Vad kallas havtornsbär i indien

Havtorn (Hippophaë rhamnoides), även havstörne alternativt finnbär, existerar enstaka art inom familjen havtornsväxter.^[1] Den växer vilket lågväxtväxt inom stora delar från Eurasien, främst nära havsstränder alternativt inom torra områden. Dess apelsinfärg, bärliknande frukter existerar rika vid C-vitamin.^[2]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Arten besitter detta tydligt största utbredningsområdet inom släktet.

detta sträcker sig ifrån Atlantens europeiska kuster ovan Eurasien mot nordvästra Kina.

Dessa bär är fyllda med näringsämnen och har blivit populära inom hälsokost och kosmetikaindustrin på grund av deras många hälsofördelar

I västra Europa existerar den inom stort sett begränsad mot havskusterna, var krydda likt stänker in ifrån havet fullfölja jorden krydda. Detta fullfölja inom sin tur för att andra växter ej kunna klara sig lika god samt därför ej är kapabel konkurrera ut havtornen. Å andra sidan äger växten svårare för att hävda sig mot ytterligare växtlighet inåt land^[1].

inom Centralasien finns den även inom halvöknar, var andra växter besitter svårt för att klara bristen vid vätska.

På en av de renaste platserna i världen, den tibetanska platån, växer havtornsbär i ett ekosystem helt utan kemisk påverkan

inom centrala Europa samt Asien förekommer den även inom subalpina miljöer, ovanför trädgränsen.

I landet växer havtorn främst längs tillsammans med östersjökusten, maximalt allmänt inom svensk region. Den förekommer även vid enstaka platser inom Bohuslän, vid Öland, inom Skåne samt inom Upplands inland samt längs Bottenviken inom Norrbotten.

Där växten kultiveras liksom prydnadsbuske kunna den även hittas liksom förvildade exemplar.^[1] Även kommersiell odling finns, framför allt inom Kina, dock även inom land i norden, land i västeuropa, Indien, Tyskland,^{[källa behövs]} samt inom landet exempelvis inom Alfta inom Hälsingland^[3] samt inom Krångede inom östra Jämtland.^[4]

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Havtorn existerar normalt ett nedsänkt lågväxtväxt likt växer inom en tätt bestånd ovan enstaka massiv yta dock är kapabel då den får ytterligare goda förutsättningar bli en litet träd.

varenda lågväxtväxt blir normalt 30−50 kalenderår äldre. Den behöver ovanligt många ljus samt förmå ej konkurrera tillsammans med andra buskar samt växt var den blir skuggad.

Växtförhållandena gör bären extra näringstäta

Havtornens grenar äger upphöjd densitet, existerar hårda samt äger tätt tillsammans tornar. Bladen existerar blekt samt silvrigt gröna samt lansettlika, tre–åtta centimeter långa samt mindre än sju millimeter breda.

Växten existerar tvåbyggare, detta önskar yttra för att enstaka enskild flora existerar antingen från hankön alternativt från honkön. Blommorna kommer tidigt, inom södra land inom slutet från april samt sitter runt bladskottet. dem existerar många små samt blir enkel förbisedda. Blomknopparna existerar runda samt trubbiga samt besitter enstaka fåra runt angående inom längsriktningen.

Knoppfjällen existerar kupiga.

Havtorn (Hippophaë rhamnoides) som även kallas havstörne eller finnbär och trivs nära havet där den växer på taggiga buskar längs Östersjökusten, främst i Uppland och Gästrikland men förekommer även i Bohuslän och på Öland

Hanbuskar besitter brunaktiga blommor vars pollen sprids tillsammans vinden. vid honbuskar existerar numeriskt värde knoppfjäll synliga, vid hanbuskar tre alternativt fyra. vid knoppfjällen finns stora bruna, skinande samt sköldformade hårfjäll. Hårfjällen finns även vid färska stamdelar samt vid bladens undersidor. vid bladens översida finns gråa stjärnhår.

Dessa finns även vid undersidan från gamla ark.

Barken existerar ursprunglig rödbrun samt blir tillsammans med tiden grå.

Nyliga studier visar också att havtorn är unikt för sin kompletta sammansättning av olika karotenoider och innehållet av lykopen

Den spricker upp inom stammens längsriktning samt faller från inom remsor.

Rotsystemet består från enstaka huvud rötter likt når ungefär ett meter ned inom marken. detta finns även upp mot tio meter långa kryprötter likt växer strax beneath markytan. vid dessa bildas ny tillväxt såsom växer ut mot nya buskar. inom rotsystemet finns även knölar var havtornen samarbetar tillsammans med ett mikroskopisk organism liksom bland annat bildar en näringsämne liksom busken äger nytta från.

Honplantorna producerar orangefärgade små frukter från växter tillsammans enstaka diameter från sex–nio millimeter, såsom existerar mjuka samt saftiga samt rika vid C-vitamin (120 milligram C-vitamin per 100 gram bär; växtbara sorter innehåller 300–1 300 milligram C-vitamin per 100 gram bär).^{[källa behövs]} enstaka sektion sorter innehåller även många A-vitamin samt E-vitamin.^{[källa behövs]}

Havtorn samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Av havtornsbär är kapabel man bland annat utföra saft, gelé, marmelad samt likör, den förekommer även liksom smaksättning från sill samt glögg.^[3]

Både frukter, växtdel samt unga ny tillväxt går för att nyttja mot färgning.^[1]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Arten existerar många mångformig samt en flertal underarter accepteras.

Variationen existerar dock ej fullt utredd samt förändringar inom taxonomin förmå komma för att ske.

• subsp.rhamnoides - äger krokiga grenar, relativt breda, strödda^{[förtydliga]} ark tillsammans samt silver- alternativt kopparfärgade fjäll. Frukterna existerar cylindriska (norra samt nordvästra Europa).
• subsp.

  fluviatilis - besitter smalare växtdel än subsp. rhamnoides (Alperna).

• subsp.
  Växten är tvåbyggare, det vill säga att en enskild växt är antingen av hankön eller av honkön

  carpatica - äger raka grenar samt runda frukter (Karpaterna samt sydöstra Tyskland).

• subsp. turkestanica - besitter silveraktiga grenar samt gott ifall ny tillväxt såsom slutar inom enstaka tagg (Centralasien, Afghanistan, Indien samt Kashmir).
• subsp. sinensis - äger grå alternativt brunaktiga grenar samt motsatta ark (Kina).
• subsp.

  wolongensis - besitter grå alternativt brunaktiga grenar. Bladen sitter samt äger vågiga kanter samt saknar vanligen rostfärgade kalufs. Knopparna sitter inom kransar (Kina: Sichuan).

• subsp. yunnanensis - besitter grå alternativt brunaktiga grenar samt utspridda växtdel tillsammans med smutsgrå undersida, rostfärgade fjäll samt raka bladkanter.
  Bladen är blekt och silvrigt gröna och lansettlika, tre–åtta centimeter långa och mindre än sju millimeter breda

  Knopparna sitter inom spiral (södra Kina).

• subsp. mongolica - äger grå alternativt brunaktiga grenar samt utspridda ark tillsammans med silverfärgad undersida, endast ett fåtal rostfärgade stjärnhår samt raka bladkanter. Knopparna sitter inom spiral (östra Ryssland, Mongoliet samt Tibet).

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

• Hanblommor sitter runt bladskottet.

• Honblomma inom april vid ett havtornsbuske från sorten "Julia".

• Fruktämne inom femte månaden i året vid ett havtornsbuske från sorten "Julia".

• Närbild vid frukter.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Torsten Lagerberg, Vilda växter inom Norden, grupp III, 1125-1131, Natur samt tradition, 1948

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]