I vilka länder finns vildsvin
Vildsvin
- Artikeln ger omfattande kunskap angående vildsvinet, till bestämd data angående detta svenska beståndet titta Vildsvin inom landet. på grund av andra betydelser titta Vildsvin (olika betydelser).
Vildsvin (Sus scrofa) existerar en partåigt hovdjur vars ursprungliga utbredningsområde sträckte sig ifrån västra Europa mot Sydostasien.
Vildsvinet introducerades sedan inom Nordamerika, Sydamerika, Australien samt vid flera småöar samt äger därför idag ett nästan världsvid utbredning. Tamsvinet existerar den domesticerade formen från vildsvin.[2]
Vild alternativt tam
[redigera | redigera wikitext]Globalt existerar definitionen från en vildsvin vid flera platser flytande då detta rör sig ifall identisk art såsom tamsvin, även kallad svin.
Tamsvin blir enkel förvildade, samt vilda samt tama svin runt angående inom världen parar sig tillsammans med varandra samt får avkomma. Indelningen grundar sig därför ofta vid plats populationen finns samt vad man känner mot ifall dess bakgrund. Exempelvis kallas dem vilda svinen vid Nya Zeeland till Captain Cookers då dem anses härstamma ifrån svin såsom kapten James Cook tog tillsammans med sig vilket gåvor mot maorierna vid 1770-talet.[3] en annat modell existerar vildsvin utplanterade inom USA inom start från 1900-talet liksom ibland parar sig tillsammans med tamsvin vilket rymt ifrån farmer varför detta inom Nordamerika ej finns någon klar gräns mellan vildsvin samt tamsvin.
Utseende samt anatomi
[redigera | redigera wikitext]En könsmogen hane kallas galt (äldre benämning orne) samt existerar mellan 150 samt 180 centimeter utdragen samt 70 mot 100 centimeter upphöjd. mot längden bör läggas ett omkring 25 centimeter utdragen svans. Den könsmogna honan kallas sugga samt existerar betydligt mindre än hanen.
Galten balanserar upp mot 225 enhet för massa medan suggan balanserar mellan 70 samt 140 kilogram; detta förekommer dock mindre suggor tillsammans blott ett vikt vid 40–50 kilogram.[4] enstaka hona likt ännu ej fött några kultingar kallas gylta.
Vildsvinets styva hår exempelvis på en borste existerar mörkgrå mot brunsvart samt båda könen besitter uppåtböjda betar – galtarnas existerar avsevärt större än suggans.
Vildsvinet besitter ganska dålig ögonkontakt dock god ljuduppfattning samt en extremt god luktsinne. Svinen förmå uppleva vissa lukter vid 8 mot 11 kilometers håll.[5]
Det finns rapporter ifrån omvärlden angående hybrider mellan vildsvin samt tamsvin såsom vägt långt ovan 300 kg, samt några fåtal exemplar vilket nedlagts besitter vägt omkring 400–500 kg.
en från dem fick vid bas från sin storlek namnet Hogzilla.
I medelvärde överlever 60% från vildsvinen sitt inledande tid, 20% når numeriskt värde tid samt mindre än 10% blir fyra år.[6]Skansen uppger enstaka medellivslängd vid 10 år[7] samt Kolmården uppger för att dem lever inom 10–15 år[8].
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Studier från MtDNA indikerar för att vildsvinet härstammar ifrån småöar inom Sydostasien liksom IndonesienFilippinerna, samt vilket sedan spred sig mot Eurasien samt Nordafrika.[9] dem äldsta kända fossilen existerar funna inom både Europa samt Asien samt härstammar ifrån tidig pleistocen.[10] Idag existerar dess närmaste anhörig skäggsvinet likt lever vid Malacka samt något som ligger nära eller är i närheten öar.[11]
Vildsvinet förekommer naturligt inom stora delar från Eurasien, Nordafrika samt vid Stora Sundaöarna.
Människan äger spridit djuret mot flera områden, liksom Nord- samt Sydamerika, Australien samt Nya Guinea, samt idag existerar detta en från världens maximalt utspridda däggdjur.[12]
Beroende vid definition delar man in vildsvinet inom olika flera underarter. Mammal Species of the World 2005 delar in vildsvin inom 16 underarter likt inom sin tur delas in inom fyra regionella grupper.[13]
- Västlig: förekommer inom Västafrika samt Europa samt omfattar S.
s. scrofa, S. s. meridionalis, S. s. algira, S. s. attila, S. s.
- Indisk: förekommer inom Mindre Asien samt Indien samt omfattar S. s. davidi samt S. Det finns omkring 1000 vildsvin i Norge
s. cristatus.
- Östlig: förekommer inom Nordasien samt Japan samt omfattar S. s. sibiricus, S. s. ussuricus, S. s.
leucomystax, S. s. riukiuanus, S. s. taivanus samt S. s. moupinensis.
- Indonesisk: förekommer inom land samt omfattar endast S. s. vittatus, detta maximalt basalataxonet samt är kapabel utgöra ett personlig art.
lybicus samt S. s. nigripes.
Det vetenskapliga släktnamnet Sus existerar latin på grund av svin samt artepitet scrofa existerar latin på grund av ett könsmogen sugga.[14]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Vildsvin existerar sociala vilt samt lever inom grupper, oftast några honor tillsammans sina ungar.
Hanarna lever utan sällskap samt existerar välkomna inom hjorden endast inom parningstider vilket pågår ifrån oktober mot januari.[4] Efter ett dräktighetstid vid ca 115 dagar föder honan vanligen 5–6 kultingar (ibland 8–9, väldigt sällan upp mot 15) inom ett grop. Hur ofta suggan blir dräktig beror mot massiv sektion vid passage vid att ge liv samt hur klimatet ser ut.
inom områden tillsammans gynnsamma förutsättningar är kapabel ett sugga erhålla numeriskt värde kullar per kalenderår, vanligast existerar dock enstaka årlig födsel kring mars månad.[4]
Då nya kultingar föds lämnar dem ettåriga hanarna flocken till för att forma ett personlig galthjord var dem sedan lever inom liksom maximalt numeriskt värde tid.
Efter detta skiljs dem åt samt svinen går ovan mot för att leva utan sällskap existensen ut. Detta tillsammans undantag till parningsperioderna då dem temporärt lever ihop tillsammans med enstaka ytterligare flock, dock underställda ledarsuggan vilket styr sin flock.[4]
Vildsvinet existerar normalt nattaktivt[4] dock kunna angående detta lever ostört artikel aktivt samt leta att födas även vid dagen.
Ofta tar detta sin daglega inom enstaka tät granplantering alternativt inom våtmarker inom närheten från odlad mark. inom regel existerar vildsvinet extremt skyggt dock detta går ej för att uttala sig internationellt angående detta, då vildsvin även omfattar förvildade tamgrisar alternativt vildsvin tillsammans med massiv sektion tamgrisgener, vilka existerar många mindre skygga till människan.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Vildsvin existerar allätare[4] dock 90 andel från deras att födas består från vegetabilier. då dem letar att födas gräver dem tillsammans med trynet inom marken samt "bökar" upp jorden, ofta efter ek- samt bokollon likt existerar favoritmaten. ytterligare att födas existerar majs, ärtor, rotfrukt samt spannmål, maskering, möss, orm, rötter, små frukter från växter samt mögelväxt.
dem äter även vattenväxter, as samt ibland sopor.
Människan samt vildsvinet
[redigera | redigera wikitext]Skadedjur/nyttodjur
[redigera | redigera wikitext]- För detta svenska beståndet från vildsvin, titta Vildsvin inom Sverige
Under letandet efter föda orsakar vildsvinen ofta skador på grund av lantbruket, medan dem samtidigt anses behärska artikel mot fördel till skogsbruket då dem äter upp ansamlingar från skadeinsekter såsom barkborrar samt bidrar mot markberedningen genom sitt bökande.
I Danmark finns ett tydligt mål att vildsvin inte ska tillåtas återetablera sigDärför existerar vildsvinet en uppskattat vilt inom skogarna inom bland annat Tyskland samt Tjeckien var detta mot samt tillsammans utfodras från skogsägare samt jägare. Dock jagas dem hårt inom ren jordbruksbygd då dem bökar inom åkrarna samt förstör. mot skillnad ifrån övrigt klövvilt angriper ej vildsvinet gran- samt tallplantor samt fullfölja därför ej skada liksom mot modell älg samt rådjur.
Generellt förmå man yttra ganska lite ifall vildsvinets skygghet eftersom olika populationer beter sig olika, bland annat beroende vid hybridisering tillsammans tamsvin. Vanligtvis undviker dem bebyggelse samt flyr sålunda fort detta känner lukten från enstaka människa.[källa behövs] inom vissa områden var bestånden existerar stora observeras vildsvin nära människor samt mot samt tillsammans med inne inom samhällen.
detta finns fall var en skadat vildsvin besitter anfallit människor då detta blivit trängt.[15] Totalt sett dödas ca 10 personer per kalenderår från vildsvin runt angående inom världen[16], vilket existerar något fler än t.ex.
Vildsvinen i Danmark avskjutna för att förhindra spridning av svinpestenantalet dödliga hajattacker[17].
Vildsvin inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]Det kraftfulla vildsvinet besitter länge tjänat såsom tecken inom flera från jordens mytologier. inom indisk sagor äger guden Vishnu ett inkarnation från en vildsvin såsom heter Varaha.
Inom skandinavisk folktro fanns detta en många folkilsket vildsvin likt hette Gloson liksom ägde rakbladsvass styva hår exempelvis på en borste. Inom grekisk sagor dräpte AresAdonis då han plats maskerad mot vildsvin.
Successivt utrotades vildsvinet i landet, samtidigt som en successiv domesticering till tamsvin (som tillhör samma art) skedde av övriga vildsvinsgrupperReferenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Oliver, W. & Leus, K. 2008 Sus scrofa . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 9 augusti 2019.
- ^Giuffra E, Kijas JM, Amarger V, Carlborg O, Jeon JT, Andersson L.
The ursprung of the domestic pig: independent domestication and subsequent introgression., April 2000, (engelska).
- ^Horwitz, Tony (2003). I Finland lever omkring 3000 vildsvin
Blue latitudes: Boldly going where captain Cook has gone before. Picador. sid. 127. ISBN 0-312-42260-1.
- ^ [abcdef] Dägg-, grod- samt kräldjur (1988). sid. 360–362
- ^Higginbotham, Billy (23 oktober 2013). ”Frequently Asked Questions-Wild Pigs”. Texas A&M AgriLife Extension Service. Vildsvinet introducerades sedan i Nordamerika, Sydamerika, Australien och på många öar och har därför idag en nästan världsvid utbredning
Arkiverad ifrån originalet den 12 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160112074214/http://feralhogs.tamu.edu/frequently-asked-questions-wild-pigs/. Läst 25 november 2015.
- ^VSOVVO, Information angående vildsvinsförvaltningArkiverad 9 september 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-04-14
- ^Skansen, vildsvinArkiverad 15 april 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-04-14
- ^Kolmården, vildsvinArkiverad 15 april 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-04-14
- ^Chen, K.
et al. "Genetic Resources, Genome Mapping and Evolutionary Genomics of the Pig (Sus scrofa)". Int J Biol Sci 2007; 3(3):153-165.
Vildsvin i Sverigedoi:10.7150/ijbs.3.153. Available from http://www.ijbs.com/v03p0153.htm
- ^Ruvinsky, A. et al. (2011). "Systematics and evolution of the pig". In: Ruvinsky A, Rothschild MF (eds), The Genetics of the Pig. 2nd ed. CAB International, Oxon. s:1-13. ISBN 978-1-84593-756-0
- ^ Heptner, V. G. ; Nasimovich, A. A. ; Bannikov, A.
G. ; Hoffman, R. S. (1988) Mammals of the Soviet Union, Volume inom, Washington, D.C. : Smithsonian Institution Libraries and National Science Foundation, s:19-82
- ^Oliver, W. L. R. et al. 1993. The Eurasian Wild Pig (Sus scrofa). In Oliver, W. L. R., ed., Pigs, Peccaries, and Hippos – 1993 ställning eller tillstånd Survey and Conservation Action Plan, s:112-121.
IUCN/SSC Pigs and Peccaries expert Group, ISBN 2-8317-0141-4
- ^Wozencraft, W.C. (2005). "Order Carnivora". I: efternamn, D.E.; Reeder, D.M. Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press. s:532–628. ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494.
- ^Stangl, Christiansen & Galbraith (1993) Sus scrofa, Abbreviated guide to pronunciation and etymology of scientific names for North American nation mammals north of Mexico, Museum of Texas Tech University
- ^Andersson, Thomas B.
(2005). Guide mot våra vilda djur. Wahlström & Widstrand. sid 47.
- ^John J. Mayer (23 oktober 2013). ”Wild Pig Attacks on Humans” (på engelska). Proceedings of the 15th Wildlife Damage Management Conference: s. 17-35. https://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1150&context=icwdm_wdmconfproc. Läst 9 mars 2018.
- ^Lentz, Ashley K.; Burgess, George H.; Perrin, Karen; Brown, Jennifer A.; Mozingo, David W.; Lottenberg, Lawrence (Number 1, January 2010). ”Mortality and Management of 96 Shark Attacks and Development of a Shark Bite Severity Scoring System” (på engelska). The American Surgeon: s. 101-106hämtdatum=2018-03-09.
http://www.ingentaconnect.com/content/sesc/tas/2010/00000076/00000001/art00020#.