För helige i många ortnamn

Artikeln handlar ifall ortnamn inom Sverige. Ortnamn alternativt toponymer existerar namn vid platser inom landskap.

Oftast förknippar man en ortnamn tillsammans olika typer från boplatser alternativt samhällen, dock ortnamn existerar även namn vid andra typer från platser. såsom modell kunna nämnas sjöar, kulle samt vattendrag.

Ortnamnen existerar ofta beskrivande samt förmå innehålla mot modell naturbeskrivningar, beskrivningar från faunan alternativt skildring från personer såsom ägt alternativt brukat platsen. flera ortnamn existerar många gamla. Dessa gamla ortnamn ger ofta ett perception ifall ortens ålder samt karaktär. Man är kapabel även vinna förståelse angående äldre bebyggelse, angående språkutveckling samt ifall folklivet inom gången period.

De svenska ortnamnen existerar lagskyddade, dock ibland kommer olika intressen inom konflikt tillsammans med varandra. Då samt då förekommer rättslig prövning från bland annat stavningen från ortnamn.

Definition från begreppet ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamn alternativt toponymer existerar namn vid geografiska företeelser samt ortnamnen förmå delas upp inom bebyggelsenamn samt naturnamn.^[1]

En språkvetenskaplig definition existerar för att "ett ortnamn existerar en språkligt formulering liksom inom ett viss namnbrukarkrets existerar knutet mot ett bestämd plats".^[2]

Ortnamnskategorier

[redigera | redigera wikitext]

Alla ortnamn delas upp inom numeriskt värde huvudkategorier: naturnamn samt kulturnamn.

Kulturnamnen kunna indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn samt namn vid artefakter.^[3]

Naturnamn existerar vattendrag, sjöar, skogar samt därför vidare. Ägonamn existerar namn vid mark vilket används till jordbruk samt boskapsskötsel, mot modell åkrar, ängar samt hagar. Bebyggelsenamn existerar namn vid tätorter, byar, gårdar, bygder tillsammans med mera.

Artefaktnamn existerar namn vid broar, hamnar, gruvor, gravhögar tillsammans mera. flera bebyggelsenamn äger ursprungligen varit naturnamn alternativt ägonamn, mot modell Borås, Västervik, Bergsäng.^[4][5]

Ortnamnstyper

[redigera | redigera wikitext]

Lantmäteriet kategoriserar ortnamn inom nästa namntyper, bland annat inom tjänsten Kartsök:^[6][7]

Bebyggelse

exempelvis bygd, gård, torp, slott alternativt kyrka (dock ej sockenkyrka).

Tätort

avgränsat tätbebyggt zon liksom identifierats från Statistiska centralbyrån nära beräkningar vart femteår samt namnsatts från Lantmäteriet.

Kyrka

Sockenkyrka inom Svenska kyrkan

Trakt

Namn liksom finns inom fastighetsregistret, samt utgör huvuddelen från fastighetsbeteckningen.

Ofta förmå detta artikel enstaka team från byar samt bruksorter liksom besitter utgjort ett tidigare socken, landskommun alternativt köping vid ruralt område, alternativt kvartersnamn inom tätort.

Natur- samt terrängnamn

naturföreteelse såsom mosse, sumpmark, holme, ö, udde, klint, vattendrag, vik, vattendrag, sektion från dricksvatten, höjd, sankmark alternativt glaciär.

Anläggning

Byggnad, katalog byggnader, alternativt anlagt zon avsett på grund av produktion, tjänsteutövning alternativt rekreation.

Fornminne

Objekt inom Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesregister.

Naturskyddat område

naturreservat, nationalpark, sälskyddsområde tillsammans med mera.

Ortnamnsvård

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnsvård existerar ett sektion från språkvården.

från störst innebörd samt maximalt utvecklad existerar ortnamnsvården, var Institutet till tungomål samt folkminnen (SOFI) äger flera information. inom huvudsak håller ortnamnsvården mot inom Uppsala.

Lantmäteriet äger även – likt nationell ortnamnsmyndighet – en stort ansvar inom namnvården. Detta inrymmer beslut angående dem flesta från dem ortnamn vilket finns vid dem från verket utgivna allmänna kartorna, bland annat samtliga namn inom fastighetsregistret.

ovan viktig taget existerar ortnamnsvården inom land inom upphöjd grad knut mot dessa myndigheter samt deras föregångare, liksom inom start från talet inledde en alltjämt pågående samarbete. Ursprungligen handlade detta angående för att ge ut generalstabskartan tillsammans med enhetliga principer på grund av namnredovisningen. nära den tiden saknades regler på grund av hur ortnamnen skulle stavas.

I mitten av talet gav sig Erik den helige iväg österut för att kristna det hedniska Finland

Först tid kom föreskrifter såsom blev mot enstaka bestående norm. Ortnamnens stavning inom officiella handlingar skulle följa grunderna inom Svenska Akademiens ordlista (SAOL).^[8] Detta innebar för att gammalstavning kunde ersättas tillsammans fräsch stavning. Qvarntorp blev Kvarntorp, Wedevåg blev Vedevåg, Öfverby blev Överby etc. andra stavningsändringar fanns ej lika självklara, då dem principer såsom kunde härledas ur SAOL ibland stred mot varandra.

Fyra huvudprinciper äger gällt. dem var:

• avseende ljudlikhet (stavning inom nära anslutning mot uttal),
• samhörighet (om orden inom en namn finns inom SAOL stavas dem så),
• etymologi (namntolkningen får att fatta beslut eller bestämma något stavningen från en idag ogenomskinligt namn) samt
• hävd (en etablerad stavning ändras ej, även ifall den språkligt sett existerar felaktig).

Ortnamnsvården besitter ett funktionell samt enstaka kulturhistorisk sida; på grund av för att artikel funktionellt skall en ortnamn artikel språkligt rätt, enkel för att notera, uttala samt uppfatta samt inom enstaka namnbrukargemenskap entydigt beteckna enstaka geografisk lokalitet.

Den kulturhistoriska aspekten besitter fått allt större genomslag, tillsammans begreppet hävd inom centrum. nära vården från befintlig ortnamn bidrar hävden mot för att skydda detta sedvänja namnbruket samt ortnamnsförrådet inom en enhet. från lagens förarbeten framgår dock tydligt för att syftet tillsammans med hävdbestämmelsen ej existerar för att stödja ålderdomlig stavning från gamla ortnamn.

Sök bland 3,7 miljoner inskannade och registrerade arkivkort i vår digitala arkivtjänst Ortnamnsregistret! I Sverige finns många ortnamn som vittnar om samisk, meänkielisk och finsk bosättning

Namnformer vilket avviker ifrån normalt språkbruk inom modern svenska måste existera hävdvunna inom en nationellt perspektiv till för att ges prioritet. en sådant namn existerar Ludvika, såsom i enlighet med riksspråksnormen borde varma Ludviken, eftersom efterledet existerar -viken.^[9] andra namn förmå avvika då detta gäller stavningen, såsom Arboga samt Oppboga, vilket båda ligger nära fanns sin båge (krök) från Arbogaån.

Fiktiva platser likt fick sitt namn före stavningsnormeringen behåller inom regel den gamla stavningen, såsom område, vilket ej uppdateras mot "Vadköping".

Lagskydd från ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnen inom landet existerar lagskyddade genom kulturmiljölagens 1 kap. 4 §. detta innebär bland annat att:

• hävdvunna ortnamn ej får ändras utan starka skäl,
• ortnamn stavas i enlighet med vedertagna regler till korrekt språk (vanligen i enlighet med senaste utgåvan från SAOL), angående ej hävdvunna stavningsformer alternativt myndighetsbeslut talar till annat.

  modell vid sådana undantag ifrån korrekt språk existerar mot modell stavningen Arboga Arbughæ (vars efterled kommer från detta fornsvenska bughi, boghi 'båge')^[10] samt Eggegrund Äggegrund , vars förled existerar termen 'ägg'^[11]. Dubbelskrivning från enstaka vokal finns inom detta skånska ortnamnet platsnamn, (aff) Raa ^[12].

  Namnet uttalas Rå^[13]. inom Skåne förmå även staden Höör nämnas. Höör fick tillåtelse mot sin dubbelskrivning genom beslut från Kungl. Maj:t tid ^[14][15]. staden Boo vid Värmdö fick sitt namn bekräftat från Kungl. Maj:t tid ^[16]

• påverkan vid hävdvunna namn måste beaktas nära insättning från nya ortnamn,
• samiska samt finska namn bör således långt möjligt användas samtidigt tillsammans med svenska vid kartor samt nära skyltning inom flerspråkiga områden,
• namnformer såsom godkänts på grund av offentlig kartproduktion existerar officiella samt skall användas även inom andra sammanhang.

Beslutande myndigheter då detta gäller nya ortnamn existerar kommunerna inom detaljplaneområden, utanför dessa existerar detta Lantmäteriet (med vissa undantag).

Beslut ifall förändring från hävdvunna ortnamn saknas inom dem flesta fall från Lantmäteriet tillsammans med stöd från rekommendationer ifrån Ortnamnsrådet. då detta gäller förändring från namn vid län alternativt namn vid kommuner saknas besluten från regeringen (innan benämnt vilket Kungl. Maj:t).^[17] förändring från namn vid Svenska kyrkansförsamlingar fastställs numera (sedan tid ) från respektive stiftsstyrelse inom Svenska kyrkan.

Personalen vid Lantmäteriet samt Institutet på grund av tungomål samt folkminnen svarar vid remisser.^[18][19]

Intressekonflikter ifall ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Stavning från tre skånska ortnamn genom regeringsbeslut

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet Höör

[redigera | redigera wikitext]

Höörs namn plats ursprungligen Hørg (), Hørgh sochn ().

Detta motsvarar ett form eller gestalt från terrängbeteckningen hargh ("sten(hop)", kanske "offersten"). Stavningen -gh föll tillsammans tiden försvunnen samt namnet kom för att tecknas Hør, senare omväxlande Hör alternativt Höör. Stavningen tillsammans dubbla ö fastställdes tid beroende vid bekymmer tillsammans posten. Förr fanns detta vanligt för att man adresserade meddelande tillsammans denna plats vid den brev såsom skulle delas ut vid den egna staden.

Detta denna plats förväxlades ofta tillsammans Hör, sålunda den 3 januari avgjorde municipalfullmäktige inom Höör för att man skulle anhålla hos Kungl. Maj:t angående för att ortnamnet skulle stavas Höör. Kungl. Maj:t gav beskedet för att enstaka sockenstämma måste behållas, på grund av för att klargöra sockenbornas åsikter ifall stavningen. Stämman beslöt enhälligt för att man plats till för att namnet skulle stavas Höör.

Kungl. Maj:t meddelades angående beslutet samt socknen fick beskedet för att samhällets samt socknens namn, liksom postkontorets, järnvägsstationens samt växeltelefonistationens namn, skulle stavas tillsammans med numeriskt värde ö.^[14][15]

Ortnamnet Trelleborg

[redigera | redigera wikitext]

År bestämde Kungl.

Maj:t för att stavningen Trelleborg skulle gälla till denna ort. dock kalenderår bestämde Kungliga Järnvägsstyrelsen för att namnet skulle stavas tillsammans med ä, Trälleborg. Den stavningen träffade en visst motstånd inom Trelleborg samt mot slut, tid , beslöt stadsfullmäktige för att stavningen borde ändras tillbaka ifrån Trälleborg mot Trelleborg.

Den 22 oktober fastställde ecklesiastikministerArthur Engberg stavningen Trelleborg.^[20]

Ortnamnet Helsingborg

[redigera | redigera wikitext]

År bestämde Kungl. Maj:t för att Helsingborg, likt ändrade sitt namn mot Hälsingborg, återigen skulle ett fåtal nyttja stavningen tillsammans med e.^[21] Kommunen ville äga igen den stavning likt gällde före därför för att detta fanns mer gångbart internationellt sett samt stavningen Helsing- skulle även stämma överens tillsammans med detta danska Helsingör samt detta finländska Helsingfors.

Namnet vid en fjäll: Sånfjället alternativt Sonfjället

[redigera | redigera wikitext]

Ett antal konflikter angående svenska ortnamn äger uppstått beneath samt talet. ett numera avslutad tvist existerar namnet Sån-/Sonfjället. Härjedalens samhälle ville för att namnet skall stavas Sonfjället, dock Lantmäteriet bestämde för att stavningen skulle gå vidare för att artikel Sånfjället.

Beslutet överklagades dock från kommunen.^[22] Efter enstaka analys från enstaka ortnamnsexpert beslöt Lantmäteriet för att detta officiella namnet numera bör existera Sonfjället.^[23]

Rättslig prövning från namn vid byar samt småorter

[redigera | redigera wikitext]

I den västerbottniska byn Kräkånger begärde invånarna för att ett fåtal byta byns namn mot detta nykonstruerade Lövsele vid bas från obehag vilket dem upplevt från för att bo inom Kräkånger.

Detta bifölls från myndighetena tid ^[24]

I den uppländska småortenFjuckby ville 15 ortsbor kalenderår för att staden skulle ett fåtal tillbaka sitt äldre namn Fjukeby till för att ortsborna skulle undvika jobbiga antydningar tillsammans avseende vid ortnamnet.

S:t Olavsleden var en av Nidarosvägarna

begäran avstyrktes inom en remissvar ifrån Institutet till tungomål samt folkminnen inom månad tillsammans med motiveringen för att endast enstaka minoritet från ortsborna stödde den föreslagna ändringen^[25] samt inom månad avslogs begäran från Lantmäteriet.

Det är kapabel även hända för att ortsbor ej existerar nöjda tillsammans den stavning liksom Lantmäteriet önskar tillämpa.

Detta hände mot modell inom småorten Glössbo vid talet. Ortsborna ville äga tillbaka den äldre stavningen Glösbo, dock deras begäran avslogs från Lantmäteriet.^[26]

I Ljusnarsbergs samhälle äger ett hembygdsförening begärt för att Basttjärn skall ett fåtal varma Bastkärn (därför för att detta namnet finns vid äldre kartor).

beneath talet gick Vägverket tillsammans med vid för att sätta upp skyltar tillsammans med namnet Bastkärn. Detta stred mot Lantmäteriets perception för att den rätta stavningen existerar Basttjärn. Påtryckningar mot Vägverket gjorde för att dem lovade för att ändra tillbaka mot Basttjärn. Ännu inom juli skyltades dock "Bastkärn".^[27]

Oklarheter angående stavning från namn vid slott samt herrgårdar

[redigera | redigera wikitext]

Vissa stora frakt önskar gärna från hävd äga sitt namn opåverkat från stavningsreformen Bland dessa noteras Fogelstad (Fågelsta)^[28][29] inom Katrineholms samhälle, Hooks herrgård inom Vaggeryds samhälle vilket på grund av kartproduktion skrivs Hok från Lantmäteriet, (samma stavning vilket samhället Hok söder ifall herrgården).^[30] Annars kallas herrgården vanligtvis Hooks herrgård.^[31] Fler exempel: Löfstad slott (Lövstad) inom Norrköpings kommun^[32][33] samt Ängsö slott inom Västerås samhälle.

Ängsö slott kallar sig självt Engsö slott^[34] samt kallas sålunda även från Västmanlands Kommuner samt Landsting.^[35] inom Lerums samhälle önskar den statliga stiftelse såsom äger Näs slott för att namnet skall stavas Nääs slott. Bland annat beror detta vid för att dem vid slottet driver rörelsen Nääs Slott & Slöjdseminarium.

Stavningen Nääs slott äger slottet haft sedan talet.^[36] Innan dess skrevs namnet likt ness ().^[37] Efter stavningsreformen ville ej myndigheterna för att ortnamnen skulle äga stavning tillsammans dubbla vokaler, samt detta blev bestämt för att stavningen skulle existera Näs slott.

Ortnamn eller toponymer är namn på platser i landskapet

Bland annat Lerums samhälle samt Nationalencyklopedin skriver dock kvar Nääs slott. Även regeringen använder stavningen Nääs.^[38]

Holaveden alternativt Hålaveden?

[redigera | redigera wikitext]

Under senare hälften från talet ändrade dåvarande myndighet för lantmätning sin till kartproduktion nyttja stavning från Holaveden mot Hålaveden.

sålunda sent såsom användes den gamla stavningen Holaveden från bland annat skandinavisk familjebok.^[39] Numera existerar stavningen Hålaveden den gängse samt den används från Lantmäteriet till kartproduktion.^[30] Denna stavning används även inom Svenskt ortnamnslexikon ^[40] samt från Länsstyrelsen Östergötland.^[41] Ibland används den gamla stavningen Holaveden även inom nutida publikationer, bland annat från Ödeshögs kommun.^[42]

Tolkning från ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Redan långt igen inom tiden besitter folketymologiska omtolkningar gjorts från ortnamn.

Intresset till ortnamnen besitter gjort för att gemene man äger gjort felaktiga tolkningar. inom vissa fall besitter dessa tolkningar blivit dem officiellt fastställda namnen. en svenskt modell existerar Vedyxa inom svensk region vilket kommer från detta beneath medeltiden upptecknade Vidhusa, enstaka sammansättning från detta fornsvenska vidher 'skog' samt hus.^[43] Innan ortnamnsforskningen blev enstaka vetenskap ägde såväl lärda män likt enkelt människor helt ovetenskapliga förklaringar mot olika ortnamn.

Namnet Uppsala förklarades från Heliga Birgittas biktfader Mathias Lincopensis komma från Uppo, likt skulle existera stadens grundare. Denne Uppo plats far mot Sven, Nore samt Dan inom landet, Norge samt land. Därmed skulle Uppsala existera den äldsta huvudstaden till dem tre nordiska rikena. enstaka mer folklig förklaring finns mot namnet Bälinge: då man skulle att ge ett namn till någon eller något socknen nedsänkt fåren runt kyrkmurarna.

en får bräkte en "bä" samt sålunda lades -linge mot samt namnet Bälinge uppstod.^[44]

Tolkningen från ortnamn, ortnamnens etymologi, besitter enstaka huvud område inom ortnamnsforskningen. till den etymologiska forskningen ägde den jämförande språkforskningen inom start från talet ett många massiv innebörd.

Företrädarna till denna språkvetenskapliga inriktning, Jacob Grimm, Rasmus Rask tillsammans med flera, skapade ett vetenskaplig bas såsom bland annat kunde användas till forskningen ifall dem olika ortnamnens ursprung.^[45]

Tolkningsvillkor

[redigera | redigera wikitext]

För varenda ortnamn måste vissa villkor uppfyllas, till för att man skall anlända fram mot ett rimlig tolkning.

Tolkningen måste stämma tillsammans med dem äldre skriftliga belägg såsom finns. flera ortnamn kunna feltolkas ifall man enbart ser mot namnens nutida skriftliga struktur ^[46] (som oftast påverkar även uttalet från namnet). en modell existerar Norrbyås inom Närke, liksom kalenderår skrevs liksom Nerboahs.^[47] Namnet är kapabel därför ej äga varken tillsammans med termen 'norr' alternativt tillsammans termen 'by' för att utföra.

Tolkningen måste stämma tillsammans med hur namnet uttalas inom den trakt var namnet finns. angående inga äldre belägg finns, alternativt angående liknande ger enstaka motsägande foto, existerar lokalbefolkningens uttal från namnet särskilt betydande. Exempel: Utanför Ludvika ligger stort insjövatten Gårlången. Sjöns genuina uttal existerar Gårlången tillsammans å vilket inom gård samt ej tillsammans med ljudet ô såsom inom traktens dialekt finns inom mot modell 'kol' samt 'hål'.

Förledet skulle behärska artikel går, gorr 'smuts, dy, orenlighet'. inom sålunda fall skulle Går- uttalas liksom Gôr-. eftersom detta istället uttalas Går- bör detta anlända ifrån en ursprungligt långt a, liksom inom fornsvenskagardher 'gård'. Alltså existerar detta rimligt för att anta för att termen inom förledet existerar gård.

Den troliga betydelsen existerar 'fiskegård', ett inrättning till fiskfångst.^[48]

Tolkningen måste stämma sakligt. Faktorer såsom bland annat bör beaktas existerar topografin, ort- samt personnamnsskick samt växt samt djurvärld. då detta gäller topografin måste enstaka lokal äga enstaka terräng liksom stämmer tillsammans med ortnamnet.

ifall mot modell ett område heter Backagården kunna namnet innehålla termen backe. dock ifall landskapet ej existerar detta minsta kuperad just var, saknas den chansen. Förledet förmå då istället innehålla en personnamnBack alternativt Backe.

Om ej ort- alternativt personnamnsskick stämmer tillsammans med ortnamnet måste man existera försiktig tillsammans tolkningen.

angående mot modell en ortnamn inom Skåne innehåller "Tuna" alternativt -tuna, vilket Tuna inom skogsdunge, får man anta för att detta kunna artikel en uppkallelsenamn, eftersom Tuna normalt ej förekommer inom skånska ortnamn.^[46]

Även dem dialektord vilket finns inom enstaka trakt bör man äga inom åtanke. en modell existerar Ramsta inom svensk region såsom besitter vilket förled detta fornsvenska mansnamnet Rampn (isländska Hrafn).

Ordets innebörd existerar fågel, såsom inom enstaka sektion svenska dialekter kallas ramm alternativt ramn. Förr uttalades ortnamnet Rammsta.

Numera existerar uttalet Ramsta samt invånarna inom socknen kallas Ramsta ramarna. inom svensk region kallas fågeln 'korp' samt bland öknamn vid sockenbor finns Morkarla korpar samt Lohärads korpar.^[49] en annat modell existerar Ramlösa (in Ranfløse ) var namnet kommer från detta skånska dialektordet ramm 'fuktig äng' samt -lösa 'glänta, äng'.^[50] inom skogrika trakter betecknar annars Ram- oftast 'korp', likt inom Ramdala (ecclesie Rafndalæ ) inom Blekinge.

Ett stort antal ortnamn, speciellt ägo- samt naturnamn, äger en växt alternativt djurbetecknande förled. en ortnamn Lin- alternativt Lindtjärn inom Bohuslän förmå antingen innehålla lin alternativt lind. då man ser vid detaljer angående tjärnen ser man för att den ligger till avlägset till för att man skulle äga rötat lin inom den.

Däremot äger detta i enlighet med arbetsuppgift planta träd nära tjärnen. Alltså bör detta artikel termen lind vilket finns inom namnet.^[46]

I Tiveden finns stort insjövatten Kråksjön mitt inom skogen nära gränsen mellan Närke samt Västergötland. inom samt tillsammans med för att stort insjövatten finns inom en skogslandskap samt ej inom en jordbrukslandskap existerar detta ej troligt för att namnet skulle äga tillsammans kråkor för att utföra.

detta finns svenska ortnamn likt inom sitt förled äger en mening likt motsvarar fornvästnordiskakrákr 'korp', mot modell Kråkshult inom Småland.^[51] Kråksjön inom Tiveden skulle då behärska betyda Korpsjön.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Pamp, Bengt "Ortnamnen inom Sverige", skogsdunge, Studentlitteratur,
• Ståhl, Harry, "Ortnamn samt ortnamnsforskning". huvudstaden, Almqvist & Wiksell,
• Svenskt ortnamnslexikon (), ISBN X

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]