Har svenska skogsbolag skogar i estland 5-2-2019

Halten från koldioxid inom atmosfären låg tidigare på ca 280 ppm dock besitter beneath 1900-talet ökat mot enstaka nivå över 400 ppm.

Det visar en rapport som undersökt skogsbrukets klimatpåverkan

Orsaken är främst ett grundlig användning från fossila bränslen: stenkol, olja samt naturgas. nära förbränning från dessa fossila kolföreningar bildas koldioxid ur kol liksom tidigare plats lagrat inom jordskorpan. Den ökande halten koldioxid besitter allt mer accepterats vilket ett drivande faktor inom ett observerad höjd global medeltemperatur, genom den s.k.

växthuseffekten.

Under senare år äger skogens samt skogsbrukets möjligheter då detta gäller för att motarbeta atmosfärens ökande halter från växthusgasen koldioxid kommit inom fokus. Växande träd binder kol samt inom skogsmark inlagras tillsammans med tiden stora mängder kol.

Förutom att SCA har ett stort skogsinnehav i Sverige så äger SCA även skogsmark i Lettland, Estland och Litauen

Genom sin tillväxt tar alltså skogarna upp koldioxid ur luften. dock frågan är hur en aktivt skogsbruk påverkar dessa processer. Denna text ger ett principiell foto från hur skogsbruket påverkar dynamiken inom kolets kretslopp. tillsammans med denna utgångspunkt diskuteras vilka strategier liksom är kapabel tänkas bidra mot ett hög förmåga för att binda samt lagra kol samt vilka alternativ liksom är mindre lyckade ur detta perspektiv.

Nettoproduktion från biomassa

De gröna växterna kunna genom fotosyntesen omvandla vatten samt koldioxid mot sötningsmedel tillsammans hjälp från solenergi.

Sockret utnyttjar träden för för att producera dem ämnen dem behöver för sin tillväxt samt vilket energikälla för sina livsprocesser. Syre utgör ett restprodukt från denna process. Då ett växt dör, bryts den biomassa vilket byggts upp beneath växtens livscykel ned från organismer vilket lever på den döda biomassan, samt detta upptagna kolet frigörs åter inom form eller gestalt från koldioxid.

tillsammans undantag för enstaka mindre sektion från detta organiska kolet liksom kommer för att överföras mot markens förråd från organiskt kol är således en växtsamhälle koldioxidneutralt, eftersom tillväxt samt nedbrytande process balanserar varandra sett över ett längre tid.

I ett brukad skogsområde sätts denna jämvikt ur spel.

Skogarna i Baltikum är mycket bördiga

Virkesprodukter borttransporteras för för att användas inom mer alternativt mindre långlivade varor samt ämne. Biomassa förs försvunnen, istället för för att lämnas mot dem naturliga nedbrytarna. inom ett brukad skogsområde sker därmed enstaka kontinuerlig nettoproduktion från växtbiomassa. ifall biomassan används för för att substituera varor alternativt energi där alternativet baseras på fossilt kol inom form eller gestalt från stenkol, olja alternativt naturgas så bidrar skogsbrukets produktionscykel även mot enstaka minskad tryck från växthusgasen koldioxid.

Stora lager från kol

Lagret från kol inom svensk täckt område är många stort.

5

Virkesförrådet, drygt 3,1 miljarder m3sk, motsvarar 4,3 miljarder ton koldioxid. Den ökning från virkesförrådet liksom skett sedan 1929, då den första Riksskogstaxeringen slutfördes, motsvarar 2 miljarder ton CO2 alternativt cirka 100 års utsläpp från transporter samt arbetsmaskiner på 2016 års nivå.

Även skogsmarken äger en avgörande förråd från organiskt kol.

detta totala förrådet, cirka 1 800 miljoner ton, är mot samt tillsammans högre än den mängd kol vilket inlagrats inom växande träd. (Härtill förmå läggas 510 miljoner ton på torvmark samt en stort förråd på icke produktiv skogsmark, likt ej medtagits inom denna framställning såsom rör brukad, produktiv skog).

dock ökningen från mängden markkol är långsam. inom medelvärde besitter cirka 7 kilo kol/ha samt år bundits inom skogsmark sedan den senaste istiden, för att jämföra tillsammans dem drygt 7 ton kol/ha såsom årligen binds från den brukade skogen.

Den brukade svenska skogen binder varenda år genom sin tillväxt stora mängder koldioxid.

Den totala tillväxten är för närvarande 121 miljoner m3sk/år (stamvolym, på bark).

Om SCA Skog

ifall mängden trädbiomassa (inkluderande stubbar, rötter, grenar, ark samt barr) beräknas istället för stamvolymen, så motsvarar den 93 miljoner tTS (ton torrsubstans), varav hälften utgörs från kol. Detta innebär, eftersom en ton kol motsvarar 3,7 ton koldioxid, för att 171 miljoner ton koldioxid äger upptagits från atmosfären.

Tillväxten större än uttaget

Uttaget från skogen är mindre än tillväxten.

Därmed ökar mängden kol inom dem svenska skogarna. Lagerökningen kan beräknas genom för att tillväxten reduceras tillsammans med avgångarna (avverkning samt träd såsom dör från andra orsaker).

Vad tycker Skogssällskapet?

Tillväxten, 121 miljoner m3sk/år, skall då reduceras tillsammans 96 miljoner m3sk/år (varav 84 miljoner är avverkning). detta betyder för att den årliga lagerökningen är 25 miljoner m3sk/år, enstaka biomassa motsvarande 35 miljoner ton koldioxid, för att jämföra med Sveriges totala utsläpp på 2016 års nivå, 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

dem analyser från skogens innebörd för kolcykeln såsom genomförts visar för att detta är nödvändig för att upprätthålla ett hög nettoproduktion. Genom för att förlänga omloppstiderna ökas lagret från kol inom skogen, dock samtidigt går produktionen ner.

Dessa båda effekter tar ofta ut varandra.

för att lämna skogsområde för fri tillväxt genom mot modell bildande från reservat ger en höjt kollager, dock efter för att detta maximalt möjliga virkesförrådet besitter uppnåtts så uteblir nettoinbindningen från kol nästan helt.

Minskande utsläpp från skogsbruket

Skogsbrukets utsläpp från koldioxid inom samband tillsammans med olika arbeten undersöktes, tillsammans år 2014 liksom modell.

Totalt rör detta sig angående knappt 1 miljon ton CO2/år. Skogsvårdsarbeten (markberedning, plantproduktion, röjning samt gödsling) står för cirka 60 000 ton, drivning (avverkning samt terrängtransport) för cirka 386 000 ton samt vidaretransporter inklusive utsläpp inom samband tillsammans väghållning för 521 000 ton.

Innehållet i strategin kritiserades för att försöka detaljstyra skogspolitiken och för att fokus låg för smalt på miljöfrågor

Skogsbrukets samlade drivmedelsförbrukning summerades mot 4,71 liter per skördad m3sk. Skogsbruket besitter beneath enstaka lång följd från år lyckats höja energieffektiviteten inom sina operationer. Detta är ett följd från den tekniska utvecklingen mot modell vad gäller motorer dock också genom ökad medvetenhet angående miljö- samt klimatfrågorna samt ökat fokus på bränsleekonomin, liksom kommit för att bli allt viktigare.

Arbetet tillsammans för att minska utsläppen från skogsbruket fortsätter. Särskilt inom området vidaretransporter, såsom ensamt står för drygt hälften från utsläppen, äger en framgångsrikt jobb bedrivits för för att höja bränsleeffektiviteten.

Läs rapporten inom sin totalitet nedan.