Frågor om val till sametinget
På söndag går den samiska befolkningen till valurnorna i årets val till sametingetSametinget (Sverige)
Sametinget (nordsamiska: Sámediggi, lulesamiska: Sámedigge, sydsamiska: Saemiedigkie) inom landet existerar enstaka organisation tillsammans arbetsuppgift främst för att bevaka ämnen liksom rör samisk traditioner inom land. Sametinget existerar dels enstaka folkvald kyrka, dels ett svensk statlig förvaltningsmyndighet.
detta bör verka till enstaka levande samisk kultur.[1]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Sveriges statsmakt tillsatte 1982 enstaka offentlig analys, Samerättsutredningen, vars betänkande presenterades 1989. Sametinget fanns då inom land i norden (Sametinget ifrån 1972, ombildat samt nyinvigt 2 mars 1996), samt inom Norge (Sametinget ifrån 1989).
I promemorian freslås vidare ett antal frändringarkalenderår 1993 inrättades Sametinget likt en samiskt kroppsdel tillsammans med begränsat effekt. detta existerar samtidigt enstaka myndighet samt en folkvalt kroppsdel. likt statlig myndighet äger Sametinget likt övning för att verkställa den politik vilket Sveriges riksdag samt statsmakt beslutar, vilket ibland går emot dem folkvalda sametingsledamöternas partiprogram.[2]
År 2007 överfördes vissa myndighetsuppgifter ifrån länsstyrelserna samt Statens jordbruksverk mot Sametinget, likt blev huvud förvaltningsmyndighet inom rennäringsfrågor, varvid tingets politiska samt myndighetsutövande delar tydligare åtskildes.[3] inom samband tillsammans med minoritetsreformen 2010 blev Sametinget tillsammans tillsammans länsstyrelsen inom huvudstaden ansvarig till för att följa upp hur lagen efterlevs.[4]
Uppgifter samt syfte
[redigera | redigera wikitext]Den lagstiftning såsom reglerar Sametinget kallas sametingslagen.
inom propositionen (1992/93:32) mot den sägs för att ”trots benämningen ’ting’ existerar detta ej frågan angående något kroppsdel på grund av självstyre, vilket skall verka inom stället till riksdag alternativt kommunens beslutande organ, alternativt inom konkurrens tillsammans dessa organ.”[källa behövs]
Syftet tillsammans Sametinget existerar ”att utveckla dem svenska samernas möjligheter för att såsom enstaka minoritet bland landets befolkning hålla sin traditioner levande”, eftersom ”samerna, liksom ett sektion från den ursprungliga befolkningen inom landet, får anses inta enstaka särställning inom förhållande mot andra, inom sen tidsperiod mot landet invandrade minoriteter.”[5]
Till Sametingets fakta hör bland annat för att informera angående samiska förhållanden, ansvara till överföring från rovdjursersättningar mot samebyar, medverka inom samhällsplaneringen samt leda detta samiska språkarbetet.
Ansvaret för att fördela kulturmedel likt står mot samernas förfogande till kulturprojekt, forskningsprojekt, föreningar samt organisationer besitter tinget överlåtit vid en kulturråd tillsammans fem ledamöter, valda från plenum.[källa behövs]
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Sametingets högsta beslutande kroppsdel existerar Sametingets plenum tillsammans 31 folkvalda ledamöter, vilka inom sig utser ett styrelse tillsammans ett styrelseordförande samt en presidium tillsammans enstaka ordförande samt ett alternativt flera vice ordförande.
Formellt förordnar regeringen ordförande på grund av Sametinget vid förslag från Sametinget. Plenum tillsätter även ett valnämnd, kulturnämnd, rennäringsnämnd, näringsnämnd, språknämnd, Sameskolstyrelsen samt andra eventuella nämnder samt kommittéer.
Plenum sammanträder vanligen tre gånger per år.[källa behövs]
Den politiska ledningen utövas från styrelsen, vari plenums politiska majoritet vanligen finns representerad. Plenum är kapabel även besluta angående jämnt fördelat sammansatt styrelse, var även minoritetspartierna finns representerade. ifrån samt tillsammans med den 1 juli 2006 får sametinget återkalla uppdragen till förtroendevalda inom styrelsen alternativt inom enstaka nämnd då den politiska majoriteten inom styrelsen alternativt kommitté ej längre existerar densamma likt inom plenum.[3]
Sametingets styrelse samt nämnder skall i enlighet med Sametingslagen besluta inom problem att diskutera såsom rör förvaltningen samt Sametingets myndighetsutövning, till för att skilja denna ifrån den politiska verksamheten, likt försiggår inom plenum.[källa behövs]
Därutöver finns en kansli tillsammans med kontorspersonal vilket leds från ett kanslichef, vilken utses från Sametingets styrelse.
Vad handlar valet om? I sametingsvalet väljer det samiska folket 31 företrädare till det folkvalda organet, kallat plenumKansliets huvudkontor finns inom Kiruna samt andra kontor inom Jokkmokk, Tärnaby samt Östersund. Sametingets kansli existerar indelat inom tre avdelningar:
- Avdelning på grund av finans & ledning (även personalfrågor, myndighetens kunskap samt översättning),
- Avdelning till språk- samt kulturfrågor samt informationscentrum (kulturhandläggare, språkarbetare, bibliotekskonsulent samt Samiskt informationscentrum) och
- Avdelning till samiskt näringsliv, miljö samt samhälle (näringshandläggare samt EU-program).[källa behövs]
Sametingets styrelse får bestå från högst sju ledamöter.
Ordförande ifrån 2021 existerar Håkan Jonsson ifrån Jakt- samt fiskesamerna[6].
Partier
[redigera | redigera wikitext]Under mandatperioden 2021–2025 existerar sju partier representerade inom Sametinget:[7]
Val mot Sametinget
[redigera | redigera wikitext]Val mot Sametinget hålls vart fjärde kalenderår sedan 1993, samt detta senaste valet hölls inom femte månaden i året 2021.[8]
År 2021 fanns drygt 9.000 röstberättigade inom detta svenska Sametingsvalet.
från dessa röstade knappt 65 %.[9]
Sametinget vilket beslutande kyrka besitter kritiserats till för att strida mot demokratins huvudregel ifall allmän samt lika rösträtt. detta besitter beskrivits likt ett kyrka var rösträtt kunna uppnås via DNA-test.[10][11]
Mandatfördelning
[redigera | redigera wikitext]Säte
[redigera | redigera wikitext]Sametingets huvudkansli ligger inom Kiruna, dock Sametingets plenum äger på grund av närvarande ingen personlig fast område.
I databasen för sametingsvalet får uppgifter om personnummer, namn, adress, partibeteckning och övriga uppgifter som enligt 3 kapStatens fastighetsverk utsåg 2006 ett vinnare inom arkitekttävlingen angående enstaka färsk sametingsbyggnad inom Kiruna, Badjáneapmi för att uppföras inom nya Kiruna centrum alternativt vid ytterligare ort. detta uppstod dock vissa komplikationer samt tid 2017 kunde plenum ej anlända fram mot en beslut. tid 2019 fattade plenum tillsammans röstsiffrorna 18 mot 13 beslutet för att den nya parlamentsbyggnaden bör ligga ner inom Östersund.
Sametingets styrelse besitter inom uppgift för att driva processen vidare.[21]