Varför ska man inte äta julskinka

Hur massiv klimatpåverkan ett inhemsk julskinka besitter existerar svårt för att mäta precist. Flera vetenskapsman tycker för att människor bör ett fåtal förtära julskinka utan för att skuldbeläggas, dock skinkan kunna artikel en sätt för att konkretisera klimatdiskussionen.

När Yle Österbotten skrev för att sju från tio finländare tänker köpa julskinka inom tid samt för att Vasa miljöförening säger för att oss måste titta ovan våra köttvanor bröt detta ut enstaka energisk diskussion både vid vår webbplats samt vid Facebook.

Vi fick flera hundra kommentarer varav enstaka massiv sektion plats verkligt uppretade: bör man ej ett fåtal förtära julskinka längre, undrade många.

Vi beslöt oss därför för att reda ut frågan grundligare.

Hur många påverkar enstaka julskinka klimatet egentligen?

Det vanligaste är att vi äter julskinka mellan kl 11-15 och mellan 16-19 på julafton; På frågan om vad man anser vara det mest viktiga med julen anses att smaka en nygriljerad skinka som det näst viktigaste efter att ha träffat familjen

förmå man förtära julskinka tillsammans gott samvete även efter FN:s senaste klimatrapport?

Sanna Hietala existerar vetenskapsman nära Naturresursinstitutet samt håller likt bäst vid tillsammans en uppdrag var man till inledande gången bör räkna ut detta inhemska svinköttets klimatpåverkan.

- inom solens tid förmå oss ej yttra detaljerad hur många detta inhemska svinköttet påverkar klimatet.

Medeltalet inom europeiska undersökningar gjorda vid 2000-talet existerar 5,4 kilo koldioxidutsläpp per kilo svinkött. oss förväntar oss en liknande utfall inom våra mätningar.

- detta lägsta talet vilket äger uppmätts inom europeiska undersökningar existerar 3,1 kilo koldioxidutsläpp per kilo svinkött, detta högsta talet existerar 8.

således detta existerar ett ganska massiv variation.

En julskinka vid fem kilo orsakar alltså mellan 25 samt 40 kilo koldioxidutsläpp. Beräkningen görs inom allmänhet vid animalisk föda tillsammans ben, enstaka skinkrulle äger alltså ej identisk påverkan vilket enstaka skinka tillsammans ben.

Från foderproduktion mot skinkförpackning

Det maximalt tillförlitliga sättet för att mäta klimatpåverkan existerar för att utföra enstaka livscykelanalys från enstaka vara, säger Sanna Hietala.

I svinköttets fall tittar man då vid bland annat energiförbrukning, bränsle samt foderproduktion.

Väljer du KRAV-märkt skinka får den inte innehålla nitrit

Man samlar in information ifall bland annat belysning samt elektricitet inom svinhuset.

- Sen beror detta vid vad allt man beräknar tillsammans inom livscykeln. Man förmå räkna fram mot porten vid slakteriet vilket oss fullfölja inom detta på denna plats projektet, alternativt man kunna omfatta förpackningen. Man förmå även räkna tills detta för att man äger skinkan vid tallriken, redogör Sanna Hietala.

Nästa tid existerar forskarna klara tillsammans med sina uträkningar från detta inhemska svinköttets klimatpåverkan.

- Då existerar detta enklare på grund av oss för att utföra jämförelser.

oss kunna yttra angående detta inhemska svinköttet skiljer sig inom klimatpåverkan ifrån utländskt.

Kan man i enlighet med dig förtära julskinka tillsammans med gott samvete vid julafton?

- Ja, detta är kapabel man. Äter man animalisk föda existerar detta förbättrad tillsammans med tanke vid klimatet ifall man äter svinkött samt broiler.

Nu handlar det bland mycket annat även om KRAV-märkt, EU-ekologisk, eller vanlig svensk skinka

Den allmänna uppfattningen existerar för att broiler äger lite mindre klimatpåverkan än svinkött, dock detta beror även vid vilket foder djuret äter.

"Också julskinkan måste erhålla diskuteras"

Också Sanna Hietalas arbetskamrat Merja Saarinen, likt forskar inom bland annat köttets miljöpåverkan nära Naturresursinstitutet, ger julskinkan grönt ljus.

Den besitter tydligt mindre klimatpåverkan än nötkött samt egen tänker denna även förtära julskinka vid julafton.

Jag existerar ej beredd för att skuldbelägga människor på grund av för att dem äter julskinka.

enstaka dygn avgör ej klimatavtrycket på grund av enstaka människa alternativt enstaka familj.

Merja Saarinen

Tycker ni ändå för att man förmå omfatta även julskinka inom klimatdiskussionen?

- detta existerar uppenbart man förmå samt detta möjligen man även existerar tvungen för att utföra. Man bör diskutera samt söka efter alternativ mot sin konsumtion.

slutligen samt slutligen existerar detta konsumtionen likt styr produktionen.

Julen kunna ge ett god kontext för att konkretisera vilket detta existerar oss menar då oss pratar ifall för att minska vid konsumtionens klimatpåverkan, säger Merja Saarinen.

- detta handlar vid riktigt ifall ganska konkreta samt vardagliga saker. dock jag tycker ej för att man bör rangordna människor i enlighet med hur många dem fullfölja till klimatet.

Varför tror ni för att en kurs likt julskinka väcker således starka känslor?

- föda existerar en sådant material.

detta existerar viktigt till människor samt delvis existerar detta även ett identitetsfråga. därför då andra människor lägger sig inom vad man äter förmå detta uppväcka mot samt tillsammans aggressiva känslor.

När fettet skärs bort på julskinkan innehåller den omkring tre procent fett och salthalten på färdigkokt skinka är också omkring tre procent

Man börjar genast försvara sig.

"Andra flyger mot Thailand"

Kan jag ej förtära julskinka då andra flyger mot Thailand, undrade flera från våra läsare. vilket svarar ni vid det?

- Både flygande samt ätande existerar konsumtion dock dem existerar väldigt olika saker. Nog besitter flygandet innebörd angående man flyger många.

dock samtliga dem denna plats sakerna måste man egentligen sätta inom enstaka ännu större kontext, detta önskar yttra vilka uppgift oss besitter då detta gäller för att bekämpa klimatförändringen, säger Merja Saarinen.

- oss står inför enstaka massiv prov samt ur detta perspektivet måste oss nästan vända vid samtliga stenar till för att hitta sätt för att minska utsläppen, säger hon.

- denna plats beror detta även vid angående oss talar angående ett enskild persons omröstning, ifall läget inom land i norden alternativt ifall ett ännu större kontext.

Också Sanna Hietala säger för att detta ej går för att jämföra köttätande tillsammans med flygande.

- föda existerar en basbehov vilket varenda konsumerar, vilket fullfölja för att konsumtionen inom väldigt upphöjd grad styr produktionen.

Det förhindrar tillväxt av bakterier och ökar hållbarheten

Flygandet orsakar stora utsläpp av ämnenofta föroreningar dock varenda flyger inte.

Utländsk alternativt inhemsk julskinka agerar ingen roll på grund av klimatet

Merja Saarinen säger för att samtliga nära detta denna plats laget existerar överens ifall för att oss borde minska konsumtionens klimatpåverkan.

- dock idag existerar oss inom detta skedet för att oss slänger ur oss saker, såsom för att oss borde avsluta flyga.

nästa steg existerar för att titta systematiskt vid detta denna plats samt titta vilken roll mot modell matkonsumtionen äger inom kurera konsumtionen. ursprunglig då kunna oss greppa detta läka. ett strukturerad samtal angående detta på denna plats ursprunglig ej riktigt ännu.

Flera forskare tycker att folk ska få äta julskinka utan att skuldbeläggas, men skinkan kan vara ett sätt att konkretisera klimatdiskussionen

detta existerar även en politiskt tema.

Är detta någon skillnad till klimatet ifall oss köper inhemsk alternativt utländsk julskinka?

- Tittar oss bara vid klimatet agerar detta ingen massiv roll eftersom mattransporterna ifrån utlandet existerar verksamma. Ser man vid bota produktionskedjans effektivitet per kilo syns importen samt transporterna ej där.

- detta kunna förstås hända för att produktionen inom vissa andra länder äger jobbiga drag, såsom användning från antibiotika alternativt dylikt.

dock då existerar detta ej ett klimatfråga utan ett ytterligare fråga.

I land i norden existerar livsmedelsproduktionen strikt övervakad samt man är kapabel lita vid för att djuren mår utmärkt, säger Naturresursinstitutets forskare.

"Helheten avgör"

Jyri Seppälä, professor inom hållbar konsumtion samt produktion samt medlem inom Finlands klimatpanel, tycker ej för att man bör utföra något stort siffra från just julskinkan.

- plats samt enstaka förmå reflektera vid angående detta existerar julskinkan alternativt något annat man avstår ifrån.

detta existerar helheten samt den totala köttkonsumtionen likt avgör.

Svinköttet hör ej mot dem sämsta klimatbovarna sålunda önskar man gå vidare sina jultraditioner tillsammans med för att förtära skinka kunna man utföra det.

Seppälä föreslår för att fanns samt ett går in vid Miljöcentralens klimatdietsajt (på finska) samt beräknar ut vilket ens totala klimatpåverkan existerar samt funderar vid hur man är kapabel minska den.

WWF: Julskinkan besitter korrekt massiv klimatpåverkan

Vi frågar även Världsnaturfonden WWF ifall julskinkans klimatpåverkan samt om den platsar vid julbordet.

Annukka Valkeapää existerar naturskyddsexpert vid WWF land i norden samt jobbar tillsammans med programmet till ekologiskt fotavtryck.

- Julskinkan besitter korrekt massiv klimatpåverkan eftersom den existerar ett animalisk vara.

Animaliska varor påverkar ständigt klimatet mer än växtprodukter varor eftersom man ursprunglig äger producerat att födas åt djuret innan detta blir att födas åt människan.

Är detta någon skillnad ur klimatsynpunkt ifall man köper enstaka inhemsk alternativt utländsk julskinka?

- Nej, ej inom praktiken eftersom detta existerar inom primärproduktionen vilket utsläppen uppstår.

Grisen äter vad den äter både inom land i norden samt inom resten från världen. Sen beror detta vid ifall grisen äter soja samt angående sojan existerar odlad vid en sådant sektor var man röjt regnskog till för att kultivera soja. Då räknas utsläppen ifrån röjningen från regnskogen tillsammans med inom klimatpåverkan samt då blir den större.

Julskinkor i Sverige innehåller, likt andra charkprodukter, vanligtvis nitrit

Sen påverkar detta förstås andra aspekter ifall man väljer inhemskt alternativt utländskt.

Kan man i enlighet med WWF förtära julskinka tillsammans med gott samvete?

- Jag tycker ej för att jag bör värdera vem liksom får förtära vilket. detta handlar ej angående om man besitter skinka vid julbordet alternativt ej, detta handlar ifall hur många animalisk föda man äter per år.

- Man kunna tänka sig för att man äter animalisk föda vid julen ifall detta existerar höjdpunkten vid julbordet samt angående man annars äter lite animalisk föda.

Då existerar detta helt okej tillsammans tanke vid klimatet.

- Å andra sidan existerar skinkan ofta lite något som är mer än nödvändigt; överflödigt vid julbordet då var finns sålunda många annat. Man kunde klara sig utan skinkan även. Ofta blir den ej ens uppäten.

Varför väcker en tema såsom julskinka sålunda starka känslor hos folk?

- detta existerar enstaka ganska personlig fråga vad man besitter vid tallriken.

flera förhåller sig vettigt mot dem denna plats frågorna dock dem liksom tycker för att detta denna plats existerar enstaka känslig fråga existerar väldigt högljudd inom debatten.

Men vad betyder det?

ett orsak existerar förstås för att detta äger för att utföra tillsammans finländsk livsmedelsproduktion var köttproduktionen äger enstaka massiv roll.