dem förmå erhålla kredit ifrån moderbolaget på grund av för att spekulera inom finansiella tillgångar. bedömning mot detta äger framförts eftersom detta anses producera risker, ökar den finansiella instabiliteten samt orsakar inflation inom tillgångspriser.

på grund av för att hindra detta besitter förslag angående bankdelning framförts.

Med makten för att vid eget initiativ producera färsk monetär bas därför kunna centralbanken styra nivån vid dem räntor liksom råder vid marknaden. Detta sker genom s.k. öppen marknadsoperation alternativt genom för att centralbanken ändrar sin styrränta.

Centralbankens uppgift existerar för att försöka maximera tillväxten genom för att hålla ett sålunda nedsänkt styrränta såsom möjligt således för att kreditgivningen maximeras. Man försöker tillsammans med andra mening stimulera ekonomin genom för att utföra detta därför billigt likt möjligt för att erhålla kredit. Samtidigt äger centralbanken uppdraget för att upprätthålla den finansiella stabiliteten samt en stabilt penningvärde.

ifall styrräntan hålls till nedsänkt skapas på grund av många nya valuta inom samt tillsammans med kreditgivningen varvid inflation förmå uppstå. Centralbanken besitter alltså motstridiga krav vilket den måste balansera mot varandra inom sin penningpolitik.

Kritik mot "fractional-reserve banking"

[redigera | redigera wikitext]

Den idag allmänrådande principen till hur banker skapar valuta genom kreditgivning, dvs den sorts bankverksamhet, såsom kallas Fractional-reserve banking, besitter kritiserats ifrån olika håll på grund av för att existera orättvis, ohållbar alternativt till för att vid olika sätt orsaka bekymmer inom samhället.

modell vid liknande kritiker existerar den Österrikiska skolan, samt rörelsen på grund av penningreform.

Bankernas risktagande

[redigera | redigera wikitext]

För för att enstaka bankverksamhet bör fungera måste banken vid en rationellt sätt behärska ta in samt hantera finansiell data samt äga kompetens för att analysera den. Därmed är kapabel man nå detta vilket enstaka enskild sparare ej förmå att nå ett mål eller resultat, nämligen för att bli tillräckligt väl informerad ifall en stort antal lånekunder samt angående den ekonomiska utvecklingen inom stort på grund av för att behärska överblicka samt hålla förlusterna inom utlåningen vid enstaka hanterbar nivå.

Detta innebär ej bara för att utföra enstaka evaluering samt fatta en kreditbeslut liksom svar vid enstaka låneansökan – detta behövs även enstaka löpande övervakning samt uppföljning från låntagarens vetenskapen om resurserhandel och finans även efter för att enstaka kredit besitter beviljats. Detta innebär flera svårigheter, bland annat därför för att låntagaren förmå äga anledning för att framställa utvecklingen vid en sätt vilket på grund av honom existerar maximalt gynnsamt inom sin relation mot banken, snarare än för att ge enstaka objektiv foto.

Det skriver affärsmagasinet Fortune som presenterat sin årliga lista över världens största företag mätt i intäkter

Spararen, via sitt ombud banken, behöver alltså löpande bedöma låntagaren. Banken besitter därmed även fått enstaka arbetsuppgift såsom kontrollstation.^[8]

Förtroendet till bankerna

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan från för att därför långt möjligt undvika förluster inom kreditgivningen, existerar den andra nyckelförutsättningen på grund av enstaka operativ bankverksamhet för att bygga upp samt upprätthålla en sådant tillit hos insättarna för att man ej riskerar plötsliga massuttag från sparmedel.

Härvid skyddas bankerna ifrån för att behöva leva upp mot sina löften för att erlägga sina skulder genom således kallad insättningsgaranti.

En nödvändig komponent inom enstaka sådan förtroendeuppbyggnad existerar givetvis för att man visar för att man förmå bemästra kreditriskerna inom utlåningen vid en utmärkt sätt. ifall detta finns flera konkurrerande banker kommer den finansinstitut likt kunna ge den till kunderna bästa kombinationen från in- samt utlåningsräntor för att erhålla en övertag inom konkurrensen.

inom princip existerar detta även den banken såsom utför dem bästa kreditbedömningarna samt uppföljningarna, eftersom den banken får minimalt bekymmer tillsammans kreditförluster. på det sättet är kapabel spararna via sina bankinsättningar påverka vilka banker liksom inom sin tur blir tongivande då detta gäller fördelningen från tillgångar inom ekonomin.

Reglering

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom bankerna inom samt tillsammans sin roll liksom skapare från penningmängden existerar samhällsviktiga, samt deras aktivitet existerar förknippad tillsammans risker, sålunda existerar bankverksamhet reglerad. Den maximalt uppenbara regleringen från bankverksamhet existerar centralbankens penningpolitik.

Utöver centralbankens räntestyrning, regleras bankverksamhet genom lagstiftning. inom landet existerar detta den statliga myndigheten finansinspektionen såsom ansvarar på grund av tillsynen från bankerna. mot modell måste banker i enlighet med team upprätthålla enstaka viss soliditet samt likviditet. en regelverk liksom banker måste leva upp mot existerar mot modell Basel III.

Betalningsförmedling

[redigera | redigera wikitext]

En från bankernas primär funktioner, samt möjligen den liksom existerar maximalt tydlig vital, existerar rollen vilket betalningsförmedlare. ett utvecklad finans utan en operativ allmänt betalningsmedel, valuta, existerar närmast omöjligt för att ens tänka sig.

valuta besitter inom sin tur inom princip numeriskt värde former: pengar respektive tillgodohavanden vid inlåningskonton.

På fjärde plats kommer Kina med fyra bolag, sedan kommer Spanien, Japan, Tyskland och Schweiz med vardera tre bolag

Genom för att (främst) bankerna erbjuder enstaka likvid inlåning förmå dessa tillgångar användas på grund av löpande betalningar. Den likvida bankinlåningen utgör således ett fundamental förutsättning ej bara till finansiering utan även till betalningar. kalenderår skedde uppskattningsvis 90 andel från samtliga betalningar – sett inom värdetermer – genom överföringar mellan bankkonton.^[8] inom den meningen kunna man yttra för att dem finansiella företagens roll inom betalningssystemet planta ovan tiden.^[8]

Samhällspåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Banker äger ett huvud roll inom samhället, eftersom detta existerar banker vilket, inom samt tillsammans sin kreditgivning skapar större delen från samtliga valuta inom samhället.

för att betalningar kunna genomföras säkert, snabbt samt mot låga kostnader bidrar mot ekonomins effektivitet samt därmed mot samhällets välståndsutveckling. Samtidigt existerar detta enstaka funktion vilket anses sålunda självklar för att den sällan existerar objekt till någon eftertanke. Betänker man hur många period samt möda såsom enskilda individer, butiker, banker tillsammans flera ägnar åt olika former från betalningshantering, inses även utan formella kalkyler för att betalningsförmedling existerar enstaka resurskrävande aktivitet.

Graden från effektivitet besitter därför massiv samhällsekonomisk innebörd. en betalningssystems robusthet samt säkerhet bidrar även detta mot samhällsekonomisk effektivitet. All slags penninghantering innebär välbekanta risker vilket stöld, rån, förfalskning samt manipulation. dock enstaka betalningsförmedling baserad vid överföringar från inlåningsmedel kräver även för att dem kontohållande institutionerna, detta önskar yttra bankerna, existerar alternativt uppfattas artikel finansiellt stabila.

detta kräver även för att dem tekniska systemen samt dem legala arrangemangen kring hanteringen existerar säkra samt robusta. Skulle störningar alternativt oklarheter uppstå då detta gäller dessa förutsättningar är kapabel funktionsförmågan inom betalningssystemet snabbt försämras samt inom sämsta fall upphöra. ifall enstaka sådan därför kallad systemrisk uppstår påverkas samtliga delar från ekonomin, tillsammans stora samhällsekonomiska kostnader likt följd.^[8]

Riskhantering

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all finansiell aktivitet – samt på grund av den delen även ytterligare aktivitet – innefattar en visst mått från risktagande; investeringar, produktutveckling samt marknadsföringssatsningar förmå lyckas dock kunna även vandra fel samt leda till inom oväntade påverkan.

Riskhantering, framför allt ekonomisk riskhantering, existerar enstaka position såsom banker inom olika former tillhandahåller övriga delar från ekonomin. Internt existerar enstaka produktiv riskhantering möjligen den viktigaste konkurrensfördelen hos enstaka bank.^[8]

Diversifiering

[redigera | redigera wikitext]

Bankutlåning är kapabel ses likt enstaka struktur från riskhantering - inom stället till för att enstaka enskild sparare egen skall söka upp samt kreditvärdera enstaka alternativt flera presumtiva låntagare, lånar banken in pengarna samt lånar sen ut dessa valuta, tillsammans tillsammans valuta vilket influtit ifrån ett mängd andra insättare, vid en sådant sätt för att man dels fullfölja ett riskbedömning från den enskilda låntagaren vid en sannolikt mer kompetent sätt än kunden egen skulle behärska utföra, dels lånar ut mot olika låntagare vid en sätt liksom innebär för att man sprider alternativt diversifierar riskerna.

en visst kalkylerat mått från kreditförluster kunna därför hanteras utan för att hota bankens fortlevnad alternativt insättarnas medel. detta vid senare tid starkt ökade sparandet inom olika värdepappersfonder såsom alternativ mot för att egen köpa aktier samt bygga upp enstaka personlig portfölj bygger även inom grunden vid identisk tänkesätt – riskerna är kapabel enklare spridas inom ett fond.

Detsamma förmå sägas angående den riskhantering vilket försäkringsbolagen bedriver.^[8]

De typer från fara likt man kunna bli från tillsammans med genom diversifiering existerar sådana såsom existerar oberoende från varandra; tanken existerar för att ifall låntagaren A går inom konkurs samt ej är kapabel erlägga åter sitt lån, ökar till den skull ej sannolikheten till för att låntagaren B utför detsamma.

ifall försäkringstagaren X får sin automobil stulen påverkas heller ej risken för att försäkringstagaren Y skall råka ut till identisk sak. Vissa risker förmå dock ej elimineras vid detta sättet; enstaka finansinstitut vilket enbart lånat ut mot en inom samt till sig stort antal svenska företag, existerar ej hjälpt från ett sådan diversifiering angående dem svenska företagen ovan bota linje drabbas från något liksom undergräver deras konkurrenskraft samt bedömning av ekonomisk stabilitet.

ifall banken däremot besitter enstaka internationell spridning vid sina låneengagemang kunna dock enstaka sådan ”Sverige-risk” minskas genom diversifiering. Den pågående finansiella globaliseringen förmå visserligen kunna ge upphov mot risker, den innebär även möjligheter för att reducera risker.^[8]

Riskomfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Finansiella risker såsom man från olika skäl ej kunna bli från tillsammans genom diversifiering förmå delas tillsammans andra samt därmed göras hanterbara.

Delning från ekonomisk fara sker genom köp tillsammans med finansiella risker, var utgångspunkten existerar för att olika aktörer äger olika vilja samt olika möjligheter för att ta vid sig mer alternativt mindre risk; detta förmå gälla risknivån allmänt alternativt vissa specifika risker – exempelvis kunna en skogsindustriföretag vilja avyttra sin valutarisk, eftersom man torde äga sin främsta kompetens inom för att tillverka samt sälja blad samt massa snarare än för att uppträda såsom aktör vid valutamarknaden.^[8]

Handel tillsammans ekonomisk fara sker framförallt inom dem olika således kallade derivatinstrument likt handlas vid derivatmarknaderna.

Derivat existerar kontrakt vars värde baseras vid prisutvecklingen från enstaka underliggande passage, exempelvis något stöt från värdepapper. Den enklaste formen från derivat existerar en s.k. terminskontrakt; exempelvis utsätter sig en företag liksom sålt ett existera mot USA samt får betalt inom dollar angående tre månader på grund av enstaka valutarisk eftersom dollarkursen förmå vandra ner beneath dessa tre månader.

Företaget förmå då sälja sina dollar ”på termin” redan idag samt då erhålla ett bestämd klass till sina inkommande dollar då dem bör växlas in. en annat alternativ existerar för att företaget köper en optionskontrakt. Då äger företagen chansen för att sälja mot en vid förhand fastställd utbildning, dock äger korrekt från avstå ifrån detta angående kursutvecklingen går åt detta positiva hållet, sett ur företagets synpunkt.^[8]

Andra risker än finansiella risker förmå delas tillsammans hjälp från försäkringar liksom tillhandahålls från försäkringsbolag.

Återförsäkring existerar enstaka teknik liksom utnyttjas från försäkringsbolagen på grund av för att sin tur dela sina risker tillsammans en annat försäkringsbolag. Återförsäkringens avsikt existerar för att dela risken på grund av skadekostnader vilket överstiger försäkringsbolagets betalningsförmåga. inom finansiell teori utgår man ifrån för att samtliga aktörer inom ekonomin handlar rationellt.

detta anses rationellt för att äga ett betalningsvilja till för att minska sin fara. Exempelvis är kapabel man placera sitt sparande vid en sätt såsom utför för att man får enstaka lägre, dock tryggare, utdelning än vad man skulle behärska erhålla ifall man plats mer chanstagande samt valde ett högre risknivå. ifall (finansiella) risker ej kunde diversifieras alternativt omfördelas genom affär skulle en antal riskfyllda dock högavkastande affärs- alternativt investeringsprojekt ej behärska förverkligas.

modell vid sådant existerar tillväxt samt reklam från färsk teknik samt nya varor samt nyföretagande överhuvudtaget. Samtidigt existerar detta tydlig nödvändigt på grund av ekonomins långsiktiga tillväxt för att liknande satsningar förmå genomföras. vid detta sättet bidrar alltså bank- samt finanssektorn även inom sin riskhanteringsfunktion mot utvecklingen inom den reala ekonomin.^[8]

Typer från banker

[redigera | redigera wikitext]

• Centralbank: ett statlig finansinstitut likt garanterar resurser vid enstaka statlig valuta.

  Den svenska centralbanken existerar Sveriges riksbank, likt funnits sedan , samt existerar den äldsta inom världen resultat från finansinstitut of England.

• Sparbank: enstaka icke vinstinriktad bankform, liknande ett stiftelse, vars avsikt i enlighet med den svenska Sparbankslagen anges likt för att "att befordra sparsamhet". tillsammans med smärre skillnader inom juridiska konstruktioner finns sparbanker inom en stort antal länder.

  Flera svenska sparbanker ombildades vid talet mot bankaktiebolag (affärsbanker) ägda från sparbanksstiftelser, samt existerar således idag sparbanker endast mot namnet, ej juridiskt sett.

  Statsägda företag finns inte med, eftersom de saknar marknadsvärde

  Swedbank existerar en utfall från sammanslagningen från flertalet från dessa banker, samt senare Föreningsbanken. Stiftelserna äger idag drygt 20% från FSB. [1]

• Föreningsbank, andelsbank alternativt jordbrukskassa: enstaka finansiell förening tillsammans bankverksamhet. Formen möjliggjordes genom en riksdagsbeslut [2], varefter flera mindre jordbrukskassor grundades till böndernas behov.

  inom likhet tillsammans sparbanksrörelsen ökade centraliseringen successiv på grund av för att beneath talet bli ett enda affärsbank, Föreningsbanken, liksom slutligen uppgick inom Föreningssparbanken. inom land i norden existerar rörelsen ännu synnerligen energisk, var beneath begreppet andelsbank.

• Medlemsbank: Efterföljaren mot föreningsbanken, kontrollerad från Lagen angående medlemsbanker&#;().

  detta finns idag numeriskt värde inom Sverige; JAK medlemsbank samt Ekobanken. JAK äger räntefri inlåning samt lån ges inom utbyte mot tidigare alternativt senare sparande inom motsvarande grad, medan Ekobanken erbjuder detta likt enstaka från sina sparformer nära sidan från räntebaserat sparande. Gemensamt på grund av dem båda existerar deras fokus vid område, liten vetenskapen om resurserhandel och finans samt ekologi.

• Affärsbank: en aktiebolag tillsammans med bankverksamhet, styrt från team angående bank- samt finansieringsrörelse&#;().

  Tidiga affärsbanker grundades inledningsvis samt främst till för att täcka företagens behov från bankprodukter, dock vid senare period besitter även föreningssparbankerna samt dem flesta sparbanker ombildats mot aktiebolag. dem största bankerna inom land existerar affärsbanker.

• Pantbank, vilket driver utlåning inom utbyte mot överlämning från objekt såsom pant.
• Bankirfirma fanns enstaka bankliknande aktivitet vilket drevs från enskilda personer fanns till sig alternativt från vanliga handelsbolag (även såsom kommanditbolag).

  inom landet fanns dylika särskilt vanliga beneath inledande världskriget, dock förlorade dem rätten för att nyttja inlånade medel.

Världens äldsta banker

[redigera | redigera wikitext]

• Banca Monte dei Paschi di Siena, Italien.
• Berenberg finansinstitut, Hamburg, Tyskland.
• Child & Co., London, England.
• Sveriges riksbank - världens äldsta centralbank.
• C.

  Hoare & Co., London, England.

• Metzler finansinstitut, Frankfurt am Main, Tyskland.
• Barclays, London, England.
• Coutts & Co., London, England.
• finansinstitut of England, London, England.
• finansinstitut of Scotland, Edinburgh, Skottland.^[10]

Banklagstiftning inom några olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land existerar enstaka finansinstitut en institut tillsammans status ifrån regeringen (s.k.

oktroj) för att ta emot inlåning vid bankkonton eller användarkonton ifrån allmänheten, delta inom Riksbankensclearing samt låna valuta från Riksbanken genom repotransaktioner samt placera valuta vid räntegivande bankkonton eller användarkonton hos Riksbanken. inom dem flesta länder existerar bankernas aktivitet hårt reglerad. inom landet existerar Finansinspektionen ansvarig tillsynsmyndighet ovan banksektorn.

tillsammans finansinstitut avses inom land bankaktiebolag, sparbank samt medlemsbank.

Bankaktiebolag existerar en sådant aktiebolag vilket fått tillåtelse för att driva bankrörelse. Sparbank existerar en företag såsom avses inom sparbankslagen (). Medlemsbank existerar enstaka finansiell förening liksom avses inom lagen () angående medlemsbanker. tillsammans med bankrörelse avses i enlighet med 1 kap. 3 § lagen ifall bank- samt finansieringsrörelse, rörelse inom vilken detta ingår betalningsförmedling via generella betalsystem samt mottagande från medel såsom efter uppsägning existerar tillgängliga på grund av fordringsägaren inom högst 30 dagar.^[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bank inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
• Nationalencyklopedin, grupp 2 (), sid.
  Först på plats hittar vi ett svenskt bolag i form av AB Volvo

  , artikeln Bankirfirma

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]