När kom zigenare till sverige

Romer existerar ett från Sveriges officiella minoriteter. Romerna besitter traditionellt varit en resandefolk, samt deras saga inom landet existerar kantad från förföljelse, trakasserier samt diskriminering.

Romer inom land är kapabel delas in inom flera grupper:

• Kalé-romer besitter sitt närmaste ursprung inom Finland.
• Kalderash-romer
• Utomnordiska romer – lovara samt kalderash
• Nyanlända romer – arli ifrån forna Jugoslavien samt andra grupper ifrån Östeuropa.
• Resandefolket – den äldsta gruppen inom Norden tillsammans tillsammans kalé

Alla dessa grupper äger identisk rötter vilket besitter bevisats tillsammans med DNA-teknik.^[2][3]

Svenska myndigheter besitter beneath utdragen tidsperiod arbetat mot romerna tillsammans hjälp från bland annat lösdriverilagar såsom skulle kriminalisera deras levebröd.

vid senare tid äger man försökt för att omfatta romerna inom samhället tillsammans hjälp från skolan. Dock besitter myndigheterna svårt för att ge romerna fullvärdig utbildning eftersom dem ej existerar bofasta vid enstaka plats.^[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

1500-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande kända texten angående för att romer kommer mot land finns inom Stockholms tänkebok ifrån 1512.^[5][6] Den 29 september1512 kom "greve Antonius" tillsammans med en stort antal familjer.

egen sade sig gruppen komma ifrån "Klene Egifft", lilla Egypten, vilket från vissa vetenskapsman tolkats likt ett romsk bosättning vid Peleponnesos inom Grekland. ifall Antonius existerar identisk individ vilket Antonius Gagino passerade denna romska assemblage Skottland 1505 i enlighet med en skrivelse ifrån den skotske kungen Jakob IV.

Det exotiska "grevliga" följet mottogs tillsammans med entusiasm samt nyfikenhet från stockholmarna, inkvarterades inom Sankt Laurentii gillestuga samt skänktes den ansenliga summan 20 mark från stadens råd.^[8][9] Entusiasmen varade dock ej länge.

Redan 1515 beskriver tänkeböckerna hur "tattarna ingalunda fick stanna inom stadens hank samt stör, samt detta på grund av deras skalkhets [skurkaktighets] skull".^[9]

Greve Antonius samt hans samling kallades till tattare, bland annat inom enstaka svensk krönika från Olaus Petri. Denna benämning beror sannolikt vid för att man trodde för att romerna plats tatarer.^[9] Bland finska, norska samt svenska gammalromska släkter äger namn vilket grek samt skotte cirkulerat, vilket kunna äga sin förklaring inom vandringsvägarna.

Senare beneath 1500-talet blev detta belagt tillsammans dödsstraff på grund av manliga romer för att uppehålla sig inom landet. Den 28 april1543 fick befallningsmannen inom VästeråsRasmuss Klott ett barsk anmaning för att jaga ett tattarhop, ifall vilken denne tydligen skrivit mot kungen (Gustav Vasa), ut ur landet. tid 1576 sände Johan III ut enstaka rundskrivelse mot fogdarna inom Norrland rörande förvisning från tattarna ur riket.

kalenderår 1577 stod detta inom Johan III:s utgående diarium för att angående "Tatterne" försöker komma in innanför avgränsningar skulle dem hängas allesammans.^[11] Allt plats dock ej uselt vid 1500-talet på grund av romer inom land. inom juni 1577 utfärdade Gustav Vasas måg, hertig Magnus från Sachsen-Lauenburg ifrån Ekolsund, en rekommendationsbrev till "Egiftern" Anders Faa samt hans följe, samt en par månader senare fick samme rom tillsammans med sitt sällskap inom Håtuna ett liknande skrivelse från kungens dotter prinsessan Cecilia.

Anders Faa samt hans följe skulle förses tillsammans med föda samt maltdryck inom utfärdarnas respektive förläningar. Detta följe ägde säkerligen ett koppling mot Skottland. Namnet Faa tillhör enstaka från Skottlands kända romska släkter.

1600-talet

[redigera | redigera wikitext]

Vid Riksdagen kalenderår 1617 beslutades för att landets samtliga "tattare samt zigenare" skulle utvisas.

Den 28 juli1637 kom "Placat ifall Tatarnes fördrifwande af landet" mot stånd. denna plats meddelas mot enstaka start för att inom landet finnes "en massiv hoop Sikeiner alternativt Tartare, såsom inom skåcketals omlöpa inom provincierne ifrån then en staden mot den andre." Romska kvinnor samt ungar skulle fördrivas ur landet medan dem romska männen skulle man äga riktig för att döda.

"

Denna "zigenarstadga" blev trots sin grymma ton ej särskilt uppföljd. beneath slutet från 1600-talet samt start 1700-talet uppträdde romerna vilket häktmakare alternativt tråddragare. Sammanställningen zigenare-tattare-häktmakare fanns vanlig beneath denna period. en modell vid detta existerar Johan Henriksson Swartzkaupf inom Vimmerby vilket anges artikel "Tartare" samt häktmakare inom slutet vid 1600-talet.

1700-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet plats dem flesta resande-romer glasförare alternativt verkade inom krigsmakten, främst vilket fältjägare alternativt artillerister.^[16] Trumslagare plats även enstaka vanligt armé aktivitet till resande.^[17] en från flera modell vid romska soldater inom källorna inom krigsmakten finns nedskrivet inom Henrik Lilljebjörns "Minnen ifrån förra hälften från 1800-talet"^[18].

inom andra delen från sina "Hågkomster"^[19] återger Lilljebjörn enstaka sektion intryck samt erfarenheter ur existensen nära Värmlands fältjägare beneath förra hälften från 1800-talet. Bland regementets manskap, maximalt människor ifrån Jösse härad samt finnmarkerna, fanns enstaka sektion "skojare från autentisk Zigenarras", säger han. "Figurer tillsammans med chokladfärgad hy samt svarta, blixtrande ögon förekommo ej sålunda sällan, dock dessa voro äfven dem maximalt intelligenta, samt sedan dem väl voro beklädda samt beneath diciplinens grupp, kunde man inte någonsin önska sig förbättrad människor för att kommendera.

Bland dem funnos taskspelare, eqvilibrister samt konstmakare från allehanda stöt, samt deras erfarenhet beneath permissionstiden mellan mötena önskar jag ej taga inom försvar. detta hände ej sålunda sällan för att sådana var kamrater fingo respass mot Marstrand alternativt Varberg, dock flera från dem hördes inte någonsin något ondt angående.

Jag påminner mig ifall enstaka sådan, vilket hette Lindgren, hvilken redan 1808 blivit tillfångatagen inom Norge, dock rymt, maskerad mot kvinna, samt haft flera äfventyr innan han återkom. Karlen ägde medalj till tapperhet inom fält samt plats af sitt ledare väl respekterad. […] denne ägde tre söner, vilket varenda voro jägare, samt den yngste fanns mot samt tillsammans vice korpral nära mitt kompani.

detta plats ett många fin karl, dock hans kamrater voro ej nöjda tillsammans med honom samt klagade öfver hans extraktion samt förmådde mig slutligen begära hans afskedande. Gubben Lindgren plats många känd inom officerskåren, samt hans norska visor afhördes tillsammans med stort nöje.

En intressant inblick inom resande-romernas bakgrund ifrån 1700-talet finns inom Slottskansliets skrivelser mot Kungl.

Maj:t 1728–1730. Den beskriver både utseende vid romer samt för att dem ägde förbindelser ovan landgränserna. Skrivelserna gäller bland andra häktmakaren, hästhandlaren samt soldaten Per Jönsson Hellbom. Hellbom sade sig existera 45 tid äldre samt född inom Trondheim från "Häcktmakareföräldrar, hwilka dödt ifrån honom medan han legat inom lindan".

denne sägs inom protokollet äga en tämligen gott ansikte "wäl nog mörka kalufs dock eij just sålunda ziguenisk mine". Hans systra Margareta Jönsdotter beskrivs däremot likt "hel swartaktig liksom ett criol". Hustrun mot Hellboms äldste son, 20-åriga Annicka Hindrichsdotter, sades artikel född inom Hamburg från fransk fader samt tysk moder, vilka emellertid båda "voro zigenare".

enstaka ytterligare inom Hellboms följe sade sig existera från norsk fader samt finsk moder.^[21] Värt för att nämna existerar för att Per Jönsson Hellbom även dryckesställe namnet Lindgren samt existerar anfader mot flera resande idag. Målle Lindberg existerar ättling mot denne omskrivne man i enlighet med enstaka släktforskning utredning.^[22] Ytterligare bevis till resandefolks kontakter ovan avgränsningar fanns då en således kallat ”Tattarmål” behandlades från Konga, Allbo samt Kinneviks häradsrätter 1724–1725.

Huvudmannen bland resandefamiljerna plats Christian Mårtensson Broberg, mot yrket hästhandlare samt fd soldat. Hans mor Anna Sibilla uppgavs artikel född inom Tyskland. Även enstaka ytterligare äldre kvinna inom sällskapet plats från tysk börd. Resten från sällskapet plats födda vid olika platser inom Sverige.^[23]

De svenska romerna (resande) besitter ifrån 1600-tal mot tidigt 1800-tal nästan undantagslöst haft rottrådar mot Finlands romer (Kaale).

beneath 1700-talet uppehölls många livliga förbindelser vid Bottenhavets båda sidor. dem värvade regementena liksom ofta bestod från romska soldater bytte ofta förläggningsorter tillsammans varandra.^[24] Då land avträdde land i norden försvårades givetvis kontakterna mellan dem finska samt dem svenska romerna, dem isolerades ifrån varandra.

1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare intressant övning angående kontakter ovan avgränsningar återges från Arvid August Afzelius inom ”Swenska Folkets Sagohäfder” 1863.

Berättelsen uppges anlända ifrån Vimmerbytrakten. ”En gång kom enstaka trasig tattare tillsammans sin fru åkande mot enstaka prästgård inom Småland samt begärde husrum, emedan denne fanns sjuk. han dog identisk mörker. Hustrun meddelade kyrkoherden, för att hennes man varit från upphöjd släkt bland deras människor samt icke kunde begravas, förrän denna anmält hans frånfälle till deras hövitsmän, vilka bodde inom Rysslands huvudstad.

denna utlovade ett hederlig vedergällning angående kyrkoherden sedan ville jordfästa honom. Kyrkoherden lovade detta. Efter några veckor anlände mot gården flera vagnar tillsammans med illa klädda tattare. vid begravningsdagen framtogo dessa ur enstaka medförd trosskista dyrbara dräkter, samt numeriskt värde från dem iklädde sig gullsömmade sammetsmantlar från purpur samt hängde stora guldkedjor ifall halsen.

dem ägde även ett vagn tillsammans matvaror samt alkoholhaltig mot begravningsgästernas undfägnad. Kyrkoherden erhöll på grund av sin möda femtio dukater, varefter tattarfurstarna åter nedlade sina högtidskläder samt inom usla vardagskläder drogo sin färde.”

På 1800-talet fanns resandefolket utspritt ovan bota land. Resande bodde mindre perioder inom vissa byar.

Knappekulla existerar ett ställe såsom haft resandebefolkning. angående Knappekulla finns ett intressant notis inom August Blanches långnovell "Banditen"(1848)^[26] var denne skriver "Inom (Norra) Tjusts härad, fyra mil norr ifall Västervik, existerar belägen ett bygd tillsammans namnet Knappekulla. Denna bygd ägde sin märkvärdighet på det sättet, för att allt sedan antik period rom alternativt sålunda kallade tattare bebott den […]".

Viktor Rydberg skrev vid 1850-talet romanen ”Singoalla”.

Romanen innehåller romska karaktärer. liksom underlag till dessa ägde Rydberg studier angående resandefolket. Den romska guden Alakho liksom tas upp inom romanen^[28] existerar enstaka gud liksom besitter tillbetts från resandefolk inom Norge samt Sverige.

Under 1800-talets slut fick landet ett färsk romsk team bredvid dem resande.

detta plats Kalderash-romer liksom invandrade ifrån olika delar från Europa, dock dem flesta härstammade ifrån slaveriet inom Östeuropa. dem kom för att syssla tillsammans kopparslageri samt även olika dansuppträdanden. Förfäderna mot dagens Kalderasha-släkter invandrade inom slutet vid 1870-talet dock reste vidare inom Europa till för att sedan komma tillbaks permanent.^[30] Kalderash kom för att benämnas "zigenare" medan resande fick från myndigheter bära namnet "tattare", något liksom fortsatte beneath större delen från 1900-talet.

1900-talet samt framåt

[redigera | redigera wikitext]

En från Sveriges statsmakt beställd vitbok angående övergrepp mot Sveriges romer presenterades 2014.

Under första delen av 1900-talet drabbades kalderash-gruppen av utestängande från samhället

Vitboken redogör på grund av hur svenska staten beneath 1900-talet besitter bedrivit rasbiologi samt bidragit mot diskriminering, spridande från legender samt stereotyper.^[32][33][34] beneath inledande delen från 1900-talet drabbades Kalderash-gruppen från för att man utestängdes ifrån samhället. Fram mot 1960-talet plats dem flesta kalderashromer förpassade mot tält alternativt inom "zigenarläger".

Resandefolket drabbades från tvångssteriliseringar, tvångsomhändertaganden från unge samt tvångsassimilation.^[36][37] inom Historisk tidskrift 2016:3, Historikern vilket utredare, ifrågasätter Mattias Tydén för att detta fanns enstaka omfattande strategi ifrån staten, dock för att besluten gjordes vid individnivå från myndigheter samt utredare.^[38] för att räknas vilket "tattare" från myndigheter jämfördes tillsammans med för att artikel "asocial" samt därmed kunde steriliseringslagen tillämpas mot resande, likt utgjorde den absoluta majoriteten från utpekade "tattare".

Mer än 19 tidningsartiklar förespråkade steriliseringar från resande mellan 1923 samt 1948. var flera direkt jämförde asocialitet tillsammans för att existera "tattare".^[39] inom slutet från 1950-talet invandrade Kaale-romerna ifrån land i norden. dem existerar dem likt kallas till "finska romer", samt dem små frukter från växter sina traditionell plagg såsom dem burit sedan den inledande delen från 1900-talet.

Den 28 juli 1637 kom "Placat om Tatarnes fördrifwande af landet" till stånd

beneath seklets fyra sista decennier kom ungefär 10 000 romer mot landet ifrån andra länder. dem tillhör grupper vilket lovara, romer ifrån forna Jugoslavien samt sinti.

Katarina Taikon fanns ett från dem största kämparna på grund av bland andra dem svenska kalderashromernas (de "svenska romernas") rättigheter mot hem samt skolgång beneath 1900-talet.

Hennes systra Rosa Taikon besitter även haft en stort engagemang. Sångaren Hans Caldaras äger även varit enstaka från kämparna till romers rättigheter inom landet. han skrev enstaka volym, "I betraktarens ögon",^[41] ifall sin bakgrund likt kalderash-rom inom land. Den äldsta gruppen romer existerar dem resande samt dem besitter förnekats för att tillhöra den romska historien inom land, främst vid bas från den stora spridning såsom Adam Heymowskis undersökning fick beneath den svenska efterkrigstiden.

Hans undersökning äger motbevisats från släktforskare likt besitter identifierat flera från resandes förfäder bland dem "ziguenare" samt "tartare" likt återfinns inom svenskt källmaterial. Några från dem vetenskapsman såsom motbevisat Heymowskis tes existerar Bo Lindwall, Sebastian Casinge samt Lars Lindgren.^[42][43][44]

Några kända personer ifrån resandefolket existerar Målle Lindberg samt Calle Jularbo.

Jularbo gick inte någonsin ut tillsammans sitt ursprung offentligt^[45] medan Målle Lindberg ständigt äger varit öppen tillsammans med detta samt mot samt tillsammans kallat sig "zigenare", vilket fanns ovanligt bland resandefolket vid 1900-talet. enstaka liksom kämpat många på grund av resandefolkets romska saga samt tradition existerar skådespelaren Willie Andréason.^[47] ett ytterligare känd Kaale-rom (finsk rom) existerar Dimitri Keiski liksom vann TV3:s True Talent 2011.^[48] Sångaren samt låtskrivaren Ralf Novak-Rosengren besitter bland annat medverkat vid norska dubbel-CD:n Viser vid vandring inom Norden såsom 2008 utsågs mot årets bästa dokumentära musikinspelning inom Norge ^[49]

2008 utgavs Ordbok ovan svensk romani: Resandefolkets tungomål samt sånger från Lenny Lindell samt Kenth Thorbjörnsson-Djerf^[50] samt tid 2014 den forskningsbaserade boken Scandoromani Remnants of a Mixed Language från bland andra professor Gerd Carling.^[51]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bergman, Arvid. Född slav-död fri? 2018. Stockholmia förlag.
• Casinge, Sebastian. Släktforskarnas årsbok 2008.

  angående familjer på resa inom Östhammar.[1]

• Drabbrikan. 2019. Nr 12. ifall begreppet-svenska romer. Frantzwagner- sällskapet
• Drabbrikan. 2020.
  Det tidigaste skriftliga dokument som visar att det fanns romer i Sverige är från 1512 och återfinns i Stockholms stadsarkiv

  Nr 15. Steriliseringar från resande- ett mörk saga. Frantzwagner-sällskapet

• Drabbrikan. 2020. Nr 17. Steriliseringar från resande 1944. Frantzwagner- Sällskapet.
• Etzler, Allan (1944). Zigenarna samt deras avkomlingar inom Sverige: bakgrund samt språk. huvudstaden studies in Scandinavian philology, 0562-1097 ; 4. Uppsala.

  Libris8078576 

• Hazell, Bo (2011). Resandefolket : ifrån tattare mot traveller (2., [uppdaterade] uppl.). Stockholm: Ordfront. Libris12335531. ISBN 978-91-7441-095-2 
• Lindwall, Bo (2005). ”Hundfias härstamning, dem resandes ursprung”. i Skogsjö Håkan. Släktforskarnas årsbok.
  Vid Riksdagen år 1617 beslutades att landets alla "tattare och zigenare" skulle utvisas

  [20]05. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 2005:6. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. Libris9941475. ISBN 91-87676-38-9 

• Lindwall, Bo (2014). Anor ifrån landsvägen. Sveriges släktforskarförbund. ISBN 9789187676833. http://rotterbokhandeln.se/product.html/anor-fran-landsvagen 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Offentligt tryck

[redigera | redigera wikitext]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

• Arnstberg, Karl-Olov (2015). Romer inom Sverige.

  Skärholmen: Debattförlaget. Libris18400340. ISBN 9789198185508 

• Caldaras, Hans (1980). Dom kallar oss zigenare. Stockholm: Läromedelsred., Rikskonserter. Libris506083 
• Casinge, Sebastian (2020). dem resandes kulturarv. Frantzwagner-sällskapet.
• Ericsson, Martin (2015). Exkludering, assimilering alternativt utrotning? : "tattarfrågan" inom svensk politik 1880-1955.

  Studia historica Lundensia, 1650-755X ; 21. Lund: Historiska avdelningen, Lunds högskola. Libris17549757.

  Mellan 19var romsk invandring till Sverige förbjuden, vilket betyder att Sveriges gränser var stängda för romska flyktingar under andra världskriget och de nazistiska förföljelserna

  ISBN 9789187833069 

• Gurt, Stefan (2015). Ni inger dessa människor hopp : enstaka historia ifall tiggarna samt angående några liksom hjälper dem. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris17872539. ISBN 9789146229643 
• Köljing, Cecilia; Nylander, Maja Kristin; Hultqvist, Sofia (2013). Vi existerar romer.

  Göteborg: relaterat till göteborg stadsmuseum. Libris14202283. ISBN 9789186475079 

• Lo-Johansson, Ivar (1955). Zigenare : enstaka sommar vid detta hemlösa folkets vandringsstigar tillsammans en tillägg : tjugofem kalenderår efteråt. Stockholm: människor inom foto. Libris31137 
• Lo-Johansson, Ivar (1955). Zigenarväg / foto Anna Riwkin-Brick.

  huvudstaden. Libris629768 

• Mohtadi, Lawen (2012). Den solens tid jag blir fri : ett lärobok ifall Katarina Taikon. Stockholm: Natur & tradition. Libris12736863. ISBN 978-91-27-13279-5 
• Nordström-Holm, Gunni; träd, Armas (1982). Om zigenare.

  SIV pocket, 99-0344906-2. Norrköping: Statens invandrarverk. Libris7590467. ISBN 91-7016-379-0 

• Nordström, Gunni; Myrman, Björn (1991). Vi kallar dem zigenare. Stockholm: Alfabeta. Libris7662708. ISBN 91-7712-270-4 
• Takman, John (1952). Socialpsykiatriska synpunkter vid dem svenska zigenarna.

  huvudstaden. Libris10006596 

• Takman, John (1966). Zigenarundersökningen 1962-1965 : slutrapport den 31 mars 1966. huvudstaden. Libris9467795 
• Ohlsson Al Fakir, Ida (2015). Nya boende på grund av socialt medborgarskap : ifall vetenskap samt politik inom "Zigenarundersökningen" - enstaka socialmedicinsk forskning från svenska romer 1962-1965.

  Linnaeus University dissertations ; 208. Växjö: Linnaeus University Press. Libris17599343. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40284 

• Wickberg, Jenny; Hagström, Maria (2012). 500 kalenderår inom Sverige : ett intervjubok angående romernas situation. Pockettidningen R, 0347-1322 ; 43(2012) :3-4. Stockholm: Pockettidningen R.

  Libris13754844. ISBN 978-91-85563-22-7 

• Åkerfeldt, Bennie (2013). Synen vid romer samt resande inom Sverige : därför vilket den bland annat uttrycks inom statliga utredningar samt lokala socken- samt kommunprotokoll und 1800 & 1900-talet. Fritsla: Förlagstryckeriet Vitterleken. Libris14353531.

  ISBN 9789186249946