Ringer acetat hur länge kan

Vid återupprättande från cirkulation samt stabilisering från patienter inom chock måste förlorad vätskevolym ersättas.

beneath flera kalenderår fanns den förhärskande behandlingen för att snabbt försöka återställa den cirkulerande volymen tillsammans hjälp från kristalloida lösningar. dock chock förmå bero vid flera orsaker. Intravaskulära förluster såsom beror vid omfördelning från intravasal vätska, vilket nära septisk chock alternativt pankreatit, består huvudsakligen från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt elektrolyter, samt dessa ersätts bäst tillsammans kristalloida lösningar.

Förluster vilket främst beror vid blödning består från dricksvatten, elektrolyter, kolloider, koagulationsfaktorer, trombocyter samt röda blodceller, vilka bäst ersätts tillsammans blod samt plasma.
Trauma liksom leder mot blödning samt vävnadsskada utlöser även inflammatoriska samt immunreaktiva reaktioner tillsammans med ökat vätskeutträde, vilket ytterligare komplicerar bilden.
nästa ämnen bör ställas:
• Vilken typ från skada besitter uppstått?
• Vilken vätska passar bäst inom denna situation?
• När bör vätskebehandling startas, samt mot vilket uppgift bör denna styras?

Det bör understrykas för att den population liksom är kapabel bli objekt till livsavgörande omröstning från vätskebehandling existerar många små [1].

på grund av merparten från dem fall likt är kapabel klassas vilket trauma besitter detta sätt vid vilket vätskebehandling ges mindre innebörd.

Rekommendationerna inom denna produkt berör den lag från bedömande skadade liksom befinner sig inom ett okontrollerad blödningsfas.

Svag evidens på grund av vätskebehandling nära trauma
Evidensen på grund av vätskebehandling nära trauma existerar svag. ett översyn från Cochranes databaser samt Medline/PubMed visar för att dem flesta studier besitter gjorts vid vilt inom olika blödningsmodeller.

Okontrollerade studier vid människa finns främst ifrån Vietnamkriget. Ofta handlar detta angående retrospektiva uppgifter. detta existerar svårt för att utföra randomiserade prospektiva studier vid människa vid bas från logistiska svårigheter samt patienternas bristande förmåga för att lämna sitt tillåtelse på grund av medverkan.

Först kirurgisk blodstillande – sedan blodtrycksstegring
Hemorragisk chock står till 40 andel från samtliga traumarelaterade dödsfall; riktig behandlad går den dock för att reversera [1].

Redan efter inledande världskriget insåg man för att blodtrycksstegring måste undvikas innan patienterna fått kirurgisk blodstillande [2]. Dessa kunskaper vidmakthölls beneath andra världskriget, då vätskebehandling bestod från huvudsakligen blodplasma, senare helblod [3].
inom start från 1960-talet visades genom arbeten från bl a Fogelman samt efternamn, sedermera vidareutvecklade från Shires et al, för att trauma samt blödning innebär extracellulära förluster ut­över den uppmätta blodförlusten.

Paradigmet blev för att inledningsvis ge kristalloider inom stora mängder (Ringer-acetat/Ringer-laktat alternativt fysiologiskt koksalt) följda från erytrocytkoncentrat [4, 5]. Moore samt Shires ägde ursprungligen rekommenderat endast modesta mängder kristalloider; enstaka rekommendation dem tvinga­des moderera ytterligare kalenderår 1967 då deras principer börjat användas även nära planerade operationer [6].
Säkert existerar dock för att stora mängder kristalloider bidrog mot ökad förekomst från akut svår lungsvikt nära sepsis (ARDS, ­acute respiratory distress syn­drome) samt abdominella kompartmentsyndrom.
inom sin ATLS-utbildning (advanced trauma life support) att föreslå eller råda något American College of Surgeons kvar ini­tial behandling tillsammans kristalloider resultat från erytrocytkoncent­rat.

Mål till prehospital stabilisering
Erfarenheterna ifrån konflikterna inom Irak samt Afghanistan tyder dock vid ett återgång mot återhållsamhet tillsammans vätska in­nan kirurgisk blodstillande uppnåtts.

Britter samt amerikaner att föreslå eller råda något »traumaförpackningar« tillsammans med 4 enheter erytrocytkoncentrat samt 4 enheter plasma mot sina mobila fältenheter (helikoptrar tillsammans med doktor alternativt traumautbildad sjukvårdspersonal [paramedics] ombord). ingen ytterligare vätska bör ges; inom stället ges blod/blod­plasma inom relation 1:1 [7].

angående trombocyter finns tillgängliga, adderas dessa inom relationen 1:1:1.
Dessa principer existerar ej överförbara mot detta civila fältet, var logistiken existerar olik, avstånden inom urbana områden korta samt resurser mot blod samt plasma saknas utanför sjukhus.
Tre syfte till prehospital stabilisering bör formuleras:
• Stoppa alternativt minimera externa blödningar genom för att göra stabil bäcken och/eller applicera direkt tryck mot något som blöder eller läcker blod sår.

angående extremitet skadats är kapabel tourniquet (avsnörande förband) anläggas.
• Transportera patienten snabbt mot vårdinrättning tillsammans trauma­erfarenhet (traumacenter).
• Starta försiktig vätskebehandling till för att vidmakthålla mentalt ställning eller tillstånd samt perifera pulsar utan för att transporten fördröjs.

En från kanada multicenterstudie likt omfattade 9 405 patienter fann för att »lasta samt åk« fanns överlägset ATLS-åtgärder inom fält [8].

inom en retrospektivt ämne vid patienter likt genomgick torakotomi vid akutmottagning fanns den enda predicerande faktorn på grund av mortalitet antalet prehospitala interventioner.

till varenda procedur vilket startades plats fara på grund av död ökad tillsammans enstaka faktor vid 2,63 (oddskvot 0,38; 95 procents konfidensintervall 0,18–0,79; P

Fakta 1. Olika vätskor

Laktat metaboliseras inom levern mot antingen pyruvat alternativt CO₂ samt H₂O. Detta utlöser hydroxid såsom omvandlas mot bikarbonat, likt utgör enstaka buffert mot acidos, vilket bör gynna organismen inom enstaka chocksituation.

Avlägsnande från D-isomerer äger demonstrerat sig ge mindre systeminflammatoriskt anslag. Ringer-acetat innehåller den snarlika acetatjonen, likt kunna metaboliseras från kroppens samtliga celler.
Fysiologiskt koksalt (natriumklorid 9 mg/ml) torde existera mindre lämplig likt vätska nära återupprättande från cirkulation, eftersom den orsakar hyperkloremisk acidos [11].

Kolloider besitter ingen lokal inom traumasammanhang. dem uppges ej visa skillnader mot kristalloider inom Cochranes databaser på grund av elektiv kirurgi [12]. James et al kunde dock inom enstaka randomiserad forskning vid traumapatienter visa för att kolloider ej gav fler komplikationer dock förbättrad utsköljning från laktat nära ledning från hydroxi­etyl­stärkelse (HES) 130/0,4 (Voluven) [13].

En subgruppsanalys från SAFE-studien visade dock ett överdödlighet till patienter tillsammans traumatisk hjärnskada (traumatic brain injury, TBI) då dem behandlades tillsammans 4-procentig albuminlösning jämfört tillsammans med koksalt [14]. enstaka nyligen publicerad skandinavisk lärande (6S) visade signifikant överdödlighet samt njurkomplikationer efter 90 dagars behandling från svår sepsis tillsammans HES 130/0,4 [15].

Hypertont koksalt (HS) alternativt hypertont koksalt tillsammans med dextran (HSD). Dessa lösningar tillsammans upphöjd saltosmolaritet introducerades vid 1980-talet samt spåddes artikel idea­la på grund av behandling från stora blödningar vid bas från den begränsade volymen vätska (som regel 250 ml inom varenda påse). inom ett randomiserad singelcenterstudie tillsammans 209 patienter vilket fick HSD alternativt placebo kunde man ej titta skillnad inom ARDS-fri överlevnad efter 28 dagar [16].

Denna forskning avbröts inom förtid.
Resuscitation Outcome Consortium (ROC) inom Nordamerika besitter inom enstaka tre armar (250 ml 7,5-procentig HS, 7,5-procentig HSD samt placebo) randomiserad multicenterstudie tillsammans med 895 patienter ej kunnat visa skillnader tillsammans med 28 dagars mortalitet såsom först utfallsvariabel.

ej heller sekundära utfallsvariabler såsom blod- samt vätskebehov beneath 24 timmar, incidens från ARDS, multipel organsvikt alternativt frekvens från nosokomiala infektioner besitter demonstrerat skillnader. Studien fanns planerad för att omfatta 3?700 patienter tillsammans med hypovolem chock, dock den avbröts inom förtid vid bas från enstaka trend mot ökad dödlighet inom HS- samt HSD- grupperna [17].

ROC visade ej heller inom enstaka ytterligare kohort tillsammans 1?331 patienter (samma armar vilket ovan) tillsammans skallskada samt hypovolem chock någon skillnad inom GOSE (Extended Glasgow Outcome Scale) alternativt mortalitet [18].
HS alternativt HSD besitter således ej demonstrerat sig äga överlägsna attribut nära trauma.
Tema trauma
– samtliga föremål eller textstycken


Louis Riddez

Prehospital vätsketerapi samt stabilisering nära blödningschock
Christer Svensén


Per Örtenwall


Louis Riddez, Magnus Falkén, Martin Sundelöf, Carl-Magnus Wahlgren, Anders Östlund


Gunnar Sandersjöö, Anna Tötterman, Karl-Åke Jansson


Carl Magnus Wahlgren, Carl Montán,Ulf Hedin


Natalia Stern, Karl-Åke Jansson


Else Ribbe

Läkartidningen 07/2013

Lakartidningen.se