Hur ser behaviorismen på lärande

Teorier på baksidan beteendepsykologi samt inlärningspsykologi.

Behaviorismen existerar ett psykologisk inriktning liksom uppstod inom start från 1900-talet lanserad från amerikanen John B. Watson, dock vilket blivit allra maximalt förknippad tillsammans med B. F. Skinner. detta existerar en mentalt perspektiv vilket gäller studiet från detta yttre beteendet var miljön samt ej arvet sätts inom fokus.

Inom psykiatrin tillämpas dess teorier inom struktur från beteendeterapi alternativt beteendeanalys.

Miljön avgör individens attribut samt beteende

Enligt en behavioristiskt synsätt existerar människan ifrån start ej predestinerad från biologiska faktorer inom någon högre grad (somliga behaviorister inom den radikala inriktningen tillbakavisar helt detta biologiska inflytandet), utan kommer förlänas attribut genom sina erfarenheter samt inverkan ifrån omgivningen.

då detta gäller vilket vilket styr beteenden ur en inlärningsperspektiv finns inom grunden enstaka erfarenhetsbaserad delning:

• Belöningar.

  Positiva erfarenheter kommer leda mot för att oss upprepar handlingen  

• Bestraffningar. Negativa erfarenheter kommer leda mot för att oss låter bli för att upprepa handlingen.

Dessa utgör delar inom vad likt kallas belöningssystemet.

Det behavioristiska perspektivet är ett konkret och praktiskt perspektiv

flera behaviorister existerar därför ej intresserade från personligheten då detta gäller beteendet. dem anser för att den yttre miljön utgör orsakerna mot beteendens upphov. Beteendet ses utifrån detta perspektiv likt respons vid stimulus, var stimulis existerar miljöpåverkan.

mot skillnad ifrån mot modell psykoanalysen existerar behaviorismens förutsägelser betydligt mer lämpade till för att testas genom experiment.

en experiment såsom bedrivits inom massiv skal samt rönt stort nyfikenhet existerar teorin angående lärande genom betingning. Genom för att utsätta den vilket deltar inom experimentet på grund av yttre miljöpåverkan äger detta kunnat fastställas för att endast miljön inom sig alternativt stimulering, alternativt både samt, kunnat ändra vid vanor hos den liksom deltagit inom experimentet.

en sådant experiment utfördes tillsammans med enstaka pojke liksom ej tidigare uppvisat någon fruktan till möss, dock däremot till starka ljud.

Genom för att tilldela möss associationer, inom detta fall starka ljud, uppvisade pojken småningom fruktan på grund av möss.

Psykologi ses som en gren av naturvetenskapen och ska därför ägna sig åt det som är objektivt mätbart

Detta existerar en modell vid lärande genom betingning inom vilken rädslan blir betingad respons vid musen. ett evolutionärbiologisk förklaring mot denna reaktion existerar för att människan många väl kunde äga nytta från för att uppleva fruktan genom associationer, mot modell tät tropisk skog (association) – köttätare (fara).

John B.

Watson, Ivan Pavlov samt B.F. Skinner

En från dem inledande för att betona miljöns effekt vid beteendet fanns John B. Watson vilket beneath 1910-talet såg mot för att behaviorismen fick genomslag inom USA. på grund av honom styrdes ej beteende från behov, känslor samt reflektioner utan fanns inom stället responsen vid upplevelse ifrån den yttre miljön.

Samtidigt likt Watsons teorier spred sig ifrån USA verkade inom Ryssland ett mentalvårdare nära namn Ivan Pavlov. Hans huvudsakliga bidrag mot behavioristisk psykologi existerar klassisk betingning, i enlighet med vilken lärande sker genom för att en stimuli utlöser enstaka reflex inom form eller gestalt från lust- alternativt obehagskänslor.

inom en experiment tillsammans med hundar visade Pavlov för att saliv bildades då föda sattes fram var saliv plats ett obetingad respons vid föda såsom fanns en obetingat stimulis.

Alla läroteorier kan ni läsa om i i Säljös bok Lärande, skola, bildning

enstaka obetingad process innebär för att den sker naturligt utan lärande. Klassisk, alternativt respondent, betingning, innebär för att inlärningen sker genom enstaka association.

Genom för att ange ett meddelande inom samband tillsammans för att maten ställdes fram kunde detta sammankopplas tillsammans med maten. vad Pavlov kunde visa plats för att detta efter en tag räckte tillsammans med för att ange signalen till för att salivutsöndring skulle ske hos hundarna, ett betingad reflex ägde uppstått.

ett betingad reaktion innebär för att den sker genom för att äga blivit inlärd via associationer.

Den mentalvårdare vilket allra främst förknippas tillsammans behaviorismen existerar B.F. Skinner likt plats verksam beneath mitten från 1900-talet.

Beteendeforskare anser att beteende kan förklaras av dess effekter och inte av inre mentala tillstånd

Hans huvudsakliga tes plats för att beteenden kunna förstärkas genom för att dem får positiva konsekvenser samt inom förlängningen förmå mänskligt beteende därför kontrolleras.

Operant betingning existerar ett sektion från Skinners teori ifall lärande samt beskriver en beteende liksom blivit inlärt via konsekvenser. inom stället på grund av för att reaktionen utlösas från en stimuli utvecklas operant betingning genom för att oss lär oss ifrån konsekvenser beteenden leder mot.

då en beteende leder mot önskad respons sker ett positiv förstärkning tillsammans med den resultat för att sannolikheten till för att oss bör upprepa beteendet ökar. Tvärtom gäller för att beteenden vilket får enstaka negativ resultat medför ett negativ förstärkning samt tenderar avhålla personen ifrån beteendet.

Skinner skulle ett fåtal en enormt effekt vid psykologin beneath utdragen period, dock enstaka bit in vid 1960-talet skulle hans teorier tappa inom mark, då dem började ses liksom alltför ensidiga inom takt tillsammans med för att bilden från detta mänskliga beteendets orsakssammanhang vidgades.

Kognitiv behaviorism

Det äger gjorts försök för att sammanlänka behaviorismen samt kognitivismen.

I gårdagens blogginlägg skrev jag mina tankar om behaviorismen, och idag står kognitivism på tur

Denna tillväxt började märkas vid 1970-talet samt enstaka från dem tongivande psykologerna fanns kanadensaren Albert Bandura.

I stället på grund av för att vårt beteende blott existerar responser vid yttre stimuli menade Bandura för att även kognitiva processer ingår inom beteendet. Förutom miljön borde inverkan ifrån vad oss samlat inom vårt minne vägas in samt för att detta inom sin tur är kapabel utföra vårt beteende mer aktivt.

Detta dels genom för att oss själva tillåts påverka vår lärande tillsammans med vårt tänkande, dels för att genom observationer från andras beteende kunna lära oss saker ifall vår omgivning.

Om man agerar efter en invant mönster beror vid sådant likt ifall lön samt vällust skapats genom beteendet samt ta efter andras beteende angående dessa upplevs positiva, vilka då bildar mönster på grund av personen.

Vidare menar Bandura för att oss är kapabel bearbeta den stimuli oss mottar samt vid därför sätt inom viss mån granska vårt beteende. Inre förstärkningar liksom kommer från för att oss mottar vällust inför vissa handlanden inom situationer är kapabel leda mot för att inre förstärkningar är kapabel överskugga yttre stimuli.

Sammanfogningen från perspektiven besitter beneath 2000-talet lett mot terapiformer vilket kognitiv beteendeterapi samt dialektiska beteendeterapi.

Källor

• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
• Egidius, Henry (2001), Tio teman inom psykologins historia

Artikel publicerad: 2015.10.10
Författare: Psykologisktvetande.se