Hur djur anpassar sig i öken

Anpassning, även kallat adaption, existerar enstaka genetisk förändring likt ger högre fitness inom den rådande miljön. Anpassningar förmå antingen existera strukturella, beteendemässiga alternativt fysiologiska. Strukturella anpassningar existerar förändringar vilket påverkar organismens fysiska struktur liksom mot modell skelettkonstruktionen.

Beteendemässiga anpassningar existerar förändringar liksom leder mot för att beteendet ändras vid en fördelaktigt sätt, mot modell en effektivare födosöksbeteende. Fysiologiska anpassningar existerar sådant vilket förbättrar organismens fysiologiska funktioner vilket tillväxt, homeostas, vätskebalans samt för att tillverka gift.

På artnivå är ett typexempel blommor och pollinatörer, många interaktioner är artspecifika som hos fikon och fikonsteklar

Definitioner samt konflikter

[redigera | redigera wikitext]

Anpassning används både då man talar ifall upprätthållandet från ett egenskap såsom ger högre fitness jämfört tillsammans med alternativa attribut samt förändringen från ett egenskap vilket leder mot ökad fitness vilket innebär för att detta både är kapabel artikel en tillåtelse samt ett process.

Skilda intressen mellan evolutionsbiologer, vilket oftast intresserar sig på grund av dem historiska aspekterna samt uppkomsten från anpassningarna, samt ekologer, likt oftast intresserar sig till idag befintlig anpassningar samt upprätthållandet från dessa, besitter skapat flera konflikter samt diskussioner angående definitionen från anpassning samt man existerar ännu ej överens.^[1]

Olika typer från definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Gould samt Vrba önskar skilja vid attribut likt uppkommit till den roll dem används på grund av idag samt attribut liksom uppkommit på grund av ett ytterligare roll än vad den används mot idag (se exaptationer) samt definierar anpassningar vilket ”egenskaper byggda från naturlig selektion till dess nuvarande roll kunna kallas anpassningar”.^[2].

Definitionen fokuserar alltså vid uppkomsten från egenskapen. för att detta existerar svårigheter inom för att titta då enstaka anpassning slutar samt ett exaptation börjar, för att detta oftast existerar omöjligt för att känna till den ursprungliga funktionen inom enstaka beteendemässig egenskap samt för att samtliga attribut existerar exaptationer bara man går tillräckligt långt åter inom tiden existerar modell vid argument mot dessa begrepp.^[1]

Harvey samt Pagel anser för att till för att behärska kalla enstaka egenskap ett anpassning måste den äga evolverat fram liksom enstaka respons mot ett bestämd selekterande kraft samt existera apomorf på grund av gruppen.

Skulle egenskapen artikel plesiomorf anser dem för att den bör kallas exaptation ifall man ej tar tillsammans med bota kladen.^[3]. Harvey samt Pagel önskar även dem ett fåtal tillsammans med en historiskt perspektiv vid anpassning dock definitionen medför hinder liksom för att man måste uppleva mot fylogenin till för att behärska besluta ifall ett karaktär existerar enstaka anpassning alternativt ett exaptation.

Samanpassning, eller koadaption, är en genetisk förändring som ger ökad fitness i en interaktion som kan ske på flera olika nivåer till exempel mellan arter, organ eller gener

Sober menar för att ”A existerar ett anpassning på grund av ett arbetsuppgift T inom population P ifall, samt bara angående, A sprider sig inom P på grund av för att detta existerar selektion till A var dem selektiva fördelarna från A berodde vid för att A hjälpte mot för att utföra övning T”.^[4] Denna definition inriktar sig istället vid för att skilja anpassade attribut samt anpassning.

denne menar för att anpassning endast bör användas på grund av processen samt ej till själva egenskapen.

Bocks säger för att ”en anpassning existerar alltså enstaka funktion hos enstaka organism vilket samverkar operativt tillsammans med vissa faktorer dess omgivning således för att individen överlever samt reproducerar sig”.^[5] enstaka definition såsom undviker dem historiska aspekterna samt fokuserar mer vid upprätthållandet från egenskaperna.

Svårigheterna existerar för att ta reda vid vilka fenotypiska attribut likt karaktäriserar anpassningar.

Förmågan att anpassa sig till torra förhållanden kan betyda skillnaden mellan liv eller död för djur och växter som lever i öknen

Mitchells samt Valones definition ”anpassning förmå definieras såsom enstaka plan vilken ger den högsta tillväxten per capita beneath givna omständigheter” ^[6] fokuserar ej heller vid dem historiska aspekterna. detta existerar enstaka lätt definition dock detta utför även för att detta blir ett sektion oklarheter såsom mot modell vad man bör ställa tillväxten inom relation mot.

Adaptiv evolution

[redigera | redigera wikitext]

Om detta finns enstaka koppling mellan fitness samt ett egenskap kommer detta naturliga urvalet (den naturliga selektionen) verka antingen ökande alternativt minskande vid egenskapen beroende vid angående egenskapen ger bäraren högre alternativt lägre fitness.

ifall den genetiska förändringen från egenskapen ger ökad reproduktiv succé kommer detta naturliga urvalet verka positivt vid egenskapen. ifall anpassningen ger individen många högre fitness kommer selektionen artikel kraftfull samt anpassningen kommer för att behärska sprida sig fort inom populationen. ^[7]

Samanpassning

[redigera | redigera wikitext]

Samanpassning, alternativt koadaption, existerar enstaka genetisk förändring liksom ger ökad fitness inom enstaka interaktion likt kunna ske vid flera olika nivåer mot modell mellan arter, kroppsdel alternativt gener.

vid artnivå existerar en typexempel blommor samt pollinatörer, flera interaktioner existerar artspecifika såsom hos fikon samt fikonsteklar. en modell vid samanpassning vid organnivå existerar storleken vid gälarna samt kroppsstorleken hos vattenlevande vilt. Gälarna måste artikel sålunda stora för att dem är kapabel ta in tillräckligt tillsammans syre samt släppa ut koldioxiden vilket bildas dock ej större än vilket liksom behövs eftersom bildandet samt upprätthållandet från gälarna kostar energi.^[7] vid gennivå brukar man ofta ta upp kopplingsojämvikt var alleler, ej nödvändigtvis vid identisk kromosom, förekommer tillsammans oftare än vad man förmå förvänta sig från slumpen.

Generna såsom samanpassats samt tillsammans ger högre fitness kommer även för att selekteras på grund av för att inträffa tillsammans.^[8]

Föranpassning

[redigera | redigera wikitext]

Man säger för att organismer vilket klarar från för att leva inom en habitat trots för att dem tidigare ej utsatts till detta existerar föranpassade, alternativt preadapterade, mot habitatet.

Mer Information

flera arter klarar från för att etablera sig inom habitat likt liknar deras ursprungliga vilket är kapabel bero vid för att detta finns tillräckligt tillsammans genetisk variation alternativt fenotypisk plasticitet inom arten på grund av för att klara från dem förändringar likt detta nya habitatet innebär. Denna förmåga för att etablera sig inom enstaka miljö man egentligen ej existerar anpassad mot kallas ekologisk passning.

Varför vissa arter existerar förbättrad vid för att exploatera nya habitat än andra existerar man ej trygg vid dock ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något liksom kallas ”nischbredd – invasionsframgång” föreslår för att generalister existerar förbättrad än specialister vid för att exploatera nya habitat eftersom detta existerar troligare på grund av generalister för att hitta dem förutsättningar dem kräver inom en nytt habitat^[9][10].

Exaptation

[redigera | redigera wikitext]

Med exaptation menas enstaka egenskap liksom tidigare varit ett anpassning mot något annat än vilket den används mot idag. en modell vid detta existerar däggdjurens skelett, man tror för att uppkomsten skelett existerar enstaka anpassning mot för att lagra fosfater samt för att den stöttande funktion detta besitter hos landlevande varelse idag existerar ett exaptation.

detta debatteras ännu angående användandet samt nödvändigheten inom detta formulering såsom främst förespråkas från S.J. Gould samt E.S. Vrba.^[2]

Begränsande faktorer

[redigera | redigera wikitext]

Anpassningar existerar ej ständigt optimala vilket besitter sin bas inom en antal begränsande faktorer.

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Om olika anpassningar existerar bäst vid olika platser kommer migration mellan dessa orsaka missanpassningar eftersom gener såsom ger högre fitness inom detta en området kommer för att ge enstaka lägre fitness inom detta andra.

existerar selektionen många kraftfull kommer anpassningarna emellertid för att bibehållas eftersom dem missanpassade generna snabbt selekteras bort^[7].

Tid

[redigera | redigera wikitext]

Det förmå ta väldigt utdragen tidsperiod på grund av ett anpassning för att sprida sig dock ifall selektionen besitter kraftfull effekt vid egenskapen kommer den för att behärska sprida sig snabbt.

äger anpassningen skett vid enstaka dominant allel kommer den även för att sprida sig fortare eftersom egenskapen ständigt kommer för att uttryckas samt ge högre fitness.^[7]

Förändring

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom miljön ej existerar statisk kommer förutsättningarna kurera tiden förändras samt attribut såsom tidigare varit anpassningar kommer ej längre ge ökad fitness samt nya attribut kommer selekteras fram, vid bas från detta kommer anpassningarna ej ständigt artikel optimerade.

Förändringarna kunna ske snabbt alternativt långsamt. Sker förändringen långsamt kommer arter för att behärska samevolvera tillsammans med den skiftande miljön. existerar förändringen snabb samt besitter massiv effekt, vilket ofta sker nära införande från nya arter, finns fara för att arter dör ut eftersom dem ej hunnit justera sig mot dem nya förutsättningarna.

enstaka anpassning mot för att leva inom ett föränderlig habitat existerar fenotypisk plasticitet, förmågan för att ändra sin fenotyp beroende vid miljö.

Anpassning kallas också för adaption

Fenotypisk plasticitet existerar däremot ej ständigt en modell vid anpassning eftersom detta även är kapabel bero vid naturliga följder från kroppslig samt kemisk inverkan.

Avvägning

[redigera | redigera wikitext]

Då ett anpassning från ett egenskap leder mot för att ett ytterligare egenskap ger lägre fitness på grund av individen kommer dessa verka mot varandra samt detta måste ske ett avvägning mellan egenskaperna.

Detta innebär för att ett mutation liksom inom sig egen ger upphöjd fitness ej kommer selekteras fram ifall detta leder mot för att enstaka ytterligare egenskap ger organismen lägre fitness. en typexempel vid detta existerar sekundära sexuella karaktärer vilket ger ökad fitness eftersom detta ger fler parningar dock minskad fitness eftersom dem existerar kostsamma för att bära (se sexuell selektion).^[7]

Fenotypiska begränsningar

[redigera | redigera wikitext]

Anpassningar förmå även bli begränsande.

inom samt tillsammans med för att enstaka anpassning äger skett förmå egenskapen ej vandra igen inom evolutionen till för att sedan ta ett ytterligare väg, detta naturligt urval kommer för att selektera försvunnen individer vilket skulle artikel mellan olika anpassningar.^[7]

Överdominans

[redigera | redigera wikitext]

Då heterozygositet inom en lokus leder mot ökad fitness samt homozygositet inom identisk lokus leder mot lägre fitness kommer dem heterozygota missanpassningar inom ett population bibehållas.

De anpassar sig ganska lätthet i mitten, även om dess befolkning minskar på grund av jakt och avskogning

en typiskt modell vid detta existerar sickelcellanemi var heterozygoter äger ett viss motståndskraft mot malaria samt var dem homozygot recessiva får sickelcellanemi samt homozygot dominanta saknar motståndskraft mot malaria. inom dem områden var malaria förekommer existerar detta därför vanligare tillsammans sickelcellanemi än inom områden var malaria ej finns.^[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]